Kejsaren vill hålla fred med alla. !veklig( den 28 april till denna sta- Hans kattek till armget skall aldrig tion, hvaritrån hen med en portugi- bringa honom i frestelse att förspilla /tid( ångare reste till S:t Paul de fredens vålgerningar, då krig ej på- Loanda för titt sanda depescher till tvinga. honom genom angrepp mot Loado n. hans allierade. Haren *kull trygga Den 18 mej skulle Ward Anyn in- fre den och tillkarolin sig den med trAfta i Borna och ensrast möjligt be- ära, om den bt ■ tes. Dertill har fer- fordras tidere på statens bekostnad svarslageu gift tt den *ty:1re; uren att till Leopoldville, försedd med begagna den till anfall Ar främmande del ochj ett tillrAckligt ante! infödd° för kejsaren. hjorts, ty Tyskland har burars. hvarken behof af ny kg:påtat eller Den af Kongosteten utrustade mi- af eröfringar. Det bekanta förbundet litant expeditionen, som skall draga med Österrike-Ungern vidhåller kej- flarn till Stanleyfallen, kommenderas saren med tysk trohet, ej blott derför af kapten van 016e annat består af att det blifvit slutet, utan emedan det 3 officerare och 80 soldator. Expe- utgör en grundval lör den europei- ditionen afsoglado den 26 april frAn eka jeinnvigten, den tyska historiens Leopoldville till lagret i 1 tunnugn arfalott, etnedan det burits uppe af med regeringsångaren Stanley. tyska folkets offentliga mening och Som synes Ar det högst bristfålliga, ofverensettmtner med don anda till men också högst ogyneamrne under- I86ti gällande folkratten. Nationaln råtteleer, som föreligga om Stanley. nutidakraf medföra ockeå anknytning Ode. De senaste undereatteleerna från till Italien, som liksom Tyskland ön- London förmAla, att Stanley Annu skar utverka Dina national* institutio- skulle lefva, men tills vidare synes ner och ft åtnja våletåndet. mest sannolikt, att den berömde re- Aftalen med Österrike-Ungern och sanden omkommit och hans expedi- Italien tillåta, till kejearens tillfreds- tion blifvit upprifven. etållelee, att omsorgsfullt vårda bana personliga vanskap för ryske kejsa- Från Bulgarien och Balkanhaltön. ren och de i ett århundrade beståen- 1 Petersburgs-tidningen •Novoje de fredliga förhållandena till det ry- ska grannriket, i harmoni mod kej- Wretuja» skrifves: Man telegraferar saren* porsouliga känslor .1.11 som till oss från Sofia, att Bulgariens mi- med Tysklands intresse. 1 freden. nisterpresident Statubulow unnar taga vårdande tillval som i sin omsorg för artikel. Enligt-- ilen bland do diplo- krigsharen .tsr kejsaren i fadernes- matiska agenterna och i hela staden gångee meningen skall vin- landets tjenst. Han glades öfver det • traditionella föthållandot till frAtn- ruta af Coburg mottaget denna 'drittel,- uland° makter, hvarigenom en ked- atusökon. Algången al den minister, lig riktnig marker,. 1 örlitando sig på på hvare initiativ battenbergianisinen hela ei:t omfång blef etablerad ef- Gud och sanningen i folket hyser han det tillitsfulla hopp, att det måtto ter statelivållningen i augusti, om an blifva honom förtinnedt att genom buttenkrguren ejelf måste lemnu So- fredligt arbete först era och belasta tia, singel icke gå spårlöst förbi för livad hane tetegångnre under strid ha Bulgarien. Stainbulow har också uppsatt buttenbergarene eltertrAdare, tillkauipat prinsen id Coburg, på Bulgariens trott. 1 fjor motarbetade Radoslawow Stanley. Såsom i tisdags omtalndes, ha nu furst Ferdinands val; iucn nu liar det allvareumt urands underråttelser in- synbarligen lyckute honom att i så gått om Stanley. expedition. Ar den hög grad nunors sig fursten, att han djerfve resanden icke Annu död, eå bespetsar sig, på att bli premiertni- ulster furstens högra hand, och evåfver han tydligen i stor fara. Då Stanley den 2d juni 1887 bröt derför omfattar han nu det förment upp från lagret i Yntnbugu vid Aru- gynsamina tillfallet att mcd furstens vicui och begaf sig af till Wadelai tillhjelp vinna en seger öfver sin hit- med 50 europeer och 465 infödde, lat tills allsmäktige medtaflare Stambu- Ow intnisterumby tet ufiöper han major Bartelot stanna qvar i la- how. lyckligt, skull det emellertid sakett gret :ned 4 europeer och 125 zunzi- icke bli Radosluwow soul kommer att buritiska soldater. fira eu triumf, ty att hålla tummen Tills i december hårde mun ingen- på ögat på denne herre skall icke ting om Stanley. En dag i natnda vara toren adt med någon svårighet mened kommo emellei tid sju deser- fur prinsen af Coburg, veduo Statn- törer från expeditionen till lagret vid Det skall Aruvienifioden. De beråttude, att de buluty blifvit funnet Stunley etter att fem månader bh furst Ford mind som triumferar ha följt honom under svår marsch alver denn begge, och trått detta u- och talrika strider. De infödde an- gonblick skall ban taga i nartnare greps oupphörligt expeditioneu, och oivervagande på livad satt han bast under en af earnwandrabbningarne bör kuntra realisera de österrikiska planer, med hvilka bau kommit till hade Stanley sirats af en pil. Sedan dm hade ingen ytterligare 13ulgarien. Samtidigt talar vår Wien- underråttelse om Stanley ingått till korrespondent om vissa markliga Yarnbuga. 1 ejelfva lagret såg det planer från Österrikes sida. I hån- sorgligt ut. Alla, både europeer och delee kouuug Milan skulle bli 'stör- zaazibariter, insjuknade mer eller min- tad, skall den österrikiska regeriu- dre till följd af det förstörande kli- gen vara sinnad att ockupera Ser- matet och brist på nåringemedel. Vid bien. Skulle verkligen Österrike må- utgången af murs månad hade många hånda med detsamma göra sig i ord- zanzibarsoldater dött. Då araberna ning till att nu till hösten företaga vägrade tenn* hjolp till en expedi- lin triumfmusch till Koustantinopel? tion, måste Bartelot qvarmanna i la- Vågen dit år emellertid lång och be- gret. För att slippa ut ur denna evårlig, och Gud allena vet, hvilka ohållbara atillning sAnde Bartelot en impedunenter den habeburgeka mo- at sina underlydande vid namn Ward narkien skall kunna komma att stöta till Borna med båt. Ward framkom emot på denna vagt 14111tilroroligheter 1 Konsten- tinopel. manna lernverket, enskilda banken etattit Inse- och schsek.1111.kapets ståt- En blodig militårexcee., emu i förra liga hus, sjömans-, brödraföreerolin- Den sjunde plågan. faroren veckan tilldrog sig i Konstantinopel gena och metodistkapellen, Medelpads talar otti de sju egyptlsk• i närhoten al Yildiz-Kiosken, sulta- lasarett, tearter, v•ttenkuratestalt, — Nå, sade han, kan ni *aga mig nens residens, har väckt ej ringa upp- två jernvAgettationer, två sommarte- hvilka des., plågor vero? seende i den turkiska hufvudstadein. atrar o. e. v. Barnen raknade upp alla utom en. Sk rid( enen kAnner kro tullhwet Mellan araberna och albaneeerna vid Den sista kurtele de unmAjligt pituio• och den stora jel 1/4..t.tione ta t id kejserliga gardet, hvilka långe hyst na sig. För att !vipa dem Gode la- agg till liv•randra, korn det af on hamnen räddade, alltet sannolikt af- utrett; obetydlig anledning till en blodig ven en del der bglagna inagaeite — Kommer ni inte i håg den si- strid vid Beira:n-festen, då soldaterna Elden kar input öiver hela gamla sta? Ni vet ju kved Job hade? roade sig med dans och spel. Alba- staden vid ene södra sida och tele- En liten hand stacka fram nesernu ville bevåpna sig och skyn- grammen omtala endast någta rAd- — Nå, Erik, livad var det? dade till kasernerna för att hemta dado hus, deribland det i stadens — Tålamod. sina govAr, medan araberna med höj- veatligaele kant belegna bryggeriet. Norr: alin, på norra sittro af ån, da yagataus förföljde dom. En at Fråga ooh svar. Nykterheteta- albeneserna gaf med ett honom räckt och Stenlinintunien, ett »stilig förstad, luren, rankande, sin ritat till en ut- gevår old på sina angripare, och nu hafsa sannolikt icke ritts ml elden. trycksfull hviskning: Sundsvall var företedt med ypper- störtade Afven araberna till kaserner- — Mina vittnet om alls krogar na för att hemta skjutvapen hvaref- lig vattenledning, låga på helvete botten. hvad skulle Stadens fastigheters taxetingavårde ter du ornriegade albattesernate ka- resultatet Wire.? . . Jo tusentals sern och sköt° på fönstren, hvare ru- Ar omkring 14 millioner kr. Hand menniakor skulle droska sig: tor splittrades. En smed derefter tordn det allra mesta, kanske ett tio- D_endaytaa e. gjorde albaneserna ett ursinnigt ut- tal millioner, vara fereikradt i Sta- dernas anala:rutt brandstodsbolag, ta iir den latast gossen i tall, och det kom till handgemäng. i ie la: os, 011e? Man påstår, att omkring 400 skott livilket nu, Arven sedan demo reserv- ditk 0 11e: vexlats, dolkstötarna ej att omtala. fond offrat., antagligen nödgas göra — Jpg vet inte. Det må antuårkas, att soldaterna van- en hård utdebitering på Sitta dele- — Ah, det vet du hug. Då alla ligen ha endast två patroner orn hand g•re inom norra och mellersta Sve- den ena i geväret och den andra i rige. stader. Redan härigenom kom- de mildra flitigt skrift. * eller litsa öi- ver dina leror, hvem Sr det då som patronköket. Den öftiga ammunitio- mer branden att kannas som en na- sitter der utan att göra •Digonitng nen förvaras i magastnerna. Efter tionalolycka. Hvad de enskilda försAkringsbo- och ser på de andra i stallet for att få minuters förlopp lågo redan 6 dö- da, deribland arabernas öfverate och Ingen betreffar, stå des nog också i arbeta Bien? ansvar för betydliga summor, men 011e: 23 å 26 eårede (enligt en annan ve- det allra mesta faret Sr reassureradt — Mitgiatern. rision oj mindre an 60). Vid den första undenrattelson ont i utlandet, de engelska bolagen ha da största reasruranserna och, dernåst Det vår en fasligt liten portion kravallen befalde sultanen gradesche- jag liar lått i dag igen, illgt.t .torn- fen Osman pascha att med några hö- de tyska. DA telegrafledningniate.ferstöite kom- gasten till kyparen. Annars brukar gre eclieiker begifve sig till platsen ma dc telegrafiska underrattelserna jag nåltid få två pkifvor. för att göra slut på upptrAdet. Det — Ja det Ar sant. Kokerskan påstås, alt dijelten från Plewnite nu trått den hemsökta ettiden öfvur Svart- måtte ha glättat att skåra ilmm visat en betindrunevArd kallblodighet. vik, 11 km. del ifrån. Under det han uppfordrade den van- Två nygifta unge män int och vettiga hopen till lugn, omringades Innan man hur erhållit cisehet oas ( v ra k . priset sitta bitet tur ititör braman- denna af flere bataljoner, som med att Sundevallebrenden bli(' it sluckt, skarpladdade gevar hotade att gifva — Min hustru, Pager den ene, har ingir telegrafisk underrattelec att af- eld, om tumultet ej upphörde ögon- ven Umeå nedbrunnit samt att kö- ett så präktigt Isår, att når hen lö- blickligen. Detta argument tycktes pingen Lilla Edet tid Göta elt mel- ser upp det, snudda Andante Mot ha större verkan An Osman 'medias lan TrollItattan och Kongell blifvit golftet, och den honom åtföljande .ceeikens lagd i aska. Ilar uppstå ytterligare — Ah, ht ad nr det mot mit.? in- vältalighet; åtminstone skingrade sig förluster, som gå lösa på millioner kr. t reale den andre. Når hott luder tipp genust slagskAmparne. Båda parti- Se vidare å annat 'talte i dagens sitt hår, faller det i golftet. erna uppsumlade sina döde och så- num me r. rade och tågade tillbaka till sina ka- Örhängenas uppkomst, enligt serner, :nedan en rapport till sulta- en gatntual saga. nen i störta skyndsamhet uppsattes. Sura, Abtahntns hustru, var vacker En splitter ny beväringsvisa. men oh ullgarn. Detta var orsaken sa bett finter folete,ea lattbfåttet ner, till att Abraham biel kAr i hennes Cd) talradlig 'tugga ej ninftarnieu arr - tjenstflieka Hugat.. a Ställer. . Nedbr era finten ett toppar t folgettan glober — Sara blef naturligtvis svartsjuk och ur gieint ar ri ftå i "gif att" emot lober! Såsom telegrafen meddelat har en hatade dödligt Hugat-. af Norrlands större stader, Sundsvnll, Zotf (tuttat för etuca, mår albtiga mar, En dug svor hon i ett anfall nf harjute al en betydande blund, emu 51.131 bår trampa taftet mab fanbfqIba flor - raseri ett vanstallu rio mit uls tinsigte. icke synes harva kunnat mycket qvur 2q brotur utaf ofi dr ej tonlig att lära För att arvAnda denne olycka ut- al , den i rusk uppblomat:ing stadda (lina ett) fpringa lör fåbernati dra. tömde Abraham alla diplomatiska liffiga haudelestuden, den rikaste i Ort) ralla ofj förmannen brånanbe tjur, hjelpmedel. Hans mellankontet blef hela Norrland. Id tiga tut Pina precis lom en mur. icke utan resultat, och han lyckades Sundsvall ligger, mom bekant, i Me- Ze orten tut gömma Id mat inom måller, utverka att Hagais rin4igte skulle delpad vid Selångereåris utlopp i en 'åta bet att ej sesam må ge titt ampert. förskonas ntorn på ett eller två ',tul- vik af I3ottenhafvet (Alnöeundet). firn Pan of; buten ett ftoaltanbe regn, len; hennes öron skulle genomborras. Det anlades 1624 af Gustaf II Adolf, Zd Dröja roi inom baraderna• t?ågn; A brahum stan ville Pigge plåster flyttades sedan nårmare hafvet och ter tiben tall upp af bet flora beftedret på sin ileklings sår, satte en guld- fick utvidgade previlegier af Karl XI. ttt följa tor'pralen igenom gemaket. ring i hveirdera ötoeiltålet. År 1719 utplundrades staden och brån- Mod hart år ban borta mår trigeårotib, Sara hade ej förr sett verkan af des af ryssame, men reste sig snart CO åter roi bliva tiQ åblare flrtb detta nya botemedel, innan 1 Al- tleb plogen och lien på blonimanbe finnen, ur askan. ven genomborrade sina öron för att Reb tent tet ej leta lom met, bajonetten. Sitt raskaste utveckling vann sta- pröfva det samma. den under 1850- och 60-talen, då den 00 mal allt betta tvi enbaft qtnar Alla dateinnorna följde hennes blomstrade upp så hastigt, att man raspat, utland bar bårgat åt lomma:tbc bar. exempel. an 29i glömma ej "§tben", ann lånta betjdmtr. hedrade den med namnet dilla S Örhånget var uppfunnet. 'Af bagartie ffentaft roar juli ben femte. Francisco». liondberJ•ing. Staden, Nom nU raknar omkring Llll-Erik har lika bra reda på 11,000 invånare, hade många vackra sig som jag, stiger fadern till BIO offentliga och enskilda bygnader, så- hustru med ett stolt blick pr; sin yng- som en ståtlig kyrka, stadshuset, all- sta planta. — Ja, stackars liten. Ediseons nyaste uppfinning lur vara lysande nyekelhal, Dom göra det möjligt lör unglien rar ett hitta rAtt på sin kammardörr tuidt i nattess mun att vricka sofvantle grannar. — 133 — 136 - År kraften ufvervägande, så finnes ingen godhet, in- gen fromhet, såsom hoa lejonet, tigren, örnen, o. s, v.; år deremot godheten öfvervägande, såsom hos få- ret, dufvan, eå tinnes ingen kraft, ingen djerfliet ; så icke hos menniek an. Men dessa förmögenheter alro icke lika hos mannen och qvinnan. Hos mannen må- ste kraften öfverväga godheten, hos qvinnan tvärtom, hos Gudomen äro kraft och godhet lika .virka. So derför står mannen så stark, atödd på Gud och sig ajelf; men alvinnan, den goda, fromma, men svaga qviunau behöfver ännu ett stöd och detta är kärleken till mannen. Denna kärlek skall, då den är hvad den bör vara: hängifvando uppoff rande, öm, icke sjelfvisk, icke sirlig, väcka ett gensvar i mannens bröst. Ty, Anna, livad är väl kärlek annat än ett sammangju- tande af tvenne själar, befriade från jordstoftet? År den icke en upplösning al tusende band, som fästade dem vid det materiella, för att sammanknyta deras hjertan med ett enda etheriskt? År den icke en atjerna i lifvets natt, som akickande en atråle af himlens ljus ned i den mörka dalen, upplyser och leder de vilse- farande? Denna kärle . kona tid är den ej en mellanakt mellan tvenne evigheter — den som varit och den som blir — en länk mellan tvenne verldar — den för- gångna och den tillkommande?» >Kan>, afbröt honom Anna, »kan kärleken vara främmande för ett hjerta, som förmår kläda den i så sanna, och lefvande bilder! Sven», tillade hon och fat- tade med värma hans band, »detta ögonblick säger mig att också dn älskad> Puntithalibn. »Anna, gläder er verkligen min åsyn». »Ja visserligen>, svarade Anna leende och tillade .är icke du också glad att återse mig?, >Glad», utropade Sven och hans öga blixtrade: >glad! Nej hänryckt — förtjust — lycksalig . . .s Han hejdade sig, ty han fann att han låtit hänföra sig långt utom den gräns han uteitakat för sin känsla, och han tillade derföre, efter ett ögonblicks uppehåll, Ahn:a, mod ya, suck ni har rätt, jag är verkligen glad >. Anna förstod honom icke rätt, mon hon såg att ett moln af svårmod uppsteg på hans panna, och för att förströ honom och föra hans tankar på något an- e rd d hon o ie s ttn »j im g nat limtia hu ru mina blommor under min bortovaro. Så säga mig ock mina älskade sångaros vitter, att de i dig ägt en omsorgsfull vårdare, ach jag tror, att de gerna skulle se mig för alltid borta, emedan de, under min från- varo, af dig tyckas erhålla fördubblad vård, åtmin- mono möta de mig alltid vid min hemkomst mod ett jublande qvitter>. sNi misstar er>, sade Sven, >det är öfver eder återkomst de fröjda sig.) 'Också jag är så glad att återse dem. Det tir som om min kärlek till alla väsenden, till hela natu- ren fördubblats sedan jag lärt att rätt Make. 0, Svett, livad kärleken böjer och renar vår känsla. Hvad den försonar ou med lifvet. Den är sällhetens födelses s4 inpiff. Annonser. Kungorelse. På grund af' från vederbö- rande veterinär ankommen rap- port och med stöd af 25 § 5 mom. i Kongl. Förordningen angående livad iakttagas bör till förekommande och hämmande af smittosamma sjukdomar bland huedjuren den 23 September 1887 får Kontingent; Befall- ningsharvando härmed förklara lägenheten Engstorp å Laholms stads område fri från inj©It- brnndaomp)iyaetn. Halmstads slott, i Landsk ans- Het, don 25 Juni 1888. C. Nordentalk. (560) Diel liabtröza. Trävaritrealisation. Intill den 1 nista September rea- liseras under hand L. W. Segerlinds konkursmassas å bridgård i Halm- stad liggande travarulagerjemte tren- ne å platsen uppförda bygnader. Halmstad den 23 Juni 1888. C. K. Widman. N. 9. Böök. Sysslomin. (569) ilosoursersida -;a-e~:set.,,',e1.1eieaUssehieekhlÄidäb.jaidb~1116/1a~la
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.