å « tid, ni. hor trängt er cmellan mig : gammalt portrin?. | härstádes war defölt af en fåtallg men utom ett dusfin fjäderfå, 9 får, hwilket ‘att i Sjöaryd I Knärôd, firar wid fmå- I N Y ” . a - Iena’ behagma? , oo — Herce, nå harSetulit min! fram- deh or nuvarande fästmö, just när jag på hennes annons och hennes brof, med Åennes igenkänninga tecken på mig hastade till Hennes möte. | . + Och detta igenkänningatecken r? : "a et ve n röd nejlika, ', . H | — Åh jäkelol: Ursskta! Får det vara ott allra som hillasto glas Sigurd. - . inte (Sm. P.) Hr Hagmans: konsert åiHotellet sadfam publik, Hr H. flöng!med en wälljudande od fra]tig stämma 8 num= mer — deribland ett extranummer — af hwilfa det nást fifta, en matt af Urditi, bisserades. He Olterstrôms de- tlamationsnummer, *jultanfar i forn" af Snoilsty,.'.samt “den tulla rasten" af Frans -Hedberg- framfades på ett fått, fom fännetednade både den framstäende fridefpelaren o< den fint bildade. man- nen. Särskildt Hedbergs wa>ca dill tydtes få an på pudliken. Hr Hagman befitter en owanligt fyltig oc ren tenor stámma med mör? fårg, nástan baryton- färg, och mer fotad kau den gôra honom tid en gansta tramstäende fångare. Deb: utem röjer hans föredrag godt åra oc god musitalisk uppfattning på samma gång hans yttre år tiltalande. : Enligt hwad det förtjudes tär ännu en fonjert komma alt gitmag hårs stâdes, Rusfigt. Enlígt broad of medde- lats har en 12-årig filda från Yoby joden i lördags åttadagar bliswit af ett par drängar från Edenderga inlocad i eu drängltuga o< der ständad af de bägae Nurfarne: Plidan, fom dlef tjut ef wäldshaudlingen, är nu ly>ligtwis bättre. rångarne haswa rymt, men wi hoppas att det ej dröjer långe förr- än de fitta Inom lås cd) bom. ' Ry landswäg. Major Gagner fommer att med början nåfta lårdag ut- ftafa en ny landawåg från Trânsdult, genom Hishults by, Pershultö och Staf= mwerhultsdalen tid Munka-Ljungby hwar- till stat6bidrag federmera kommer att begäras. | Räfwar i mängd haswa i sommar radserat wäldeliga i Knärdds och Weinge b J « Pukabygget i-fiftnåmda MOgY oge, oden bar eu bonde bliswil af med, fôr- ‘allt ett listigt råfpar tillegnadt! fig utan att. det ännu fydatå Honom firaffa de ‘djerswe råfmarne. i “— Pi tal om "mild" fan nämnas tåndfta gránjen en fåtlig ely uppenba- rade fig I måndage "oh bill på att flråmma lifwet ur en gammal! gumma, iom gi? oH plodade' bår; gumman gaf jig till att springa aft hwad tygen Hålla ch förfåtrade wid framfomsten til når- mate bondgård alt hon sett "deu one" jjelf, utrustad' med. sina ‘atributer: klôf= « war oh stora horn. En modig "bond- våg" begaf fig til Rådet för ait få se "ham felt", som’ tod ware "pägens" fune saper i naturalhistorien reduserades- ti det eswannämda högdjuret. Efter att ga boet om: hand. ‘7 -dagar haswa l[ugnt betat en stund à det of- 2 wannâmda stället begaf det fig i fatta bea . / nt "sa {raf* Oliver [måtåndfta gränsen Mellived : IE Magpriset o< foddetullarne. Pets set ‘pá .råg wid lorgdagarne | BYisbult har under hela året warlerat mellan 11 a 12 kroner tunnan oh âfwen wid sista korzdageu “deu. 1 deunes war ragprifet, deitamana. DÅ rågen' på deuna mark. nad, fom med Mål lan anses för nord- sfäningarnes och sydhaUlänningarnes forne od, ide sedan de nya tullarne trädde t fraft - stigtt något, synes, frihandlarnes pästäenden ott tågen skulle stiga högt i pris“ of: tullarne, átminstone på många stállen fomma. på fame 7 fö, I konkurs blef i måndags på ezen . begåran af Halmstads rådhusrätt måla- ‘ren 1 F.: I. Wigfors fdrsatt. Stadskas- för C. M. Paulson förordnades att tas “Til godeman I fru Ida Rodlsons konkurs waldes i måndags [stadsfassôr C. M. Paulsou o< til fybloman I fan= junkare H. Burfies kankurs kommissio= når: Lave Nitsfon. UR) Árstads gamla fyrka har i desia ffattat -ät förgängelsen.* ' Sedan derur tagits allt, fem egde antiqwariskt- eller fonstwärde, har det öfriga sälts på offentlig auftion. Bland andra: af fyr tand tillhörigheter kan säger Falfb, tid., deß altartata af Pehr Hörberg ráknas fåjom den förnämsta, faftån den swärt härjats af lidens tand. Taflan, foms tâdte hela fonden, fôcestälide Kristus wid 12 års ålder i templet. Egaude bortåt ett 50-tal figurer, deraf flere "i mera ån kroppsstorlef, war den wäldiga duken målad med den fraft och den fänfynt goda faralteristif, fom lännete>nar Höre bergs werk. Den gamle wlile ha kraft i allt hwad han målade, det veka war ej hans fal att tergiswa, derfdr år det ocfå sállan man på någon af hans tal- lor möter någon qwinlig bild. Taflan fommer antagligen attwederbörligen re- staurerad, uppfåttaå £ det nya templet, då detta en pång blir fárdigt, De båda i tornet häugaude lodorna ha följandr instrift; den åldre å ena fidan en inskrift på latin, som måler, att hon jutits, "Anno Domini MDCXCIH" at följande maning: "Kommer c< låter oß gå uppå Herrans berg till Ja- tobs hus alt fära Hans wågar" På andra fidan läfes: R . CCXIS Vivat Regina Brecim Eleon- Och på den tiden war pastor i Ähr- stad Joachimus Fredrichus Bartodius, erdinatus anno MDCLXX, TZulores templi Gudrund Nilsson, Swen Jöns- fon, M. Peter Böögh. som Y Den yngre tlodan wisar à ena fidan fåljande: "os år 1811, då Carl den XI war Konung, Friherre A. E* Gylleustjerita Länels Höfding, .I. Wiugärdd stiftets Biskop, Prosten P. S. Wenuersten före samlingens lyrfohtrde blef denna ficda omgjuten i Göteborg af Anders Ofwer- tröm. ' Och pá andra sidan fåljande wers: Denna 'malm som wida Höres, Bjuder andakt med sitt ljud. Då din fjäl och hjerta rères, War beredd åtala Gud, Som ifrån sia nådes boning (läder hwar en trogen fjäl DOM uti fin Sons fi reniog Stänker trogna ewigt wäl, En ohygglig olydshändelfe inträfs fade natten IT lóndbaga { f, måg: lands cementfabrit : wid - dn dD Andre 'maskinisten Andersen Hade — efter hwad man förmodar, ty Ingen å- fåg händelsen - —: ämnat \mörja oxel= toppålager, . mellan. de båda fora wes= warne i ängmallinen, hwllka göra C0 till 70 slag i miuulen. 'Eyskelfatt med detta arbete, hade han halfat ned i och ena af de fördjupningar, i hwilka desfa twefmar . röra: ; fig.s. Kroppea feossades och slets i trasor 06 huswudet hade af« flámts mellan mefwen ed) elt ångrör, à ‘hwilfet en stor bucfla wittnade om try>ningens oerhôrda. kraft. > Dörren mellan maskinrummet ; od eldrummet bade ‘fôr tidfålet stâtt; óppen.-, J det förra rummet befann: sig A. ‘ensam o I det senare ett par eldare., bwilka, då de wid 11-tiden. trädde: in i masfin- ‘rummet för att föla A», endast sunno de blodiga, oh fönderfitna âterstoderna cf hans fropp oh flådernasfaftllidbade wid maskinen. A. wür 35'år och efters: lemnar enfas P&O i Uutiqwiteter få lof att wara dyra, Tid Karlst.-T. skrifwes: >> --- Handlanden C. GO. Norling, Sunne, inropade för ett par år sedan & en aufs tion eu spegel, en sosa oh några fotar sedan drottning Kristinas tid, men da- gen efter ångrade han fig' od) mille âter- lemna det inropade, til följd hwarar rättegång uppftod. Hr Norting har nu förlorat både i hârads= oc) hofrätten. Samtidigt fom utflaget föll i hofrätten ramlade tpegeln ned af wäggen och kros- fades mot bordet, som jemte fpegellrag- menten ånnu lår ligga på golfiwet. Tad ware råttegångarne fofta foru- minnena omfring 1,000 kr, Om wåra flogar bil fandidaten Cm. Sweusén wio 7 folkhögskolemötet försa we>dan i Lunnewad ett föredrag, hwars huswudtanfar, enl, G, H, T:s referat, woro följande, wl behjertans- wärda: . . Frågan år om med den altjemt på gående frogeftöflingen, utan betryggande áterwäárt, wört jordflot I en framtid Nall funna bebos af meuniskor eller ide. Skogens betydelse i klimatiskt hänseende [ramböållg, od) påftod talaren, att de ores gelbundenheter, som nu töretommo i se- nare wintrar cd) somrar än fordom, woro just en sôljd af skogarnes förswinnande. Skogen jemnar wäderleken och reglerar mwärtligbeten. Men böjderna fi fnart Öde. Med Mogen förswinuer futtigheten, wäzxtlsgheten aftager och odlingen tmin- gas ned till dälderna. För att afhjelpa desfa oegentligheter . borde: staten fåtja fn jordegendomar ‘o<=-förwändla’ föpe- illíngarne i fogar. .’-Orterna borde ins delas i. ett flags wattenskilnadsgränser med de naturliga wattendrageu säsom bestämmande ulgóigöpunfter. Utefter dessa fule skog inköpas, om den finnes förut, eller eljes af staten planteras får att i fin tid blifva ftormflyddande och reglera nederbörden. Fä . wi fogar på böjderna, fela wi se fwajande sôrdar i dälderna, oh dermed följande Axel Drew stjernas ord förmwerfligade: "Dm wi fun- de taga wara på det Indien, fom finnes (nom måra egua fantamären, få beböfde wärt land ej fallas fattigt". Ett förgiftningöfall, som funnat få de wädligalte följoer, inträffade hår» om morgonen | Sôderkelge, skrifwer Dagens Nyheter. on Cu fi f. amerifansk folografiatelier år "cyangaseu,! och: fötjderaua initälde fig på. obotelet oh framftåna det enda or Ht 4 ‘ 8 . » I Jensou- Wandas af deu dêdlizt gistiga te naft. Deh båttee 1530, läkenredten ära tid. , hands; , med auteäuzande af fina dllersia fea ter tydadeå hon- släpa' fiz in delz cyan. >; a * De fraftigafte tuotgist ingäswos geuast- De 'trägna. omforgerna. tråntes till all lyda "med frantging, och fröken Jensen bade reban ‘fôljande dag fi paß hemtat fig från det farliga förgiitningstillda- dek, att hon sou eu tadjambhetsgård fjelf "fotograferade fina. räddare, frán apotekaren = ocj iprowiforerna till yngste eleven, äv - Varliga ‘ prydnader. Tin Wärt Land skciswes: > vs Man får stundom se fedelastry> fäftare som prydnader à tallcikar af papp. Se= delesterbildniugen å'desja år ganska tros gen, Bäde - norska ch swenska sedlar ligga liffom wärdoldst fastade i hög å talicifen, få att det wid ett haftigt ôgon- fast sec ut, som lige der en penning- summa. Desja” tallrifar anwändas fruns dom säsom offerskälar ‘wid faltas etc, wen fnuna blifwa til fderinga obebag. SÅ har en person, jon nyligen i Gô= teborg bliswit antastad för iunehafwande af en falsk tiokroneseLel af Borås en- Nilda banks tior, våftått, att han fått densamma af en handelöexpedit i Häle tôcsamling af Glaraborgå län. Wid föruyade ransafningar wid extrating i Grästorp har ide annat funnat utrónas, än att det just warit en tallcif af nämns da utsecude, som-i Handelsboden för ro Null fôcewijats, hwilfeu' gifwit nåra ans ledning att draga in je perfoner i en sedel{drfalskningsprecrh. Skriskiäda. I onsdags morse ine fom genom ett dppet [duster | ett af Offarsyamns förre hus“ en råka, som grep en vå ett bord wid sdustret (täende aft, inuehälande fråtpennor. Kommen ut | det fria, tappade hou silt byte på gatan, men upptlog åter det samma, huvar 4 hou fortjaite fården en bit. crester flåpte hon ånyo asken, som dá tillwaratogs af eu tillstädesfommande person, hwarpä fråfan mäste taga till flygten. Hade deremot den wingade tjuswen fatt Usifredöstálla sin lust att fteilwa hade det mål bara blifwit — tråtfötter. . Mordbrand. I iredags hástades I Stodbhotm cigarrhandlaren Yohan An- deröson, fålom skäligen mißtönkt att ons dagen den 1 dennes qufring 9-tiden spå qwällen- hafwa "i cigarrupplag, hwilket tillsammans med - fuwentarier war före sáfradt - till 22,000 fr. i brand- och life försäfriugöbolaget Skåne, ansagt morde brand. Andersfon hade bland annat de närmafte dagarue innan elden utbröt tåttt från lagerrummet bortföra en owans ligt stor mängd cigarcer af bättre qwa- litéer samt à dagen för eldens uppkomst lislsagt hos Honom austäsda biträdet Gu- staf Fall att uppgöra eld uti en | la- gertummet befintlig jernfamin od onte- delbart decpá bockflidat Fall i ärenden ut I fladen, utan att sedermera ware fig Jjelf eller genom annan taga någon mård om den i laminen upptända elden. Def utom har den uppfomna eldens härd be- funnits wara inuti ett golftåip bredwid tamiuen. Gu forglig händelse timade i daz uppförd à apotekets gård och fôrestäs af âlla dagar pá IMNoguhildsborg utanför — 220 — Följando. dagon ankom Bernekow till Laholm, och han skyndade att meddela Ranzow de underråttolsor han erhållit om Skånes fara, och de mått och stog han tagit. Ranzow var nöjd med allt. - »Skynda .tillbakar, 'sado han, ordna folket och sätt er sjelf i spotson|för dem, efter med on del af mitt folk. Jag kommer snart Vi kasta 088 då ge- mensamt på svonekarno; och skola, Bom Jag hoppas, snart göra slut på deras företag» ; Berneckow återrosto!och kom | redan| on mängd af allmogen var talade: med dom, uppmuntrade :dem sjöbolm, hvarest församlad. Han om aftonen till Ryd- . och förestälde dom vigton af att förjaga fionden, innan den hunnit få derför. hellre att för fast fot i landvt. Hvar och en . fruktade att få ett besök af dom hos sig, och gick, möta honom på öppna fältet, och alla förklaäade derför mod en röst; att do ville troget följa Bernokow hvart hän ban ville föra dom. ‘Bodan ban noga lagt dom på sinnot huru? nödvändigt det - > Yore att bibehålla den strängaste ordning och enighet, förlofvade han dom alla, med don uttryckliga bo- Ringen att innan dager, åtor infinna sig med våpon,. då han ville bålla mönstring med dom.” Folket astä-* gade- under utropot: ‘»losyo den dle "ryttmästaren! . Hurra för. vårt atora söretagl» Bornokow- akyndado nu att utgjata' sitt bjerta för i „ator, ,burti rokom bon icko honor, . . då hon med" godhet och laga afhördé, allt hvad han. Auna, Horn stor, huru ädel:fö "= 2 on =. D en ung fråten Jensen. Wid behandlins Södertelge. Der har under jommaren — 211 — benne att lemna Skåno och bogifva sig till Halland - eller Seland?* ‘»Säg eder fru», sade: Bornekow, datt hon gör bäst att stanna qvar tills vidaro, Säg- henne, att hon låter uppbåda allt Bitt annat; som" är denna natt folk, och förser dom med vapen och dem af nöden, så vidt hon kau, I hegifser jag mig sjolf till Laholm för att tala med Breide Kantzow om do mått och steg, som böra vidtagas: I âterreSan tagor lertid allt i or sjöholm, Håll eme jag vägen om Ryd- olg.» yFröken Ánnua låter helsa alla här», âtortog Gerdt. »Hon beder eder öppet säga, om ni tror faran vara ganska stor och hva vi kunna frukta??? 00 : “ Det var som om en, blixt jäl > "Säg den bafva att hoppas ollor |. : gonomilat Bornokows dá han börde nämnas Ánunas namn. : ädla srökon Annar, sado han, att jag: ansor saran ganska stor;'mon att jag boppas dot skall 5 fruntimren I vördn: »och säg. dem att, jag, i morgon Rydsjöholmss =" ,' N Kö ¿‘088 "att snart bosogra honne. kas 008 in vördnadsfsuila : holaning», tillade' ban, ' Bringa beggo oppaa ‘vara på afton ordt aflägsnade' aig. Bornokow 'nedsjönk i dystra | 'botryktolsor;' han tänkto tyckto sig ban, >hvarför kände jog ic Jag. trodde dot icko kuuna taga ott stog utan' A: Anna och på Helena. Han ‘tiasva“ gjort beggo orätt, >Ack», auckado- pA lo Fe bättro menaiekobjortat! :, rauof-: et! lodging.“ Jog trodde: Helena aldrig skulle öfvor- tels ne itnlgon "ånvan"än don rena ‘vänskapond : © Bersrparresla iru wigdag. , eo 4) ack. al. ell vall viåtär vrålade fröken bott aréßhándlaren KHK." Imb från GStedbolm med fru öbor veg får en 11-åeig son Rolf "DE föråldrarne -- Gi © på -morgenen teste ‘med ángtäten til Gtedbelm, > wiftade hav, fri? oc fund till dem: sitt * fartmål — det sista.“ DÅ de återfommo, war hau ett bloolgt Ut. - -I Han bade femte fin yngre broder Ustt- rat upp på utflatsberget oswansôr Nagne bildsborg od) der uuder pledande af taQs ' | fottar "Tommit får nåra branten, firidt sig ut ôswer den för ait få tog Ten qwilt, förlorat batonfen: e< störtat ute för. I faltet, fom, enligt Griven, ledde ' från ‘en betytande böjd, fresjades Hufe —:: tondet, oh ban afled genafte: 1 =. » Biftlap oh foiftärnlog.! 3 tå: genheten Fransdal i' Jönköping! bor sifk« bandtaren .N.-W.--Gudmundijsou,: dwil- feu år fänd fom en wild fåne o< en tygel1ds drinfare. (I SN förmiddag - bade hon fålt ett parti fiskât en torvare, bivarpå han drad upp förtfenflen. © Hems fommen förde ban ut sin hustru oy ho= fade: att Nå 1 bjel denne. >. oc Senare på dagen fom torparen för alt bemta fin fiff,. men môttes af Bud-. mundsson med böjt kaif cd ‘grofwa hoc telfer- - Torparena lydates eniellertid- afo wäpna den dru>ne fiskaren.; Sjelf er= bôll. han härroid en tel låttare strimor: Gudnundsöson,- fom för att:ry>a taif- wen sfar sig deremot swärt i fingrarne o< fid "den ena pulsådern sêndertrasad, få att starlt blodfidde uppfom. Om eu fund anlánde huswärden/ men möttes af ett fot siry! af några under tiden anlända wänner till fiftaren. Senare äterwände ålven Gudmundssous husiru, till sig fattat i det sfarpa Sladet, - men hon funde ej fomma în i matar- , nes bostad, eniedan mannen nu lást sa inge. Medelst en stege beredde hon lig inträde genom fönfiret. En bemff syn mötte deane. PÅ golswet | det över all beskrifuing snuskiga | rummet låg Gudmundason asswimniad och hallt sdr biddd, . Han förbands af lâfare, som ins om fort anlände, - | Mördare oh sjelsmördare. I Sm, Amläit, låtes: Får 20 a 30 âr sedan blef láusman Strömberg { Tanum, Bohus- län, mördad af arrendator Jôns Hans- fon, en tifldrazelse som på fin tid uppe mädte den stôrsta sensation. Hautsoga bade på den senares tjenfietid arrenderat bans ländmandbostäsle, } Arcendatorn fig sig emellestid ej i ständ att gä ut med arrendet oh anhöll [degäswes att blisma fri från kfentraftet, på det ail hand bore eêmán ej målte komma att [ida någon förluft. lutlígen fattade han det hem- sa beflutet att mörda lándman Strôms berg. Han får åfwen hast får offigt ott ' bära hand på fig fel men azstod der ifrån, .. enår haus lôftesmán Ingenting Nulle winna deivå; Han nedskôt läns- man Strêömberg c< ongaf fig omedelbart derpå sjelf. Domen tydde på lifstida Araffarbete. I fängelset uppförde han sig stila o< undergiswet e< låg te får. ita sem åren af fin ftrofftid 1i0 fångg,. fju? af ånger oh samwetêqwale Sedan arbetade ban filat oh bopsparade ett kapital af 3,000 Ironor. Från fångeliet bemfånde han ett wadert lors til lâus- nian Strômbergd graf. En gång blef dan benådad, men wille ej mottaza fris beten, enår ban á anfäg fig bafma til- rådligt fêrsenat Att brott. I mars mås nad detta är blef han emellertid ånga benådad, men feibeten gaf honom ingen glädje. Sorgen låg tungt på hans finne od) ban ånfrade fig dêdeu, Hwitken han äfwen suart gaf fi sjeif; han hängde sig i en fönflerkrof, Hudfelket hade Hört bonom med hög rôjt anropa Gud om föôrsoning för fitt brott. | J fin hembygd wor den dôde en an- sedd man. Râttelse, I förra numret lästes under rubrifen "praltifti" att stations-= inspelltor M, Hanssen | Weinge Nude topit initlativet tig den wid derwarande station ‘aulagda ‘ wattenledninzen. Wi hoswa bliswit embedda att nåmna det dr Hansson bmwarlen med råd eller did i ringafte mån bidrogit til deuna an- läggning. - E Grannlauden. “ En floktjuf mod otur. För nigra dagar acdan försökte ett svenskt srun- timmer . sin. lycka vid tombolan på Köpenhamnesutetällningen, Hoa hade på armen en Iädorteska, hvars knäppe ått upp, ‘ och vips: var en fioktjuf rame. - Hon märkte ett: ryck och våndo aig raskt om för att gripa fast i gerningsmanoca och såg då eu in- divid som aflägenade sig med — som. det tycktes — fingrarne starkt. blo- "dande. Det var.omellertid icke blod utan sylt som lyste, i I stället föratt grips portmonnün, , bade han kört fiograrne ned I hennes matsäck, hvars bulvadingrediens utgjordes af paon- kaka med ,aylt, Portmonbln hade hon i handen, ato I , i H i 1 E ' | , N ' - rv ¿i me SN anm «» Från /skilda' håll.- ' En ator'skandalrättogång skall: I dagarno böejas I London. Saken för» håller sig på följande Mt Fr rr - LG oa ———————— Län
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.