Anmillan. Laholms Tidnin nYa Hallands läns billigaste htYl miandaust id ni ng, till allmänhetens benågna aftnar för naft fom- anmäler fig höruith ju for fob taget att, för inanbt år. WO nr fabau anmälan år fonturrenftto gull, fa myrra fem möjligt framhålla egna förtjeuftcr, fa !vådliga fon; inbillabt, råmat mcb hanfccubc till bet förflutna fon: tut tillföll:ma:0e. Wibrommatibc bet förra är rätning :i ivib ett 1)=4 boinflut uttalas i iir6 gut termit uppgjorb mcb al innit bet och mcb hennes förhallatibc till bet fcuarr. stora löften gå falunba utom luad "program". Cl !vilja enbaft utfann of att uppbjuba nit arabc attila:dietens förtrocube. för att tvinna libuingens (inb blir ben jamma fem hittills. verb nafta nr tömmer att i flutet af hivarjc maitab itiffljta en för tibningen frrif: men "inanabsofiverfigt" ofiucr ben narmaft forcgåenbc tibcits tvigti: gafte politifTa och ft:Kinin hailbtlfcr. Winbebref tomma fortfaranbe att intagas. Wör öfrigt !vilja nå efter fatmaga fora att matjamt inch: följa hr rörel for, fenval tnrfliga fom warlbslign, !pudra bibrunn att föra mar nation framåt eller tillbara. Ven förft oct fram( tvilja :vi intresfen. Zibningens fpalter fln tiatiirlint: ha för ögonen Wie alt fortfaraubc tiU allnianktrits bifpojition mcb ben fontrollcrån , ben ten och ettmopeticade med åtskilliga at dem. Kejsaren 'tålde sig sedan midt framför detn och yttrade med höjd röst ; — Jag anser, mig böra tåga, mina herrar, att eder uppmarkearnhet hut- vudeakligen kommer att tagas i an- språk af de kejearmenövrer som sko- la hållas med tredje armékåren och gardeskåren. Detta yttrande upprepade kejsa- ren och det uppfattades allmfint som ville hen därmed bortvisa tanken på allvarsamma eventualiteter. Danska och norska skol- pojkars lifsideal. för satt preetereå på landet e) be- hölva skrika sig hesa för att bli hör- da». En annan vill nog också bli prest, men Ar icke så fullt bestamd. enår .name vindpust kanske skall apaisnas ut seglen och drifva skeppet till en/ ny ankarplats.. Undantags- vis förekomma sådana uttalanden som följande "Jag vill utbreda Evangc- !krutet och kanske halsa många». De flesta låta beetAmrna sig af begår efter ett idylliskt landtlif eller af för- aldrarees önskan. Annat år förhållandet med dc nor- ske gossarne. Redan i tidig ålder yttra de lust att »talet Guds ord tör undra manniskor». En vill .bringa tnångn villlarande mAnniskor till att tro på den ende och, saliggörande Gud». De visa «kok tidig lust att bli missionftrer. En berör dock med stor tveksamhet tanken på vårksam- eamhet i hedningoms Andelsens tjanet, ty di »måste man ju helt och hållet offra sig åt dem.. Danska Nlorgenbladet, som varit i tillfAlle att taga kannedom ont upp- satser i moderendlet af ett hop (ha- rka och norska ungdomar, har vid jamtörelse funnit att lusten till »det vilda haf» år i aftagande hos den unga generationen i Danmark, men i stark tillvaxt hos den norske. abOIM Norske gutterne Aro alldeles för- farligt krigiskt sinnade. De finna det N'otiybidrag m. tri. billift ötvermåttan stylt att »falla på val- be ratt, tvi förbehålla ofl inch afjecnbc berpå. platsen» och önska gArna »komma i mottagnes Omen unber Utta år Wik ben roattvitja odj bet Ofmtrjectibe tub tibningenå brifter :vi stora faror och bli kardade nian». mcb tarifa:21kt å brunn tibnings unbtr bet fetart tillanbalupna året från allmanhetens fiba roat, Mia En norsk pojke sktifver rent ut: Jag cypcbition. :våga utbcbja o fz fam: s dl blifva sjöröfvare, når jag blir ro i harincb fa uttrycfn mår fora tactfainhet stor, en sjöröfvare till lif och eja]. ma ilfweic titiber bet tommatibe. 2äntuflyrtifett otit be oböpta. St o- Når jag ute på det vilda hat mö- ter ett utlåndskt skepp, går jag emot uungene bitbår i (Ntrberge ed) 23obub Ming!' bifall tPrenumerationespriftt blir bet manliga billiga: för fjclt nr 4:50, det med fulla segel och angriper det. lan bar på sitturbo till fyr fem itrta (ra ut fkillning i brunn för tre fjerbchels nr 3:50, för talfår 2:50, for fjerbcbels nr 1:35 Ser jag då ingen utväg för mig och funt för ni »tårob 50 ört tutom pofibeforbringönfgiften ). Wor hero: mitt skepp, epranger jag mig t luf- öre. lltgifiiingsbagarne telt ined mitt folk. 3Ien, frågar nu baring inom finboet beridnas cn afgift af glif6bagen6 öppnaube ei rifelalot någon, livarför vill du bli sjöröfvnre bli given br familia fort förut, nämn, Zisbagar, ZorSbagar odj och icke bullro en sjöofficer till nytta ir nu brtt,imbt att såga rum,ben 18 t .4. Dagar på morgonen. lör ditt land ? Då svarar jag : Jag Zrutrote populiirafie bot, ben all• vill blifva sjöröfvare, ty jag långtur 9aholm i December 1888. betanta privilegierate almattactati, fem Arter Alventyr. Redaktionen. Till uppsitteen har läraren fogat falidl "hånat) ecb ffuren" för 14 tre, har rant bliftva ett of offren för ten följande : damische Kourante erhållit (oljande »Rymde några dagar senare från grabierante tneterfönuirringen. 3Itne- dtrikes. underrattelser : heroinet och ertappades efter en vec- mara:1U års almanactn låtnnar nåntli- Proteseur Leidersdorf, i kvarg be- gen en bel jämförelletabetter mellan te kas förlopp flera mil från staden». livad vet 1111111 om Stanley römde anstalt för sinncsejuku i Doe- Egendomligt Ar också de unge gamla måttitt cd trigtettici och te nya, och Emin bling sid W len hertiginnan af Com- norrmannens beger efter godt. Når men tallar t3ftuer allt tt gamla måtten beriand (rvska kejsarinnans syster) Den i Bruxelles utkommande fack- de önska sig ut till Afrika, år det sch inigterna (fet, butter, fTålptint vårdades, hur bilfri' kal- in tid « på e tidningen .Lc Mouvemcnt Gif:ogra- icke bara för att nere på negrerna ock 0. i. tu.) för t e "nu gåtlonte". 'Då man lad till Petersburg. JArnvagsolyckan phiques sammanfattar på följande skjuta med kanoner». De vilja också :vet att nlmattactan fik många ar vid Borki tyckes ha skakat kejsar- gått kvad utan senast fått veta om »epigon apelsiner, Applen och vindruf- enbet fållan till tindrat) em titnabe inuans nervsystern så allvarligt, att Stanley och Elakt; vor», och det »skall bli så innerli- fyftenift:rånbrittgen, få Ian man !ån czaren ansett det nödvantligt att råd-. 1. Stanleye undeattningsexpedition gen trefligt att ligga och Ata kex i föreflälla fia plyiiteil crebd. Utta "nu fråga professor Leidersdort. till Emin liar nått eitt mål, ovisst vid kojen, når jag hvilar middag». De gallante" iifintfertima tplO alla trio hvilkon tidpunkt. danske pojkarne tycka visserligen fem ej bet fUftånt neg att leta fig till 2. Stanley, Etuin och Candi be- En stor nyårsoour har iigt rum också om enask, men stanna hålet ben råtta meningen af inlebningen till lunna sig den 27 maj, icke i Wadc- hos Boulanger. Deroukrde infann hemma och bli bagare för att få åta tabellerna. anan ton fålebee befara att lai, meu på ullgot etAlle vid Victo- bet, !rote påbubet em melerftglemetit sig med en deputution al pen iotli- ullager». riasjöne ',kinder, alltså pi minin ett På uniformer och ordnar satta Nor- ttoungtin tfflåntpning, bli(tuer en gnutta gan. Boultinger höll ett tal, livad femtiotal svenska mil Möder om Repa- han föreAkrade om sin tillgifvenhet ges pojkar långt högre varde an Dan- allatin foliero;" att betpir tvårt. gamla torialprovineens hufvudetation, Wa- lör republiken och uttalade sin atikru marks. En vill bli kadett för nit fil bccitunlimftem fem år 'nu Gånante", i delai. förmodan om att han skulle hilka gå med röda rånder på byxorna och 14tmetbel foto; många: hut ide want 3. Etuin och Casati vero i slutet vald i Paris. Bland dc besökande »skjuta med gevArs. En annan vill fig af met) bet tilbre fyftemet met al- af maj vid god hålen och hade rik- var en eine:riska i ntitionul kostym, bli general för att få »många ordnar nar, !tunder ech lob ni. ni. Zy öfast lig tillgång till lifstnedel. hvilken Boulangcr under dc narva- på bröstet», eller också statsråd, dar- jTall nian elfil fåna tro till i betitta 4. Stanley befann sig den 17 au- lör att »det år så more:mut att vara taffla tvårlb em ide ben aantla beter- rendes bravorop omfamnade (:). gusti s Id den förut outtalade punk- tillsammans med kungen och itu gula liga almanacfan ■ wineb,uteflutante privi- ten Boualya vid Aruwimitloden. Han Från Wien meddelar Berlintid- rander eå byxorna och trekantig legium". skulle begi.tva sig till sitt lager vid ningen »Post», att dAr varande inge- hatt.. J'tt par danska pojkar vilja Jambuga. njörer förklarat att det bekanta Ste- också bli generaler, men bägge för Toilförfrotteförtnärlingen. Central- 5. Från Booulyea aleAnde Stan- phanstornet och staden Wien hotas att »bli rika». poftflyrellett bar beflutit att fbrfånbel- ley bref till Tippu Tip och ernade af största fara dArigenotn att det för- En norrman vill bli ehofjAgtnAsta- fet met) portfUjtett från innewaranbe etervånda till Ernå). ra skulle komma ett instörta, om icke res för att »få gå i skogen och skju- åra början Reta funna tireft utnuirla Enligt »Times» kunna yttefligare tornera nu varande takstol af trå er- ta», en annan doktor att »opere- jåmtvål genom peftftationen. bref från Stanley ej nå Europa förr sattes med en sådan af jårn. ra för evulet i magen». Daremot sy- an i mars. nes landtlils et mindre tilltala de lag- totem!' jernroagar. 3,irnivågåjtv- För kuriositetens skull må Alven En son, som hedrar sin faders re klassernas barn i Norge. Dettu rel!cli bqr f,brerbtiat till ftatieneinfret- namns att det store City bladet protut minne. F. d. intik, e,i. .-i, Putt- intresse, för landtlifvet och skogev u- toren i £rebro flationeitftettor 3. VO. vill göra Stanley till engelsman. lians kanter i Tyskland anledoing sendet, vAxer dock i dc högre klas- fen i .tettljunga, i elette ftatienein- egentliga namn skulle tara Ulven af åreskiltet» erhållit Ss urta öns- serna, och har ',tötre friskhet hos lpetter VIrrelbom, 9notnia, i gleråbelm och hua skulle vara lödd af fattiga orden af kejsar Wilhelm. nosmannen An hos danekarne. Po- ftationbinlpetter 3. 3)ellerejen, 934611,v, !öråldrar i Flintehire, Wales. Som Det var samme Puttkinier, som litiska intressen spela alven in i goa- i *Dental bothållaren e. 23. gosse kom han alver till Amerika, kejsar Wilhelms döende fader bort- radies uppsatser. En dansk pojke tenelm0 centrafflaticii, i 9.3ianteip dar en valtnående dam vid namn - jagade Irån ambetet emedan han i förråder redan starka klubbkonser- fintioneffriftearen ,D. &tå, Jtataintbolin Stanley adopterade honom. flere fall betett sig illa och bl. a. på vativa tendenser och en annan påniår lamt till Rtfte: ftatienfflriftente i N- det skåndliguste krank' valtribeten sig ha varit — underlöjtnant i lilja- tång ftntieneffriftunten Pen 31reigberg Ett manifest frau Boulauger. garekåren i id rikedagsmannavalen. etuits, till nttinta befallning i 2iv- 1 ett manifest till vulmannen i Sei- Norrmannen Aro exkl å liar etylva- HON; fmticneficilicorcn Utegiam i Såsom mon torde erinra sig, hade nedepartetneetet försåkrar Banian- re. En pojke, som vill bli jurist, ati- ,2iiithiva, till lamma befattning i 'ålen kejsar Fredrik als en uttryckt sin be- ger unt sitt republikanaka sinnelag stå:1,de önskan, att pastor Stöckel!, ger sig ha »fast tro till folkets ut- ftaliontitriftrarch Cbarpentier, och förnekar, att han, såsom det på- en al de mån fanatiska ledarna lör vecklingslOrrnågas. En annan be- euttbetuall. stå. i parlamentariska kretsar, skulle ekrifver utförligt. burit man som ju- det judeförföljande partiet, i Din e- ha för afeigt att upptrAda anm dik- getalcap af botpredikant aldrig skulle rist lår rikt tilltålle ratt valka lör .ttoarfer, ett portugififtt fiinbchub tatur. Just dessa kretsar, tillagger kallas att hålla något at.dligt före- sitt rostet lands vål, vare sig vid dont- beef ffiljetornart !elvits af etodholmå- han, hafr• genom sin odugligLet och bordet, handbalvande lag och ratt, 4.)oft genen' Wjaubt interiör från ten drag i kejsarens nån uro. Berlintid- låga intriger samt genom motbjudan- ningarna omtala nu, att Stöcker kal- eller i natiotallimatuliegen, håfdan- itpcniT-Ipaturfa ferieve» flittes. de debatter bragt Frankrike i ett lats att predika juldagen i dorukyr- de folkets frihet och pjåltstandighet». förnedringens tillstånd. (Enligt btrab fem förljubei jåient kan7-då kylsur Wilhelm och hela En sill bli officer för att »stötte kun- Manifestet slutar sålunda : 'trentfa regeringen baitra tia hans hof bevistade gudstjånaten. Den- gen og vor forfatninge, e n annan %ill tvifit LLikeoto Frankrike vill jag repu- n• håndelee har vadd uppseende och bli det samma, darlör att »det be- en början föreflagit att (balata! Rulle bliken, wen en republik, som har en litligt kommenterats i Berlin. )töfe reformeras Ordentligt, sårskildt få utnåmna Neter:late i ten i fråga annan grued.sal att stödja sig på ån i dessa tider, då landet hotas al in- trarante, itvenft-ipatiffa nuiften. ,tåre- äregirighet och egeunytta. livad mot intpaubei cmellerlit mab fog alt Nyitranppvaktningen hos kej- bördes strider.. englanb runbo anlcå Kilon' på trift fått kunna vi hoppas •f peraoner, som sar Wilhelm. Geueraletnart nyårs- Egendomliga ko alven dc yttrin- kjållve tillstå att de bedragit sig i uppvaktning hos kejsar \Vilhelm intraieratt i talen, tårigenorn att en femton år och icke desto mindre vi- skedde på akt. eoldattnan&. Falt- gar af religiositet som förekomma i futil? nuna watit tet frocnita belagde en del uppsatser. I dc danska latin- ga att begår löttroende af befolk- fötlagegifrearet ort från hunn' lita af. marskalken greive Moltke intrådde ningen ? i spetsen för de °frige. Kejsaren och real-skolorna gör sig religiöst fia nian få myrfet hållre från fagbo F okrike hyser för når- inflytande något gillande, men icke viarande eu iflig ltd åker råttvisa, arrangement, jebatt man Lått fånawbom Natt och akryl rid sitt arbetsbord. artighet och jalfförnekelee. Då jag Vid generalernas intrade reste sig si mycket som i Norge. De norska ont att Citglant aninabe tiU ftiljetes uppsatserna ha i långt högre grad med eder söker att rycka Frankrike kejsaren och ropade mot grotre more wie fin ambabfat ör i altattit, fir ån de danska en mörk, etiang, uåe- ar den förnedringen. och förödelsens 3Ioltke : Uslare %ort, broflint uttalat fig metan& tas asketisk prågel. Dc danska gos- politik, som uttömmer 'nedtill kraft, — Huru har ni börjat det nya året, same valla oftast prestk•Ilet af allt troiften på ett fatant fått att intet tmlf- så gör jag livad jag anser skall gag- tana tet hanå bom fTullt utfalla kara Moltke, vaken 'eller aoluande ? annat an religiösa skål. Tre danska mei na mitt fåderuestaud. Faderneelan- till eweratil nadttl. (51t iåcfriim Råt — Jag sof, var 111oltkes svar, och pojkar vilja bli prester darlör att de det år alla. artenen ; det beror på fant i bidat bart& ferilaget om ål- kejsaren log ditåt. h• .god röst». En skrilver: 'Jag vill eder att förhindra, att den blott kom- — Jag hoppara, fortfor kejsaren, bli prest i en londetöreamling,dirför jante af Pectugaill minifter i anatrit mer att tillhöra några få. Lefve allt amt vind till grefve Moltke, att det år ett godt å:arbete. Och så titt ftiljetemare bett( af eiterge anid republiken f. ag h oppas, att ni kommer att blifva kan jag med tiden bli prost och bi- nonerligen tåmpligt. Portugal war nånt- elåten med edra tjånateilligg•ndeu skop.. Dan vill också ha .fina tag- liga ten tuta i %habit reprefenterobe kejsarinnan af Rynkad I fara i år. öar.. En vill icke ha mera ån två fial irro ej ingått met epanitn en ban- att bli sinmagina Generalerna uppstålde sig dårpå kyrkor, .ty eljes blir det lör drygt blåtraftal, orubbat på btbantling fi- ,. rån Wien har •Nituwe kutter- i linje oda lejsareo sick otalt« frua- lör mig.. vill ut pi landet, dar- kat ben rutit gviincihr nation; ma alla t!rfga (tater tont förhållanbet ett mot- ortens 50 ben för e b En ben fam- fatt, hoat» en har at gem (Tuffe lått ett roi/ osfri partit? i faren. nat på ixsarför ?minna , ej mer ttemas- big. Met bar onitelati att fffieriblbetre- faottel magrat upptagg ett ankrar; IIQ paftorebeftållning, nation en:a1;be,per- toner lom Dibimerat fätanten/ b 5 acfnblfirvgfonr trsa en lp. n m a .:13t Lel taa: t bejtvår e r uld'em lter'rfri ti 196/ o rvadlat; Tgexib-Cltibtt alt ten i fräga.loarcinbe broinnan mit botalinantnse titimerente e j war lott 15 k, bnuitten tillfe nior- bra för att mara toittnetRill. CUtNn Nine fåleta ej ca limit hjälpt i tott "kvinna" tusvit man". .Dögfla tniluppbörtren, fem någon- fin töretommii i ermige, åt för 1888. Den tebiterabe brultrupptötten får åtel bar uppgått till i runbt tal 37,720,000 fr. tullmrbel ed; 1,447,000 fr. btifnuott, utgbranbc dt ?, fiverflott Maler heat rite• Dagen brand af i Det nårmaile 9 mil. Holter !renox. lltreanbrinen 1888. Unber 1888 uttranbtabr 3r,U14 rerlenet blont (Klo berg till kg:timra mot 38,432 nån ;öres gåente år. Zingepretiran bn4årftåbee i går. aolfmangberta tiftit. j qtaberga far. jamning are Lutter fiftlitet år falk 22 man- ecb 23 fiviir46n = 95 veden«, ti:tt.10 mon- och 9 gtvin- 19 perfoner. Iön ill förjaullin. gett bet uitter året inflyttat 45 mons crlj 56 tiviiinn faun atflyttat if) ulan- d) GO Ituiti(Cit. 3neattana tiftcn- f?ap 4, getfem Utan uvplefla 4. 501fin ■ingbeit bar rainftatå met 11 per- jolm ocb utgiotbt tri° aret. gut 722 man- edj 747 (tvinna - '1,469 pr:jo- ller. lliiter fiftlibet åt tåro i .löttnerij6 får- famling !Ib t te 18 man- ed) 19 ttain- fön = 37 perjrner, böbe 7 man. ed; 12 fwintht - 19 petlener. ZAU förtant- tingen ba watt året inflyttat 39 man. ich 35 hvintint fnatt afflyttat 46 man- e4 40 twint8n. 3ngångaa åttenftap 2, genom tant upplölta 4. Settmång- ten bar öfats' met 4 perioner och nt- gjorte trib årets flat 511 man - och 535 Ruinfön - 1,046 pcnoner. eilftverbröllop firateå bac i (irra rutdan af fabriDreit L. eolquift ich tennet; mata inom en trångre trete af anhUiga. .foöftt bärabe arbetartfartning abc i iönbag6 fin (Mia lammantrabe för året å hotellet håritåtee. Märmit mat- ta till taeltr br 91. (2. iiretrifelon i eabclm. 2en hån torra atUet Intar- ftåente frågan ear fOreningeue anllut- ning till "'s.:?;retrigra Llrbetartjantfutte' fem ej Yancr brutna gång tia afabrante tad matt bob f örenindent nårwa- tante nteDlemmat rnårIbaretilifailtight- ten för jafett i fråga. 1 lifta fånbal bcflöt föreningen tattja julen ut måtta enbal på ho- tellet håritätei. 3ib titlfitlet infrrefrecå fem ripa met- femmor. ben .aUanbå län8 trilDgörbeförcaics babe i fönbags fnittrig ortinarte fant. mantråte, jons inlettee mit ett fört- trad af br C. Mittmatt, hrsilten tete- gjortc för be erfarenheter, ban tvåö be. In i stenen. watit i :Måne att inbimta angåente oblingen af hyacinter cch tul- paner bcitftåtee. *Dr Pebfeltt babe fent bifluefioneunne uppftålt Nytt em bå(ta få Het löt fparritietting, ecb frantgict bet af bifiuåfionen, att te båfta tema wort/ 3411ciparriii ed) (Sanera winft- Totala!, att !biton etting gittuattDe, att jorbmånett b rte mara lantbiontab, att tuan ide finge iparå götfel lamt att fångarue boett före llater trål tea :betad. planteringen af br jahanefest tiffirifiontit öftper framitålta frågan: .nattia dto tt haha artificiella götniugidatnen Ide huaittålT uttalata t atlutånljet ten dfidttii. att manlig Otid rem att Prearaga, men att lent hjålp tårtill !tutte anm:intas ångprepateratt benmjöl, hållt bootott i fetupeffsbtiiiito. 57,`,et fitta af te be- bantlate amnetta babe ett mera all- frawitällaing of 4r månt inttesfe. 3. läciclon cci) efter en tiffuifion, hivar. untcr etta lifitgt uttalat( fia för kittla. get, beflöt matt nämligen öltverlåntna åt förcuittgenå flvrelle att :vittna låntp- liga åtgårter på tet alt baabelu met) gråa k ter bårftbbef frampeta ntåtte ffc uif ter trågt ed? ide kijrni hittills efter mått eller ftwfwie. wore ben Qra mattitt garva. tlitit tamititu- relfcni i 4yaltnftao feitaftc fammantråte ålrverlåtunate Iturelfeni usåreitällanDe tt- reftör, rayttn e. MUN. fetnia g åt" tiU ,Datnaltate ftab ed) hamn ilen i nya hittotnti 1 nhightytertri upplatta. för omsring 600 tr. Intöpto fyrapparaten. 4). 3aramaitaffielages 40 att för- rått. Raffig effuning al Oktebotg—Oal• !apöl kinostiaeatlitbeleil j4tu tr>
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.