1 Kejsar Fredriks platå julgran. Laholms Tidning , n3a Hallands .ilins billigaste hvarannandagslidnin y, anmäler fig bitrutch .flt1 arlmänkttlits brungua åtante för :taft fout- matibt år. 29iD tu (aha a:anala:1 är bet ju för frb taget ntt, for finner, fortfurreuftn6 frnll, fa tune« forn möjligt frninhålla rgua för- fon: inbillabt, Pion' mcb båttfernbr till Det förflutna fa wariltion 9ibronininnbc Det förra år ratttingen wiD ett (ont betitiefointaa4. are flut4rthati uppgiorD tutt) nUmbill'itru, litunr6 homilia uttalat i och mcb hennes forballade till Det fcnarc. eforn löfte': gå inlunga :vilja cl:haft utfalla (3* att uppbjuha alt utom watt "program". ni for att 'vittna Den arabs aUmanhctcne förtrorubc. libuingcnö unga blir ben fnmina foto bihåll . !ätet) nafta nr lommar att i flutet af hiVatif tunnat) ingen ett for titttingen firif: iucn "matiaDeofivcrfigt" ofivcr hen 'larmet forrgacithr tibritö wigti. gafte politign ort fociala lymbelfrr. tnghcbrcf fonima fortfnraiibr mcb: att intaga& g'ör öfrigt 'vilja tvi efter formaga forn att waffattit rorclfcr, fatval tydliga forn tvårlböliga, bwilfn bibragn ntt följa Dc föra war nation framåt eller tillbara. Ven förft ort fratuft :vilja tvi ha for ogourn ortens barare:i. Zibuingults fpaltcr ila naturligt: nie alt fortfaranbr till allmanbacits Difpofitott mrb Den foutrollcratt: inch affrenbc Drrpc. bc ratt, tvi forbrballa tvi Wör Den maltvilja odj Det ofwerfrnaPc mcb tibuingritö briftcr unbcr bet fnatt tillaitbalupita året från allmanlytcuö jiba runt, bibin tvi hartub fa utträda mar florn tartfamlyt ort' tunga utbrbja of; fant: ula afweit unticr bet tommanbt. 4.5retiumcratiottöpriftt blir titt 'vanliga billign: for lytt år 4:50, för tre fjcrhchrlö nr 3:50, för lialfår 2:50, for ficrbcDrIö nr 1:35 Tamt for en marint) 50 öre (utom pofibrforbringönfaiftcn ). Wor km: bäring inom ftaben bträfttn6 en afgift af 50 Öre. lltgifitittgöDngaritc bli afwen bc famna fon' förut, mind. ZiOngar, ZoröDagar uti Vor: Dagar pa morgonen. Caljohn i December 1888. Redaktionell. kiltrikes. Politisk frihetsrörelse i Indien. -- Indien har under eigon tid % arit skådeplats för en rörelse emu vac- ker dc engelska statsmannens upp- marksamliet. Den infödda befolk- ningen i främre Indien tyckes vak- Bu- na upp till politiskt Iii och i delaktighet a landete ra anspråk på delaktig regering. Under loppet af ett Ar eller två har den regelbundet valt delegerade, som Rnmenantradt till en kongress, hvilken såsom ett etage parlament bringar betolkningene önsk- ningar till de britiska nuktoriteternue kännedom. Vid en af dessa kon- gresser tordes oi det af Dadabhai Nauroji, den högt ansedde pursern, hvilken lord Salisbury får några vec- kor sedan föraktfullt betecknade sota iien avart nian». Kongressen 1888 har varit mycket betvdeleefull. Sedan det i Bombay, Kalkutta och Madras hållits förb e - redande möten, i hvilka flera tusen personer, i synnerhet muharnedaner, deltogo, eatinnantradde kongressen i förra veckan i Allahabad. Strax vid mötets öppnande fordrade kongres- sen genom sin president George Yule att det skulle införa• visentliga ån- dringar i landets politiska och admi- nistrativa 'Urvattning. Indien styre', Dom bekaut, af ett lagstiftande råd med vice-konungen till ordlOrande och byars ledamöter utnåranas af re- geringen. Den indiska budgeten, som af det lagstiftande rådet fram- lAgges af regeringen, antages af par- lamentet i London. Kougreseen i Allall•bad hur nu fordrat att !rafflen af det Ingetiltruide rådets medlemmar hada:atter 'kall viljas. Regeringen *kulle hådnnalter utnämna endast halfra antalet af Mete medlemmar, och till och -med af dessa finge blott ett viset antal tagas bland enbet.- mannen. Ridet skulle darjamte haf- va raffighet att framstalla interpella- tioner och i det hela förvandlas till en parlamentarisk !Grumling. Vi- dare *kulle befolkningen haben ritt att utåt.* en varkaana kontroll mot finansförvaltningen. Kongressen har föreslagit att en kombi; bestående af tre engelaman och tre infödingar skall tillsattas for att utarbeta ett !Orren- :Ii:agerar:dag. Det bör rulenårkas ute kongressen i sitt yttre upptradande intagit en lojal hillning. Den sal i hvilken mötena bullos varitts dd med flera bilder af drottning Victoria, Indiens kejsarinna, lirare 111111111 håleadea med entusiasm, då presidenten nåmde det. Infödingarnee manifestation miste fur öfrigr rakna. England till heder, ty den ar ett vittnesbörd ont den framgång bi armed de engelska stats- minnen haha arbetat pi den under- kuhade befolkningen. upplysning. Indierna haft a under det engelska berravaldet rit vardera de med den europeiske' civilisationen löreoa- de fördelarne, och de harva lått kar- lek till friheten, En vasentlig del af förtjansten harar tillkommer marki- sen af Ripon, sunt var vice-konung al Indien under Gladetories edenini- Station. den nu varande vice-konungen, lord Landsdowne, som nyligen utlöst lord Dufferin, skall förhålla sig emot den indiska rörelsen. Drottning Natalia Ramar till samtliga hot, med undan- tag af det tyska, eandn en protest mot den ofOrrAtt, hon lidit från ko- Perpdavisterun nung Milano elda. uppmana henne att offentliggöra en berattelec ona konungens otrohet. Jäsningen i Serbien år i tilltaga:1- [re, och konungen Ar sil sjuk till kropp och ejAl, titt hans tillstånd vacker oliver:gamma bekymmer hos hans omgifning, och nit etortnagter- na motse lians abdikation, i livilket tall ett regentskap skall insattes till fördel för huns son. En liberal 'nitning i Ryssland . Ett rykte meddelade för några da- gar sedan, att vid det ryska riksrå- dets renaste ~manual. riktades af Pobedonoszeff, ofverprokuratorn for den heliga synoden, !raffiga angrepp mot inrikesministern grefve Tolstois reaktionära förslag ungående pro- vincialinstitutionernas omorganisation. Man har dåraf dragit den slutsatsen, att en liberal period i Rysslands inre politik skulle vara förestående. .Polit. Cour.. meddelar 1111 ett re- a, ande for- ferat öfver de i Ii handlingarne i riksiådet och yttrar därvid bl. a. : Kochanoff, under livar§ preeidium en earskild kornitt år le81-1284 hade utarbetat ett rått frisimeadt pro- jekt, och justitienfinietern Nlanassein inledde oppositionen genom att helt öppet uttala sig mot det Toletoiska förslaget. Men nu reste sig hr Po- bedonoszeff, öfverprolcuratorn för den heliga synoden, får att till tilltian lörvåning får samtliga dc nirvaran- de riksrådsmedlenimarne rikta ett mycket skarpt och allsarligt angrepp mot grefve'folstois politik. Anled- ningen till denna turvåning % ar den, att det var bekant för livar och en att hr Pobedonotzeff Ar på det nar- miste förtrogen nitti kejsarens tan- kar och önskningar, ['vadan det knap- pasi_låter tanka sig att ban skulle kunna yttra sig så mot den eineu helt nyligen får ullettitikti g ansedde ministern, !Å fromt han icke varit saker på kejsarens understöd mot riksrådet. Utan tvifvel lemnar denna lian- delare en ytterligare bekråftelse på den allmänt spridda uppgiften att kejsaren efter sin senaste stora resa i det inre Ryssland och airekildt ef- ter de på katastrofen i Borki följda manifeetationerna från befolkningen fått en väsentligt ändrad uppfattning at Rysslands inre stallning och be- hof. Afven i de mest reserverade och eljee såsom viluuderråttade an- sedda kretsar i den ryska laufvudst•- den förnekar nian icke längre möj- ligheten att man nårmar sig en om- kastning i den inre politiken — en omkastning i en riktning alldeles motsatt grefve Tolstoi. politik. Enkegrefrinnun Zirio i Genua be- varar rom en ,lyrbar relik kejsar Fredrika sista julgran. Det år eller har varit en präktig gran som vin- tern 1887 skickades till San Remo från Riesengebirge. Kejsar Fredrik var 'larvar:nide då granen klåddes al hans gemål och döttrar, och då trädet julaftonen år 1887 stråkar.- i till sin glans i %Mims sto:n enl, kunde den så liårdt pråls vads fursten icke d5ljs sin rårelse utan gråt som ett barn under det han stödde sig på sin gemåls skut- drn. NIA handa såg han redan dö- dens skuggor vinka bakom den af ljus strålanda granen. Då den kejserliga familjen i este, (ann grefrinnan Zirio granen i sin IrAdgArd och bevarar den nu som ett dyrtinrt minne i sin villa. Kejsar Fredriks kanyler. Från 11nrburg ekrifves I on fabrik harstAde• förfårdigns f. n. ett etui af egendomlig form och :ned egendomlig bestanunelse. I det samma skola turvaras tre knnvlcr, S1,111 begagnhts at den nflitleie kej- seren. De tillhorn en fru SchnuLel i Strassburg och ha pil följande hatt kommit i hennes ego : Fur Schtinbel lider af summa on- da som kejsar Fredrik, och då hon fick s eter att kejsaren behöfde en ka- e)1, skickade hon i sitt hjärtas god- het och etifuld en al hinn kanyler till San Remo, så att kejsaren skulle kunna låta förfärdiga en dylik får itu- sig efter hennes modell. Kejsar Fredrik skull Afven lin löisökt den, men ej kursnut 'ruvande% honom. Som ett bevis på sin tacksamhet skickade han fru Schnabel några af sina ka- nyler till minne. Utlandet 1888, (Efter Politiken.) Kan 1888 icke betraktas som nå- got marke n'''. i världshistorien, har det dock sin stora betydelse. Vig- tiga politiska tilldragelser ha i fjor fintat i dc tonangifvande tutet:in och mycket tyder på, att va: Idepolitiken evangt in på banor, som måste leda till en fruktad ktitnstrof. Vid årets början liårskatle nästnn öfver allt tillfållig vind-tillit, soul dock hastigt nflåstee uf blåst och vågslag. Spanningeu mellan Ityesland och Ö- eterrike var en tid så skalp, titt man började på allvar tala om »krig till vårens ; fredsrustnitigarner pådrefvos och ölverullt hårdes s abelskininmel. Bismarck' stora tal i tyska riksdagen hade till resultat nya kolossala lic- villningar för att oka rikets våm- kraft. 1 början af mars dogo krigsryk- teint så småningom bort och upp- marksatnheten koncentrerades på till- de ngelserna i Tyskland. Kronprins Vilhelms svåra sjukdom följdes med allmänt deltagnnde och så dog helt plötsligt den gamle kejsaren. Når kejsar Fredrik besteg tronen, %ur han dödssjuk. Så mycket större beundran väckte det hjältemod, liver- :ned han bar Sitt lidande, och det varma intresse han midt under plå- gorna visade för stateangelAgenheter. lians regering räckte 99 dagar; iucn i den blåste en frisk frihetsvind, emu åtminstone hann sopa bort den sege, konservative inrikesministern Putt- kamer. Så dog kejsar Fredrik, sårjel och anknod °Iver hela den bildade vad- den och tronen bestegs af lians unge rue, kejsar Vilhelm den andre. Dc två raskt livarandra följande tron- skiftena visade hur säkert det toka regeringemaskineriet arbetade. In- genting kom i olag, allt gick sin lugna gång, ledt af den gamle riks- kanslirene starka hand. Utåt varande den nya kejsarens regeringshandlingar lugnande. Man fick säkerhet lur att Tyaklaude utri- kespolitik skulle ledas i ile gamla spåren och förtroendet till fredene bevarande styrktes genom den unge monarknes resor till Ryssland, Ita- lien och Österrike. Till och med ryska pressen sjöng ett ögonblick fredehyinner. Men , så Vaknade åter det gamla misstroendet mellan Ryee- land och Österrike till lif, förhållan- dena i Serbien gåfvo uppslag till nya konflikter och regeringarna i Berlin och Paris började åter se snedt på livarandra. Frankrike hade just vid årsskiftet fått ro efter preeidentkrisen. Carnot hade bildat sin första minietår, men i parlamentet rådde inbinder strid. Boulanger• anhängare lyfte öfver allt mitt huf% ud och kabinettet Tirard stod alldeles maktlöst. Det satt e- mellertid kvar till slutet af mars. Alter 'f inreds *Igång trådde kloquee i spetsen för ministaren. flita var en man med stor kraft och stort an- seende, men radikal ; darför tick han genast emot sig opportunisterna och 'kulle sannolikt ha fallit ganska snart, Det skall nu risa sig huru boulangistiska rörelsen våm i si oroan d e grad, alt repuhli- knnerne måste sluta sig tillsamman. om ej den för att bekånapa generalens farliga agitation. Floquet kastade sig resolut i bre- En 'tid råg schen mot Boulanger. det ut emu om generalen skulle du- ks under. Fioquer betregrnde honom liAde pk talarstolen och i en person- lig duell. Men intet nederlag, hur krossando och förödmjukande som hålor, tycktes kunna göra afbräck i Bouleingere obegripliga popularitet. (du b•ii tillfrisk nat efter t vtlknm- p,u, upptog Betilnnger sin egitnto- iske varken:atlet och vann på en dag Och ti e betydelsefulla valsegrar. trots kanelen af gemensam fant ha de reptiblikanskn grupperna icke hm- not ena» om en beetAmd IttIttågsplen. 1" lottost vill ha bort orsakerna till det råderr.ele missnöjet och påyrkar dat fcir :elision af författningen, men opportimisterne vilja å sin sida icke veta stf någon revision. Dårler år ock otAllningen i Frankrike ci dun- kel och oviss; ingen vet livad den nfirmapte framtiden - bar i sitt sköte. Kommer Boulringer till makten blir ett stort krig riturt ormrit ikligt. Det drhufvudraklIgen sreratreligeneralen», som förmörkar Europar fredsutrigter. Under det att storpolitiken eller Uri 3 41. »Ok r. lefeit ytterligare 1[14- teatgbet enbet ett år fritto oth Met) Den 1 tia tamt förorbnat gartförraltanbe hharatiftrifluaren 6 41 %man att Uh- !vitare btflriba baratiftelfmaretjenften i "åm :el:mas i.betatiftif. 8rlf:ribingb 188 7tnial :Sir (4 a <1. t 72 1.58 4 "Trte irilitiefrin ia får- flit turouters 19infiuuatrtits: fnn,t1 unt e ir:rat t ulo t te n, månteet fbe1"rali7nan6n ( ait(6t rtlrt :: In: n e:62 154 rerlener, hum, 74 ~dån «Og) NÅ R. fån, men tiåretrict miniratt tun 32 Ma, håred 14 ntatiKti ccb lh fivintön lamt 132 utflyllott, talat G5 manfall d; G7 ftviiiRii, eller iitolld gnet) 164 l'rtientr, hutat 79 matttitt ed? 85 fivinfOn, !proton folfmårgben i itattförfamlin- flen ben 31 eec. fårlitxt år angå ut- gjort,. 1.577 ert fetter, 1114ral 72 man- ien t15-1 trnialan; c# bar Width- gen felInfiiitecl i rörfainlingen unter tet förflutna axet intågats mcb 10 m- imar. Urtur filel. åe åra inom eabelmi flatåfhiatuling inåt:ana 10 åttruffsr ed? urpteå 3, bworof 2 arttom manuell et 1 acne., tuibuiit CM. tf te urbet förlibet år fitta bar nen ba 3 luadt åtta, namligen 1 manth ofruktbara inre pnrtietrider lagt be- sing på de undra europeiska stor- "b- i Fabel ni lAntifår- 2iviI3i %l e l; nt:31tt. g t telkternas tid och krafter, Lär Eng- imuling, fem tett 31 tun 1887 utgjorbe Ined fortsatt det positiva refoi mul- 2.193 ert fetter, bara! 1,085 rnantan och bete, som, dAr aldrig stnnnnr, vare 1,I08 åar inbet fiWrfluleur sig mitiirrdrerne Ato konser vative el- ar öfats Ittrb 50 (Ute!, teint 24 nian- ler libertile. SA har under den nyss ttjrfr()ivaint50iu n C r: 2i1minfå fant, 100 t ; lä t n tillanderlopna iii:stingen 'intagit, en hig 0111 ut vidgad ejidtetyrelse eller inallca tura tall foner, ' karat i Englund och Skedand. 74 ntanth ocb 76 Nålfin, men hare- Den irlåndsku frågans lösning vår met ntinfrog met 45 kbt a , batat 27 lortfarande på dagordningen. Att marfön ed) 18 rivit" lamt 149 at- den ej kommer att ske under lord httctbr, Nitat t'35 menlös, ccb ä4 troin. Salisburye regemente Ar tydligt nog; Hu, eller bulla må- 194 yerioner, aren tanken på Irlands njalfrityrelee bwaraf 92 nunna cch 102 !minn'', vinner för livar dag insteg Arven hos hteatan foltitiångten i tuntaR rfamlin- engelemaiinen, så att den tid utan gen bil 31 tre. !öriket år aliil ut- misströstan kan :notam då ett långe gierbe 2.149 cerioner, tira' 1,067 utan- fiirtryckt folk skall komma till sin ditt. livad detta folk har den gam- Iigen titt cc1 r rlilfr;eCbbarh:liart felfdititei fårfritilingeuulte ; le Gladstone att tacka för, bchöfver bet i iflutita året ntinfrati3 uret 44 In- ej påpekas. fo:ter. Preeidentstriden i Förenta Stater- Unter fiftl. år åro inom 2.4olm8 na följdes *feen i Europa med stort lantått3tlatuling U133411.1 14 åttetifTap troddes utbringa intresse. Cleveland ocb ni-v(6h 9, blearaf 5 gettenn man- hu att påräkna återval. Så ötycket nen; ett 4 genen buftritne teg. ndr det större telef öfverra.kniven, Vlf tt unber f &liten ar fata bar- li e n nen ba 2 ,varit sitta, nå iligen 1 mans vorden att Ilas risar& segrat. vet ej, huru republikanerne skola fh ed? 1 lwinft3n. brokn sin återvunnit makt; men i alla handelser tortlo Gfven det system- Quib etåne--4afiantit järnivag mat skiftet diugn med sig rått betydande antalet refaubr ulter tittlåtar novem- följder, som först lAngre fruen på det ber månab 20,400, btvatfdr Inicrufterna nya :u et tråda i dagen. bcDpte fig till 17,751: 04, natur EU- ■ Nahobn. to. b. mot: NOtisbidnig tagna afluen indier tomgnabbs år nid( tacfrantlyt ä Denna tiDningts cyprbition. litet ,i rå Ohm, minato uppgingo te rctp. fiffronta till 271.663 tsel 231,198.. 59. arafitinfontftenta i fin helhet upp- gingo unber nov. min. till 42,257: 06 eller pr bog ott bantilometer 11: 74 mot 32,31 1: 07 eller pr bag eth bantat. 9: 13 ,ir 1887 hult under töntett års ellen tit,ittaber till 443,742: 93 dkr pr tag och banfin. 11: 13 mot 396,830: 19 eller t,r rad ech Fanfen. 10: 07 år 1 7. Zon, fem ännu ej °myren:internat e3bcim; mcbtelno, att Delta Mitt fomnianalflämrsa aret Vakt n:r of fint. år b et filta, lom, utan mint ibiantlina bett 28 Crceruter återwalbee b n ibutiåttiting, beelbåratt titt t tåla. till crtPrante i tommunalftåntmatt oct, nåniteit (Sart Tebrion ;å tabu gårb ech till r. ortftrenbc Thulin. TebrOcit i ,Defåtallått tamt till n. orbfi3ranbe i Ombett 3. 0. awcno( on rå (silen- Piineflyrelfertia och be oböpta. Ron. befbbe i 1113eflerbotteh. iån har niftert futlembefå i fråga =tante framftåll- flins; till letantMer i timratt teaks& Unr' 91ilölett i ,9 of et 91i10 TerOoti i Zeleeratutiottot år fem befallt nu sinuttlogårt. utfall till 50 are får 10 ort) jamt b urs ft3r hivade öketftjulante otb. si5h iltegram ethigge8 tretubbel porto. Zelegrafiff tätteetiapfullmatt 'vara earlebb nieb intyg att telegram- met follationtrati, annat§ ogilla§ full- maten, enligt af b4fla t =fiolen uv. lipen gitt ut ad. 8i)rut bar 'Lindi all ten telegroblIci fullmatten stått ware flått till tett; man. Beflirearnbannn. Negerirgen bar hIlarat act j:velig-nedra jertitvågaat- liebeloget§ frantftållning cm Putoi—C , foten-banortå fårtvårtneanDe åt hoten ej till nåbar< åtgått) fbranleta. exicinfTa (pritfrågan afgjorb Ge- nom ftiljebeen. Unteibantlingarna aret. lan;..,-- tvcrigt ocb n3rante Rot jpoufla iptiibeffottilittgeu, i hivittcn br V. z. emu!, ed) bane Rarlebanutde- In femmil att fitta emellan, hat eva allt. jåiut lottgått och flutligen lebt till tel eefultot, att jpango regeringen aobLint feamftållningen om ftillebontftol. etil• jetomare i bruna twiftcfrågn om ten nya I pouffa lptitbeffatlitingena e3ftvernte. ftåmmellt met tett funnit-kala] ban - telitraltaträ roat 1`ortugali envase{ t Tiat'rib gteltot Ribeito. fann, att jtveuffa regeringen§ yttraube cm begatlninallfrågani fallanbe ulan banteliteortateni tillåntpuing ide funbe bifalla, !pratan oc1 br emu,» ankrar tå erfåttning för ten f oubiterat e frti• ten Raknat. obtfegabe. Ston I. ual:t kar beml ljat O >.ifnartngcln• e. - •■.• • tål442 , ; Panaman' höfts ar ide nrminnee afb. 21.'ib ben tammarju ntaren I b. le ollenflölb å 2\3alleti tilltgriga Skårra kvant af Ajiti Ural) i ,Dallaitb babe jehu lång tia tillbora — fire bot nu tvarantt agnen — fåttånntingar gjorte i ■ .g.stenitånll grenar Pr erbillante af rit• tigare matlentraft till tiro,rneni brif- vante. 2a baht förtamningar nuet- lertib orfatate öfruerficatuniegar å hån- tema efrvaidöt Numer, bar högfta horn. fiolen ålagt hr Oisllenftölb att före ten 1 maj 1880 hafwa låtit bettlaga farnt• liga beeja fårtåntniugar. Ddotom (Tall hr NEleninlb i rblegångittebnater be- tala nårinott WO fr. i .Dneftib4brotil.644 with. till fun- itånbiganDt af 'når i förra mittel Napp• banbiga notfe om blotababet på .tral- lanteåå taga tvi ch bårturb friheten an- Pta hiyab ont faren ftriiive4 från VI- ftab till .15:t: (in båtttelft, tons bår i orten ro,idt blantabe fåttelor af glåbje ek 143. h- aute natten till i låntog. i tfierråD af l.rtftvie ',eden, ide få Lindi från löpta- gett. Några rerjoiter, fem temaro frau tårtabi fordtag. ber Cr farit fig fana, rrcilDgåftate i nånr0a hy riva eårear, t hindra te, leanerhgart i ten ena, hiva t• ert buthenbelottet mar hetta, , n,itnligen bi 3. s). altattfiert, ItIte tb4 ev orr. ge. go Rober få Inget te Nate ifivertern• m o, (örbit/watt möbler o edert, lieb tareluineu i fln". ettD af tlirt till talt i q rannjtapet, men ingen trågaDt fig in, ritar tel Inviga ',agrara bild af tet• mil roiDa irrlin g frisbee parisrit, täta- rus lom 'pre johnueta rik", dnbrni .4;3.1.1.9. , i1.4 ka \ No» en 2abelrea EttitinrfnmIlni, Forn ben 31
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.