Ilträts. ~000)30~)~:0100X:«1«14~0~9~.~0~Ar befolkningen mot plins Ferdinende regering. Dessa meddelanden tunn() alhann tilltro, och man rantade (lagligen erhålla telegram otit, att bulgariska tronen åter blilvit ledig. Sålunda förgiugo åtskilliga dager, och man började förvånas (Vyer att det vtntado telegrammet ej intrAffa- de ... då kommo plötsligt titt på hvarandra åtskilliga underråtteleer från Sofia, till och mcd från ryss- vanliga kretsar, hvilka framstalde saken e1 som vore den ofvervågande (Iden af befolkningen alldeles lik- giltig för striden mellan prins Fer- dinand och biskoparna. medanpå sam- utegång det inre preeterskapet fram- staldes som stående på furstens sida. livad som emellertid verkade innu mer oroande An allt annat var på- ståendet, att prins Ferdinand upp- tråds rå som han gjort emot de bul- gariska biskoparne på tillstyrkande al den heliga stolen, som till och med lår högtidligt och uttryckligt föreakrat prinsen, att ett eådaet djerft steg ej skulle medföra någon eom helst tara utan tvartotn inaktigt bi- draga att starka bana stalluing. Den heliga stolen kunde blanda sig i selen, emedan den katolska pro- pagandan allt sedan prins Ferdinands ankomst till Sofia arbetat med stör- sta outtröttlighet från ena Andan af landet till den andra och på mång- faldiga @tallen funnit det vanligaste bemötande af befolkningens olika klasser och till och med inom bul- gariska presterekapet. Det år naturligtvis svårt att kon- trollera riktigheten af dessa medde- landen, men allt skäl finnes att tro, att de Aro temligen Ofverenestatn- rnande mcd dc verkliga förhållande- na. Af en uppetats i den officiösa Journal de S:t PoStersbourg framgår tydligt nog, att ryska regeringen i all synnerhet har ein uppmarksam- het Idet på den religiösa sidan af ilen bulgariska frågan. Man befarar att det skall lyckae för den skickliga katolska propagandan, som har pen- ningmedel i obeg rå tis ml myckenhet till sitt förfogande, att göra Bulga- rien till ett romerskt-katolskt land, Det är våsentligen på ortodoxiens vagnar som Ryssland uppstAller sin fordran om supremati på Balken- behån. Då man hör och låser om livad som just nu försiggår i Bulgarien på det religiösa området, måste man på- minna sig. att ilen bekante bulgari- ska politikern Zankoff redan för mån- ga år sedan vande sig till påfvcn med det förelsget att inom ett lir göra Bulgarien till ett katolskt land, om det blott 'tåldes ett belopp •f två millioner francs till hane förfo- gande. Pio IX gick ej in på för- slaget; kanske han fann det för dyrt. Leo XIII tyckes betrakta saken an- norlunda och saken skall den ka- tolska propagandan röna lycka och framgång bland en befolkning, som just i religiöst alseende står så lågt som den slarieka. Kronprins Rudolfs bok. Al det- ta arbete, 'Österrike - Ungern i ord och bilda, utkom bar ont degen 77:e hattet, föreeds med sorgkanter. Kejsaren har sjell låst korrekturet till det *amma och på de stallen der kronprins ., Rudolf står °entaled har lina tillag orden: eden högt Alskeden eller elen oför gatligen. • • • Ilar kan namnets att kejenren all- tid tyckte mycket om titt ni kron- prins-en 14 höra omtalas infall och små anekdoter från hofvet i Wien. Vanligens brukade kronprinsen be- rätta dessa uuder mellanakterna till ett pjetr. Nlen han hatle pli senare tiden helt och hållet upphört med denna vana Och man hade ob.erve- rat att kejsaren som eljet alltid *prå- lade och skrattade så muntert ened kronprinsen i sin loge på sensate ti- den helt och hållet slutat deemed. En skandalös skilsmässa. Fbi når•arsode Mer inom Englands ICA- Tama terld en tios uppståndelse, för- orsakad af deq Agning sunt mar- tet har .med anledning af hr Hed- lunds i imnet vickig' motion föresla- git följande indrade lydelse af 1 kap, 1 § kyrkolagen: Svenska kyrkan. lira Ar den rena evangeliska, sådan den, grundad i Guds heliga ord, det gamla och nya testatnentets skrifter, genom den of4r- tindrade A ugeburgisk• bekannelles samt Upsala mötee beslut af år lm antagen och förklarad år. Henrik Larson, De religiösa förhållandena 1 Bulgarien. Från Petersburg skrifter en kor- respondent !Arom : Som man vet, har prins Ferdinand upptradt mot den bulgariska biskop- församlingen mcd en bestamdliet och hansynelösbet, som vackt ellenan för- våning, och tunn viste har genast berAtta, att det nu inom få dagar skulle vare slut med det koburgskn regementet i Bulgarien, emednn usur- Iatorn sårat bulgariska folkets heli- gaste kanslor genom sitt våldsninma förfaringssatt emot kyrkans Itölt.t uppsatta prester. Dot beråttndes ål- venledes, nit det gick en mycket starkt utpraglad fiendtlig (antikobur- gisk) rörelse genom hela landet och att presterskepet öfver allt hetsade Riksdagen. Hr Htdiund får rått. Lagutskot- Laholm», till försaljer Nahohn. platsens eauggion fall mit föttåttningijelf betefla fin reta utom titt tjetiftghingl- områtte, tå witglångten ide uppgår titt fullt ett mil. Mena tomflut har tam- martåtten nyligen giftvit i ett cutmårt• ningemål mot latatferreteraren i Be- fteråå parti gaste priser och ni inut 0 Zölni■ fall. g. b. banblanteil å). `311teröton atlet hårftåte6 natten tia gårtagen efter en tårangs jjeftom i ett ålbet ar 42 år, elterleuinante mata ed? 5 barn. profaiorn i flatdfun13ap,511 af te 18 i froenfta ntabemien 21 Q. emeteliaa ciND i betag3 mittagg, nåra 73 år g:l. jan toa ogift. — vrre , lionmilsgarn, Lingarn, lirriktoriagarn, Fiskgarn samt s. k. Laxgarn llivensoin Svenska och Engelska ULLGARNER, passande såväl för maskin som handstickning. Största färgsortering. — Billigaste priser. Obs.; Allt det Våfnadsgarn jag försäljer, bär ofvanstående Gaiii- lestadens skydsstämpel. IIENRIE LARSON. (Hallandsposten 2 gg samt gen. aerostil Annonsbyrå i Halland 2 gg 10 dubbelr.) Landtmän i Höks och Tönnersjö härader! I den lilla trådgårdstäppan stulttle lian omkring, tagande saker och ting i betraktande. Han hade deri sin ljufvaste förnöjelse. Han märkte icke, stackars liten huru faran, som en kretsande örn, svat\'ado öfver hans hufvud. 5, 1 likhet mcd sistlidet år anskaffas Utsådesfrö, prima qvalitå åt nu- varande, eller sig aninalande medlemmar i I - löks och Tönnersjö häraders landtbruksklubb. Anmillningar böra göras före den 15 mata Mars hos nå- gon af komit(Srade: Carl Porsson, Ysbygård, Birger Jönsson, Röinge, Anders Peter Johansson, Tjerby, Carl Larsson, Pilarp, Tätt bredvid landsvägen hade, N. A. Jönsson, Mellby, Por Nilsson, fönnersa, 155 för ett par dagar, ett kringresande Johan Johansson, Skogsgård. Zigenarfölje slagit upp sina trasiga kiven af Aillisbury öppnat mot sin hustru med begåran om skilsmåssa. Markisen sjelf ur en skåligen tvety- dig herre, som för ett år seden blef utkörd ur den aristokratiska Jockey- klubben derför att han gjort sig skyl- dig till bedrågerier vid kapplöpnin- garna. lian upptrailer otta som drosk- kusk och försmår icke att bekika de ~en krogar. \Inri:ishinna, ett be- kant skönhet, upptradde törst som fröjdeångerska och ingick sedan vid Comcdyteatern i bind..., (ler mar- kisen gjorde hennes bekantskap. På genast() tiden har hon hatt intim för. bindels° med en stalldrång, och det ar på denna grund markiser fordrar ekilsmaaaa. Ett förfeladt lit Pennritning ur al! noyelifree at J. jr. — - originalbertttelso tör »Laholms a. Tidnings. (rosta. tr. törn. n:r.) Han kunde icke motstå do slag, han med sin hustrus förlust lidit. Han måste uppsöka henne, omfamna henne. 0, hjortesår, som ingen laka kan! Hvartor blödes I så? Åtta dagar derefter bäddades det för ett år Nedan så lyckliga brud- paret ned i församlingens kyrko- gård. Prosten Kämpe skulle i dag hålla liktalet öfver dem, för hvilka han förra midsommaren aå varmt tolkade äktenskapets helgd och au- damål. Men i dag sveks krafterna dou åldrige mannen med jernvil- ou. lian dignade ned vid kistan och måste at gråt vide församlings- bor baras hem. hu stilla frid um- strålade honom. "Jag har kampat ut" voro hans såna ord. En vecka deretter planterades arven han på kyrkogårdens plantskola. Nu stoll lialena i Hultet ensam kvar liksom vårdarinna åt det barn., hennes Suti lemnat efter sig. Hvil- ket vigtigt uppdrag hade den pröf- vade kvinnan icke nu unnat. Huru stå ut tiormod? Allmänt var deltagandet från för- samlingens sida. Och allmänna voro besöken vid de två grafkullitrno der smeden och hans maka hvilade i livar/indras famn samt der prosten Kamper hvilade från sin kamp och strid. Och månget voro do kran- sar, som bundos för prydandet af dessa minneshögar. Susen deröfver, 1 höstvindar, med de fallande löfven och öfvertäcken samt uppbäddat i skymningen de tröttes lugnaste hvilosängar! Sänken er, stilla skyar, bakom hvilka hoppet ser sin stjerna, till dess en ny sol går upp! VI. De "fridlöse." Malen i Hultet flyttade etter dödsfälla på allvar öteer till sme- dens boning. Barnets förmyndare uppdrogo åt henne vården om det samma. Och en ömmare vårda- rinna kunde den lille John icke få. Etter prosten Kämpes död blef hann fosterdotter, den fagra Annie, trots bördens fördomar och aristo- kratiens maktbud, grofve Gyllen- bågas maka. Grefven, som förut mut alla varit dyster och frånstö- tande, blef, efter sitt äktenskaps ingående, med,ens förändrad. För- ändringen röjde sig i sätt och ton. Han blef hjelpsamhoten, mildheten sjelf. I hemlighet tankte han på henne, sona han en gång så 'grymt förorättat, och då blödd° hans hjerta och han krossade en tår i ögon- vrån. Men längre kom det icke. Han ville icke ibr mycket i hin slägte ögon göra sig löjlig. Lille John vax*te upp till en rask och hurtig pojke. lian var gamla lialenas ålderdomströst. Han skulle nog med tiden bli en bra karl. Men en händelse intrAttade, W411 krossade alla illusioner. Det var en vacker vårdag. En renande luft göt sig utöfver de ny- hartvade åkraine, kijörkaines inga trängde anda Iram till Maleutte bo- stad. Pilten, som nu var två år, gal gumnian ingen ro torr an han kom ut. Han ville, efter vinterns kvalm, insupa hel»; och lifekraft, Han tick till slut sin vilja frua, tält. Do ströko itu omkring i går- dame( tiggande och tjälande och voro bönderna till mäkta stor för- tret. Dessa mörkhyad° nomader äro ett i sanning märkvärdigt folk. Trots det att de lefva inidt i den kristna civilisationen, göra do icke det rin- gaste framsteg i bildning eller hyfs- ning. De äro ständigt på vidsträckta turer genom Europa och lifnära sig med' snatteri och tiggeri. Från dessa obildade individer lära do halft nomadiserade tattare här- stamma, till hvilkas historia urkun- derna alro att söka i vårt lands brott- målrannaler och en och annan på folkets läppar lefvande hårresande historia om något at dem begånget fruktansvårdt dåd. Under den tid, vid hvilken vår borättelse fortgår, hörde det icke till sällsyntheterna, att barn blefvo af dessa, "do fridlöses stam", bort- röfvade. Hade stackars Malena tänkt derpå, hade hon förvisso icke, un- der de dagar Zigenarföljet uppe- höll sig i trakten, lemnat sitt barn ensamt i tradgårde n om ock endast för ett par minuter. I ett sådant obevakade ögonblick passade en Zigenarkvinna på och bortsnappade lille John. Vid :;ainina tid bröt Zigenartrup- pen upp och styrde kosan mot den icke så särdeles långt derifrån be- lägna staden, för att öfver sundet be riva sig på dansk botten. Man kan tänka sigidell arma fostermodrons förskräckelse och häpnad, då hon saknade det kära barnet, det barn, som hon trott sko- lat lägga sina trötta ögom tillhopa. En aning bemaktigadasig henne. Kunde barnet möjligen vara bort- röfvadt af detta nomadfolk om hvil- ket hon hört så många hemska dåd berättas? Hon kastade sina blickar bort mot det ställe, der Zigenar- truppen hade legat lagrad. Men, o tass! Intet spår fans kvar etter tie fladdrande tälten. De hade så- ledes redan hunnit begifva sig ur synhåll tued sitt dyrbara byte. Med ett rop af tbr4ran och. ån- est störtade Malens till marken. anslös blef hon liggande mellan de grönkladds vinbarabuskarne. Der låg hon dold fik allas blickar. (Forts.) S Iltanabetorgbagen i går mar ovan- ligt tita,. Cattoot ben förbelatti3a isåberleten beibttes ten mot all förena- batt ringa. tivatfen i tillltalel Mer 1 allåttning nioltmarante tett tötmånt• ningazne. ealunDa roat ten för Nita tillfallen reiclwerate platten får ipan- målehantel nåra nog Ide al6 upptagen, blott Månne lat tpanmål mora torg- förta. tetråffanee treaturipriferna be- talatell för tor från 40 å 50 åta upp 11U 250 frau; opar gåtbe 250 å 350 pr par; Dr tjurar betana 200 å 300 Cffårer meD håftar ffebte buf- troner. Som r12311• inubfatligen genom byte. ligt sid tenta gage tomtnerv Itåligen bra. kItt en tel cortningar företommo. år ju naturligt, tå en Rot bel af be torg- belötante nyits tnlita tillfållen tomma till flaten tutan eller nåra nog enbart får att la roligt'. 3 går anlänts: rejante utajorbe 205, nfgångne 228. Qtf beRat allåntre 1 15- terut b5 lamt 2 wagnelaftet 3 finten blef mo i acir mot man- ligheten entaft fura intagna för fylleri och b errneb tatnrunnhångaitte_fitrieel!er. .Döra ort) Zönnerfj6 bärab6 lanbt- btutetlubb babe i lörtagå a hotell "rosa i .talitiftat ett af ett 2t1tal nutlemmar bctött iammantrate ursten ortförante. Rap af lauttbrutareit Carl 4>ertion i `,11Jbpgårten och tneb lauttbrutaren 3cb:a sitilåfon i tnbla tom jetecterare. görfta frågan gållte Ititnpliga5e för intöp af utfåteefrii och ;Uttittat. ,intnea och infetta af br N. 1l. 3ötie- jon i 9nellby. .tatt erittrate om att te i fjor Gjort,: inföpen :vilat fia ntpcfct förtelattiga, i bet utniårtta tentor erhål• lit. till mvcret billiga Aria. sSille bed, att enDaft flubbletarnöter Bulle tut rått att genant tett af nubben utta:tbc töpatdegationea erhålla uttåttilfrö o0 götningsåtnneu. Men, tom min åtnjuta förtelarne, af tåtant intöp, må ej trial fig för ten ringa afgif ten tom letatnct af (labben. Or Brast 3öniffon i Mine förortalte, att flere infirre intheföre- fångar Porte dainmaufluta fig.för intöp amen flubben1 intöpfitouaitd. treratt gere talare yttrat fig tel. cm liqtaita- tionffåttet och anttnaret för gjerta te- senifitioner, Del4 ed) era a6bieänti3beten af att i got !ib infånta rt.gmifitioner, enagg. mötet cm att lamms Miner, i0(11 i fjor ambefiirit iuiamlante af be- ftållniagar fanal reamiterante ecb f6t- teleini af murarna, {fulle åfrven Utta år ertsfila tåtant uppbrag. elnbra frågan om treaturiffaUettit ån- tamåldentigafte bhagante od? inrebuing, mab affeente fåtrtiltt låg å eltfolyder, inlettea at br 3ob:i ')älgjon i ebt. sun WO af Pari ocb litubjthet wiD latugårbard bygganbe uppfyllas ej 03- tema mot Djuren. QIUmånttaft annaån- 15 94 balintat, låten utarma ett billiga. bivila torDe tufft ed allmaut famnta alt bibtbbUae. Ve blitwa afiven min- tre tlearliga, ont be bida. rutt Of- frat och unteritrntal nuet lera, (.1:::t om rånunna göra. hittat. 2tf ftor tet' tel more, ont latuedrtarne bvggtee tota be gamla bag eller ryggaiftiuor• tia. Merigenotn Rulle tjuren få 111<ra luft vd) ljus. lin bor fara !Utta". innebrånnante mitt intraffautt b mete unbourbjb, oas latugårtartte blåtå mera iioltrate, och om ut:,,ia- datne lates rå gaRarne. 4,Mt nattitligt uret att gjuthus, murat grunt e intu. Der eltfaritga tattutattningar bah fina (tota idettlat; inta tt babe tet nyratt oiat bet e hr. ra prifel tutet fi,3 om tålt tjuren binbas. Något till- freeiftalionete bentninitiått gate teet QitllUS el uppfunnit.. eit låta ten; 3å löja måtte al gett !Tål Gråtna. 3 frågan yttratt fig firre talare, af bed- ta te ristre uttalat( fig i jamats iu-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.