iIT fig pålrnate0 hatt i flera bogar. af rede:ter från Rurrawara, !puttra turro ute på brie 5 tråltet. metjas tego nu Biarm på 9ettngrett ed, hjelpte hum. Hurrawara ligger ink team ,inrett 4 tet emtring 10 mil långa Zerne trift, ed? efwanför Detta hållt babe 2:3cnngren 4 påtråffat någon menniftoboninfi. ejelf wifte ban ej, blue lang ta) forn farflu- ta, teban ban lentnaDe Sturrawara. Gen surtamaraberna, ;om båttre babe trea på titan, upplett( att ban merit borta i 34 hoar, ehuru ban ej fått mat meb jig tir mer ån 4 Dagar. Mehateen babe on nig: ligan att Denar ed; berg • i inb ctb heart tuåttcr. Getan Mennberh; i Stunateare nitet åtenenttat fina trafter, beeat ban fig till fiittangi oeb måttet fia titt !duo- / namn Derflåbeil mete anhållan om bjelp, bwarför lantmannen fortlabe honom till :Må på allmän betertnab. /Drinfartic i eintrisc ed) ana matt. 2et år ett lasttum att i 2an- matt tenjumera Dubbelt jå mydetjarit, jota i eweriac, men att Detta oattnbt antalet trindare i mått tant, år snedd' ftörre ån i Mattmart. Driatete påpeta- Dee at omtyder 21-3cftergetarD mit natio. naletonomiffa mötet. ecn år kelt en- telt ben, att Danftarne åro mera mane att löddra jpirituoja, tom får Dem ide år ett njutningemetcl, tganDe all Den f6tbjubna frufteni reicher, utan en givar» en Dag! förbudet 16— taghat. 18 °potta' i aenemtnitt per år, för- brnfar en lmenft blott 8 'potter" oeb en Inåt Danften Oår bättre• emot beror tvål ed i betyDlig mån ber- at att nabolanteld atbilare paltect ligt mydet båttre fika ån tönta, fem i. blont, bara "Hma at braivin". norrman 3. 2Itt i ett tant, ter trainuidiutft,int- ninaelt år få gebt lom fri, man blott fållan jet en raglanbe fyllbult, år ett fattum, fem ej tatar nagla förtelattigt för wara angeliga reftrittin-åtgeirDer i Gamig. År 1880 funnes i flåtenart 10,000 förfålininglotaler för jpirituoja, ed) i Seapenbamet en wartäbueitfare för broar 174:er paten. SörhållanDet år bed nu årtbrain, ty nu finna bet blott en trögare för bar 300:De inn,inare, erb antalet blir wål ytterligare recuce- ratt, Då tommunalftyrchen ide utlånar några nya nåringeboniA. Allast tåget bed bårivib minDre på brånwincle trea. ningar, bwilta i 2anntart åro af min- bre framiråDante natur, ån på unteine bigbetcrt att gifwa arbetaren ett mora- liftt ftöD till fparfambet, på bet alt tommuntu Rall få låttace flattebörber sub affeente på faitigneårten vd) fattig- unterftnet. ZrotA friheten i utftåtttningen, bar brånwinåfonjunetionen i 2antnart warit i flog:Wien unDer be i.estafte 20 åren. Zct buntar ide på långt når få bra att taga fig en tår på tanD tå ingen i,ter bigata ect. 3 ballet bar ölförbrutnin. gen fått en utbreDuing,• jon gör herrar bryggare till millionärer ed) mecenater, men Tallar nationen cn maugh lcfwer- ech njurijuttomar på balten. Utrikes. Parnell contra The Times. Att Ilrucesecn mellan O'Donell och The Times fick den förut meddelade utgången, beror väsentligen på den hållning, som lordötverdomaren Co- leridge intog. Han förklarade nerv= ' lig en, att han ej kunde inlåta sig på att hörn vittnen, söm uttnlnde sig för eller emot de beskyllningar, som The Times rigtnt mot undra personer An klaganden i förevarande mål O'Don- nell. O'Donnells advokat, mr Ituegg framhöll derefter, att hans klient gjorts till föremål för grofin beskyllningar och ~lidelser i artikelserien »Pensel- lim and Crimc.. Juryn van emel- lertid af helt annan mening. Den förklarade, att The Times kritik af O'llonnella förhållande måste anses berittigadt och afgaf i Ofverenestint- melse dermed en frikänuande dom. Då det irlåndeka partiets ledare sålunda *lakars tillgång till att rätt- randiga sig inför domstolen, besåg( Pannell, mot hvilken de hårdaste be- skyllningar voro riglade, att förebrin- ga saken i parlatueittet. Omedelbart efter det underhusets fredagsmöte öppnats, tog han till orda och afgaf en rad förklaringar, som åhördes med 'Wind uppinårksatobet. — Jag var tillatildes under dom- stolsförhandlingar,» i målet O'Don- nell contra The Times — började han — enär jag väntade att blifva tillkallad som vittne. 1 så tall skulle jag hafvet gått ed på att de af The Times framkastade beakyllningarne mot mig äro falska. Processens ovån- tadt snabba afslutning bcröfvade mig emellertid tillfälle dertill, och jag måste derför bir försvara mig tör dessa anklagelser, hvilka äro i hög- sta grad nedsåttande för mig som ledamot af detta hus. Alla de bref, som upplåetes under proceseene lopp och sons påstods vara akrilna eller undertecknade uf mig, etik:lidar jag sone nedriga förfalskningar. Att det bref, som The Times offentliggjorde i facsimile, ur förfalskade framgår re- dan af underskriften. Sedan 1879 liar jag nemligen icke ekrilvit mitt namn på det satt och med dc avling- ningur, som brefvet utvisar. Egalt, bre( till Curey år likuledes grol tör- falekniug. livad betråflar Byrues bref, så vågar jag ej tued bestamdliet be- strida dess Mittset, men jag har aldrig gifvit Byrne 100 pund sterling eller öiver hufvud någon penoingesumma. De bref, BOM tillagget enig, Aro icke blott förfalskade, utan deras innehåll bar äfver osannolikhetens, ja, det re- nu vanvettets prägel. Huru kan en förnuftig mennieka tro, att jag skulle vara dåraktig nog att gilva mig i så- dana menniskors våld, kvintett verk- 1190111e förr eller senare måste bringa dem i bödelns våld? Dessa Panelens förklaringar albrö- tos oupphörligt af starka bifallsytt- ringar från hans partikainrateris aula. llusets Giriga medlemmar förhöll° sig tysta. Justin Mc Curthy tog deretter till orda och f Avklarade att han hade git- vit Byrne, som då var nationalligans sekreterare en anvisning på 100 pund sterling, hvilka skulle begagnas till betäckande at rena afiårautgitter. Att Byrne stod i förbindelse nued ode oöf- verviunerlige», deroin hade talaren vid denna tid ej haft minsta aning. En. skilstnessa på tronen. Konungens och drottningens af Serbien skiletneesoeuk tilltIntger sig skilemessn. De nOrmnre omståndig- lieterna åro enligt The Times föl- jande: Konung Milan har anmodat (Ie', serbiska synoden, som består af me- tropoliten; tre biskopar, en arkitunn- drit och tre ',rester, om skilimess• på gru nd al »ömsesidig antipatis. K l ministern, general Protiech, har rest till Wiesbaden för att afheruta ser- biske kronprinsen, som uppehåller sig hos sin mor, och biskopen af Nisch hur åfven begifvit sig till drottning Natalie i en officiell mission. Det har måhända icke varit utan skål, som man just valt krigsministern till °Ivan omtalade ömtåliga mission, ty sannerligen behöfver ej denne bele sin atategiska förmåga för att oröfra sonen från den sköna drottningen. Denna motsätter sig nemligen med störste envishet nita skilemessoplaner. Så snart hon tick veta, att sådants planer vore å bane, afsände hots ge- nart 'följande telegram till metropo- liten och preiniernsinistern: Konungen meddelar mig, att han ingiffit begäran om alcilsm.ssa. Kvarken efter ka- nonisk eller civil ratt kan skilsotessa upp. nås utan verklig grand. livad mig hettat- far, existerar icke någon sådan grund. och jag kan icke Of» mitt samtycke. Jag har förtroende till den gudomliga rattvisan. Drottning Natalie. dotter af en rysk «serge, Ar född i maj 1859 och blef, blott sexton år gammal, gift med då- varande fursten, nu konung Milan, som år född 1854. Frukten at detta äktenskap blef en son, kronprins Alexander, född 1876. 1 fjol höstas letnnade drottningen Serbien med kronprinsen, men vid en sammankomst några månader senare i Wien mellan de båda makarne såg det ut, sons vore en försoning dem emellan möjlig, och drottningen lår ha lofvut återkomma till Serbien. Emellertid Wel det ingen försoning, af, och nu Ar, som sagde, skilainetsuu en afgjord sak. Ilutvudbeskyllningen trut den skö- na drottning Nntalie Ar, att hon trAdt i förbindelse med personer, !OM ve- terligen oro fiendtligtsinnade stut hen- nes man eller rättare mot dennes an- tirydkn sinnelag. Konung Milan fö- rebrår henne, att hon af en syster el- ler tant låter sig påverkas i rysk riktning. 1 Belgrad har den förut- ma verlden långe varit delad i »ko- nungens» och »drottningenen parti, hvilket gil vit anledning till åtskilliga skandaler. Eu tornårtnelse, som drott- ningen i fjol tillfogade on af grekiska legationens damer, medförde en kris. Det var emellertid särskilde det ser- bisk-bulgariska kriget, som gjorde brytningen oläkbar, ty i de för Ser- bien så tunga tiderna fick konungen intet stöd hos drottningen, sons knap- past dolde sin önskan att se sin öster- rikiskt sinnade gemål abdikera. Konungen begår nu, att linne telt- årige son skall uppfostras hus honom i Belgrad. Läckergommens kärlek. Her om dagen torekota i Loadoo en råt- tegång, som skilde sig från 'de flesta andra af tomma slag deri, att det denna gång var fastusön som öfver- gifvit fästmannen och att den senare glimt henne med yrkande om skede:- ersAttning. Kontoristen John Wells lands år stor uppmärksamhet eårakildt uf den anledning, att drottning Natalie i 1887 känna en ung modist, i livilkeu dessa dagar energiskt utelagit att gå Iran dödligt (Utfiskade sig. Liksom Romeo brukade han, som han sjelf in på konung 3Iilatie begäran betittar, sta hnlfva mitten ntnnKr hennes fönster utan att triittun, och gården. slit redan en mangd vagns- laster ben blifvit förda. tal domaren ende han: — Skulle jag icke Mike en flickn, sin nff.tr förtjenar 1.800 kr., medan jag får nöja mig osed en nflöning of 901) kr. om året? Det gjorde ett tragikomiskt intryck att höra den unge statlige mannen högljudt snyfta, dat hua beråttade, att blotta tanken på att ej mer få åta sådan rostbiff, sons den hans fatmö bjöd honom på, dödade honom. Med barnslig upprigtigliet sade han: — Hon hnr förljtift st helst mitt lif. Jag kunde nu vanda min lön till hyra och middag, emedan jag viste, att jag livade afton fick :lut mig, mått vid henne, bord. Modisten, fröken Kolding, förkla- rade, au bon haft den bestamdaste afeigt att gifta sig med herr Wells, [nen att hon hlifvit Ofvertygnd om att ban handlade endast af egennytta. Hon sade, att hon ej hade några pen- ningar att gifvu honom i sladeerellu- ning, men ihågkommande de många lyckliga stunder bon tillbringat i hans s*llsknp, vore hon beredd att under sex månaders tid genom en af sina sömmerskor skicka till honom hans aftonmåltid. Kåranden blef uppenbarligen myc- ket rörd öfver detta anbud, han dig på ein f. d. fiatmö och sade: — Låt oss göra ett år af de sex månaderna och skiljas som vanuerl Efter långt debatterande enades man slutligen om en utfordringend af 8 månader. Då herr Wells gick, ropade han till kröken Kloding: — Skicka alltid med små gurkor till köttet, min skatt; du vet hur myc- ket jag tycker om sådana! som :bligen På Stora skogseldar i Newfound- Tidningen Skandinavien för den 16 juni skrilver: Skogseldar hu anstalt oerhörd ska- da i Nefoundlantl, och den vaokra Gouldedalen liar blifvit bee 7.fv:e d allt sitt pråktiga timmer, så att han nu står der som en lörkolnud öken. Sce- nerna i Halls Bay öfvergå all be- skrifning. Mödrar, med ernå barn tryckta till sitt bröst och halfnakaa barn hållande sig fast vid mödrarnas klåder, banade sig med möda väg genom den qvåfvande röken och lå- gorna, andra mödrar greto förtvinade elven förlusten af sina bara. En gosse lindade sin rock om sin halt- qviildn mor och bar henne på sin rygg nåra en svensk fjerdingsvog till ett aAkert millie, samtidigt med det han bar en liten bror under ururen. En hustru med två barn omkom i lågorna. Familjen förlorade lör ett Par månader sedan fens barn i dif- teri, och mannen ar nu den ende af den samma sons leker. En stor tniingd meuniskor saknar allt., land. En maaagraf, innehållande om- kring 2,000 lik från »folkolagtningens vid Leipzig, Isar i dessa dagar blifvit funnen strax utanför denna stud. På de qvarlefvor af uniformer och knappar, som man pitraflat i grafen, har man dragit den slutsatsen, att de fallna, som hylla hår, hafva tillhört de ryska kårerna. Lengeron och Sticken, den polska divisionen Dom- brawaky och franska divisionen Dis• retts, som bår etredo mot livar andra morgonen deti 13 oktober 1813. De fallne begrofvos nu på norra kyrko- Stor eldsvåda. En af de största ångrptrnnr i redden, beligen i når- beten af Pest i Ungern, hnr blifvit öttelngd genom vadeld. 1 qvarnen Nunor, vid nlyekstilltållet mer An en million ',sekter mjöl. Arbetarne kun- de endast med svårighet råddas. Hela etablieementet var upplyst med elek- triskt ljus, men detta slocknade ome- delbart efter eldens utbrott. TeL brandsoldater blefvo dödade och flere illa skadade under slAckningearbetet. Qvarnen var betagen på Dunsutiodens strand. ri,ls det storartade skådespe- let nt den i tull låga stående byg- mlen bevittnade, at tusentals åskå- dare på stranden eller i bitar: Un- der branden intråffade en explosion liksom af krut. A11männytti4, Not InsektstIng. Ett billigt och verksamt medel snut insektsting ar mitra af rödlök. Sedan gadden Ar utdragen, bestryker masa det sårade och uppsvullna stallet med en itu- skuren lök. Småytan försvinner snart, och svullnaden nftager. 1 stallet för saften af rödlök kats man Ifven be- 'regim saften af den s. k. taklöken (Sedum Telephium) eller •f aloe- vaxten. ffituarieDanba. Frieriet. Den unge maneten ka- stade sig på knk får den vackra gu- vernanten och sade: — Ja, jag Makar er och skulle kunna Fa till verldens Ande för er. — Ni kunde inte gå till verlden Onde får min skull, Anton. Verlden eller jorden, som hon kallas, år rund lik ett klot, något afplattad teint po- lerna. En af de allra törsta sidorna af den elernentarlAra geografien sys- Debatter sig med jordkloten ekaptiad. Ni måste ha studerat detta då ni var gosse. — Naturligtvis gjorde jag det men... — Och det ar inte längre en blott teori. Verldsomseglare ha bekriftat sanningen hårat — Jag vet; men kvad jag menar ar att jag ville göra något tör att va- gn er angenäm. Vid Mineror, om ni v iste hvilken tyngande tomhet ... — Det finne. intet tomrum, Anton. Naturen aftdcyr tomrum, men med- gifvet att ett sådant funnes, hur kunde den tomhet ni talar om vara tomhet, om den år tyngande? — Jag ville saga att mitt lit skulle vara så ensligt utan er, att ni år min tanke om dagen, min dröm om nat- ten. Jag skulle gå hvart som helst för att få vara ved er sida. Om ni vore i Australien eller vid Nordpo- len, skulle jag flyga till er. Jag — Flygs, det dröjer ett århundrade Innu, intian menniskat, lir sig flyga. Äfven otn nian lyckligt och val lyc- kas öreerviona • tyngdkraften, lagar, skall dock, seger en vetenskaplig auk- toritet, den svårigheten återstå att kunna hålla balansen. — Apropos baslasta, utropade yng- lingen tenaligen otåligt, s å . ville ville jag endast giga att jag bar en ganska vanker summa på sparbanken och att jag ber er bli. enin hustru ... Se — Kira Anton, efter du framstål- ler saken i det ljuset, så ... — 160 — - 157 — ligasto mennieka på jorden, och det är ni, som är upphofvet dertill». Djupt i sin själ kunde Bernekow on återklang af denna bittra förebråelse. »Helena, Helena», sade han, fattande hennes hand med begge sina, >förkrossa icke min själ med edra förebråelser. Ack, de kro, tyvärr, alltför rättvisa, mon skona mig. 0, att det gafs ett medel dr åter godt- göra hvad jag brutit>, tillade han under det djupaste svårmod. >Ni skulle åter vilja godtgöra det?> frågade He- lena liffigt, tryckande hans händer till sitt svallande bröst. »Ja, öfvergif er företa kärlek; afsäg er denna herr Tage med Anna samt fru Sohestedt med sina döttrar och Bernekow blefvo qvar. Följande dagen putto do båda fruarna och språ- kade om sin ungdom och de nöjen de då njutit. De trenne unga flickorna roade sig med music:. Då före- slog Kristina att de skulle gå för att besöka hennes amma, som bodde just här i trakten. Anna samtyckte genast att åtfölja henne, men Helena svarade kort: »jag mår icke väl, jag blir hemma». De ginge, men knappt hade de lemnat gården förr än Helena gick till Bernekows rum. Han var sysselsatt mbd att skrifva. Bernekow förvå- ensam, nades öfver detta oväntade besök. Stillatigande satte sig Helena bredvid honom. >livad fattas er, Helena?» sade Bernekow i det ni icke han fattade hennes hand; >ni år så blek, mår väl jag är så olycklig, så högst olycklig., sva- kalla, känslolöse Anna Rosensparrela Bernekow drog sina händer tillbaka, och sade full af harm och förbittring, i det han med fasa tog ett steg tillbaka: »Fröken Sehestede Skulle ni vilja gifva ert hjort* åt en bed:agare, en ärelös skurk, som brutit ein tro? Jag skulle alltför mycket förolämpa eder, om jag an- taga detta såsom något annat än ett prof hvarpå ni ville sätta min heder; men det smärtar mig att vara så illa kitid af er>. Helena insåg nu huru helt och hållet hon förto- nat' sitt mål och bon stod der harmfull och förlägen, att so sin plan så miat31yokad. 1 detsamma återkom Anna och Kristina. Bernokow gjorde en kort bugning för Helena och gick dem till möte. Ett ögonblick stod hon orörlig, derpå tryckte bon handen hårdt mot »Ack rade hon och utbrast i tårar. >Olycklig? Ni olycklig, dyraste Helena?» frågade Bornokow och tillade med det varmaste deltagande : *Säg för Guds skull, livad har gjort oder olycklig?. Hastigt fattade hon hans hand, tryckte deu till bröst och sade tidigt: >Kärleken.. sitt »Ni älskar?» frågade Bornokow under högsta be- störtning. jag brinner ›Ja, jag älskar, nej det är för litet, kallsinnig- som icke hyser annat ån för en otacksam, het för mig.. Jtomasparrasia siks, talda,. 40 Såpbubblor. De flesta menniskor likna statisterna på scenen; de aro sandigt i ovisshet om bvarför de aro der. An nonser. Varu-auktion. PÅ grund af förestående förAndring i vår afTår fortudja vi genom offent- lig nuktion rom af Magistraten för- rattas Toradagen den 19 enmes halt* 10 f. rat., en stor el tomkarl Rumor lådor, sick ; bomull.- vAttinder, knyptyger, ölverr cksdoftlar, filtar vett hltejnlar, klack och kor- derojer, paraplyer och para Iler,klåd- ymaskiner ningetyger, Husgt arms samt en något begag d synsekin för skomakare, med flera andra varor.- li ör kåude, säkre köpare lemnas 3 månaders betalningsanstånd. Laholm tkn 10 Juli 1888. Larson L Jacobson. 0941 Att hyra: En lågenhet om 2 ram och kök samt öpiga brqlämligheter finnes att hyra den 1 rama Oktober hos Snickare licliztöti Laholm. (596)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.