Pi Fit och dnnat oin de - andar, 50m magt lafrat <> "vädrets ss "Snålt och -nogräknadt folk ha vi © haft alla tider: Jag vill pu bara nämna Harpagon, toffelbjelten Kasem < os och branvinsSmithen, som ‘vill att Svante Stensson i Karlshamn skall - bygga hus åt honom för ingenting. 7 be har dock hittills inte kostat nå- -- gon entré till molnlagren att R genom luften i ballong, giatis har man: fått prata i vådret, spela boll, - kasta krans och. elångkyssar m. M. dervid man varit tvungen att använda luften öfver sitt hufvud såsom kom- _ munikationsled.' om Men nu kommer hofrattspresiden- Y ten Staël von Holstein i Jönköping - och motionerar hos sitt snmhålles stadsfullmäktige, att ingen menska i hela Jönköpings stad skall utan sår: skilde tillstånd få begagnn sig af — luften öfver stadens allmänna platser, torg, gator, vägar, tomter eller. byg- nader, Ingen får i besugde luft an- lägga telefontrådar, troligen får man inte spruta ut sin saliv i den heller, utan en hvar får ta med sig en piga med en liten bleckhink att spotta i när han går ut och promenerar, Jag vill bara göra monsklighen upp- märksam på vådan af att så der fast- slå eganderätt till luften. Besinna bara at det lar vara den vi andas och att nyaste vetenskapliga forsk- ningar synas hafva ådagalagt, att om man någon längre tid upphör att an- das, d. v. s förbruka luft, blir man. komplett oförmögen icke allennat att lefva, hvilket betyder mindre, utan' äfven att betala sin kommunnlekatt, hvilket är värre. Och der sitta då Jönköpings ‘styrpinnar med sin be- sparade luft, men utan inkomstbe- villning! Att andas fritt i det här landets småländska småstäder har ingen tänkt på, men nog hade vi hoppats att få göra det gratis. ; Så skall man betänka att de flesta menniskor ha aina hus, rikedomar, lustslott, inteckningar, och pürontras- möbler i luften, under det de härnero på jorden knappast ha så mycket att de kunna äta sig mätta. At på en gång ta ifrån dem detta och säga? »Nahä)j, lusten à atadsfullmägtigesle det vore grymt, ‘det vore. en reduk? tion, mot hvilken Karl XI:s vore som . en knappnål i Kattegat, en sup tio- « dubbelt i Medelhafvet eller en biff i en hofrättspresident. . i Betänk bara, hvilken storartad byg- nadsverksamhet, som utvecklas i lut ten! Fattiga extraordinnrier, som inte ha en nagelborsto oller en colluloid- „krage, den de i sanning kunna kalla för sin, fattiga atuderande, som inte kunna tjena sig sjelfve så mycken mat i veckan som en hofrättspresident etar ut ur två af sina större, ihåliga indtänder efter en battre festmiddag, * — alla bygga de stora, stora luftslott med fagnder öfrer två à tre hinila - qvarter, mel tarn ha taket, vin i kall- rarna och unga hulliga fruntimmer i tunna kamkoltor i sångknomrarna, | Inte är de! antillt gjord att genom , luftens läggande under stadsfullmäg- tige (dels förpesta den) dels förstöra ofrann&mnda vachra byggnadsföretag! Och detta i den tid då vi just skola upphjelpa svenska näringar! ty vi ha. ni fått en Ingparagraf mat uppmaning till våld à person och BN undseendeé för öfriga nArbeslag-, tade himlakroppar bordo också brr "Jönköpingesångara hädanofter! und- vika den Tegnérska: = cos : * »Stjernorna blinka” Ned på min dôdeliga alig,d , ty cljes kan ni ge or både Hay och Sundvall på att fiorr hofrattepresiden- ten tar och atämmer aljernorna för olaga farväg öfver unnans egoområde. Likaledes bör ordspråket: »Dot vete fåglarna» "totalt aflysgs, ty hur i all verlden sko” fåglarna kunna vetanå- gontiag när de inte längro få flyga öfver Jönköping och med tjusning skåda dess aylfidiekn, hänlörande tår- nor och dess f. d, sylfidisko holrätts- esident? oa Pri ere presïdent! %änne det tindá ar så alldeles rätt, att för det ni och jag händelsevis blifvit on smula kor- ulenta på äldre dagar och inte mera simpa oss för trapez- och lufthallong- sport, missanna. vår mera latfotade nästa att sväfva upp i lusten on smula? Det!'fr ju precis, som om jag på grund uf min medfödda motvilja för vatten ville lörmena min mera naiva medmenniaka detta yttorligt långsamt rusnnde elementet. Det är dock vatt- net som i form af regn spolar torpar- ungar rena och drilver ihop unga ‘nenniskor af motsatt kön under sam- me paraply, hvurjemte det har sin stora kulturhistoriska betydelse så- som det erkändt vigaste medlet att skölja tombuteljör, hvarförutan det nf mycket unga män lär utan forn för helsan kunna sporsamt användas så- som lindrigt inflytande beståndsdel i toddy. Tänk när Stockholms stadssullmäg- tigo också proklamern eganderatten till luften ach samhällets besittnings- rätt till väderleken! Tank hyad kom- munen då under riksdagarna skall förtjena bara på den himlabit, som hvälfver sig öfver riksdagshuset, der så mycket väder förbrukas! Och öf- ver herrar utilistors och sociulistera samlingssalar! Med den inkomsten kan Stockholms sjelf underhälln både den lysiska och drmnntiska f d. kung- liga scenen. Då jag före INat om »tle andar, som mugt hutva i vädretv, trodde jag det var någon sorts skunre andar och tyckte et var märkvärdigt ait non oldrig fick fatt i dem rigtigt. Inte underligt att de niltid förstått krångla sig un- dan; do tyckas ju ha tagit juridiek examen! ' Men, som jag redan antydt, kom- munens cganderätt till Insten kan ul- drig rätt hasdas med mindio Jönkö- pingsborna äfven få betala för den usten do” andas, för rättigheten utt genom luftingren mellan jernvägspers rongen och det bortilanite bantåiget kusta suckar och slängkyasar till fåat- md sin enint afrskildt för hvarje pust tobaksrök, som de utblisa mot hor- rar studefullinägtiges skyar, Uvarja rättskaffens Jönköpingsbo kommer snart att gå med en Juftmä- inre på sin bara kropp. Denne luft- mätaro skall ha on slang, som leder till den skuttdregandes lungor, och hvar Iördageq all skall dräteclkum- rern komma och nflasa på nppnra- ten huru många kubikfot koummunal- lust den skattdragonde förbrukat un- der veckan, cli hvad aka „sederntionesru arna « såga? Utan lust kan menskan inte lefva, och & nu himmelens luft atads< fullmägtiges, så får den dfriga mensk? ligheten nöja eig med slufteruas på Mosebacke och emåstädernas schwei< zeritribuner. Jag kunde just tro utt en hofiatts« | president skulle gåra mig någon fôr- : argelse, 15 af alla rätter på jorden har jeg tyckt minst om lappskoj och hosrätt, Jag har:inte kunnat begripa oreaken, sej har, rent varit instinkten . som segt till, Nu begriper jazz; de t "har Slegat i luftens. Br . 8) Och hvad ska skalderna tycka? De : ‘800 brukat trilla omkring sinn små oa själar på de blåa molnen och ta varm bad i œthern och promenera hit och dit bland stjernorna lika ogenerndt som Simon’ Sachs i sitt lawpmogdsin! de ‘bli ‘val rent förbluffade när de Annu på santasicas vingar svänga sig upp i rymden, och så der står eu' rädhuevaktmästare på hvarenda moln- kant och såger:" Y =- Jag ber om förlåtelse, men da ‘4 bär & stadens luft, IHArigenom får ni : ‘inte dra några telefontrådar. vo — ålen, herre Gud, jag är ju in-. © gen telefoningeniör; jag Sr skald och nrbetar på ett ode i D atanser. — Då dåtsintn; all långtrådi à förbjuden här uppe. girkdighet "len Jag hoppas att arenika aka. demien åtminstone måtte expropriera 4 inantal Himlahvall i Zefyra socken al JEoli lån och ge revisor Tamme- lio såsom undantagemark, så ban fort. farande lår. qväds för maten på Stock- holmeka festsexor, för annars dör han. Tn - Jag varnar emellenid Jooköpings singqvartetter från att vidare sjunga: = Upp Kroon often, bort êfrer batrend, > FS Ti, ! Draätselkumrern kommer in i oin embetsmnnnuvärdighet och ain dof- lelytterrock : — Knapp npp västen, herr Petters- son, så få vi se: på npparaton ! — Herre Gud, jag har val inte an» dats för mycket! Din här lustokatten rent ruinerar mig. — Hvad scr jag! Sjuttio millioner kubikfot! — Ja, herre Gud, jag hade en vexel, som förföll i onsdags, och då andades jag så rysligt tungt ett par a r. Draätaclkamrern går och nflåser hof- rättsnotarien Lundqvists lultmätare. notarien rent från vettet ? Herrn har undats upp åttiolem millio- ner kubikfot kommunallust på en vecka! ‘ — Ack ja, jag harju varit Kär hela — ¿/ tl tiden! — Men hvarför kon inte herrarnn ockaå bli kära i atadsfullmägtiges döttrar? DA få herrarna rabntt på det väder, som går Åt när ni falla på knA vid förklaringen. | | Det ar baddarn hvad vi hunnit långt i civilisation i våra småstäder! Vi halva skatt på det viAta, skatt på det vi supa, hundekatt och telefon- skatt,. vattenledningsskatt och stän-, digt vexende kommunalskatt samt skatt fös elektriskt ljus, som man får leta efter med fotogénlampor, Snart få vi okatt på luften, som vi andas. ‘Har inte någon hofrättsherre I Jön- köping ' funderat ut något sått att skattlågga aynsinnet också? Det vore ju så enkelt, Bara en enda liten $: »Det kostar 10 öre personen att se den store man, som uppfaon kommu nens ecganderktt, till. himlahvalsret deröfver. Den "der icko vill botala "stämmer sig. .:.. . 06 trböfliga moftinester.- - denna afgist, ‘rare skyldig att blanda då han:går törbichonoune > För det’ sednaro alternativet ‘bo- - iqurd. ;' E (Sar PS VE V . - AA “_. Zaholik. För: deu danske bondeu infaller i år ett bemårtelieår, som man wid -Kê- penhanmns' „uniwersitet - cd förmodligen pá mångå"ondra, mera direft înlred]e- rade hâll ämnar höglidligen fico - 3 denna. månad — 20 juni:— in- faller den dag, Hå fêr-jämt 100 år se- dan det ff. k. "Stawnståndet" lôstes | Daninark.; Dermed blef den ‘fôrut ofrie danffe bonden lôêst från den ”tortwa”, wid. hwilren“ han * förut war fängölad incd. "Stawnels". träldomsöband. > Hiwad dermed förstods, framgår fanske af föl- jäande RD : Från. ‘sitt-flerde är war. den bonde- födde "stawnsbundeu“- wid. den“ jord flår, som sett hononr sôdas. Afwenu ‘om han i 18 år gjort frigstjeust för den “heree- man", som gde :jordeu, war han ändo>k betremannend slase,- Herremannen tande válwinga ‘houom bivilten som hälst af sina fmågåtdar, och han målte ôfwerta= ga- gården utan: syn och mot ‘en afgist, som ägaren aslldeled godtydtigt beftåm- de... Hojweriet eller dagåmerkslyldighes ten hade utmedjat sig till ren träldom, När helst bonden e bud, mäsle han finda släppa fin egen pleg eller lie cd i onda til herrgården. nt -egen jord > bonden plöja och få i otid; affast- ningen blef derför få fleu, att han, når satter c< landagåld betalats, ofta må- file låna både brödföda oc mijäre af berremaunen, fom wiste att taga betaldt för tjenften. . Utom sitt egentliga dags- mwerfsackete wid huswudgärden mäste benden fåra -torf, grâfwa difen, torr- lâgga träff, gôra nycklingar, bryta sten, bugga bränste, flåra hodclse, göra fick- wändaretkjenst i fötet o. i. mm. Och wi sade han fig owilia alt. göra hwad som egentligen ide ålåg heuom, fid han i "hundhälet" fåra fig "lydnad c< börig- bet", -clier odjà sattes han vå "trähä- flen”, spändes i halsjern wid skampälen, ifördes "spanska foppan”. — allt efter fom det tädte$ hans "nådige Herre” eller deuncs försvaltare, förpaftare ladu- fogde, flegwaltare, "utridare” eller hwad än detta koppel af boudebêdlar faslades. Frestade boudstackaren vå att rymma fin kos, ' siraffades Han förfra gånger med fäugelse andra” gången med fästuings- atbete. Dog' ban; infanti: sig herreman« neu som ‘ssel{skriswen fögde, uppteduade alla hans tillhörigheter :och lade för egen del’. beflag” på dem för bewistiga eller obewisliga fordringar.: ; : Sådant ivár "Stawnsbånder”, rätt od) fått lifegenskap. Den, som hade förtjenften af deß aft Naffande, war fronprinsen-regenten Fre- drif,' sedermera kung Fredrik deu sjeite, troget bitrödd af Bernsdorff dey. yngre, grelwe Kristian Nevenllow och den He- derlige norrmannen Colbsdrusen, sem war den uedsalta fomitecus sekreterare cd drifwande kraft, : Når man tånler vå all elt fådant tillftånd of den eländigafte, råttslåfafte tråldom lager blott ett var mansåldrar tilltafa i tiden, lan man {ee nudra på om den danske bonden nu I fkänslan af nvwunnen styrka håller härdt på fin *Geundlow", fom, faftån af långt fena re tilifomst, redan hunnit nudergå fun- ningar oc "förtolfniugar", fom afgjordt på I den riftnîng alt fringskära bondens rått. De gamla, ännu ej glêmda frå- ren flråmma och de nya äro ej egnade att ingihva fast, förtroende til den dans se "herremannen", hes hwilken äunu filter qwar mydet af forna dagars jjelf= rädighet och mattlyftnao. - | Men til "Stawnsbändei" kall det nog fde gå tillbafaz Deß afskaffaude fau danse bonden i of trygghet teftligt egå. x TE Twenne celebra mål flola wid innewarande 'fommarting : företomma i Tjerby wid Hôls bâraddräâtt i det vete- rinâren K, Cederberg inflånit landtbru- farne E. Arctander à Waltberga samt P. Hallberg à Nya S!kottorp för det de om honom skulle-hafwa à olita hållen, fåwål offentligt fon) euskilt utsyridt för bang namn och Yrfé lôrflenliga Yllran- den, med särskilt fålftadt aficende på ve- teriuär Cederbergs åtgörande *ä Nya Skottorp wid det i februari månad in- träffade fjuldomsfall : fom förflarades wara mjeltbränd: och på grund hwaras gården sattes nudee karantän, ; MIT I a ASCA ” . ” 3 e et > me + . ” Nya wejerier. Sâsom redan förut omtalata "bar nan“ pâtáuft wenne nya fådana i traften norr om Laholm c< uu äro planerna bringode till sullbordan. J Mabult, Breareds foZen, har bildat, sig elt bolag af 5 verfoner, nemligen brer N. F. Klinker i Laholm, S. Anderslon i Mahult, C. Falobslon I Sundholmen. Jeh. Bengtsson oh Ich Nilson Byt: tige, som derstädes skota*bedriswa ‘dylik rôrelse,“ bwilfen man antor: say funua taga fin: början & juli månad. Angfrast fommer : alt > onmåndas cd Halmstads 0 . “a Eit ‘ann |’ meserl "rundad på” alfiler’ „qwanlsteter (har nan ‘na år e>| {n borgen för att werksam- “na tillomn medlemmäår!/befålra mefaniska werlstod levererar feparatorer > GP, Y I , 1 T——— LR + i C, « 0 N "mn ‘med "en'våkistt toftnad ‘af 3 à: 4,000 fronor ‘ Nall - anläggas, fi hemmaue- egaren Swed Handsons egor i Mádtecfa wid Killeberz flut ängäeride vlan ‘är áhfu ec ET E färdig. — Gtora mjäll wa anlågandigen färdig. — Stora mjölte TRO le becålunat flofa i sitra fred, början tillörog dessa me- Jericr, (men ket ‘giswes fårdeled goda tår- utfättniugdriott. mjöltteveranferna {nem kort sota [slegras. Det förhåflande, att br N. F. linker härstädes kommer all bliswa den ledande andan à båda stâle-. utrealisersug ‘af-deuna ; fattadt, men. man har ‘heten kommér att bedriswas pà elt måne slergifdt--cch\ dugande sâlt.—-Ty han ‘är den som ji} sêôtra Halland drifwit upp iejeriskêtselÿ til den dêga ständpuallt hwarpä deta ku befinner sig, Första |k(assens bewäring rydte igår morgse ut; från Skedala [hed och de tia födra foduafun samt fladen hörande ane läude ‘med xtratäg bit fl, 2/, Uppgdomarnd : hade - hunnit-bliswa listet favatare - än vår de reste till "heden", mín lôrdêli sig £ det hela taget gariska lugnt och þesledligt., >> |}: : ' Ssnkdoin af mjeltbrandsartadt slag har utbruts) ' hos landibrufaren Pec Carlson In Nyby. Den år doc ej af någon ofstänguing från bes andra stätten behölls åfäg- \ MERO farafter att rôring med gas. . i GoLuingssällstapet hade i lis- dags filt jammanträde under ordföran- deskap af| hr GC: Nordenfalk, Erinrade om de nya stadgarnes bewiljande samt att fuga årynden fingo fårefomma. Efe ter Der revijionoberåtteljen blifwit god- länd“ bewiljades answaröfrihet enligt tillftyrfaudez af revisorerue , Äswenlédès upplästes fiskerikomiterades berättelfer, deri henistältan gjordes att en fond mátlez afiättos för fisteciuärsngeus underftödjayde. Denua hemställan wardt emellertid) | enlighet med förwallnings- utskotte1s | hilande, offtogen. Förwalt- ningåuiffottet hade besnflått att Hr fi- sferifemiterpde, hwilfas uppdrag uu tille äudagâlt, | måtte qwarstä till ärets flut; något jon älven besièts, . Från tohdtbrufsalasdemiens förmalt- ningsu!skoth bade. ingått. fkrifwelse med bemflållan 'pm älgärders widtagande för underföfning af wattenmängdeu länets. waltendragÿ** Uiskêtlet“ hade onsett ‘att | fållffopet. [é!uärwaraude ide borde. in= Låta" fig» derpå.o Detta wardt och Fål fas pela beslut. fi tonat 1 La . Wetenskapsalkadeiien ‘hade anhälit atk säliskapet | wille ' sêrestä en' person, att tomma. i \äujutande af Bysantinska re- sestipenditl} oc) ghk lälskapet ‘sitt förord åt agrenoin, I. ¿Lêndaht med uppgift sêr bonmljalt i deras hemland studera de olifa, til;Swerige införda nô!freaturds raserua ! i Y | e Sedan Tu de på ldredragnlugélistan „Uppsatta | Freudena woro geuomigän na, uppträdde; ffammarjunkaren Gy euskêld ‘p< påvelads, att till sôrwaltningsutskot- tet infemuslt en skriswelse Irån Skara- *berzs lánshuoháltuingosálstap med an nedan glf. säliskapet måtte anstuta sig till det i 2. Slaraborgsfoftemer, euligt brottet nigra laudibruféutställusngar de längré flulle fôrefomma utan | stället em fåmd utfes för premiering å gårdarne. | y DÅ: detta Iårflag wore al efonemill: datur, bade del ef | går fun- nat får sMlskape! Iramtäggad, men fås laren fôresldg att en fomlid utsägs med uppdrag att förbereda ärendet och der- wid åfroen tasa i belraltande anordnau- de af minde fandibrutsutftåQningar în- om de olily filialerna. | Hr Iwaj Lylikens frambhil iördelen af” Skaraborgssystemet, hwillet do> e- gent!lgen |'èudast wore ei, eburu något modifierad.) folm af’ del 'jystem som tôljdes i|Gchweiz. Syflemet hade öf- werallt wist de utmärftaste resultat och detta fått {ör priobelduingar af kréatur sulle owed}rsägligen gårå mydet stôrre gagn än dre hiltillowaraude fondibrufös mötena. { körordade åfven tillsättande af en fomi le Hâärpä flottet att ter, hwilf ppdrogå ät fårwaltninggdut- ilfe lämpliga lomitéledamd- ‘fingo i uppdrog att uppgdra förfla “ tilppremerlugosystem för lånet och för ‘à sorduandet af mindre laudt= brufsmdteinjiuom filsalasdelningarna. " in: sist | iuterpellerade hr À, Mêler erdlåraudend huruwida ide någon motion blifvit + wädt, angående indragning of veterinärläfärebefaltuingen! i länets födra distrikt, H} ordförauden | upplyste att tillfättontet; oh ôswerwakandet af vete= rinärfäfarebzsaitniugarna enligt stodgars nde fôrwaltningtu!skettet, bivas dau sällskapet ide hade att dermed taga besattuîngz ? safen-hade lôrewarit | lôr- waltuingsriffottet. ed): Î>ei föranledt. tin någen Nr 1d, * Juterpellationen gal mellertid puleduiog eh u! anfla” pie ant ortbytt emellan hre À. Möller e Th. Gullenskêto. go y 9 Det koitji, al tde synnerllgen många mån! „samrhanträdet ward? dermed atslfitadt. = Föcagg 1 sjjän..: Nägot definitivt bes |. att senast; i oktober hass. |. 11 fö mil: E TS banMandet “H. eúritson fam landla- ‘ brufaren ‘Philip Persfon à Pelersber | Staten: wifari--Stutder. | : ec tidgângar 94,000 oda ! 05,00: ci” * Berömtvård hjelpfömbhet. ‘Cu af > de âldre örbetorne BA batten gl: grlbrnf, Cai 5Dlsson,- har någon tid „warir sänglsggande jut, ch ti0sdlje ders of. har -famsljeu,.dá-husfadreu ej hast - några, fafenster, rålot | belyrumersam= - - ina _ omständighet, men nåden Har Elif=-" wit a1hjelpt Terigenoni ott hans fam- rater mid tegelbrufet- famtat bop en oc summa, > fom : åtminftene Tår' uärmaste - framtiden ' afkselper de mest trängande | behofwen. see ————--Pöf's-härads sommarting-bêrjades ' T pår .06 fortgår, under: fyra dagar. | Hufwudsaklligatt. upptogd gårdagens fam-" 4 . mantråden ‘af iulemnandet ulaf tt, fmå papper ‘sanit några Uppilutna nråts hands" låganing, /hworidlaud 3 edgångkmål, { so bolt sautliga ‘swarandena, brusto åt | eden 7 een De Kyrkomötet.. Til :elektor, för wal +” of: fefmannaombud wid. nästa: fyrktmöte. > waldes af Ostrá Karups och Skummes= —:-.' lófs : förlamliégar den“8.d:s ordföran= ' den i O. Karups kommunalnämad, landt- „brufaren Carl -Niloson i-Finsbo och till “suppleaut’ ocdföranden, i Skumnmeslåfa fommunaliämnd, fanditr. Gustaf Pe- teroson i Weka. iu e Hår 4 orten ‘ôóuskar man fe âterwalda ”tetnannoombud,- som bewistade förra fyrkoaidtel, nemligen reltoru wid 'Halm-| stads h. allm. lärowerl H. F. Ont, oh \ frid. H- Fletwed i Göteborg... = ov a Till eteltor för wal- af letmannaom= | bud. mid "det fundande, kyrkemdtet har + ! för Snistorps ed) Trönninge förlamltine. | gar utfettd qwarnegzaren L. A. Tullgren H i Fylínge. 2 (Hd) | Ett egendomligt förhållande tår | | bafiva råd! emellan argående rektorn wid Linköpings ' högre ''allmänua lärowerk, Ieftora wid Halmftads allm. lárowerk der N. A. Foróberg ed en del aftärare | ne wid sêustuämda allmäuna lärowerk. I Derom wilinar bl. a. följande ord, fom |; yttrades af dir Ferdberg till lärowerfets > | lärjungar wid afslutningen of det gångna | lâdârel: - © pe et * Jost desja dagar hafweu I eder sjels= | ive.’ ewetlaude' bered. mig en färjtild | bugnad, för bwillen. jag bär: tadar eder. ! Frân. ingen bland eder har jag hårt nä- = 7 ‘got derom, men, flere bland evra föråt= | drar och och lårare haswa förmisfat. mig | derout, inatt bland eder. warit. ex alimäu > Suftan. att wid. filknesjan lemna.mig. “.; något litet minne „till hägfemn: af eder, ty ‘eh alt/medel dertill. warit sammanstkjut- NIE na, men. att.J. asstätt-frän denua eder" 17 affigt i följo af förbud af en bland edra || lårare, som ide plågat ogilla sádant \ handliugdsätt af lärjuugarne i sin _fklaß, | när det warit ‘eguadt ‘houom. : | Herde oc får. Arsunda seduemän | i Geltrifflaud ha 3 särskilda gånger hes; domfapitlet anmält för tjenftefel kyrko- herdeu I. B.. Colldén hwilket alla gån-'! erna aflupit för ono ned warning.) för 4 år sedan fråntogs Colldén pafter | ralwärden cd åladeg derför till vice pas stor årilgen u!giswa 670 fr. Gmelertid | hare Colldén uu till pågående ting în- tim el mindre ån — 116 perjoner ine em Arsunda, deraf 101 ontráffats, dels om answar för de alérda anmálnlegare | ue, dels om deras Åläggande alt-âter- | betala vice pastors aflduing. Hâradt- | rätten; "som anlåg fig ej .wara laga lo- rum, upptoa ej målet til préfuing. Celle ten âlades olt godtgôra froarandena får derad infhållelfe wid rätten med inalles 540 fkronor. Srålor grofplundrare.. P3 Karl= stads fyrkogärd har man, berättar, N. | - W. I. iakttagit,, att råkor stjäla bort | tranfar och ' blommor. från grafwarua.. Scnaft för. ett par dagar*sedan odjer- | werades från Ostra bron, duru en fråfa | fom flygande från fyrfogärden,:der hon / bemåltigat sig en' rätt for: bulett, med” | brillen den drog âstad utôswer Kropps ;. färrdwägen. . a, | _ Lifförsäkriog på en half million. ' Wi omtalade nyligen alt- en af Skänes rifaste hdgaristokratiska magnatir förföls rat sitt tif för 500,000 Eronor: ',Aulede ningen till denna stora lifsassurans år, enligt: OH: Tatt wid en rättegång "om ett. fort: fideifomif, hvars utgång ' war ganska offer, träffades den ofwen ensfomnielseu, att den winnaude Mulle till: audras fårmån lifförsáfra fig fören half million fr.“ ie - för öfrigt we) mans att fiteitommis- farier’iu mera börjat; DÅ de daswa flera barn, taga höga lisassurauser för att fun» na estertemna- något .ediå åt de dlriga. barnen, dw: st. ät den, fom ide lå del 'af ‘fideltomlsset R 2" "Börlofalng Har tiltännogiswits mellan v. årsdeböfdlagen Axel Gartfon * vå: fröken Elida ‘Land(tedì,* douter tid postexpeditèren A. W. Cundfedt eH haus = In :1¿Till (godemän il oftidne fandlonten fö tenfundbo nt ges gref- ‘ stu, {ddd Malmtål, i; Alerfund. + : dl tì ide =P ALE VV Egen"-ordendbygnäd lära frlmus:
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.