49~30:«016":9X~:~ l #1#14?»~~ 1 $ 0 : 19 »XXXESIX4i En frimodig atntintan. Om den audiens, torn gratve Ju- nta Andrnssy, den förre österrikiske utrikeaminietern, nyligen hade hos kejsar Frans Josef i Wien, medde- Tageblatt följande lnr intressanta meddelanden : 1)å grefvo Julius Andrnssy efter kronprins Rudolf. död erhöll audiens hos kejsaren för att bekIngn torgen, Uktle kejsaren genast samtalet på militarlagidcbattcn i ungerskn pnr- lamentet. — Jag tackar er, gado han, för det manlige sått livarpå era söner i parlamentet upptrådt lör laglörtila- get. - Ers majestAt, svarade hårpå An- &tillsy, jag khmer mig förlagen öi- ver denna nåd, ty jag kan ty vårr Icke etnottåga denna irra. Kejsaren fordrnole en förklaring öfeer dessa ord, och grelve Andraga)! svnrado : — Jag kan icke emottaga er tack, emedan Alven jag delar de betänk- lig heter som (rantat:dt' mot lagför- slaget och dcrför Ar tvungen ett i magnetkammaren rösta emot det samma. Då monarken derefter påpekade att intresset för monarkiens förevar krAlde antagandet af denna lad och att han följaktligen kunde fordrn den- na tjenst at hvarje patriot, svarade grefve Andrassy: — Jag gör ers majeetåt en tjenst genom att rösta mot denna lag. Kejsaren försökte att skingra de af grefvo Andrassy anförda betAnk- ligheterna och påpekade att en stor pluralitet redan hade antagit lagen t allmänhet, livarpå grefvo Andrassy svarade : — Jag ekulls hysa betånkligheter mot att hita votera en Ing då jag måste frukta att jag med alru för- sta kunde fä anledning att ångra den samma. Under det vidare för loppet af gam- talet lyckades det grelvo Andrasay att öfvcrtyga kejsaren ont riktighe- ten af de af oppositionen IrametAlda konstitutionella betånkligheternu, uch derpå förklarade kejsaren att han vore beredd att samtycka till en låtnplig undring af § 14. Enligt denna uppgift har det så- ledes varit grefvo Andlase)' som för- mått kejsar Frans Josef att vidtaga den al uppositionen yrkude Andrin- gen af § 14 och derigetioni i vtieent- lig mån bidragit till nntagandet af den nyö varnpligtelagen. En sträng fordringsegare. Rys- ke o,nbaesadören i Konstantitropel har deg 6 rbei åter utstalt en not till Porten i fråg a om inbetalandet af återstoden pk krigeskatleersåttningen. Det nya aktstycket afviker väsentligt i tonen från sina föregångare. 3k- (lim hr lon Nclidoff vid föregående tillfallen framfört sitt obehagliga ärende med vitt, illig köttighet, Ar hans hanne!' denna gång icke blott kryddadt med skarp ironi, det höjer nig mot slutet till ett språk som knap- past kan skiljas från hot. Noten ut- talar den förhoppningen att Porten måtte låsta tillbörlig uppmärksamhet på de i den samma Irametålda for- dringarna, så att ryska regeringen icke måtto bli försatt i (len pinsam- ma belligenheten att till skyddande nt eine intressen nödgas betråda en ig mons icke skulle motsvara kr- ballandet mellan i% å hefryndade mak- ter.. Noten sknll haha ?jolt ett djupt intryck på Porten. Konung stämd för skuld. Tid- ningen Nlookw• Gaulle offentliggör en Damning på konung Milan i Ser- bien, hvari denne uppmanas att be- tala 1,530 österrikiska dukater, hvil- k• han har lånat af en turnAniek handlande vid namn Maria Stela- neteo. Som denne ej kunnat få sina penningar och konung Milan gjort alla möjliga undanflykter, har nu köp- mannen beslutit sig för att isåtta honom i tidningarna. anm en elarf- riktig galdenår. Rykten om att Stanley blifvit dödad. Paristidningen Petit Jour- nal har fått telegram om att en ku- rir ankommit till San Salvador vid Kongo med underrättelse ont alt Staoley blifvit dödad al infödingar i nArbeten af Mangamba. Han tillag- ger att inetrument som tillhört Stan- ley 'liljas af inlödingarne. Ett attentat mot Parisutställ- ningen. Genom ro våldsam regnstorm har utettillningspinisen delvis ofversvArn- mate. Tre hus hak a instörtat. Prineetia af Battenberg 'giftermål. Enligt telegram till Berlingske 'I'i- dende från }irrlin lår prins Alexan- ders af liattenbrel giftermål med operasångerakao, fröken Loisinger, nranrinsiagstiftninsmn. Bevillnings- utskottet .har, med anledning af Täck- ta motioner, beslutit föreslå rikeda. gen ändringar af § 10 mom. I och § 11 mom. 1 i Vilande förordning, angående vilkoren för förelljning af brAnvin, i syfte att auktioner å för- saljningsrättigheter i socknar å lan- det skola hållas af vederbörande lAnernan och att konung ens befall- ningehnfvasolle skall ega ruin etter kommunalnArndens hörande p re,f,,, de gjorde anbuden och dem tuedif. seende ej mindre A do bjudande st. giftena belopp, antaga eller förkasta, Vackra motioner om lindringa r i brAnviestillverkningelagen äro af ut- skottet afstykte. Henrik Larson, g Laholin till försäljer platsens 11)111 i- parti k g at s t e pr Mer otit minne liomullsgarn, Lingarn, li'llitoriagarn, Fiskgarn samt s. k, Laxgarn llfvensom Svenska och Engelska IILLOARNER, ik ol passande såvitt nr maskin som handstickning. Största färgsortering. — Billigaste priser. Obs.! Allt det Viifnadsgarn jag försäljer, bär ofvanstående Gam- lestadens skydsstämpel. hENRIK LARSON. *.;*. - iCk 40~########»P#» Ck Ifk lgICk#PPOMM9X3X34.3»..»,»»»* lan egt ruin redan den 6 februari. Prin.en sknll under namn a! giefve 11nrtennu bosätta nig utomlands och intrAder sannolikt i österrikisk krige- tjenst. Kejsar Wilhelm i London. Iiejaar \Vilhelm skull, redan innan han mottager ezarens återbesök i juni, atlAgga ett besök hos engelska hof- t, braket tillägges eminent poli- tisk betydelse. Ett förreiadt lift I'ennritning ur allmogelifret af .1. J. Orlgtnalberattelee tur ›Laholms n. Tidoing,. (Fort.. tr. föreg. 1,:r.) Ingen i byn erlt,,11,1,1, dagen un- derråttelse ont den (made tilldragel- een. Zigenarföljet 'hunn altrå att lemnn svensk botten innan några an- etalter kunde lidtagals att bringa ljus i föreliggande full. Mcli nar något kunde göras var det för rent. Den arma kvinnan, som hade er- hållit i uppdrag att vårda och upp- fostra sin dotters barn, kont till med- vetande föret sedan aftonen sänkt sina skuggor öfeer jorden. Föret trodde hon tig halva drömt en rys- lig dröm. Hon ropade namnet John. Men intet jollrande evar kom henne till mötes. Hon förstod då, att dröm- men var en verklighet. Hon förstod det och föll i en kouvulsiviek gråt. Arma kviuna: Du hade nu sma- k? droggen af lidandets kalk. Om (tet Ar en sanning, att hvarje synd straffar sig sjelf initrgen gång redan i detta litvet, så var 3Ialena i Hultet en al dem, som fick erfara denna sanning till hela sin vidd- Vi kunna tycka, att hennes straff biet liårdt, hårdare An det Ar för- enatt ined en helig karleke lagar; med, må vi dock akta oss, att in- trångs i alliishetens rådkammar och (örvetet forska etter andemålen med de olika domslut, som öfvcrgå jor- dens barn, utan i etAllet med stilla undergifvenhet draga det kors oss blifvit pålagt, vetande, att ju större kors, des. barligan krona... tystnad. Slutligen vunno de, genom konfekt och ltickcrbitar, som do gilfvo gossen, sitt åndamAl. Och snart blef han hemmastad i den svarta kretsen. Han fick nu göra många och långa resor. ålan fick lånt alla de odyg- der, som knutna låns blund trasiga, Italfvilda zigenntbarn. Ingen, livar- ken andlig eller lekamlig våld och ans, kom här i fråga. 1 denna skola växte barnen upp som djur i skogen flår fana ingen abc - bok eller någon tupp som vårpte sockerbitar eller pengar till en snål' och lydig gosse. Hår fans ingen .moderu, mom torde bortlett .htutvu och lagga ihop». Nej, hår var det endast frågan om, liven' som kunde rilvas och slåss bäst, hvent som var fyndigast i tiggeri-och snutne- rikonsten. Och i den konsten vore de merendels fullårda allesamman och John bh:f icke den sämste. Det Ar upprörande att tAnke sig en slik uppfostran. Ingenting skiljer JA menniskan från de oskäliga dju- ren. Vid utvecklingens gång upp- vackus hus den mensklign varelsen ej de egenskaper och krafter, tein göra den samma till den synliga ska- ',elitens krona. Ej under deltår, att mången, vid en blick på ett sådant iStrikansvårdt uppträdande, ansett de fraruhvitnlande menniskolifven endast såsom slumpens alster eller natur- krafternas. spel, uppkommande och försvinnande utan högre afeigt, ån vitmenas eller bliddrornas på vatten- ytan. ▪ • • Tjugo it- halva runnit bort med tidens strömfåra. HAndeleen med eine- den Stark och hans barn har redutt sjunkit i glo:neka:is djup. Gamla 3laletra år icke mer. 3långa andra af föreamlingene åldrige ha fällt van- dringestedven. Grefve Gyllenbiga har blilvit en ettrig:al gammal man och en 1)cklig familjefader. lieligionene höga sanningar, inplantade i huset af haus ålskliga maka, hafva på honom tryckt allmlighetene prägel. Myc- ket gods verkade han till nödens och betryckets lindrande inom sin för- samling. Han var nu Alekad af många lidandets barn, för hvilka han var en öm fader och van. SA kan tiden för- sona me:ideliga fel och brister. Så kun ett hjert• omdanas endast genom den höga religion, som förmår att af det hedniska vilddjuret skapa friden. barn: VII. Ingen talade, som sagdt, numera Ett förfeladt lif. om den lotne smeden och de vex- Den lille Juhn var ou kommen i lunde tilldragelser, som tinat efter andra idiuder An en ömt 'ruckande hans Irinfålle. mormors. Han graf, såsom endast På denna tid, 'oro tidningar högst ett barn kan gråta, då det omgift-eg aillsynta i allmogens hem. Al ny- af trimmande anleten. Ligenarne heter visste man icke mer An livad ',pilade dock otn gossen på alla tipp- skvallrande springkäringar hade att tAnklijia tie för att bringa honom till liktilja. ',Huru landet låg. visste landsmannen föga. IlAndelsernn i ut- landet desto mindre. Grefve Gyllenbåga följde dock med sin titt alven på literaturenkområde. Han höll de få tidningar, som funnos, och hans tid tillåt honom att studera dess innehåll med noggrannhet. En afton föll,honoin i ögonen föl- jande notis, tagen ur ett tysk Ett får-farligt mord försiggick i förrn teekan i (hm lilla tyska staden E., i det en medlem af ett kringresande zigennreAllekop, (man tror tig veta, titt mördaren år anförare lör bandet) på öpren gate med en skarpslipat! dolk nedstött ett ungt promenerande par, tillhörande stadens förnAmetn kretsar. Mördaren blot genast om- hAndertagen af framskyndande per- soner och förd i fängsligt förvar. Vid ransnkningen uppge( föröfv•ren af dråpet sig vara en ledare för det aigenarband, emu uppehöll sig i stri- den. DÅ inga papper eller bevis för riktigheten af denna uppgift kunde företes, låt man tillkalla samtliga med- lemmar af nAmda zigenarbaud. Efter ganska @Idog uppmaning till de samme, upplyste en glimmat kvinna, att ifrågavarande person som litet barn hade af henne blifvit bortstulen i X:e socken i Skåne och derefter nitjetnt varit truppensgunstling, utom under ile år, han i Meterrike suttit [Aktad får stöld. (Forts,) Riksdagen. At fullrnaktige i riksbanken bevil- jade företa kammaren i torgdag', i enlighet med bankoutskottete hem- •tAllan, full decharge. Riktdagens kamrar utse onsdagen den 6 ~ro valman att välja banko- fulltnAktige och deras suppleanter. Riksdagsmånneris antal. Mot de ändringar 1 riksdagsordningen, sorti föreslagits af konstitutionsutskottet, har reservation afgifvits af hårade- hölding M. Unger, som föreslår an- talet riksdagsuran i förste kammaren till 140 och i andre till 210, dem( 140 för Inridet och 70 för städerna. Riksbankens vinst ha någre motio- nerer föreslagit att helt och hållet använda för bankens egen rakning. liankofullmAktige anse dock låtup E ht- gest att den fortfarande dela* mellan banken och statsverket. Lag mol egala. Andre kammarens tilllålliga utskott tur 4 har •fetyrkt bifall till herr Vittrock• motion om skyldighet för jernvAgarne i riket att taga bort det å banvallars). vizande ogrieet. äaho(m. Ultbfbrtning i lofalpottot. 3 lam- maubang met: utlånar:tet al fungbrel- fen om port:ut:fete ratt alt Mocka örel orb btefert nnbrfalbe t. m:t acne- nalporlituitlfra att låta utreba ocb Du- eller infonlina nid uttrante, burit ratta ed) i !pudren mån afgiftor fbr lealbref. beteddan ?talk funna låta., ware fig ge- nom nebjj lining i porloafgitten eller ge. nom bbining at trigtfatOberåfningen wib eliten porto eller på näset annat fått, utan att afittvårb okidenbet nerigenom uppflote för portwerfet. Då Delta årente anmåltta i gettetal- peflfterelfcu, helöst att till alla be 88 poftanftaltet inom riset taib bwilfa be- fotboll af tofalfghlåntellen år atterbaab utfårDa enl tirtuhir met) befallning att werfftålla rätning af poftbebanblatt ic. falfbelåntclicr unocr undan 10-16 fe- bruari; reitittatet flutit anteditall å Man. Letter lom borbe ontetelbart Dcufter in- lånbat3 till flarritrn. 13< glimta inf orbrabe uppgifterna ba nu infumniit från riciftan alla Dc ifrå- gawarante poftauftalterna, och genom te. wunna ftffrorna bervilad på Itåence lått att loralbrefbefortringene omfatt- ning i allmånbct fillther tntb rit aattcc proportion i förballantr till ft,i- tertnia folfmångb, men att Cericrldt U- no relatiwa yinfret8 'i fbrbållanbe till folfinanaten lamt andra (orala fbrbål- tanten bårwib lpela ett migtig Toll. -kilten:3 jet ninågetrafif. Uaber januari ett tt utgiode infonifttrua 1,699,893 fr. mot 1,50'3,156 fr. i januari i fjor. 23. Tortinerretd infotaftrr utan år 1888 ba, enligt pottlturclieull reboda- tette, uppbåd till 6,539,700 fr., en et- uina letalt 1887 af 280,800 fr. eller procent. i Det nårmafte biftrifteatterindr i .sjötå båraC blef i går anlagen t. t. Diftrillaetttrinå- ren 4). ra t et. :bom tui minnas t lcl t): ban bett nfjligeu ntf ebb till en tnfif befattning i t ftbaintitar, men funna ini glåbja br V:8 många ntOrnhitfloate tuinner b,it på etuit racb att t culla icttacc anttållning fentramanterata. tifirirteocterinar 45. fager biff tvib bellongirbOrtambene lammen: rå:c C. 26 jittlibne månab Ibrortnab att T ■'rettä bår wasanit trifinbyrå. ufrionen .1 haIlbtrge earb i terJ• baj war taltitt bcfbft. eåwåt hel- tider im öttign inventarier bctinatc i allmanbet putta båga getter. tilutilene- medta låta jöt bagett halma urvgalt till 14,000 frottor. tuftienen fyllna å jamma pålle ben 20 i hcatta manat. Zbuonligt f öT åretibtn. leth ha. e. in. Nate. t .ttntiernt flere blix - tar genomforta ben wiD tiflfåuct Ilat- blå Dimlon, metUlail Cabolm.3 n. lita. eitlfenotb. Priftra: Lut betlaglig bel/elit timaDe I tetra medan i .tattbf. temmabottent Art- (tina 91ileten terttåte. eld östligt unbet famptoni fem tete på !regin- ning, iucn c ed tånfte tegen berp.i, emir bon lite insnitt:ta nåmbe håren ed) altrig lerfat leta fort lem!. C. Ist tivå bagare Nåra litaaten afleb bon ed) ett par badat lenare tom ljus i jatet. :Den atIlbita bobb bot fina Ibråltrar, iucn bak tom jagbt ide y ttrat nåd e il 'In g tur u i t c ni ictt at till Denn. anm till fin en tvåntnita l?abe Dan t2pNt beniligte- ten, §tvtlten ben sed, ao.itUlett hcbal för fig fielf lå att ingett hel/ flop till att fulna. .ten babe linntyg intagit gill (h ett tennet feterille3 ett Paljgåndel f etter , enår hott IrJt Dat- wante, etto biet tå utgången 1;.trat .tant,lastbett törel 4)eltri blot i abiatage l'.% borde- nåra arfante tbriatt i fontn:e. i 4),itstiftail) 5.; 233i b granfruingen af :c ffiafra falutp: c letYikiltouitoicitgt. f9ti aroatc cn i iart■ It(11.15:#441 n. .0. Catvalli Ståtte- rorcn ann. i agg till lattbellatatjea- aUa" tt Ipbr ret4ll Nada. 'Iden nåenbe tvii!loismi i ,DaUctabll lån ho enl. ton al. bd af hen 8 fifil. febr. berättigat< alt jtån ed; att.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.