rår allranådigaste ku- sin, verldsfred och skil- jedomstolar. Når jag talar om .vår nlIranAilign- etc kusin• så menar jag inte mitt bålstora tidnings-wie enskilde privat- kusin, som Ar poliskonstapel i Karls- krona. Det ar nog en rnagtig man på ein plats, och var .åker på att l den gata, der han har gitt pm, der få inga åkare tara fram som vilddjur eller plitslagarepojkar störa den Kli- matens säkerheten, nej, han år inte af den humana och påbelkurtiserande sorten som den förtrefflige och i dessa dagar af etockholmpressen till skyarna upphöjde förre öfvcretåthAl- laren af Ugglas. Nej, det ligger inte i elagten att vara mobb-human och å och kårlek.förkleara sig för busar. Och min kusin poliskonstapeln och jag, hvilkn aro de mest offentlige, framekjutne och magtige i ellgten, ha alltid velat att odet fattiga, för- tryckta folket. skall veta någorlunda hut. Vi Aro inga blinda och reflexions- lösa verktyg' It konungad4rnet och konservatismen, men når vi fått fatt i en socialist-apostel al anamma vi honom, han med battongen och jag med glatjadern. Vi höra inte till federationsfruarnas liga, men vi for- dra att unga. ensamma damer, hvilka harva sin manliga nastas galanteri att tacka för ein hufvudsakligaste Arsin- komet, ska skicka sig anatAndigt på gatan. Sådan år min kusin poliskonsta- peln, men det ar åndå inte honom jag menar, når jag talur om »vår allranådigaste kusin», ty dcrmed me- nar jag en annan ordningernennieka, hoars straffande battong force nf en million par armar och hvare vakt- hafningspaes smicker sig inte öfver en gata eller två utan öfver jordens begge halfklot; jag menar vår kron- prineeseas kusin, hans stormagtigaste majetuit kejar Wilhelm II af Tysk- land. Han ska hit nu och bekrAfta det hemliga familjefördrag mellan tyska och svenska herrekarehusen, hvarat åtminstone inte tyska tidningargöra den ringaste hemlighet. Enligt detta familjefördrag skall Sverige med hela sin krigsmakt skydda Tyskland mot det öfriga Europa, upplåta Gotland och Karlskrona åt tyska flottan samt möjligen skicka Ballands bataljon eller Gotlands nationalbevaring eller något annat rangregemente att ta in Ryssland. Och så börjar Moltke bli bra till åren och kan inte racka Dinge till, och nu vore meningen att vår allra nådigaste kusin skulle titta på vår kapten Björlin ett slag om han du- ger till att bli Europas förste tålt- herre i Moltkee malle. Och det vet jag, att har han bara tiondedelen så mycket snille som ejel fförtroende och blir han lika bra till att försvara sitt land som han år till att bevara »sitt» krigsarkiv mot frimmaude inkråkta- re, ek kan Moltke gå och lagga sig Dar han vill. Och vill kapten Björlin på grund af sin landa blygsamhet inte bli Eu- ropas störste flltherre, si ha vi ju löjtnant Zetterling, som hernslagtade slagtaren, och derigenom, enligt hvad vår vän K. R. påstår, tillvann sig lifkga sympatier af ejelfva elagtartruu. Den tyska racen förbittras och för- Adlas mer och mer. För 18 år se- dan påstod° fransmannen, att tyskar- ne, som inföll° i deras lund, hade alldeles för långa fingrar, eArskildt med hansyn till peudyler och juvel- skrin. Nu elgen det deremot att vår allranådigaste kusins ena arm kull vara alldeles för kort att annektera med. Det år synd att arrendator Arnold- son i Sorunda, den store fiedsven- nen, eka ha blifvit lite virrig i knop- pen just nu. Annars hade han kun- nat tala med vår kusin lite om verld-- fred och skiljedomstolar och nemnt några behjertansvardn ord ont ntvåll- tång af tyska armen. Men Jonas i Itamilebygd lefver och hals ar också fretlevAn. .la g fid- modar han kommer att begurn au- diens hos vår kusin och att vår ku- sin tar emot honom mycket nådigt. — God dag, er. majeståt! Dager då Jonas. Hur stia det till med hel- san och farogubbens papper, som gick te England? — Tack, tack, kåre Jones! alur står rågen i Uppviding e? — Tackar som frågar! Bra ers ma- jesuit, men nu vill jag föreslå ers majestet att vi •fvåpna på en gång, för jag år fredsvin och det å vi nå- stan allihop i Alguteboda, och der begriper nog era majeståt att kriga- me lanståren tar på landets krafter obegripligt. Ilar många soldater har ers majeståt, om man lår vara så och fråga? — En million. Och du, Jonas? — Jo, vi a tre om en knekt, men otn ers majeståt vill lotsa att afske- da bala sin armé så lofvar jag å min sida att inte våren Stnik heller ska rendator i Sorunda, om du (ifall Jo- nas i llaaslebvgil f?r förbinder) kry- Köra Tvskland något ondt. nr på dig så 'plass att du kan förhål- — Det vore nog att tånkn la vår allrnnådignete kussin det synd. kåre Jonne, men, ser du, förvecklin- gar kunna intrefra t' ex. med herr fulla i nit trånga in en million men- 14. 0. Smith, som nu håller på utt niekor i soldatrocken minut det för- krångla in mig i krig med Spanien. trafflign i verldefred och skiljedom- stolar! — Men ers majeetAt r1A ha vi ju Ilvarför skulle inte det gå för si herr Pehr Borgh, som Ar fredsföre- ningeordförande och qvick till att i en tid då allting Ar upp- onli ned- gene- skrifta och Hilma. Blir det något vandt, då advokater klå upp krångel så gör Borglien och His- raler pA vArjn och då drottningar konspirera för att ta bort pnnnpryd- mamk upp det på en förmiddag i naden på sina Akta man i stallet för mellanfolklig skiljedomstol, att BOM Maria Stuart sätta dit en. — Törs jag fråga livad herr Pehr Mera enligt naturens ordning hade Borgh år för en. vAl varit om drottning Nathalie sörjt Klockaren i Leknryd, vet ja! — för att då konung Niden möjligen Han tål inte något «Asen kvarken en gång förlorar ein krona, lian åt- i folkskolan eller i Europa, och orn minstone haft ett par ordentliga horn er's majeståt inte atvapnar genast så att trösta sig med. steller han till fredsmöten och elain- Men Ännu måtte inte fredelånner- mer ut ers majeståt si att ers play- na fått mngt med vår nlIranådignste i inte sen visa sig hverken ståt kan kusin. Ty hans vasall konungen af Alfvestad eller Aritt sås. Sachmen, hvilken bara tänker och Å herre Gud! Men om jag gör — tycker som den'allranådiguste sjelf, som klockarn vill? ler häromdagen frågat konung Oskar Ja, då blir har snålt mot ers — icke efter klockare liorgh, utan ef- majeståt och det kan t. o. m. blinda ter don tappraste mannen i eveneka att han Bauer er till hedersledamot armen. Konung Oskar blef förlagen af fredsföreningen i A Ilbo. och svarade. — Du lyfter en sten från mitt hjer- — Ja, mina krigare Aro verkligen ta, Jonas! Jag etIvåpnar. så lite öfvade, men hår får jag för — Tack eka han hal Ja dS kan dig förestålla öfvers tel ajtnanten å han va alldeles lugn för Stark der- axholm. Han skjuter aldrig min- hemma också. Han ska inte göra dre an 19 matt i ett skott, men litet Tyskland något ondt. ledsamt år att han i brist pA fiende Ja, det vore synnerligen val om öfvut sig på garnisonen. det kunde gå på det viset och om Men, mina vånner, hvad hjelpte herrekarno på sina troner ville en det också om vi finge både verlds- smula råtta sig efter allmännn opini- fred och skiljedomstolar, når vi inte onens rigtning. kunna döda de fiender till vårt lugn, 11år sitta vi nu ett per tre hundra snitt ho inom vara egna bröst! g n millioner menniskor i fred otalt lu Så har nu «Ernst Ahlgretn), den och rilska hytt:ludra och komma bra rikt begAlvade författarinnan, Lånt öfvcrens, och så skulle vi komma trådarms brista i sjalens strangaspel i kliven pA Itrurandra bara för det oc h burit hand på sitt eget lir. 11on två krönta unga man inte kunna sty- liar visserligen långe plågats af ra sitt lynne eller för det bulgttrer- kroppsliga kranspor, men dem ber nu inte å tacksamma nog hir det de hon med upprått hitlund. SA tryck- befriades från det turkiska oket och tes vål åfven hennes starke ande lades under ett dubbelt värre, eller betydligt af de små bondbyförhål- för det England eller Ryssland turnu landen, i hvilkas ini& just hennes ihop i Afghanistan! Det ar ju allde- hem och praktiska verksamhet lugn, les detsamma som om herr Janson men icke heller det kunde krossa och herr Andersson skulle sticka ihjel herm. hvarandra för det herr Larssons fru Men — så fick den olyckliga be- fått tvillingar. röm och penningar al Svenska aka- Det skall vala något så obegrip- demien, och då var det slut med ligt bra och stort att .utgjuta sitt hennes motståndskraft. Den olyckan blod lör fosterlandet!. Men nu kan kunde hon inte bära... . . hvilken Alnarpare eller annan hindi- Nog år det också bra hank att så patron som hålet såga herrskapet, att der tå sig medelmåttans hallstämpel kvad fosterlandet än behöfver, inte år påtryckt just då man börjat vimla det blod. Det behölver Peruguano rykte och författarenota! och Chilisalpeter pA backarna och Må Svenska akademiens medlem- Baker-Guano-Superfosfat på mossar- mar fråga sig sjelfve kved den stac- na och långa, djupa diken kors och kars «Ernst Ahlgren» gjort dem för tväre, det behöfver fosterlandet och ondt! Kunde de inte, som i så mån- visst inte ett dugg blod. En person, ga, många Ar tillförne, hållit sig till som Ar dugtigt smutsig och tvättar sina gamle vanlige gunstlingar blund sig och slår ut tvAttvattnet på mo- oduglingar och medelmåttor och lem- dern Sveas panna der ett pur af nat den verkliga talangen i fred och hennes gråslockar stå och torka och låtit bli att kompromettera geniet tvina, han har gjort mer nytta åt fo- med sina slantar! sterlandet ån den som lAter skjuta Sigurd. (Sin. P.) armar och ben af sig och blöder ner sina lakan och sångklader och blek- nar och dör med en spetskula mel- lan refbenen och fosterlandets namn på sina blånande lappar. Parnell. .Det år irotull t att modigt gå mot I Måndags skulle i engelska un- fara och död i striden», heter det. derhuset för andra gången behand- Det vet jag visst detl Ett elidunt las regeringens förslag att tillsåtta mod har hvarje fullvuxen bloddugg, ett särskild kornitt med uppgift att hvarjc vAlfödd herrgårdstjur. Då undersöka do graverande beskyllnin- skattar jag högre det moraliska mod, gar, som framstålts mot Partiell och som med kånnedoin om att sotaren andra irländske partiledare, neinligen år i köket och söndagens kalfstek i att de skulle stå bakom de mord och grytan inte ryggar för att såga till tindra förbrytelser, som på senare A- sin gamla köksa otit toddyvatten At ren löreiggått på Irland och satts i sina virakamrater. scen från Amerika. Men skalderna och historieskrif- Under den process, som O'Don- varne ha också sin dryga del i an- nell väckte mot The Times, blef svaret för en förs iflad uppfattning detta förhållande aldrig 'itredt, då af det sanna modet. 1)e prisa och The Times frikändes våeentligen på besjunga en person, byars benpipor den grund, att tidningen lyckades inte skramla al fasa i stötvelekniten göra sannolikt, att dess artiklar al- framför' ett batteri laddade kanoner, drig nfsett O'Donnell. men ha de vål någonsin haft ett Partiell har ofta törklarat, att lian ord af erkännande åt den åkts tunn, önskade saken opartiskt undersökt, som kommer hem kl. hult 2 på mor- men han v och det knappas'. u- gonen, rigtar ögonen mot alkoven tan 81011, vara ganska missbelåten med utan --att blinka och med fast stånt- regeringens förslag att nedsatta en ma utsäger sitt: ', God morgon, An- komitt :tf domare med vidsträckt myn- nette!. dighet' att undersöka anklagelserna En man år sublim ner han i 'kro- :not de Irlandske ledarnu, en myn- nans något för korta rock etrecker dighet, som skulle kunna utsträckas tingrurn• i luften och svår trohet åt jemvål till 'andra personers. fosterlandet. fann. En :natt Ar hem- Partiell synes ej lin vidare fotifro- förande når hat: för sin rodnande ende för en domstol nf politiska mot- brud till altaret. Den man Ar impo- ståndare, i hvilkas hunter !Agge' en nerande når han liksom andre vice nattan obegrinsad myndighet, och sprutchef kastar fåltherreblickar öf- Gladetone liar på ett politiskt möte ver ein födelsestad. stortorg på en uttalat sig emot detta farliga preju- brandkåreöfningsdag. En medbor- dikat. gare Ii vördnadsbjudande då han våljer riksdagsman, etadefullmagti ge Kejsarmötet och bulgariska frågan. och taxeringskomit, Men sin råtta En frå ga. som nog saken blir be- storhet visar mannen håret når han handlad i Petersburg, år den bulga- aneigte mot ansigte mot en ekotna- riska. Ett nytt bevis derpå förolig- kareråkning för hustru och sju barn, ger i en tydligen inspirerad artikel i utan att blekna dkr med handen i furst Biemarcke språkrör Norddeut- luften och utan en enda svordom eche Allgemeine Zeitung. liknande !lager: •Stina, bed pojken koturna framhållande titt de flesta Parietid- in så skall han få sina pengar!. ningar bruka på redaktionslokalen Inför en sådan man krymper den tillverka sina korrespondenser från store Napoleons ara och Karl XII utlandet, yttrar Norddeutache, titt så förefaller som en bracka, måtte val Älven vara fisrhållandet stred Hell dig derföre, du redlige ar. ett Petersburg den 4 juli datera& wSgSteran cm 12 ateni. tilintirt0 in- bre 1 i de (i-finska rojalisternas hem- met blad Le Soleil. Den orlenneka föla få måtto frtatur att befftaf. tidningen kannefeekrinr nemligen kej- tågen fbi vadatir jett filler. Celloft i sarens resa som den sista tyska an- går ia!ttega tok bårtuatante jertitteigS- strångningen för att försona Ryssland, Italien burit 11 (torn fot och exar mora som on stor seger för den ryska di- trångta tillhopa 1 ett tya tunn från plomatien, braken låter tyske kej- !Oja t pi 'Ut:titt:men ånba till bh otetåget Ogift Il. ',,4 för att jeban i seren framstå gom sin enågtie e ryske alma Stilleina Lårbod lånat neråt rortmAtter b grnnnes vasall; .Derrat treaturebanetare fransmannen, «bar man i Berlin må flint. öppet soni genom denna regn tillstått, råt t a för alt svara råa ceb fånåfolöia att Ryssland enseient har att bentern- Ker i oner, men atminftent beror man mn ölver krig och fred i Europa. funna ferbra få P013 af tem att te tål a Ryssland skall sannolikt fordra ((stin- Hi all Itrar be foul tjutcn,ialtamina sens af Coburg afsåttning, och Tysk- Dan i t n tråna jetarthiafitaaall, utan land »kall utan tvifvel lemna sitt bi- hellre till Det) taget går lata tem flå full dertill, likval på vilkor, hvilkn butiOna någentlatee, ter te lunna röra icke behaga kej,nren at Ryssland u- fig ett huttla. Wirfligt år att ityrelfen tan bofast(' honom i beslutet att ej fi?r be refpcflive jernivågarne tillåter ett bolin oförfwarliat fått ett baneRa6 göra Tyskland några eftergifter.. För bretriiil harötver tillägger Nord- ince tjuren ed) el Kr ()turk tuagn be. ut- lkintmer ett tvibt antal .t. ex. 8 Döm deutsche, att prinsens nf Djur, ett fiffra tom ej borot få blaue- ' sättning redan långe varit ej blott Rysslands utan Arven Tysklands for- Rribc0. Vira eLiiibigt tom bet i går dran; otn något tyskt bifall kan der- tutte ('tet ter ed, exar, år tet nåt an- vid ej vara tal, ty den tyska politi- bra t. er. ('tet lam eller gri- ken line allt från början och i Ber- far, Då be [fela forelas nieD jernivågen. linfördragets anda protesterat :not det in[tufwas i ',Ann mångb i en tenn coburgska ervarityret. Yttrandet att att be bofftafligen ligga oftvanpa bunt- Tyskland ektille uppställa vilkor år anbra, brvarför odfå många af tem å- en barnslig uppfinning. — Fördraget ro ibjeltrampate eller ihjelflånita mit i Berlin Ar bindande ont får någon f tandem ften titt beftånt meljeurten. - Tyskland, livilket förde presidiet vid gama eget intraje borbo bikta matta dess tillkomst, och den coburgska geni till att svara menffligare mot b jit. ockupationen står i motagelse mot ten, fem be ofta betalat aaltaa tutt. dess grundsatser. 'ylen tår fem armare bctrager tett tvineten; förr ån att taga ett wagn till tifTetar man hellre att förlora "ball. ina la(tenTM. tåbana tillfållen lent Yal)ohn. baja ofivanneininta griller tet för ort- 3n. ed) utförfeln af fpantnål. ning,?maften att je upp! Noter juni titånae ha till rifet intörta att 'Merit häftigt årtruäber met 4,392.637 fg. bleck, 12,494,677 ta. råg, 261,453 ta. bwetenijöl och 890,818 tg. waltiamma eiffeear, attöljDa af angel rågmjöl: 3riitt ed) nid, tett 14 febr , ed) regn, trea fretaaen ten 20 tenned bi be nya tullfatierna börjabe att till- gram bliver tuba:the Men at e uttner- lånieae, bar införteln utgjort 7,686,003 b o, il vitverbet tiejpen f rån Velmena fg. bleck, 14,442 fg. forn, 17,407,655 jeritivåp!Litien till 2.143: J 7›,:oroa !cc- fg. råg, 607,250 fg. Irectenijöl ert) fen aullåtte dg. ed) bytbar« ttor [fata i tet att tett mudd wactret och 1,014,587 fa. higinum. :ittlIbelevect ft3r tett lutter mduaten loilvantc grötan iå tutlftåntigt jleaa Iafi3rta omaka i pauntitlett bar uppgatt lit e, att efter oivåeretå flut ide ett tu- boninae• till ide mitttre å:: 422,182 fr 87 öre ta bra le( p å tet Inåtals. ed) för Den nintiin till 49,547 tr. 65 bojen floge,? !Stiften in af balen, tem are, eller till jam:nal:laget 471,730 fr. mon att e:vanlig flottet ed) Tell° i lå- 52 Ur. 3bitt titel ter iv:tant:1101W- can mångt att t&tuer Menta ånta Lana tråDanee i !raft biten i tull för till en SON tjuelct. inom :Ivrea war oma l e n ipantudt influtit 627,702 fr. 50 tet entaft tre etriencr, lom babe gro- h'e ed) i i5r malen 69,738 fr. 99 öre eller fan förhifrat ('tet bageljtata, bniatati hela jod nen gi'r en bgit belyOlig för- i n enitattlagbt 697,441 fr. 49 öre. Ilneer juni månne ba från ritt ut- Inft. åra infittutfigterna ko itu, efter btuab f trt,3 17,429,769 tg. barn., 40,350 tg. Fern, 16,500 f il. !putte:nja 1,200 fa. ;om !fett, allt nattåt ån ljuja för be rdquiji)l. grått drcti; höftan bar ng tir- minbro bemålate lanettthinnen inent fel utgjert 100,308,337 ta. bake, 17,7G0 VI.orpa leden, Defig förleörjee ntycfen fg. batch', 20,114,715 tg. forn, 641,466 (Invit öfwer be grulate förhoppningar. fg. råa, 513,300 fg. blveteinjöl ed) 28,387 tie på iireld flört, Nitton till emål.• peften. ei r i 2 ita ber n a j'antiari —jun i 1887 fg. 11i;ib r lil earnarnorb. 2. n. i. ftrif- u tgjette myrten: at bafre 84,799,000 13., af gnid( 1,614,000 fe., at torrt IV». DOM ;snek, tuntberg från 4,495,000 t A., nf råg 868,000 tg., at nitbult morbate för några Dagar letalt brutit:njöt 2,041,000 fg. cd) af rdantjt31 jitt nt)fata barn, fallit gömts litet i en inueijerting ter tet bed Enart upptåd- 536 000 fa. tve. e t fen onaturliga nittrea inför- gunnett. Sett förut emtLint nbc, paejab till cellfditylfet i tdexif). bkfkited brunftlate ffulthren (. 21. 91öftwartlif i fagb..fotillatitt. UarlAion, fem origtiat uppdafå :vara )):11 ffrtfwee: Set tir itu ide lånare funnen natten efter ban brunfnate, bar nog meb att man på lanbetvågaene bår- nu bittatI3 mitt ,Darlagårte i Djarp. (tåtts öftverfalla nf bantiter ed) blir labb furtoberbemal i 3iåråå porto- frånröftrat bet matt bar pli fia af måtte, rat i ihtba0 erhöll, enligt mebbelanbe utan tunn år numera ide later i fina 1). Crife- egna bua att ej bliftua bekatibla b rd till "S)allanb", lyrroberUn alunba intrånget i fre- lon i 3agereD ingett rött, ferfoberben i lamma tålt. Z.cteGtorp 3. 4). 9jöblent 11,323 furt- bag natt en ,innu olåttb mattilterlon tolke, ffer nf 346 röftanbe ecb rommini. till _homilie i en inuiftolo i ,Duntteåterp ftern i giårå4 'X. Ch. Cferotb 1,077 rö- af D. Skarupi3 ioden betobs fruntimmer, Liratittnnit jetnte en tvåninna ttU henne, tter af 3 röftantc. ed hunna tem att till bonont eker- airhagend torgbag bdrft.ita Ivar knuta fina penningar ed) ur femte allt jentförelictuit; föga taltitt Feiött och få annat blitt af leker ed? betett att funnit tuoro tergförta. !De, tom fun- [tjuta tent bereft te ide eiterfentnie bitå befallningar, termit hållame en net?, fritvål cif båttre fem tåtnrc tenbet, rönte etntlItttib gett efterfrågan terriner smet tem. 4;ank gatate3elf12- e) war einfåttitingen web tein raft fienetuf tatate för ett ban 'Tutte ivert- sch tamfe freattuAbanblanee Ona betet bereft Mall ide åtlytts be. utflutit) ,blef betet tubalt 2: :vore etter inanliabetcit be forn gjorte nem. e: te ftörfta itiföpeit och afgingo på e. in. 25 och feta:: man fött 13ftvertaga bonorr att ingen Keda fond i butet rctircrate flere tvagnOlafter freatur jöterut. fena, fent rutro rått höga tvarierate ban flonttamt, troligen jtråntb at nå. för båtlie i taliftållning tub-inte fot got buller utanför. (!ranuarne, fent un- mellan I00-210 fr., för fåntre C0-80 tertåttattea ein latcn, Jane gettaft etter fr. Iltigejur, qiuigor ed? tjurar betin- (Muraren, men onflabt man uifiterate te gate ett ptia mellan 80-100 tr. allt oteft ntiittånIta hållna Då ålen fid man efter ballet, exar 175-250 fr. paret . ingen rått på ben ejethet banbiten. Of hånat tuoro åftven !dua [luden trbetaremattt i .talinflab 'tårta torAKrta men war matmaten met, tem iöntag femma enligt fonliteratee upp• flau. gör (måg:ilar begårbed 10-12 fr, gift, att öppnad i ritbufel at bohor budet, ett pris tem alerte att hantel,: an. Davi, ed) bar OircflU 111. Lunggren i Uarberg inmotat!! att fungera tom meb bala (lid Råd!. Dc båfta affärerna gjort< niellera ortförante, bivartill han förtlarat fig !regent, fem itåntigt wort, !ul(ima, tvinig, få !tamt ban för tagen fan blit• broaremet några gritbåttntafare Sent UPP• roa fri från fin tituftgöting jon: ergo- fatt farujell, ffjutbana m. m. ide hatt '! 3i antaga emellerlit, alt wardig Stål att feja marktiten. 91,igta <gent. praxi8 f öljet, sch at t mötet fjelff atime• liga eertningar förkerta ej CM ån cn hå att ull( fin ertkrante. gran Ca- ed) annan botiegubbe rutter fina flitig- belmetraften bilre,intai 300 a 400 pci: rittint på gatorna ljutli g en got tilltån. joner, bwitta funna bentrefa meb otta• na fin belåtenhet meb tergtagen ecb tet tag pi aftonen. efelatentolartte i te labotmilifra btånwittet. ba llåntfl'a fhlterna lira infinna fia, ed, (D:b-) ejj par Dvlila Vacebibjeltat finge till- flere mujithirer bitnintae. Kille att i fintat; i.ettun tutet nf Ou ogudlig dant. (Sn elbefelgn- 9.1ZeD bytte tåg aithinte 143 rttante lent tunnat balt och DellMil almen «mab — Rriltve. tid lwåtart " 5263tti.nabeffla6-1. paftåttbdi, ben 21 Mind till 2Aebuel; — i Minrptågeri fan meb allt feg tal - förra undan, i tet fontraft4proftn Zbu• freaturebantlard fått att i en jetu• triton m. fl tuoro nåra att föra ijd h
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.