TF _och då har Boulanger den kanske — soverknitet och sedan I tre år fak. Kejsar Friedrichs papper. The World lemnár om denna my- ‘atiska sak följande upplysvingar:. Kej- sar Friedrich elterlemnade 40 stora folioband dagböcker, hvilka han fört |, sedan sin. förmålning.! Dessa "dag- böcker innehålla oj blott uppteck- niogar” om hvad som förefallit, utan ock kejsarens åsigter;jom hvad som under Uo senaste 30 ¡Aren passerat. Det var. dessa dagböcker rottning Victoria” tog mod sig till. England. Kejsar Wilhelm IL lat strax efter kejsar Friedriche död uppmana anrinnan att utlemna'dessa' dagböc- ker för införlifrande 'med statsarki- vet, Dotta nekade dock enkekejsa- rinnan, i det! hon förklarade, att kej- ear Friedrich önskat att dagböcker- na, efter att ba blifvit reviderade at henne, skulle offentliggdran hvilket kejsaron ålagt benne, Dagböckerna skola dock ej offentliggöras i ain ur- sprungliga form, utan tjena som grund: ral fr en biografi af kejsar Frie- drich, - Af detta verk skall verlden få so hvad Tyskland haft att vänta af sin kejsare, om han fått tid att genom- föra sina idéer på det politiska och sociala området och! hvad verlden förlorat på hans tidiga död. Frankrike och Boulangers utsigter. Boulangors nederlag i Ardéche var ett hårdt slag för honom, och det är mer An troligt att han skall bli sla- en älven på andra orter, ty det li- fer intet tvifvel, att stämningen i Frankrike för ögonblicket icke är för honom. Men det skulle säkerli- gen vara förhostadt ott deraf dragu några mera’ omfattsåde slutsatser. Det tyska nationalliberala husrudor- anet Nationnl-Zeitung, som just icke ken beskyllas för att hysa några sympatier för Boulanger, yttrade här om dagen, att den franska republi- ken ännu allt jemt står midt i den kris, i hvilken dee befunnit eig allt sedan Ferrys fall, att man iåste va- ra varsam med att tro på att Bou- langers stjerna skulle på allvar vara i nedgående, och att cesarismen onf- ligt klappar på den i verklighe- ten så ocniga deputeradekammarens portar, Och denna åsigt tyckes va- ra temligen allmänt utbredd. Bou- langer har visserligen begått åtskil- liga fel, hvartill völ den omständig- heton till en del är ekulden, att han Ar hänvisad utnslutando till folkgun- eten såsom sitt enda vapen, och ban har ovedersägligen begått:ett nytt misatog Fepom, att nu genast ala in på den plebiscitära vägen. Men ban an lita temligen tryggt på, att de nuvarande maktinnebafrvarne snart — desto värre för Frankrike — skola bli ocniga igen och derigenom för- skaffa honom nya chancer, likasom deras vanmakt på den utländska po- litikens område dag för dag blir me- sa uppenbar. Redan den omstån- digheten, att det kan uppkomma ett sådant rykte som det, att Tyskland och dess allierade i förening med Ryssland skulle tvinga Frankrike till alvåpning, måste — hur ogrundadt det än är — väcka många fransmän till eftertanke om huru ringa Frank- rikes inflytande i den europeiska koh- serten för närvarande är. Oct hrar- je gång dylika tankar uppstå, skall äfven den tanken tränga sg fram och allt mer och mer mogna, att Frankrike behöfver en stark ledare, "enda men i atället stora fördelen, att han oaktadt. sin afsättning är och fort- far aut vara general, i fransmünnens ögon ett företräde, som euknas af re- publikone alla andra i förgrunden stående politiker. Hvilka fel. och misetag Boulanger än begått och ehu- ru hans bullcresummu uppträdande en- dat har betydelso sårom ett uttryck för hans personliga ärelystoad, så framnår han dock, trots evsgheten af hans nuvarande position, såsom en inkarnation af den nationella protes- ten mot det nuvarande partiregemen- tets vantnakt, Itallensk-fransk konflikt. Mellan Italien och Frankrike har en öppen konflikt utbrutit i Massn= unh, för: hvilken följando faktisk omståndigbefet ligga till grund. De italienska myndigheterna i Mas- saush hade iofört en municipalskatt, som pålades de derstädea boende at alla nationer, äfven italicnorne:; Nå- gra greker och, som det vill synas, äfven vigra fransmän nedlade pro- test -häremot,: men !funno aig: dock, når ingen hänsyn:togs. till deras pro- tester i att. erlägga den afkräfda skatten, då de eljew ned våld tvun- gita dertill.. o , På samma gâog framstälde italien- ska regeringen i en!till franska sän- + Sebudet, gresre Mouy, den 14 den- nes ölverlemnad not zin, atändpuokt å denna sak, i det 'dea' påpekade att Italien besitter "Massavab med full kej- | jag, ti (633) ttils i bolag, under fi nom ett fortsatt ärligt och reelt bemötan af bästa varor till platsens billigaste priser, hoppas jag att alit framgent få blifva innesluten i ärade allmänhetens förtroende. ' Laholm den 27 Augusti 1888. enrik Lärson. ' 1 4 : 1 | I ' <: > Härmed får jag tillkännagifva | . ‘att jag: från och med' den''30 (> dennes” eget namn: i Henriksonska:huset, > Garn-, Klädes-, Manufaktur- &:- ox oo Diversehandel | an rma Larson & Jakobson, härstädes idkat..' de samt genom. tillhandahållande Ge- tiskt utöfvat denna; till följd häraf blefvo den invändaing tillbakavisad, som Frankrike — grekerna i Massa- ush stå under franske konsulns be- skydd — framlagt emot påläggandet af de omtalade municipalskatteroa. , Härpå svarade franska regeringen genom att tillsända italienska rege- ringen en not, ihvilken påstods, men icke närmare motiverades, att Frank- rike på grund af kapitulntionerna kunde utäfva visan rättigheter i Mas? sauah. Häremot framställer italien- ska regeringen åter den invändnin- gen, att grekerna i deras protester icke galls åberopat sig på kapitula- tionerna, utan på grokisk-itslienska haudelstraktaten. Egentligen är hela saken redan af- gjord, då grekernasbetalt den begär- da skatten, Emellertid hade notskif- tet mellan Frankrike och Italien obe- tingadt endast tjenat att förstärka det redan befintliga spända förhållandet mellan de båda magterna. Enligt de senaste meddelandena har det nu ock så gått så långt, att general Baldi- shera, kommendanten i Massnuanh, af- brutit all förbindelse med franske vice konsuln på grund af deu hållning som han intagit. Man er derför i Rom beredd på, utt franskn sändebudet, grefve Mouy, som för närvarando åt- njuter semester, tills vidare icke skall vända till baka till "sin post och den diplomatiska förbindelsen dermed de facto vura afbruten. ZFaholm. Tullkomitén beflöt wid silt första sammantcäde upprätta uttaft till cirku- lår, asscende att genom länsstyrelserna spridas tin sandets nåringsidfare, med uppmaning till deôse att inkomma med de önskningämäl beträfsande tuliskyddet, de önffa framflålla. Widare öfwerlades om upprättandet af en tabell, upptagan- de jemförelser mellan Sweriges och Nors ged tulltarif,, export och import m. m, . sån fejsarbesöfet i Stodholm. I O. P. lâses: Till de förut meddelade underrättelserna om fejlar Wilhelms au- fomft till GSmweriges hutwudstad lägga wi nu nedanstäende detaljer, efter D. N. De båda fuverånerna omfamnade hwar andra synbarligen mydet hjeriligt cd lyßte hwarannra på båda finderna. Kejsaren omfamnade derefter kronprins jessan och fyßte åfwen henne vå båda finderna. För hertiginnan of Dalarne bugade han fig och tubte hennes hôgra hand, hwarester han slutligen bjertligt flafade hand med *ronprinsen. Sedan derefter prins Henrik lika innerligt och wänligt helsats af de fungliga perfoner- na od) sedan fejsarens i samma bât fil- jande uppmaltning landstigit, gingo alla upp till flottet, hwarwid fonungen led= fogade fejsaren, prins Henrik lronprin- fesian- c< lronprinsen hertiginnan af Dalarne. Wid pasfagen genom mili- tärhäden höjdes lifliza burrarop från foldaterua. och den nedanför Legärden samlade flora éslâdareskaran, ec når fejsaren, efter alt wid inträdet till Lo- gården hafwa helsats af bofmarffalfen grefwe von Rosen, wände jig utät, ljôdo burraropen åter krafligt, Strax efter det den kejserliga båten oflemnat fina vaslogerare, anlánde tid Logärdétrappan en liten kolibribät, ur „hwillen steg grefwe Herbert Bikmard fiädd i rèd uniform med rika gutdbred- -derier samt “rôd tretantig hatt med guld- «fräns ach Nora bmwita plymager. Jemte honom må delen mes farande tyska le» gationen8' medlemmar, fom re é ‘verán ua mötes. ” fi fin fu « gg e, m, företogå utfård från flottet öfwer Slottebacen, Norrbro, län ftaf Adol!s torg, Arsenalsgatan, Kungb- lrätgärdêzatan, Norrmalmötorg, Bibiios tefögatan, Sturegaton, Karlawbgen, Slo. ragatan, Walhalawägen, Ladugärdtgär= „det til Borgen, Djurgärdébrunn, Ros fendal o fostets gård samt åftra mås för mjölkhushällningen bena? , . gen till Fricsens park, Belimansro, Slät- ten, Bläporten, Djurgårdsbron, Strand- wägen, Nybrehamnen. Arsenalsgatan, Gustaf Adolfs torg, Norrbro od) Slotts- baden till bafa till fiottet. För de fejferliga och fungliga efiva- gen anwändes feripända fpann med stalls máästare wid wagnsdörrarua ech två för- ridare för hwarje wagu. Ofwer alli der den fejferliga fungliga kortégen drog fram helsades den med hurrarop af tal- rika menniskoskarer. Kl. 7. e. m. gafs galadiner i flora galleriet wid gemensamt bord för 115 personer, bland hwilka märktes statsmir vistern, statsräd med fruar, serafimer- riddare, militärer af generalmajors rang, hôgre hoffunktionärer med sruar, defers na à de tyska fartygen m. fl Höks od Tönnersjs häraders landt- brufsflubb sammonträdde i löôrdags å hotel Swea i Halmstad. Mötet inled: des af I. Lyltfens med en historik éf- wer treatursinförseln i lånet samt de sjukdomar som widlädde de införda ra- serna af hwilfa euligt talarens utsago den osifrisiska wore den cest mottag- liga för sjufdomar. - Länsveterinär Kinberg ansäg att ju mjôlfrifare „en ras wore besto lättare angrepes den af luberkulos, samt att fa ran för fmitta wore for ej blott för nôtfreaturen utan: åfoen för de djur, fom uppföddes: med: mjöl från kreatur behäftade. med fuberkelsjukan. Y Hr Joh:s Larsson i Tönnersa bade funnit att Anglerrasen lemnade rit mjölts affaftning, men’ att djuren, när de woro utmjöllade, woro till ringa nytta då det dels wore swärt få dem fålda, dels de were swära att gôda, I Lyttkens upplysle om alt i Nerike fans en fo, Aida kallad, fom på ett år mjôlfade 3,000 fantor, men att wid underfölning af mjölken denna war tre- dubbelt mera wattenhaltig än mjölt efter andra for. N. A. Jönsson i Mellby pâpekade skadan af "blod i blod" samt anfäg att man erhôlle de bäfta mjölllorne genom forgnirg af forthorns od) landtras, ett anförande hwari âfwen Aug. Lyttkens inftåmde. - Diskussienen skulle utgöra swaret på frågan, men fule den framdeles wida- re behandlas, Nåfta sammanträde kommer att hâllas à famma ftålle den 15 oktober, ywarwid fal fungera fom ordfôrande P. Nilsson i Tönnerfa oh fom hans fuppleant ZL, Lyttkens. Bland frågor fom då skola behandlas mårfad bl. a.: kandseparatorns betydelse mådt af B, Jönsson från Rölnge, oh sådens be- handling och sortering efter verkstäld tröskning, wädt af Aug. Lyttkens od flola N. F. Klinker i Laholm samt me- jerikonsulenten Lundin {nbsudas att df- werwara mötet. ' Söndagens arbetaremöte i Halme stad war belölt aj êöfwer 2,000 personer fåmål från Halland fom Etåne. GStol- lárare Sandqwist { Hdlristad utfågs att leda dagena förbandliggar oh Hr Lyng- holm från Helsingborg ward! dennes suppleant. Bland frägor fom framtal- lade ett lifligare meningsutbyte märktes: Kan” ett lagstadgaude, fom förbjuder of rugdrydobandtering, för närwarande svara” ‘lil gagn för nyfterbetsfiråfsvan- hilfen framfallade ett total talare, Hed om hwilken följande resolution fat- Då ett allt för brädstörtadt tilmågas gående fan )werka\skadligi, anser måtet att man ;på: dôfwertygellens wäg. fall: werka för ett’ fôrbud mot rusdry>er och att. lagsti H äre! lagstiftaingen fran följa esteri , Wid eftermiddagens .fommåntråde [& Hr Sandqrift utt frågan n:o 4: | a ">. Dora orbetarne befatta fia "med poli- tifta 08 - seciala trågor? fule [N brillet oc af mötet liner e fer Wid distuisiouen om frägan: Ar de! \ möjligt för en swensk arbetare alt beres da fig en'i éfonomiskt’ hänfeende tryg- gad stállning och på hwad fått? tog bt. a. doltoc Petri till orda samt anfåg alt flaten borde taga hand om gamlse, or- ledlôse arbetare genors' att gifva dem pension t. er. wid GO a 65 års ålder. Ansäg äfven att emlgratkionen wore ett werksamt medel Hill målets winnaude:" Följande resolution, fôreslagen af hr Lyngholm, antogs af mötet: . Den fvenffe arbetareu, fom är hän=- wisad till en förtfenft eller löôn fom of: ta nog understiger existensminimun, fon ide få fin ckonomiska ställning förbätt- rad utan genom alt tillämpa fig all- mån röôsträtt för att medels denna în- merfa vå nuwarande produktionssystem få, att hans arbetskraft ide, fom nu är fårbåflandet, föreg i marknaden som ma- ror, eller med andra ord få, alt han ers håller hela win]ten af det wärde han frambringar. . " Afwen öfriga frågor sem förefommo framfallade en liflig diffusfion ifynner- het den om allmän rösträtt angöende, bwilfen äfven uu hc Lyngholms resolue tion antogs, mot hwilken ett ‘par perso- ner reserwerade fig. En“ forglig händelfe intråffade i går på morgonen i Halmslad, i det cu sinnessjuk norsk qwinna Augusta Hagen lastade_fíg i Nisfan-midt för poliskon- toret. Hon upplogs efter, 10 minuters förlopp, men tiflfallad låfare funde en- dast fonstatera att liswet flutt, os . Le Bid landtbrufsntställningeu i Kö- penhamn erhôll stadsläfaren i Halmstad J. Nordstrôm twenne pris för twä af donom ‘utstälda hundar, Bandit, som ero bill förfta och Little Dorrit andra priset. Gn frälsningsfoldat fögg i går firyfa omtring vå gatorna hárfládes, förmodligen för att fraffa lokal får ha- lelujamdtens hållande cd wärfwa ffåtar åt den ”föte Jesus". Han tår te bafe wa ly>ats hwarken med det ena eller andra ty pá e. m. refle han med en jemmerlig min härifrån. Ett fridens samhälle ty>es Lahoalm bafiwa bliswit, hur långe det nu råder. Wid rädsiufwurättens sammanträde bärs stádes i når fans nemligen inget enda mês att handlägga. Från tyskc kejfareus beföf i Stods holm beråttar Köpenhamnötiduingen A- wisens \pecielle korrespondent att, då fonung Oskar wid laudstigningen om- famnade o< fysle sin gâst, förfmann denne belt och hållet i den store, swen- se fonungend famn. Wilhelm säg ågon- blidet derefter halst generad ut, oc me- dan han ftod der med ett förlåget leens de om munnen, temligen spenslig litet blef och utan fårflildt militärist hållning. fand € denna gestalt ej något att lása ont det fabelrabkel, fom man alltid hårt i förbindelse med hans pringnamn. Der- emot fom det, få \nart han funnit sig till råtta, något irouiskt i hans anfiate, font tydde pá att han år en. god iasltas gare, hwars siune siôtes af för mydet ceremoni. . En lustfärd til Halmstad vå jern-' wäg företog I sredags med morgontåget från Sfottorps station , flolungdomen; från - Sfummeslfs, . Ostra Karups od Haßldss fodnar jemte sina lärare. oh lärarinnor’ och några andra äldre perso! ner. Timwoll, Galgberget, Stottsmåölan' m: fl. flåden befåltes, och fMedde hermre-: fan med ordinarie 1.6 tåget på e: mm. Jaalles deltogo | fården omkring 350 personer, oh Nå0de sig viljettpri]et få billigt «som 90 för de åldre ody 40 dre: för barnen tur o AE (4) retur. : "on Qllmänna-sweuska_ntfadesférenlo-, gen - hade { entdogs ordinarie ártsam=; manträde - |”, Stoaldf,, dit inlresserade’ fasrift ‘sámtats från” närmare 'vå ‘fjera i mare Ad. Ester $ oc N . : fock á Stuclalitholnl Cesi AA worande wållomne c& omnåm; “fdreningen fått högha drilet wid Köpen= ry!lmästare AG o< decent B. Jönsson tilt tiger Sr Brummer RE « Verg v. Linde & C: de Neergaard å Swaldts goo | fär rune gotredsanta föredrag of niôr E.-von "redogjorde för de un pågå! hwilfen dels { , Swalsöf - zed sädes=" och atalade ‘fig om produktion ll reviso frôslag, dels - as malttorg ' docenten N.* Hj. Ni dl Natßorst fri fen o< profesor n ‘allmänhelens sida, - Ett“ owäder af omantig styrk båftigbet ‘rasade i Onsdag drag df wer Slaale. Pn! ags middag df ‘Astan , dâuade ‘med ôswerw kraft, dswerröstande magnbuller ov NÅ. fori, fom år utmäårlande får en stor stad, o& blixtarne aflôste bwarandra med en flyrta dd anten itet, som två enda? un- antagåmwlå ‘fä tara i wi nocdlan Ua a ittne tid i wärt . under allt detta stôrtad ned i frömmar, öswerfwänimade gator och torg od) wäldsamt förderffärande de gatdelar, fom ide åro stenlagda. - På flera ställen log blixten ned, dod lydlíglwis utan att förorfala några e- „gentliga olydsbändelfer.g "Öfwer nya corn quset wid Norrtullgatan tydes ett > gt owäderêöcent 3 tote, Gs centrum ha urladdat fig. ydselsatta, flog blixt wentilationeluda, fålom. ett edt dret twärslà af jern talet och midare.ned- för en jernpelare_ till flengelfiet, der den spliltrades och under ett prataride fyn- tes fôrswinna genom dea êppna dårren. Flera af de i rummet warande dófwa- des derwid, få att de ännu vå. astonen ide woro fult âterstälda. Utanför port- waktdrummels fönfter feg blirten ned | marfeu, från det midt emot liggande enkhusct teende sig fom en wäldiz eld= gwast. En sômmerska, som fatt wid fönftret i portwaktens rum dôswades. Samtidigt hade det från den i samma rum anbragta telefenapparaten förnuin- mits en inräll fåfom af’ ett fort. Blixe ten ty>tes inom det’ wäldiga etablisje- mentet ba farit fram med en herskares hela uy>fulthet, Utan att det ringaste ffada nâgon- slog den tidningen ur.en persons. hand samt en paraply ur en anuans. : lh n klad Ah vel sn add sd Lii -. 1Sällsyut fenomen. I fredags åtta dagar. drog öfver Nålet (Frosta härad) och de nårmafte trafterna der omlring * en bofefiweltotnd,' fom war til den grad malar, på marker utbredd [lôfwer drogas upp | luften och fördes längt bort, sand e& dam yrde omkring o, a w., då oh då hôrdes fnallar, och nere wid jorden frambläukte vål oh eldflammor fåfom af rafeterna i en fyrwerkeripses." Fôre= teelsen'- ástadfom bos många en pani förskrädelse, fåger N. St.-P.- eh fomli- ga frodde, "att det war på werdens fis sta tid.” - Y _ Hemsk bhägring En hågrind fållfyntare, art Pe veraveg? Bing af Gefle-P:n, i norra delen af Ramsjs fre- dagen den 20 d:0 fl. half 9 e. m. föder höjde sig på den F öfrigt molnfria bimelen en råd „molnbank, ofwanför wie le Gg, dusen ben stad. ¿Staden, fom agor, tydtes wara belägen på er gonfra hög fulle. Ben pa en Fenomenet warade 10 minuter, hwar- efter den brinnande stadeu sänkte sig un- der synkretsen. : Hwad jorden gömmer. . Wid plåj- ning af en åter till 4, mantal n:r 5 Tjusby I Gärdaldôsa seen våtråffades, omtalar tuingen Kalmar, ea f. k. bål lekista, J graswen sunnos äiskiliga nås stan sôrmultnade menniskoben, en med spets fôrsedd .sköldbudla af fern, hwars kant omgifwes af èn bronkring, en Rålde nit samt fragment efter upptoftade.ar- fallôwapen af sern, deribland ex tydligt tåfad spsutspets och bitar af ett (mård, fom, få widt man fan fe war enåggadt. Bland fingerbeuen på högra handen på tråffadeg en êppen sinaerring, bestäende af en flat guldrem bôjts dêswer den andra. Geaswen läg med fina ändar Åt norr och föder. härad skriswes til €måt. ANed.: ‘Hurie det är, få fpsider långmannen, når daa fommer ut på londsbdyzdeu, fafa.och före förådetfe omfriag fig. Om dan ån är mera ömfint; godbjertad oh wilmenans de ¿u ‘flertalet a menniftor > fåfom förbålandet un År dir i Ostbo .— få dlelper det Ice. „När han wisar fig I unlformsméêssa, blir folket förfåradr, ed- tid "08 med de, (om ide haswa ondt fammete, . gå gerna ur’ mågen, der“ han droger fram... Bide för läntmännen ju ma od för mången annan har detta; rhálande långe. warlt exutgrundiigt, till" : def gåtan för några da Y y får a dulid tjeafltman. ban falnat | 1 a : , s 4 » e Å 2 f för ett frastigare underflåd nt, bunt / hamndulstäüningen,{ frets tig fs a r , reskcisna Wal, bwarwid i ‘Nvrelseledamöter âter= 2 uppleant - „dâgäeude. försöfen för bruggerfändamål, ' Slutligen talade I fem gwinliga tjenare woro -. bläaltiat sen, tagande wägen utmed en ': ® stark, att busen sfafades på fina grund- - a, hwars ena ända - Länsmannens biträde. Srån Östbo - | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.