fl AR ROOS åh td LA Aer karna buen 01 alfa , n “Urdlest not. förbud al,tavpaf.a 1 Gzarens befäl i Köpenhamn.. Era 2: ‘( : | re do gabias mnjolikn; arfora-bo=.] <<”, Larprifet. har nm: gått. upp sgen e<'{‘glswa, en vreteft mot.förbud al: rapp= 1, 4 st i Köpenhamn..- Ens a ‘| | «En promenad genom | Arsbias -majolika Tara mobler: | diner: fig-| clrca-80, dre, Fânsten är | böndjoat. | Porra Luggude bärad, cuás gt (boten. tär thenstroalbljngen fa last TA -Köpenhamnswutställ-; | e eda; raokra framstojg och” |. mindre, n tilförene, något: hwarl den man onfåg 6}. rapphdnsstamen (der (e balma förtafflat orfurftensteonfsljaren, -, rp ERGE! ei} falarom. asgjorda, vack OR Le | förändrade winden troligen har “del.>.:- ft någon mäg,\minskats-lil fölsd-afi den.}- dalwa. ör afffat ott redan il midien ‘af "| fer a Ringens. Pf | gn läftesrik framtide e e n th ans flrånga veolbfförn. "Lifuande ”beflut har fun + intráffa i Köpenhamu. ' Ditrefan” ab o Srdrlge 410 ff eo Könstömena | \ Bilsbanter? od: vilsdagsbns! à | älven «fatals, af Blennige;- itttejöres] Ne Metin på den, Kesserliga lut- > fö : Uutällningon' gör. ott storartadt inz Franska. konntafdolniägen: vater. Helgeandöholmen.“ Mikobanton od rite Ming. KÖN BE Ed ANE tvn fi “Derly wa, RR SBE ievek. Svenskar ; färdiga i god. 3 de: . Dot! Ar, an praktig | gätdéfultmiäftige“: haswa til; fomiteradef Jn n e MeL 2 'Acnabtom oM a Tg i . i orena botade în i dela mi ro RIN i pelara rom får sitt ljus ät öfweriva ta: Bp È Helgeandêe 1 ti Uftiebolèget Göteborgs drodlan ÄRA ören fana sa eid, Geni i ue ; in tn- nå : r Aro der re- | holmen «of: ritåbaufds "ed ritsdagshus | fåfring SAC HANNE 6813 MUD 0. Ser ent Fanna" hvagdrida få ar. - "gor sig delas bra. alot dess 800 ovanifrån. Alla kolosanla figarmäl- biscil hrr Lif ‘Olof Lardson, Törncbladh, Paudidriäte gobolag med fontor-4 Gde, betaraé. Ocllimäta betala 60: die. Alt 11! ¡Litallaro äro omkring 150 här, En ngar, studier af snnkna kroppar Scderholm och) Wersell, : SN = Lteborg och - pitat al re oa ro-- nat fporvorliolt, bi rester, RE fen y ) 2 M - 4 M . nda . id : : . ‘nor e E ov n ON Ee ZN A oa Ve Nl "smula trängsel .råder i följd af vem- | lnorträtt — i synnerhet de gistnämnda y ; Oa, A E R on Qed TN R CPE, | barras do richessos och en smula tors- Lo ypperliga — teckningar samt be- « Kgl.- dramatiska teaterns v Augult if "ao L riens fronopart:fom ell | A! REN M I bagareaesán = (TN " i tighot i följd af brist på — richesse Hundransvärd skulptur. Lindberg har gjort anbud om dhvertas |" ¿Wid Lullg E SCU, ‘ nêjon ¡ran Gtodbolm flog >, 1 hare oj kunnat undvikas. Bättro hado || Danska konsten fr ypperligt och | gande af dramatiffa teafern’- antingen | den fifttidstelj onsdag > genom oförfigtta | fig i fredags ned på en foffa i -Lunda- UE vi kunnat möta; men vi ha skäl att P'rike företadd. Den norska erbjuder | mot en hyra af 27,000 fr, då Honom | tisbrånninug] (fs och härjade 12 tunnland. | gårds. Mrifmes från Lund." Derpå upp VP “' vrra bolåtna, och det synos älven å- lock mycket af stort intresse. Den | medgiswes rätt att fritt eugagera verfos | En af de apbetare, son sysfelsattes mid | togvhan”en revolver och Möt sig E örat “4 «skådarno vara, Det mesta är solidt | aynes vara fullständigaro represeate- I nal eller oc hyresfritt mot nuwarande | köjningen,- fôrre,_arreudatorn > Anders. Al. ett-par: tillsfoudande“polisfkonstaplar: | arbete. Tadeo emellertid sådana ce- | rad dn den svenska, der Zorn Adrn- | verfonateng qwarstannande och werksam- Petter, Audérsson war den, fom pá skämt | sórdes ‘han till; lasarettet, der han ännu - 43 lebriter som t, ex. Fagersta, Rörstrand ger sig speciell uppmärksamhet. hetens fontroflering af Maten. > + antändt en ¡rishög- och wällat eldswädau.- på aftonen: war wid tifo a IR och Gustafsberg med stora kollektiv- | "Bland finnarno prisas Edelfelt ut- : o J förskcä>clseu häröswer skyudade ban |. sde na AS ' samlingar, för att ej tala om svenska | omordentligt. Hans porträtt af Pn- Bland prisdomarne wid Köpen- | tin den i] Yärheten belägua Norasjän, | Slut pl eländet. Ea 29ärig nig ( staten, här infunnit alg, hade atam- fränder och utländingar fått cu någor- lunda fullständig bild af hvad vi kunna åstadkomma och al hvad vi aro. Jern- industrien är som sig bör tongifvande, särskildt i maskioafdolningen. Om några stora industriella sram- steg eller nya uppslag på senare ti- don vittnar val ej vår exposition, men den talar dock om en bådo lifs- kraftig och mångsidig utveckling. Heder dertör åt alla dem, som dragit sitt atrå till — Sverge i Danmark 1888! Norge. Norges utställning, som är väl ord- nad, gör ett behagligt intryck. Det « är något käckt och spånstigt i det he- la. Norges utställning Ar äfven mer representativ och karakteristisk An den svenska. Den vackra, i fonden dominerande aâterstugan, prydd med landskaps- och folkscensstycken, kar- rikoler, skidor, fiskredskap och nndrn noraka note characteristic, gifver en åskådlig och verklighetstrogen bild af land och folk. Den norska industrien synes ntt döma af spegelbilden hör vara stadd i framåtskridande, åttninstone i rikt- ningen af en större mångsidighet. Danmark. Om jordbruket i något land kan sågas vara en modernåring, Ar det i Danmark, och landtmannayrket är och blir här företrädt storsrtadt och för- träffligt. Kännetecknando för den danska industrien är en ganska hög teknik och en större mångsidighet An mun tror. Den tekniska förenin- gens — vår slöjdekoln i Stockholm — utetällning anger en delvis mycket od skola och en rätt hög ståndpunkt. Porslin och lergods, möbler och ut- atyrelscarbeten dominera för öfrigt terrängen inomhus och ölet utomhus. Danmark har stor heder ut sin ut- ställning. Frankrike. »La belle Frunce» presenterar vig com man kunde vänta — elegant och på modet. Barbedicnne's verldsbe- römda bronzer, Christolle's och Fro- mont-Meurice's d:0 silfver, Emile Gallet's möbler »vernis murtinv, Se- cert'a emaljer, l'Union Centrale des Arts decoratifs galvanoplustik, för att ej tala om de (re stora nationella fa- brikerna för tillverkning af gobelliner, visa, att Frankrike Annu är den goda emakeos och konstslöjdens land par préférence. Vid inträdet i den frun- eka »salongen., hvars konstnärliga ' dekoration straxt foller i ögat, dfver- raskas pråktig vanopla: man af en riddarcligur i eo rustning, ett sällsynt fint gal stiskt reproduktionsarbete, Ryssland, Det mäktiga czarriket visar sig hår från gin bästa sida, Originalitet och kraft, parade med naivitet och blid- het, kunde sättas som motto under den ståtliga flsysdekorationen. De tre kejserliga fabrikerna för porslin, glas och emaljer tala ett vale taligt språk, juvelerarearbetena likn- så, Sapojnoffs verldsberöômdu pressa- . de sidenarbeten från Moskva I bros "lande-Ryslsnds, gemensamma" egna kiga orientaliska mönster, le Vitous m. fl:s möbler ete, ådagalägga utt Ryssland är ett atort land, aom är på väg att få en stor industri, Detta bekräftas ej mindre af den tekniska konstskolans i Petersburg rika (nära 1,000 elever) vackra utställning, fn af do inom vissa grenar lika sjell ständiga som erkännansvärda alstren al handtverkarene och boudens hand Detta -gäller i all synnerhet om träd slöjden. Ståtligast och nationellas ür det sheligao Ryssland företadt ge nom portal-villan, Bl den berömda arkitekten Ropett ofter gammalryeka mönster I trAkonstruktion och träskulp tur, Czaren och Ryeslsod kunna vara nöjda och stolta öfrer verket, .: - - > Flatland". - Fioland' har tagit för sig ett je na förelsovis godt stycke mark al. ins Dea fiaska utställniogen, lika smak- "fullt som' praktiskt ordoad, öfrorras- ar en angenämt.” Slöjdskolans och ateur sättes nf många högre än Bon- nats, som dür utstälde i den franska afdelningen. P:n, Zaholm, Tidtabellen för Skäne—Hallands jeruwäz att ráfna, från don I nâsta ju» ni föreligger fôrslagdwis och iuhemtas deraf att tågtiderne wid härwarande station sulle blifva: uppgående, inålls tig 9,49 fff. m., furivtåg 3,29 e. m, blandadt tåg 9,21 e. m, samt godståg 7,55 f. m, nedgdende blandadt tåg 7,36 f. m., furirtäg 1,13 e. m, godötág 3,15 e. m, oc suâlitág 6,21 e. m. Prinsparet Bernadotte och Karls- fronafocicteten. Från Karlökrona fkrif- wes til D, N.: Sällskapslifwet har tagit en smula fart på wärt sambälles höjder. För vriniesian ec prins Ber- nadolte middagas och fuperag, och hwar beljt de wija jig, mottagas de med den uppriftigafte e< bjernligasle beundran edt iunerlighet, Jag fåger beundran, ty det är weifligen förunderligt, med hwilfen anjprälölöshet oc mensklighet de uppträda här. : Man kan fuappast falta att prinies- san Bernadotte vå ett få älskwärdt fått fau förena fin, uya furstliga wärdighet med den naturliga auspräfslêsa borger- lighet, fom i många, om, ide de flesta f. f, ‘aristolratiska fretsarne förut sulle hafwa uppfattats fåfom någonting fim- pelt, någonting under deras höga wär=- dighet. Men apuaturen hänger i menviskau, det är säkert. Frißherrinnorna och fröt- narua hafwa öôfwertagit följornag f, d. roller, och de trångad mu mellan grôu- salsfärror och fisksätjare, uppfängande en och annan wänliîg betoning från prinsed- san-huömoderu, fom fjetf går och går fina npptöp. InfRäldt presimöte, Det prestmöte, fom af framlidne biffep Laudgren ut- satts att i jommar ega rum i Hernd- sands sust, har of £ mit inflälts. Arrendenedsättuing.* Nyttmästaren G. Tornerbjelm à Wrams Gunnarstorp har, eulizt H. D., bewiljat sautlige sina arrendatorer, hwilfa ej ha annan binâ- ring wid fidan af jordbrufsskêtscin, en nedsättuiug i arrendet af 2 Er. pr tunn- land. "Qwarglömda effekter". DÅ stads- fislalen I. Theorin härstädes med biträ- den i onsdago afteu onitåtde flallgång ester den perien, iom wid häftandet af Pelle Ljunggren, lycfades undkomma, lem- nade i fridet åtfliliga warer och peu- ningar, uti "radaretolonien" påträffades i en badelichög hes slagtaren Gustaf Johnsson tmwenne nya haudkefsertar, fyl- da med handelswarer. Innehället är troligen ice frutet vtau inföpt af tjut- wen uti Engelhelm, men medlen för de: samnmas tillhandlande leda sitt ursprung helt fålert från den belanta Strôfwels6= torpöstêlden c< är bett fålert den wärds- lôfe qwarlemnareu af fina nattlädar att igenkänna hed enseyngre broder till den belante Linus Johansofon Freding, ty att mißtänfa någon af det hederliga folfet uti felonien wero ju rent af himmelöskciande. Johansson, sem nog får betala magafinebyra för qmarftå- ende gods har i går fynts wid Weinge station e< promenerade derifrán. wägen åt Skogaby i sällskap med elt yngre fruntimmer, troligen hans fästeqwinua, Kammarhecre Nordenfelt är, skrifs wed från Enzland till Gôteborgdp-sten, onefligen den swensle man, fom | Enz= land under det sist gångna decenniet mest hedrat det \wenska namnet. Han bar nu bildat ett ofantligt belag’ med, som jag hörde uppgifwad, under bvznad warande wecksläder i Sfotland. - Vola- els tillwerfningar skola uteflutande be- i of fesgömateriel.”’ Pateutcåtten till na uppfinningar till krigiska ändamät bar ban fált till Eagland oh Spanfen till ett wißt, pris, men förbehåller sig att -åfmen. i ändra lánder förjåtja till- werknlngar. . PÅ hans fontor i London tjenfladra 23 Ingenlårer 08) äswenledes eitla 25 fontorsbiträden.* Hela denna sora“ personal : utgdres af swenskar’ på” Au bomnöntfällninger märkes fifteriaefi- stenten d.r F. Trybom: Halläuningar på Köpenhamnsut- ställuingen Bland utställare of rökta fonserwer stär Fifen Johausson från Halmstad främft med fin präktiga, snart jagdt werldsbekanta lax. Stort uppfeende wä>er äfven en fåre tröjjlig båtmeden, bygd af A. Gustafs- sou och F. Edardt i Warberg. Frân Göteborg till Köpenhamn lâra, få snart westfustbanan blir färdig, arrangerad ett stôrre antal billighetere- ser, för hwilfa prifet från Göteborg till Köpenhanin oc) åter blir endaft tio fro- nor. Man wäntar fig åfwen stort dets tagande. Sjelfmord. Statiensinspektoren Frans Oskar Lundgwist i Grästorp har, enligt till St. D. ingånget kcleyram, natten till i torodags dränkt sig i en brunn derftåded.. Twänne dagars swär- mod od) förmedad förluft à laudtbruk antages wara anleduing till sjelfmordet. Lundqwist war 43 är gammal oc) hade förut warit underofficer wid Westgöta- dals regemente. Han war en omty>t oc duglig jernwägsman samt esterlem- nar bustru ed) barn. Köpenhamnsutställuingeu har under pingsten, berätta canffa tidningar, warit beföft af ett i êgonen fallande fort an: tal swenskar. Öfwer allt på utställnings- platsen hörde man sweuska talas, men framför allt på de tre flållen sem blif- wit utställuingens magneter: fiskeriafdel- ningen, det arbetande mejeriet och den ryska afdelningen. De talösa utstäl- niugsgälterna 'wilja ide trôttua wid alt dise fiskarucs lef i de wäldiga basfiuerna, att låta servera fig ett glas frisk, mjôlf af en "uydelig” mejerska cller att falla i båpnad öfwer de tyffa guldsmedernas fonstskiflighet. Professor Wikners jordfästuing. Profeojor Wikuers jordfästning egde rum i tisdags under stor hêgtidlighet. Stu- denterna hade infunnit sig med florbe- hängda fanor. Professorerna Petersen ed Ascheberg lalade oc) werjer, fêrfat- tade af profeësor Mourad aísjôuges. Bland de många praftiula kransarne märftes järftildt en från Upfala studen- ter oc) en från prins Cart samt en la- gerfraus från te norffa studenterna. Folfwandring från Småland. Till Dagens Nyheter skrifwes: Fräân Småland eger wid denza tid vå året en lislig utwandring rum ide blott till Nordamerikas förenta stater, utan âfwen til Danmark och till ôfre Swerizge. I dagarne ha till de norr- tändfla jernwägsbyggnadernaafrest många fmåtåndffa arbetare; fårflitdt ha under singfibelgen ide mindre än inemot ett bundratal dylifa tilfálliga utvandrare passerat Wexiö jernwägsstation. Defa arbetare hemkowma till fosterbygden igen, når fôrtjeusten tryter på de fråm- mande platserna. Detta slags emigra- tiou är ide af odeladt behagligt slag, då de âterwändande arbetarne någon gång ha lagt sig till med wisja omwanor och lätt en förwitdning' i finnet, fom ide är helsosam för den allmänna säkerheteu. Klagomål häröfwer ha hörts från mån- ga olifa håll. Särskildt förelommoa tals rifa fjådana i peefternad beråttelfer til stiftets bilop wid \senaste preftmåtet i Wexiò, Man behökver ide heller sä mydet fänna till förhälandena på wär ‘| landsbygd för att finna flagomåten. be- rättigade. - Hwad en Iofomotivförare fan râfa ut för." Til SkäneeHalland! skrifwes: „Dä här om dagen lokomotivföraren å tåget från .Eslof till. Landôkrona' flod fotia och \swettig. wid sitt arbete, RA han plötsligt . ett: Häftigt. flag. il; ansigtet,e< då han skulle se efter, bem måldamåns nen: war, -befans“ detta" wara en stor fvarfböl, fom: låg nedanför hans fötter: DHålen. hade- under fin fård flugit för "nära - tåget, och blifwit träffad af. lofo- molivpipan, få att han, dödarg deraf, + } ANA TAN NYE eg sä0stap- bar: med: ajseende på det as Måns fa - jagtförenfngin ”mwådta förflaget om - -Rapphönsjagken. ' Knllends flotte : Ulädd mörta fl „der han dr ute fig. ip Förfalffning. , För förföl att I Ouljó hárads t Slåne sparbank belåna ett folftt uldebref häktades uvyligen en arbetare Olof Persson Fisk, I dagarne bar áswen!-Fisks swäger |. arlilleristen N. Anderssoi Lans satts inom äs och bom, fåjom; Måligen mißtänkt att haswa ffeiswit det | falska sfuldebreswet. Lans mißtänktes } äfwen hafwa förfalskat tre andra reverse : à tiliammans 350 fronor. Desa ha (han fjelf oh med annans biträde lydats belåna I ‘oswannämda sparbank. {| tt 1 ' t , Förföljd of en wälnad päßär fiz en dam i Trelleborg wara cd har spd- fet för heute uppenbarat, att i eu gård der i stade skulle ligga begratna en fatt och ctt barn.j Gärdens egare har emels lertid ide) warit hägad fêretaga någon undersofning,| churu damen får ba er- bjudit fig} betala omfestnaden, I da- garne ha emellertid som bekant Ä annat fälle «eit del. mynt auträffats, och må- bända skall|deuna omständighet loca til gräfuing äutpefade platsen, skrifwes till tidu. Bund! : | Kors i Kristinehamu! Det otroli- ga har häud}, berättar N. Kre, Pin, att Kristinehamys teater släppts i händerna pá fräldninkgarmén, som hurt lokalen för 10 örg tid mot en ârlig Hyra af 800 tr. : : Träta med forglig påföljd. Twä imålåndfta! fruntimmer råfade härom dagen i får flarv träta med hwaraudra, ati den; ett as qwinnorna, eu undon- tagögumå, | blef få rörd, att hon för- lorade, förfl ändet, na Upsalastudeuternas uykterhetoför- bund har, ieligt tièdn. "Npjala*, till 30 af rifetd Högre allmänna lärewerk ut- [ändt meddelanden om fin tislwaro, hwari Förbundet ät till uniwersitetet nyfomue med studeutliswets faror obe- faute vnglsugar erbjnder wägleduiug cd) hjelp ¡wid deras antomft till uni- wersilet. | | Hypnotismen i Upsala. Hypno= tismen här! uu âfwen i Wpjala trädt I wetenskapens tjeust samt med fördel ans wändts wid derwarande klinik, i squ- nerhet wid jou af hysteri. ‘) Af |fivenfft material od swensk tillwerfuing" skola de effefter wara, å hwilfa entrevenadanbad hädauester in- gifwas bélráffaude arbeten för Gtod- belms drätJelnämnds andra afdelning, delta entigt;beflut wid ett nyligen hâl- let fammantråde inom asdelniugen, be- rättar D. R. + Lerpingedramat. Nansakning i delta i mårker ännu inhêljda mål har i torodags ânbo egt rum à cellfängelfet i Malmö. | De båda tilltalade, fadren, nattwakten | Anders Hansson-Môller och bottern, pigan Thilda Anderódolter, fort- foro äfwen jdenna gång att hårdunadadt förnefa all ‘weiskap om och delaktighet I blodadramat, Nâagra tjusgtimtar i form af indicier och -mittnedmål hafwa dec, allt efter fom ranfafningen fortskcidit, börjat ge- nomtrånga!'mörtret, och rättwisans )pas naude " Öga, tydes nu wara på wäg:att funna upptåda en ledtråd till den twåfe nod af lêgn. och brott, fom de tiltalade tydag fpunnit keing fig och fitt offer. Af i tórôdags ashêrda mittnen framgid temifgen pâtagligt, att det råda hamp- band, fom! utgjorde eu del af den mor- dista’ fnarår,. fêrskcelwe fig [rån Lomma, der Anders: Hansson eller hans hustru bekommlt (badet wid fôp af mjöl eller e dá "våfen ombundits “med ett dy- 1 ts jp ,»”" s "+ i ; Äfwen fuude |, ett wiitue beftåmdt i torsdags - (fórsáfra — och detta innebär "ett godt steg! fram mot lôsningen af gås ¡tau 7,==/ | han: fett, Anders, Haussoû 'på “ wägen || från: Werpinge till, Lund tnorddagen /|pä morgónen mellan. tl. 8 c<'9 i sállsfap med en ofånd 'medelåls ders, medelfler mandperson, ‘ned blontt frere bära got lodig, fara war farlen » tt Daye Bôr alt le | | Maodurb effe ovbopene > nera "prob, nägra få nárs Vv förbud af, jagt à rapphöns, beslutlt af. [7018 mále D bee Id Jab e "PN Lmes dftrejten uppåt tale jd AA |; Dema EN ån : N a ETL REN il. a ; , He da ' hwilfen {under hela sitt lif warit fång. liggande," Afled häronidagen . i Kolsigd, = Vinge ‘ so>eu, Oltergötland, ZJ fatnad + af. ringaste tedew' till förständ fande han ide åta, om Ide föran förut tuggades åt honom fåfom åt ett litet barn. Han >) funde ide' gå cd 3 tryda fina tantar. En studen!kör få 30 upsalasängare i under direktör I. Hedenblads ledning |. Nau wid nordifta mufilfeften i-Köpen«s hamn representera upsalasängen,- > * x Borgmäffare och räd i twist, Rida | man C. Lundberg i Fallóping bade til — , i tiódags tålit inHåmma borgmästaren D. Brummrr dersammastädes med yr= fande att af honom utfå fin tidkoms - mande andel under gångna. 17 "år ‘af bötedmedlen, utgörande. årligen 22 kr. utom ränta. Borgmästaren Brummer | infemuade flera intagor för att wisa, att han enfam fom borgmästare åtagit fig att föra safdresläugden od) egde derföre ocfiå enjam att yppbâra den för miftade | bêtesmedel+ i rätten tillerkända ersätt- ningen. Borgmästare Brummer à fin sida hade till samma dag instámt ridman Lund- berg med yrfande att uf de medel, som DN bôrgmástate Brummer för rådman Lund- berg utbetalt jålom rädmännen ädömda för af t.f. becgmästaren Wimmerstedt förflingrade edel,’ dels till planterings- förbunect stäukta skarpskytteniedel, dels staden rillerlända sattigwärdsmedel, tills hopa omfring 110 fe. utom ränta. Båda: parterua bestridde hwar andras påftåens den e< öjwerlemnade: målet, borgmä- stare Brumnier dok tilläggande, att Han,. om rådman ‘Lundberg âtertege sitt kraf- auspráf, godwilligt, för att undwika rät= tegäng, wille till rådman Lnudberg ut- betala hans föregifna andel I de 10 sista ârens bôtesmedel utan ränta. pj Wiofa aftal till förlikuiug mellan pars ! terna omtalades af rådman Lindberg inför rätten. Deosa aftals införande i protokollet bestreds af borgmästare Brums mer,‘ men dà delta tilläts, komplettera= des de af borgmästare Brummer, bwar- före rådman Lundberg à borgmåltare Brummer yrfade ‘answar for årefränt- ning. —— - vd 4 Y - ej heller’ begripligt ute 1°: ir ' | 4 | i t t 1 Om arbetareinftälelfen wid Luleå —Dfotensbanan låfes i MNorrb.-Kur.: Strejk utbröt onsdagen den I dennes bland grufarbetarue i Gelliwara, cd desía sánde sedan bud med listor utefter linien samt lyZades ester haud iörmå jerawägßgarbetarne att ”inftälla ”acbetet, få att firejten på aftonen war allmän. Orsaken ill arbetsiuställclsen war, att arbetarne, som fôre deu 1 maj hade 1: | 75 i dagepenning och sedan nâmde dag haft 2 fr. nu wile ha 2: 50 pr dag. Torsdagen, fom war helgdag förflôt H lugnt. På fredagsaftonen fatte fig kela , arbetaftyrfan wid Gelliwara; bortåt C00 man, i rörelfe nedåt linien oh förmådde ' de * fpridda, arbetålagen att sluta .sig tid Narau famt framfommo på. sôndagen | til Nattawara, der de besiôto att ákans de fortfätta fården, för hwilfet ändamål ,* de: satte 16 wagnar | gång med hand= | [rast utan lokomotiv.’ Som: linien i | allmändet lutar nedåt, gingo wagnorne af fig fjellwar endast där cd) der bes bölde de sirejkande skjuta -på dem litet. - . På detta fått ålte faran; som nu upps | gid til omfring 1,000 nan, den 10 mil långa wägen till. Gandträff, dit de an= kommo wid G-tiden på måndagsmorgo-": nen den 14 dennes. , I Sandträsk mötte: jernwägslänsmanuen": de strejkoude för att delgifwa dem byzgnadoentreprende |“ reruas villor, 'enligt - dwilka -dagdpen) — lagen : fortfarande under denua ; máuad Nulle wara’2 fr. men från "od med den 1 juni båjas til :2: 60:-famt tågfa ac» "2; lordet 3 ir. Ester nägra timmars ben, tänketid" beslólo arbetare att:åtudja fia med .desfa wilfer’ samt’ återupptaga.ar=; = ;' betet. 4,00 spot lar kun DRA denn ol - Gmellertid hade tyftet om: sirejken i;-: Gelliwara ‘o< uppåt tiulen spridt iat0j : arbetöstyrfkan Å ferntwågslajen &Swoart=,.), ön, uppgdende till 6 a 000 nan, samt |!‘ fmittat” åfwen” desle, > [ä-all dé'den 14 -, denned [nstälde arbetet och: tågade în till ., 1. 3 fladen, bwareft be, uppförde fig ollaudera ligt, Genom utfedde ombud tuledde de ">; a underhandlingar med -eutreprendrerna, ; ' |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.