tritrikto. Ur kejsar Friedrisehs dagbok. • Politikens Berlinkorrespondent, har nu sand] ~da tidning en långre korrespondens öfver damma Atune. Han omtalar nu något utkrli ,are den motsats, som rådde mellan Bie- marek och den dåvarande kronprin- aen. Denne var ifrig tör upprattnn- de af ett tyskt kejsardöme, något, som Bismarck tycktes mycket mot- stratvigt vilja vara med om, enär gamle kejsar Wilhelm till en början ej ville veta något om planen. Då Antigen Bismarck gick in på planen, ville ban till on början en- daet slup den i verket med tillhjolp af de tyske turstarna, medan derernot kronprinsen ville vånda sig till fol- ket eventuelt och genom uttalanden af dess reprementantförsainligar utölva en påtryckning på de anno dröjande furetarne. 1 Vereaillea kom det med anled- ning håraf till så hetsiga scener mel- lan Bismarck och kronprins Friedrich, att den förstnamde till och med sade: — En kronprins får icke uttala eå- dana thigter! — Jag tål icke att man på detta sätt binder munnen på mig. Det rör sig hår om en fruadidelråga, och som tronarfringe måne jag dårfur ha ett ord med. Endast min kunglige fader kan påbjuda mig tystnad — ont man öfver liufvud antager att jag ej Ar gammal nog att ejelf bytta en me- ning. Derpå följde Biemarcks anbud att ingifva sin afgångsansökan, calerest kronprinsen trodde sig kunna finna båttre rådgifvare». Af dagboken får man det intryc- ket, att det från början Norskode ett starkt moteateförhållande mellan Frie- daicit och bane fader angående upp- rattande af det tyska kejsardömet, medan deremot Bismarck medlade mellan båda årigterna och teg utled sina egentliga planer. Men till slut hotade alven Bismarck dc dröjande furetarne med att låta folkrepresen- tationen taga initiativet till kejearnro- klemationen och följde harmod det förslag, som Fricidrich redan förut framstalt. Likaledes segrade Friedrichs me- ning i fråga ont de cröfradc orma- denne stallning, att dem skulle bilda ett rikslund utan dynasti. Derentot etrnndade hane försök att få den li- betzde lettlensiske attitainunnen Rog- genbach utmand till ståthållare i El- ear e-Lothringen. För Ungt bringa dagboksanteck- ningarne åtekilliga baretten:an (gala- janden. Kejsar Wilhelms föreläsare, det på sin tid mycket outtalade tiol- rådet Ludwig Schneider, eon] stod i eArdelee intim brefvexling med tyska bohet, var ofta battre underråttnd ån troföljaren ejelf. Genom kojen- ren fick Schneider till exempel i Vereaillee förr reda på alla ingående telegram An Bismarck ejelf. Till och med angående (utdana- derbandlingarnee fortgång fick kron- ',finten endaet ofullstandign medde- landen.. Dagboken konstaterar likaledee den etarka meningsskiljaktighet. eotnrådde mellan Bismarck och Friedrich an- gående Paris beekjutande. Då påfven ville fly efter ']nots i n. tagande af italienarns, tog Bismarck till orda far ett Ika dun helige la - dere bo i Tyskland. 11 n anto g nentligen att istyakarne ektiftle kure- ras», derest de ekulle komma' att terve aneigte mot ' aneigte med prestadö- met. Ilvarken Wilhelm I eller Fre- drich ville dock vara med om en dy- lik kur. Som en röd tråd går genom dag- boken att Friedrich alltid betraktade eig i första rummet anm tysk, i an- dra rummet som preussare. Huru- ledes han redan då tAnkte eig rikets nuvarande utveckling. framgår af or- den: »Mitt hopp såtter jag till fol- kets allvar samt en frisinnad utveck- ling al det politiska och nationella blyets. Om sin son eåger han: •Måtte hatt bli en trofast tysk, sota tned fördoms- frihet löt det påbegynta verket fram- åt!. Mest egendomligt kannor man eig berörd vid följande uttalanden, som han nedskref i Ferrkres den 7 rims 1871: .ulven den mest oförståndige vill icke mera uppgifva de vunna re- sultaten. Jag tvifiar på uppriktig- heten, livad betrAffar en frisinnad ut- veckling af riket, och tror att endaet en ny tid, som börjar med mig, *kall upplefra något sådant.. Konung Oscars sleta besök hos kejsar Friedrich. 1 Kölnisehe Zeitung låssa (oljande bref från tidningens Stockholmskor- respondent: Just nu, då alfa tidningar bebåda utgifvaadet af den Mackeasieska for- avareakriften, torde det vara af all- mint intresse att få höra ett yttrande, sona hår stammar från en mycket bög! .»«4»9› >X4: 1 9:«~XeWkittrOOMMANO:«2»3080)9»:«M 3t ame appor.. Härmed får jag för doft ärade allmänheten tillkiittnngifva att jag från och mod i (Ing öppnat affär med amekappor. Kappor, i modernaste facon, från do most billiga till rigtigt lina, finnas dels på lager, dels tillverkas på bestäl!ning. Kappor Barnkappor iirvet) som Gossklader tillverkas efter beställning. Som babe, på fin buåbentd betottuctb, ledat ITnfia fia litet i btiab.illenig. ,Sleri het fpelatc benne bår wib lag ett fult fpratt, vd) bind byrå bud för itårtuarante i Milen° Utfann ritufn för ett dpple. (ftt åp- pc tijui balerabe i lönbagå natt i i tråtgårb(n wib Ttååby tunaftwiltD (I 11plant). 52Irrenbatent på hållet, iom artigt untertåttateå om att tjuituat funnet i tråtgårben, ropaDe för att fIrtimmet bort bett]: "bit tub geoåret, fra(' jag nikta ten:" gjotellen babe bett undan, att tjufwen begår fig på flyttett meD latin haft, att bane tidur Hd båtgatibt pil flånggilet till tråtgårtett. !Det nntrciffabed tåljante morgon af or. renbatorn, britten .nit lagligen het behålla bet fem got, prid. erhållas färdiga under samma dag do beställas och under fullkomlig garanti att de passa. märkt ortement fonim3 i bagen. Ter hissa ?urinoar, gaffla, tefat, tetoppar, 'multer, flere ftåtputtb brkibt paff e, ett malla fienrinljue meb mera 'mått och gobt. Vana, lom luad åntuat ingå årtettfrap, jag engagerat on verkligt duglig tillskiirerska, kan jag garantera ett ut- ~gjord, arbete. kapptyger samt Garneringar , finnas i stort urval till moderata priser. Laholm den 17 September 1888. Henrik La rsoii, 4 w (633) R#46,4kci~«~#3K~:~xam#30wtommiximoz etåld personlighet. Som bekant, vnr en of de sista, 00111 kunde aflagga ett besök hos den dödssjuke kejsa- ren, konung Oscar af Sverige. Ko- nung ()nar hade förut gjort eig noga underrattad om, huruvida hans be- sök kunde medföra några menliga följder för den lidande kopia en. Till svar, och detta eAkerligen blott pa föranledande af Mackeuzie, medde- lades honom! att kejsar Friedrich för tillfallet befunne sig eardeles vål och kunde mottaga besök af hvein h0111 kelat. Rörande detta besök gjorde konung friar edra vAnncr från en tung och Eder triumf öfver de bitter sorg. mektegandes råhet och hånrvnelösliet ar en stor seger för Hallå och ett afgjordt nederlag för Balfour.» Uti ett tal, Dillon höll till en stor menniekonmesti, POID samlats utanför huns bostad, förklarnde han, att hen kommit ut ur langelset med det fasta beslutet att striden får Irlands sak så 'ange han egde 'if och krafter der- till. Kung Geolg af Grekland bar, FAPODI redan tör länge sedan blif- vit bekant genom ett dansk korre- • spondent, en nbdikntion i tnnkarne och kommer, om denna pleti förverk- ligas, ett flytta tillbaka till Dantnurk för alltid. Ryktena att denna abdi- kation ar snart förestående, ekoln nu taga ny fart, sedan konungen i dessa dagar före sin afresa fan Danmark för andra gången blifvit faatiglietse- gare der; han hur nemligen köpt en lendtgård uppåt Seelandskuoten, Smidetrupegård i Hörehohne socken. Han besökte den i 'inlagt; jernte med- lemmar el danska konungafamiljen. Till tyska tidningar berattan från Köpenhamn, att abdikationen kom- met att eke efter kronprineene b: öl- !ep med prinseetun Sofie af Pr( ur- Oscar för någon tid sedan följande kol ta meddelande: »Jag var mycket glad öfver detta besked och var böjd lör ett blanka :nia fulla förtroende åt hr ISlecken- zie, hvilken man så 'giftigt hade an- gripit i den tyeka preeeen; inom få timmar ekulle jag dock få pereonli- gen öfvertygn mig följderna af bens behandling. Alen huru förekruckt blef jag icke, då jag befann mig in- för den etackare kejsaren! Han ville stå upp, då han såg mig, men knappt hade han rest sig, förr ån hans kropp åter kraftlös föll i hop. Af denna dödströtte matthet och elit annat, som jag vareeblef i den lidandes von- etålda drag, vor jag rå Uppekaked. att jag efter få ögonblick måtte un- een der den djupaste rörelee draga mig Nuvarande kejsaren af Kina tia- tillbaka. Sedermera fann jag fintade att för hr filackenzie antyda mina de enligt franska tidningar, soul barn etuartstanmaete farhågor och tillepOrja en svit af 80 ammor 25 eolfjadersba- honom om hane upprigtiga mening: rare, 25 baldakinbärare, 10 parasoll- barare, 30 'åkare, 7 kockar, 23 un- men denna fräcke och djerfvc . . hade panna att till och med anno i derkockar, 50 betjeuter, 50 priklAda- detta fruktanavardt allvurliga ögon- re, 75 astronomer, 1(3 likare och 60 blick, då döden redan hade !larmat prester. sig kejsaren, eaga mig, att patienten Olycksdiger skyddsympning. Ett bekante eig jemförelsevis tillfreds- ställande, att de senaste anlupen vore godeågare l'ankejeff på Krim lat ny- nåstan helt och hållit öfvervunna och ligen företaga ekyddsympning med att man nu åter kunde hysa den sibirisk peetlyrufa på sin al 4,700 in- mest berättigade förhoppning om en divider bestående fårhjord — med lång hvilopnue i ejukdotnens framskri- det resultat, nu sammanlagt 4,400 får dogo, hvarigenom egaren led en för- dande.. Dessa Konung Oscars meddelanden lust af 25- till 30,000 rubel. Bland som aro lieultade ur alldeles ome- de omkomna fåren befunno sig mån- delbar kåda, bevisa på nytt, att Mac- ga mycket dyrbara rasdjur. Olyckan keeklie Annu till allra sista ögonblic- förklaras på så eau, att en förvex- ket antingen bedragit sig ejell eller ling skett mellan lymfa af första gra- med frack och djerf panna miesledt datumen, hvarmed den ifragavnrande andra och till och med 'mycket högt hjorden egentligen skolat ympas, och atålda pereouligheter», bakom hvilka sådan af andra gradationen, nfeedd lian vanligen brukar /toka att fegt för en annan med lymfa af företa gra- (lotionen redan inympad hjord. gömma sig. Parlanienttiniedlommon Dillons fel- glf Den illåndeke parldmentemedlein- men John Dillon biet i tiedage ut- elAppt ur fängelset i Dundolk på grund af hane helaotilletAnd. Dillon var ådörnd 6 månaders (ängels för •upphetening till eammanevarjning• och hade, då frigifvandet skedde eut- tit inne ungefär halIva strafftiden. Det torde dock vara högst tvifvelaktigt, om Dillon får lel att stanna långe på fii, fot, ty han år som bekant en af det irlAndek• nationalpartets mest framstående ledare och har alltid be- gagnat ett djerft och utmanande språk mot tor regeringen. I Dublin mottogs Dillon med stor- mande entusiasm. Från Partiell er- höll han en telegrafisk lyckönskan, ',vari det beter: Ert frigifrande be- Yhjälsparkad af on logel. Här- omdagen utskeppades i Marseille tret- tio från Oran i Nordafrika kommande strutsar, hvilica skulle föras till zoo- logiska trådgården i Paris. En per- enn, som tog sig det orådet före att försöka rycka ett pur Fodrar af ett bland djuren, biet dervid ent illa apar- ked af strutsen, att ban på stållut at- let'. Strutearnes ben kunna nindi- ten nitatan Mia med Idiotens i styrka. sakolut. Ta förlag till furforherbebehila- einem i fehttname patina kar bom- ?aptiter i (35trborg„ enligt niebbelcinte .Donaab', uppfört: 1:o) pro Eten 5 tril i 313fintritab; 2:o) fornminifter Zbruer 1 Mr(Inglerco, och il:o) 21 . proften 31orrnion i W3igc. töa I Ilryttatulå förnhile6 att (urlob. 9Ibt- berg bårftåta blir rollat till fint< profprebirant. 2.8alen till färga fammartn. alla Idioti mal ha nu cg! runt, bar- igenent till hetsmeter af (bita !tunnta- rm utiettå driva lem prote(tionifter brb<ltabe cd) fura fribantlare fallit en tuoterat, br Seerfflebt. 9tållningen har hårige:lom ontraftatå lå tillwito, att elfwa platfer förut inkan of flibant- Inre ed) fyra af pretertionifter. Ln pinto år lin på grunt) of felftetingtötillåttting, nentligett tett får Utleta lån. Trotettionifterun ba fåltinta, inbe- birnatt ten meterate. tuutmit titta vint- fet i förfto tommare:. uti Witt !hitt ,ir, dtetftår (inuti att helåtta åtta plat- fer i tårtte roma:aren, nesligen för 2lleflinanlanta, Reppatbergå, Ariftieut- flata land Stalmor Ilittö norra eat julro ter, för glerrrhing ed) huri' för eker- volm. Tretettieniffertta boppnå ånnu fant att funna tvinna åtminftone ett por platfer. Vlittagligen tomma beta teras nitid' att nppgå till ntinft titten platfer. gtjtforotifeticu i föntagö war be- lat af en fallit ed) furian' Publir jam cliroft genom rimmete beigt bintroteb (bin att nictelta pplåter ge fin belåtenhet tillrått:ta. Stonfettgifiverftan uff örfe finn hingftycren meb inint ed? pci ett hitt, fem itegfand witnatc cni Gob Reta. 2etta gillet i iynnerbet em eon 230ente '25ergett må tyda' ecb (Jeutteta ''';‘te Tåaria" ter hingerftana emfåttgarira (tåmina fem till fen fulla rått. efolgangen fait tgrivarante fett- ed) intåaeler bar inftålltå lilla witate på gnat af att frartarcutåtetet ut- brutit i finten. 43rinfeefan X.Serunbotte ettäub of wetenflap6arabetnien. 3 1889 åtå al- manufa tir blont furftlign perfoner upp. tagen ptinidjait efbba .tentietta 23(r- nabolle. Zab iinber ett fäboets ( . D,i hm. mettGågareionen Skatt Crit 'Xitterålett trått Styttbytt i ernårbjjö, Talarne, birem Nytt tons ibranbe femfe fin nieber meD ett fåt<åtah från !ärbar:te, t hh te bsfjen fruga för tåget hamit laålet fljetpte på titan enl laubfrthigeu e „ (I ng) etter ett murfog. 91de:åja:tå i meter, lent SIte pi baki, föll termit) lutter bet farobis ceb afieb , innan fruen ban n ffafia bjelp till balett; upplyf- tante. Zibigt öttenfrop. 4t gjerb anfå- fan bar f. m:t tillåtit ftuteranten 3. 4)3 ni ntart:ti, !ht 30 marå 1868, att in• åttenfrap met. fråten 'duna filaria arafen från 9Ifferittnt. gli Brumbet ett råhet. . ■,irem bagett biff en 8-åtig fon till bcinmantllegaren ,'rattrå 3onåfcn i .1;larilii0, lerr- bsicte, parante lijuten met ett Pott, lettabt nteb falt, btuiltet iatate gebjett i atifigtet, ena banben ed, ena benet. Neåree, fem teårtatt å ljutitugon t år It:crligttria utan all `... ^ntetiebacfen, .- fara. Uti mot galen§ fat cr Reuttligt finnab perfen mibtåttra bafiva al bytit öfwat bibet met gegen, beråttar 3atu Line aning. "Znnfra fnaotter off) bottin fi- 'Tore". r.. ett i flera tidningar, ,if torn tema, åttrg;fita Itetiien, att ett bag! trollet:tu l are tuib ött 52(nbett ffjulit ett lift flott efter en botar! fiRebåt, tont nitat tomma inom benfri fiåtertiteriune tror 3altenberanlatet ej lunta ritpil. grått buffa tuttutlabeler, boa kitta titningen gjort fig nedbind, bar Hemligen befhimbt beftribitå, alt någon tald? tronsångare Indier nu råtante fårbållanten jagat eller ått mintre tju- tit på :tågen fem bcIft tung? firrebåt. Le ingelffe braggctifperalanterna i erotrigh 3 teretag bina en faut- mattrouttt mellan cc engelfra ipetulatt- tumla ombub ed) 18 reprefentanter för bryggeri i lybligafte enorigo. 4 ; - ,ir af- flutatei röv af fjorton af Mia brUtle• ria får ett fammantaget belopp af 400,000 plutt Eterlina (någet elteer 7 millioner troner). Aha frätt å en- gelffa innbititatetå teågnar ;turat tri bett' Ilmåttigate etuina, eiminingettiören bwilren för åatantåtrt 9tIbert 'nitat] ga- bitreft från 'enfen. rantier för ligtuitenå ettå; ante bahra lenntatå, ett be bårta referenier från 113atir of (Sitgiant bafwa fördetta jat- Otattb D e hitta bryggerierna befinna fia bod ide Trationfia i Malmö lamt (!ålöfå ed) Startarreua bryggerier. 3 famntanbang nieb ofwanftåente funnet tvi toman, att ten nt en Rånit hening publicerat( uppaifteu, att i tet enylfta tonfortieta plan tifient fullt ingå Kantlöja brunns ittlhante får btyggeriånbamål, dr betcente rå nåltet Ttremot lår tet ide jana mittag. grunt, nit untetbantlingar pågå om gramlöln brunn(' förfåtjning, Ded ide för att bet Pall fårteantla8 fill byggeri. e. m ?to. Chyggligt fjelfinotb. grån t kil. mo Etrifivca i au. Z: Watten till i jönbag(1 i f. w. berör- tente fig rånaren M. Veråfone i (.4rar.- ftab buftru, mita 9)rånabotter, lifwet genem att af fåra putecibrorna (i bollen ifmen en "fnäracfn" fan mora ech muttra armen. 2e båta marartte bale på törtageoftetten luttåt uppe ett f 6 rftanbitt. TA en a! letuniaren0 war• jtunb ed) famjprelrot, men mannen Nate aset efterntittagar, beråt tar lit:tingen ut 1cr bliftuit limnid ot-b ',radiell fia till tång, %plata", gid bertRapet X. i metan bulletin förblef uppe, jyajettott att i tu Ruggig löfbunge finna en Oval- uret tååtting. Då mannen mit 4-liben tante tut bevek-fege t ten trydautt morsorten åter tuatnetc. fann ban augufli-teårtnen. eDe ni ebbate fin be- till fin förllråddle buftrun Hagia:te ut- kika biter ed) fin lilla 'Mom' • TS ftrådt på golfve], Iif1ö0 ed) babante i be Tagit ha Itet. på ben beftåltita plat- trettwitt ten *ha troppen låg ten, Inmal:kö Moppe ok fildan alt blot. bårtes ett bloblg rattnit, meD bluit'm ten lila* ['Dta iia lielfwa. em ett flutit trötta burit haut, pi feg helt. gRoppt ut innigt fralla i låttungin firar flinen till ben jorgliga båttbelfen år ej intill. Or X. Ronbabe till ed, fana b u tånb, bed ,ir ej oinntiolin att rtliaiona• lilla Dotter fittautt å knatten 04 «cp. grubbel bibragit terttll. .ton <Hedern- ve i Etrib end en fler huggorm, tent rå detta helt tiar mate db ett minterådat barn. bet lilla bota Djuret gång baftiat bet i heden cdp breg tillbata mille :hinna Zeit förräbiffa byrån. Uu piga hån flicfan, lom ormen Meb ett tyåt rittabt flag af fin nttabe båren; tagen !råa Sala fia Fra. (tuta. 2,1 benne. byrå efter bunt pronicitabrtipp babe be 1. Oftlittl, Rulle aflånbaf, mine bet fig ej bittre bitritten måttet et infantil mara 'något ån att tub) hyllningen till jeramageta- timer en rutter. konen batfitan Rit ifrån, etb be milt glira tater fån ett målfbrIebt Utah- Ribingsbab af minaingalyftnab.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.