1,i thla trift)! N biten i■ritttimisr. Hutt gitt 11, 511 O(tgitit..itetlotten Iuc- n, ana luta i ItYttetin etb tie with ce heta benen* bråntein. llti snedfet lit ,Dagtunb le,igtate att lura, .'tet ban tålt Elogen i bufetnitet mei' ett lo kl, ocb bertItcr entfullfanar, biy,ffluit er f uktigt, bohem (II tie, bullen t 011 i hatttet:, Inre ten MuljD uti f ingrarna- i tet narmalle finn° följa ais e. ;liren tu lutcli ht,intein lår, enligt 4)agftebt6 uppgift. fått gelea fåll- tadletheerrattie, elugult Yilefrit gap. (!lin fetin. från Gtrbag. Rutan janit 90(t, 91i16 Cintorift fr. teguft Ringen fr. 81 tnninge, bltftee entetelhatt DeWitt. anbåttec. af f t. Irenehinentan .tallbergelett i 'Aeletp och effkrte till (Ingelipline Oen iårabt_fortletre ttll L ngtkelme lateral. etutitiby Mill Sea teattrafic Man mitt Fuababratur lebbc a ttt3lcn vå ett ötet, forn en bog framlemoota till och åf Inse tate af en ung bam teiD brunnen. Om biet taltnetilb föga trattaret af innehåll" fem blott utgjotDre of nbc' 'Astra!' Ett krigstal af kejaar Wilhelm. 1 fredags foreiggick under stora hög- tidlighet« och i narrar° af kejsar och tyska armåns fastaste min det högtidliga aftåekandet af det i Fraukfurt an dur Oder upp- lärda monumentet öfver prins Frie- drich Curt, under sin lifend chef för der förlagda tredje armåkaren. Sedan stadens ötverborgmagare vid festfrukosten utbragt kejsarens *kål, svarade denne med ett tal, livens märkliga innehåll på telegrafens vin- gar genast spreds elven verlden. hejeusen sade sig skola med er- kanela triinnue folkets trugnu han- g iivenhet lör . llohenzollrernee hus, Iran 'rånade prins Friedrich Carls stålkatakter och strutegiska euille, soul i slaget vid V kritvitt': ledde den till seger. braudenbutgekit rtrui »Det ertdrudee, sade kejauren, »akall ej uppgilvue. hellre 11111 våru arun:- kårer, ett hall million tyske Mäl', u offra hitta lit på valplatsen, hu titt de skulle låtit lratituga sig en enda sten al det eiölrade.» 31ed dessa tankar ville han dricka på den brandenburgalca staden Frank- lin-to uclr tredje ernithiti välgång. Erank rike. Den agitationereent Boultinger denna g ång urkund% synes blilva utmärkt g enum en masens ()ordningar. Han vor i förgår i Andens, der han vid mlf. alt p.l. cn måttesinskridn. Flera set •0111• ■ Ila [■ I fl, rit år har Itnn.i,k,1”,,f, 1 till titt eget lithiga emot någon • • • Enligt privattelegt am från Paris till Nntionaltidende, har en strejk utbrutit !iland snickurne i Paris å3 r.1...tssindil;,.. hann ett tunet4mote för tet besluta om alluttin strejk. • • • Enligt officiel rapport från Cuyenno det andra kejsardömets landetörvie- nittr,skolotti i Sydamerika, har i san- dags natt hu fvudstuden derstädes här- jat. al eu eldsvåda, som ödelade störda delen af stadens haudelsqvar- ter Skadans belopp anglats till unt- kring tio millioner frank. • • Madame Adam påstår i sista !taftet al Nouvelle itetue sig kunna bevisa det i hennes tidskrift offentliggjorda dokumentet em Iiiemiereks lianistall- ning till kejsar Fredrik vala Akta och hotar wed vidare atslöjanden. 1111111111 Au en gammal herre på 70 år, rom förr bodde with emot kaptenens bus nummer 26 Beach- street, lians gamle vän infann si ,' i dag som vanligt för att gratulet:. honram, och dumt han år en atm!: krafti2 gammal herre för sina år, ) tycktes kaptenen i hots af sitta 63 år rara en mycket yngre man. För en On bröt den store inge- njören sin vana denne da g, men det- ta skedde på begAran ut Ingen min- dre ån Sveriges och Norge:konun g. Hane majestet lat teleg rafera till “e• neralkonsul Börs tut uppvnktu tonen och för honom uttrycka för- säkringarna om konung ens deltag an- de och höga aktning lör honom. Generalkonsul Börs infann sig hos kapten Ericsson Mr att matta det uppdrag han erhållit och ötverlem- nade samma gång en vacker bukett, som i efirdeles hög grad förtjuste den store ingenjören. Han vt:Kom:rade generalkonsuln och tackade honom för den artiga hetsning denne fram- förde från sin kunglige herre. Kap- Bulgarien. ten Ericsson har en beundransvård Till furst Ferdinands mindre goda förmåga att tala och samtidigt utar- egenskaper lers också Iröra lösmynt- beta de mest exakta mekaniska rit- het och brist på sjelfbelierekumg. ningar, och hr Böra beelsk afbrin icke Denna karakterobrist har verlden att på minsta Fått hans arbete. Han pra- tacka lör att den erhållit kautiedotu tade muntert med honom och lyss- ont det koburg-orleanistiska fawilje- nade med ett belåtet leende till kott- rådets beslut t den bulgariska furste- /unr, då denne uttryckte sin beun- Fursten mötte i Zaribrod dran öfver hans mirkvårdiga helna frågan. hounarakalken grefve Grenaud, som och själskrafter. medförde familjerådets beslut i ett Då hr Börs, som ajelf ingalunda är bref till lursten. Detta bre! slet en ung man, femrands huset, sade furst Ferdiuund upp i den åuuu icke han till kapten Ericssons privatsekre- tårdiga jarnvågastationsbygguatlen, i terare, hr S. W. Taylor: 'Haus at.d- 11,,ilkeu en ogrannlaga nylikeuhet lign och kroppsliga verkaandietsför- lått kunde göra sig tintredeståld, och nagga år rent af rnarkvårdig. Han utbrast Inittigt efter skritvelseue ge- tyckes bestemdt blilva allt yngre och no:glimtande: yngre i den inan åren gått. Om ja g — Alltet aro d6 alla emot mig! Endast min moder finner att jag bör stanna! Nå vål, jag skull icke fura min vag. Jag skulle vara impopu- Det Ar icke sant. Och vid..re lår! blef furst Alexander populär först under em tredje regeringsår. Inom 811111111U tid skull det summa också lyckas mig. 11:1 så natt lår verlden fått kunskap OM att alla medlemmar af det kuburg- urleanska familjerådet utan lurstens moder Wiklund att fursten borde lennau Bulgurien. bland in- geniö rer. _EU 11C8101' Under denna rubrik ,I;rifver New- yorktidningen The Daily News för den 31 juli följande: Kapten John Eriess,,,,, lu vars beten och ungdomliga verksamhet vid öfver lyra gånger tjugu Ars ålder år° Atintt en bankett höll ett tal, i livilket lian mArkvArdigure an det ment lulländade på det ltaltignete angrep parlamen- verk uf hans ingeniöreskicklighet, tarismen. Hun begat sig derpå till firade i dag' sin 85:te födelsedag. Dotillend, der tumultarieka demon- Denna fest firade han på ett för ho- strationer ånyo egde rum; Here per- nom egendomligt sått, ity nit Ittin atrAngt arbetade vid sitt ritbord, h vil- soner arreeteradee. 1 Abbevide,' dit Boulnnger ankom ket tir hane största vedetrivickelee, i går förmiddirge, egde likaledes tu- och 'sedan han kott etter kl. 8 satt multarieka demonetrationer rum. Bou- sig vid arbetet, visste livar och en i tenger begat sig nemligen till kyrko- huset, att han icke ville blilva etörd g ården lör att nedlägga en krans på förr An det var tid att Itu middag. emirat Courbet. graf. Kyrkogården Denne nestor blund ingenjörer tyc- bevakades al trupper och polio, som ker icke om att taga mot besök på endast leninude Boulanger tilltrade. sitt födelsedag af det enkla skalet, Då Boulanger utkom, höll han ett att han alldeles skulle öfverhoptur 131, sunt framkallade ett sådant tu- al dylika besök om luta toge enrot lelver ytterligare 10 år, hoppas jag komma hit igen och finna honom ännu fiffigare och ännu mera full af ungdomlig eld, An livad han år i da g, ty jag tror rent uf att han upptåckt hemligheten att vara ståndigt ung.. Kapten Ericssons privatsekreterare berättade, att kaptenen var knutigare An fur några år sedan. och hans mat- lust var någonting alldeles nerhordt. Han lelver mest t i vegetabilisk låda, riten den mängd han åter drulle kom- ma en arbetat:e efter en dags hårrit arbete att bly gas. Ilens arbete är hans förnantsta nöje, ock han är al- drig lyckligare, Att då han sitter vid sitt ritbrAtle eller egnar sig At mate- matiska kalkyler. Nr: sysselsätter han sig nAstan uteslutande med sitt eolartnotor, och hans rum Aro också fyldn :ned åtskillig,' inekaniskti in- strument, atom han brukar vid sitt arbete, hvarjeente han på bukgården uppstek en stor maskin för att der- med mäta sulstrålnrnes styrka. Knpten Ericsson Ilar den etörsfa motvilja för att kallas en uppfinnare. Den, som tager patent pk ett peppar- dosa eller något ut den sorten, an- ser han lör uppfinnare, men sitt eget arbete förklae ar han yttra resultatet nf inektudak skicklighet och veten- skaplig forskning. På de senare åren hur den store ingenjören upphört med sina aftonpromenader, Rom han förr tyckte så mycket om, enAr det elek- Iriska ljuset g ör milli i ögonen pk honom och det dant, som gatsoparne uppröra, nastan qvålver honom. ilen inekrAnker derför sitta promenader hus neh den stora i penningar, ram ile ej gnrat med plan gå id, r uta 11111161 det. ocl. utskiljning. Medein generalkonsul Börs ear på Tebann gånger hellre att dl råd- besök hon kaptenen. underrAttade hr tråg,' något. rdlit/ig och kunnig per.. Tnylor honom i största förtrorede ont att de okat:dina% iskn ikförenin- g ame i ronden på altosten skull, hälla en serenad lör 1::.ptenen. Som kapten Ericsson Ar en stor !Ilskare af musik, skulle lian sannolikt k 001- de denna nm att satts hyllning A11111511111 1 t.t igt. Beskäring af frUktträd 'NÅD - :e meddelas att beskäring af frakttråd borde ske sparsamt, ej för narn modersenutmen. ,,,artnereallskapetti Denne beskiringennetod alalg rederit körsbär; tv å andra trakterad. säsone Apfe- och piren-, bör beskalingen ske tott intill stamsten. Orsaken till att körsbärsträd göra ett n:olat:te g, Ar den, est gummiflödet lisa' sig mindre skadligt genom att beadarin- gen sker något från stammen. Från: allmänheten. rehem ina1 a 118 - Till de; köp (tf bi 111:(1191e Ii onstgödning. livad skola v i köpa, och huor kunna vi erhålla basta varan för billigaste ris? Detta Aro frågor, sona hivarje b andtunne höst och vår &daller till sina grannar och orter. handlande, utan att .han kanske alltid lyckas erhålla ett någorlunda tillbeds:dillande svar. Det år ej heller i ineandarena för- måga att med detta knepiga utrymme kunna mer ån antydningsvis besvara dessa frågor, enAt gödningslinteseua jtt måste säljas etter jordmanen, dess art och våztki uh, och dess bebon ul fosforsyra, grälre och kuli. Alla växter hela/Iva dessa tre äm- nen, och det vanligen vår åkerjord bäst behöft er Ar det företnainde. Det år Alven at detta skål som flertalet för höstsådden inköpa aupet- to:stater, och skulle vi bland dessa vilja 'Grenigt de IS proeenthuilkju eller ock llomasfosfat; dock må illagkorn- IMU att 111011 al detta senat e måste använda åtminstone den dubbla mång- den mot 18-procentigt superfosfat, enen också etäller Thoentratostaten sig ytterst billig t — åtminstone 5-6 centner pr tunnband. Vi ufråda beetAnult kin de visser- ligen billiga men tillika dåliga JO och 12 procent engelska superfoe- faten, livalku bekla gligtvis ennu af mång en uf falsk sparsamhet köpas, har abedrer ettållieten vieheten.• För torflienig jord eller der nästa Ar rotfrukter komma att odlar, lir al Ile kalilialfiga ämnena kuiniten och bör för titt göta bastu ver- kan utsås redan på hästen. Se vi på katalogerna från exem- pelvis llelsin glecerg eller lointlskrotiae fabriker, snut jur ligga vår att .Ar- mast, finna vi 20-22:olika gödnings- Welt vid sina inköp! Hor förhåller det sig nu med pri- serna? Fuhrikernt, lin en priskurant tar den stora mAngden, ds sesdrre kunderna, och et. 5, k. partipriskurant för handelanuinnen, på tvilkens priser yttetlig ase en s. k. exi, a rabatt lem- Has. Som exempel kunna vi "införa: 18 pula. superfosfat upptas t dan förra till f kr, pr centner och 4,35 kr. i den tolkare nelt har erbjudits insftmleten till 3.75 med ' å 6 må- 'Ml nststa h.•talningssit-tAnd eller ock :ned ättlett:i:t:me 2 proc. extra rabatt vid kontant betalnin g; 'Tlionitodostat enlig t priori; uranten till 2 kr.. enlig t partipriskteranten till 1,75, erbjudet till -1,45 pr 6 månader med 2 inne. urban pr extra kontant. Benmjöl 6,00, 5 15 4.41% s. y. Inetragips till kr. 1,45, 1,00 Att en landtrnan, som ej har reda på dessa tnårklign prisförhillsnde, lått kommer alt:betala sina gödning s- immen oskaligt (lyst, sr euturli gt, och detta Ar vanlig t-n i•t fallet med den mindre brukaren. soul ej ar i bryr sig tillfälle eller om lett på otit a håll höra sig för om billigaste priset på ett och samma fabrikat. Vanligen blir hat: ett offer lör den förste, kanske ej derför den biet,. Det finnes en sådan mångd per- soner, som haidlla med och utbjuda g ödningollinnen, groofhandlare, landt- handlare, fubSiketuns 1eseumbutl, t. o, in. en vise veleritiar i orten »upp- tar ordres. på götfitingsattnien, och många af det« ha ofta en e g elorketp gemensam, lött:tågen ett knasa tala lör varan, utan alt e g a nonsvrtrande insigt eller praktisk erfarenhet om de olikt, gödningsAntnentis verkan och !ensidighet i livurje eltrakilth fall. De råda då också vanligen den buivinlyre kunden ritt tarsakti An ett An eit annat, helst sft tiolugn, många det Ar olika sorter rom möjligt. fråga ona priset, påpekas vanligeu priskurant en och i basta fall bet:Spis ert liten rabatt, men i hur många tall bur köparen en aning ont att på devil% e. k. Inbrikens priser ken ona linda till 20-25 procents rabatt beviljas rush säljaren liar ändock ritt vinet? Vore det dock icke klokare att på fat hand inhemsk oegennyttiga och erfarna personers råd och, sedan man beatatut sig tör ett eller flere göd- ningsämnen, höra efter livar de för- deluktigaete priserna erbjuda., *amt köpa vante hus samvetsgranna och redbaras agenter lör den eller date fabriken, Till sint: NAr gödningeinmena in- köpts, löreunama rj- art ,hua någon skicklig och pålitlig kemist låta un- dersoka, um de verkligen hålla den tolofvude procenten. :Så nyttig ktnisegödningen Sr, om den rått och förståndigt anrikades och ej blinda. öfver sitt verkliga vårde, lika gagnlöst bortkastar betald,: oka- i en sina penningar ont han på måfå gör sitta inköp utan tett rödfråga er- fara na och kunniga personer. Han ämnen, och för hvarje år ökas till- g ör rhl vidta klokaste att talja mindre talet, leafre, fordra kreaturen kraftigare Vi ha redan hunnit till Å i alfa- Helt låta gödningsämnena vass. betet! Många försöka Itvarje år nyst :Hart vet livad man har. men ej gödningeanmeo, utan att göra ing alltid örad man får. klart för det utsedda andasitålet med — I- dessa, men försöken kosta mycket liRebb.isabe Children 23 tninfIngteritt, Tinimo oro; glötmnande sin egon fara, tänkte hon blott på att rädda Helena, som låg bredvid den fallne. »He- lena', ropade hon och knäböjde bredvid henne, los- t:ade do bundna händerna, lyfte upp hennes hufvud och stödde det mot sitt bröst. .För Guds skull hemta ,dig! Återkom till dig sjelf, du är räddad!» Men Helena låg sanslös i hennes famn. Hennes bemödande att bära bort den afdånade vitro förgäfves. Hon förmådde icke lyfta henne upp från golfvet. Då hörde hon en trumbvirfvel. »Himlen vare tack! det lir signalen till altåg,» sade Anna, skyndade upp och sköt i hast reglarna för rummets begge dörrar. »De skola icke gifva sig tid att bryta upp dörrarna, om någon af dem skulle taga denna vägen», tänkte hon, »utan hellre återvända.» Derpå gick hon till fönstret 'd) såg med högsta glädje, huru de plundrande skynd- s a mt aftågade med sina rika byten. Någon frågade (icor herr Abraham, men den grofva rösten, som Anna förr hört, svarade: »Livad angår han er? År det väl första gången han stannat efter, då ett par klara ögon lyst mot 'lo- tion) och han funnit en svandunsbarm att trycka till hitt bröst? Låt honom vara, vi måste lyda ordron.. Tåget aflägsnade sig. Sedan elit åter var tyst på gården, gick Anna tillbaka till Helena, lyftade henne (der upp och utgjöt öfver hennes linfvud on skål vetten, hi ■ In händelsevis fans i rummet. Molnen slog härvid tipp ögonen, men var nära att åter förlora Rensningen, (1å hon blef varse don i sitt blod liggande svensken, Trrit 19 supig leo& trero boinpriler fet Primus, fals Irfissöc — 225 — — 228 — >Ack, byar skola vi väl kunna gömma oas?» ene- kade fru Sehestedt, »de genomleta hela huset.. »portal få do icke tid», sade Anna, »de skola roffa till sig do dyrbarheter do i hast kunna öfver- komma. På vinden t den gamla skräpkammare), som dag händelsevis besökt, äro vi i säkerhet. jag just Men fort, fort, hvarje ögonblick är dyrbart.) Fru Sehestedt var oförmögen att resa sig, ångsten hade holt och hållet förlamat henne. Då fattade Anna henne under armen, bad Kristina, som stod blek och darrande bredvid; stödja henne på den andra sidan, och på detta sätt slipade de den gamla med sig upp för vindstrappan. i det Anna ropade till Helena, »för Guds skull följ oss!, Uppkomna på det omtalta rummet döljde Anna do begge nästan sanslötm bakom något gammalt skräp, och sedan hon några ögonblick förgäfves väntat Ho- lena, smög hott sig tyst åter ned, anbefallande de begge öfriga den största stillhet och tystnad. Detta var dock ganska öfverflödigt, ty ingendera var i stånd att göra en enda rörelse eller yttra ett onda ord. Oförmärkt smög hon trappan utförd, Från alla håll hörde hon de plucdradea svordomar och skratt. Hon ryste, ty hon insåg nu, att Helena troligtvis fal- deras händer. Småningom atlägenado sig bullret, lit i och hon fann att de begåfvo sig till do rum, som lågo på andra sidan. Hon började åter andas lättare och trodde att Helena tilläfventyrs lyckats dölja sig på något ställe, då i hast ett genomträngande skrik nådde R oesusparresia nyår,. bl lana ini: tate. fitbirtatilt) gena tog tia 110 Påla. 38 tr. et 100 fralP. tr. ört pr Ide Analt flestas aritt -- If, öre pr fa. ho. for titt* titttets (wie; ity er wu pits. 'natt tco—lie Rap. If, tr. kb tvist — 70 kr pr Id* = Si tr. 9a ött pr eme. fan tät till 17u Palp. 32 te. ae 1.. P. hag pares mitt 14 kr pr fille=lstr. 44 arr pr ta. tio. från 171 lit IM ftalp.3u tr. er too fläta, 41eft 11•811■ *ist = lo arr Pr Nio. silo = 5 tr. lo Art pr berrifit te a N k. ar ek>ak (nia ett ä Platt Lift 00 gåta. bea1t fl. talat. untrörelse, Genom offentlig auk- tion som förrAttas i Itrtinedål Tisda- gen den 28 denne* kl. 11 f. m. låter borg enarerna uti L M. Ekstellts kon- kurs till den mestbjudande försälja en byrå, en vål och ett skåp, in. In. under vitkor anm ,,A uppgirvas. Laholm den 18 Augusti 1888. Sysalsmilanea. (671) Prima eugelnka fyr&S1111(11`SI ■ 111 säljas Ullltgt hot I.. M. Simseon. 672
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.