tittnkts. Det bulgariska ban d Itvåsendet. En process har förts mot ett röf- • areband i Rilo, inför en krigsritt i Sofia, 'timmerman af major Kontint- cher som ordförande och 4 officerare gom bisittare. Såsom ankla gade in- maldes de arresterade 7 medlem- marna af bandet och ytterligare 16 perenner, anklag ade såsom röfvarc- eller medhjel- aas para. Anklag eleeakten lade dc först- ni åda 23 förbrytelser till last, nern- legen 3 mord, 3 angrepp med be- vapned band, hviarvid posten blifvit rötved, oanat 17 tall af vanlig plun- dring, deribland 2 i förenin g med do plundrades tillfångatagande. Detta band år det samma som i fjol till- flogatog fotografen Karutojanoff, då denne för gitt yrkes utöfvande be- g af sig till klostret Rilo; det år M- yten det samma som år 1886 plun- drade den österrikisk-ungerska vice- konauln grefve Starzeneky, då denne be ger orig till stors sobranjene sam- mantrade i Tirnova. Hela antalet personer som skadats af dessa rör- vare utgör 80 och de af de senare röfvade eller utp ressade penningar- na uppgå till ett belopp af 200,000 franc*. Vid deras arresterin g an- trafradee hos dem omkrin g 10,009 francs kontant. Ungefår 30 perso- ner utom do plundrade voro inkal- lade såsom vittnen. Alven grefve talar flytande Starzeneky, bulgariska, företradde som vittne ; han förmådde likval icke med be- stiandhet i dc anklagade igenkånna dem som för 3 år sedan plundrade honom. Deremot harva audru per- soner med största slikerhet utpekat vissa röfvare, isynnerhet bandets an- förare, Peter Nikolov. Denne, som harstatnrnar från Macedonien, har till *ammans med sina bröder och 3 andra personer föret utöfvat röf- varoyrket i den bergiga trakten vid Taech-Kessen mellan Plcvna och Lovtachs. Efter röfvandet af posten förlade bandet sig på stråekan Va- karcl-Ichtiman, (ler det å nyo öfver- föll poeten. Skådeplatsen för deras senaste bedrifter var trakten kring klostret Rilo. Under förhörets lopp aökte en af bröderna Nikolov att gifva sina öl- bragder en politisk anstrykning ge- nom att förklara att han anslutit sig till bandet för att hämnas upproret i Rustechuk. Denna förklaring mot- togs med munterhet, hvari ejellva domstolen instAnule. Processen har lemnat ett ytterligare bevis för att den röfvarepliga som hittills hemsökt Bulgarien saknar all politisk bak- g rund och endast ut gjorde ett art från forna tider. Förhöret med Parnell har nu afelutats inför Parnelldomsto- len i London. Nån det dramatiska ögonblick då Pigottor förfalskningar upptficktee, har vål inte rattegången erbjudit en mera spinnande scen, ån då irlåndek• partiets ledare under- kastades korsförhör angående pitt och landligans förhållande till Irlands hemliga sållskap. Det visar sig att Parnell både af egna och landligane medel under- stödt oidaae, som stått tilltalade ett- ligt de irländska undantagelag arne, livaremot det icke kunnat konstate- ras att han understeidt förbrytare en- ligt allinån lag. Sålunda har han Af( ett hunna: lijelp åt en af deltagarne i Fetiix- parktant-det, men långt innan mordet skedde. Ifrågavarande person stod då tilltalad för brott mot en tvångs- lag, han fick understöd till ernåen- de af juridiskt hitråde, hatt som an- dra, och detta bevisar ingalunda att Partiell elsorn hane motetåndare ve- lat pleti — haft kånnedoin om mord- planen eller stått i hemli g förbindal. se med mördarna, som han öppet fördömt._ Strejkdeputeradenas audiens hos kejsar Wilhelm. En deputation !vin de strejkande weinfali-.tia grularbetarne Itntle i tis- dags e. m. 'when. hos kejsaren i nirvaro •f , endast en fimeladjtitant och en steno graf. De tre deputerades ordförande, gruferbetaren Schröder, gaf en fram- stallning af anledningen till strejken, hvarpå kejsaren beklagade att arbe- tarve icke iakttagit laglig uppsåg- ningetid samt uttalade den förhopp- ningen, att arbetarna ej skulle ötver- skrida lagens gråneer, Kejsaren lof- • ade derpå tags saken an och med- delade att undersökning redan volts inledd. Grufetbentren Schröder tackade för audiensen och påpekade att ar- betarrea bufvutlfortiran 8 tim- mars seb•tadskt, ht aretnot man min- dre faate sig vid en löneförhöjning. Kajman förklarade sig slutligen vants att hvarje spår al förbindelse soelaldeentikratin *kulle vara Nu hemkommit: isk- • Stort lager af: Kostytntyger, Byxtygor, Palotottygor, Kläden, Cheviot, Tvinnkorderoy, Jägerskjortor, ligerkalsonger, Jägortröjor, Arbetsskjortor, Flaneller, Kragar, Manchetter, Halsdukar, Morgonekor, Resfiltar, Skjortsitser, Skjortväfnador, .gurufiltar, Möbeltyger, Täcksitser, Gardinsitser, Gardiner, Bolstervar, `4k Stort lager af: Vårkapptyger, Spmmarkapptyger Svarta dt Coulörtn, Klädningstyger Svarta & Coulörta, Tricotlif, Visitsjalar, Filtsjalar, Vantar, Lavalliers, Sidondukar, Sammotedukar, Bomullsdukar, Spetsförkläden, bleir6rorkläden, Botnellsförkläden, Ylleförkläden, Percalförkladen, Kjol tyger, Garneringar i Siden & Sammet, Plysch & Moir6 Parasoller, Bomullstyger, Percaler, Ilvita varor, 3C1 k 4t , Xt . Siirskildt framhålles för sin prisbillighet Helylle-tvinn-korderoy 3,4o meter lika med 2 kr. aln, samt Svenska Filtsjalar, vägande 3. , { skål p. till 5 kronor stycket, med liera andra varor till billiga priser. Bästa varor!' jag svara: Det mödosamt som brytas med kärleksfull hand. Ofta ar det så hår i verlden, att då man bar tAnder, har man Icke bröd nog, och då man har elven flod på bröd, har man inga tänder mora. Ofta har rikeman ingen ap- tit., och hans helna år sämre ån hans skafferi. Jag vill visst inte lasta apoteksvaronia, mou om en sådan stackars herre livar gång han salter sig till sitt välförsedda mid- dagsbord skaffade sig medvetandet att några fattiga små, några van,- lösa sjuka åto sig matta på haute be.kostnad, tror jag det skulle vara en alldeles förtretlig medicin. Eu af det dagligaIn:Acta egen- domligheter år att vi ega det just i dag och icke längre. Ingen mil- lionår kan, då han sluter sina ögon samman i döden, vara visa på att han skyddat sina barnbarns ryggar för tiggarpåsen; kanske icke .ens sina barns. Och hvarjo tiggare har lof att hoppas, det hans krn en dag skola hafva öflveniog af bröd. Så traska vi då harne ro som barn- ungarna i on enda familj. Det lo- nar sig inte att vara högfltriliga och ötvermodi,ga mot hvarandra! Vi aro ju solidariska hela bundten. En får small och en får pepparka- ka. En får skamvrå och en annan får rusflin i strut. Don ene tår stjernor och band på sin jacka; dau andre får bara blanka armbågar på sin. Och det lönar sig inte att klaga och bråka, ty högt öfver skyn sit- ter vår himuielske pappa med en påsa namnam i den ena handen och rottingen i den .andra och har ett fasligt jobb med att dela ut "vårt dagliga bröd". (S. P.) Sigurd. Platsens billigaste priser! i kturih e garson. äakolm. !Nitett hela telegram/gli:is ante: halma:eke itts kos envetet brum. gått till 352,557 telegram, 184,733 m- ed) 167,824 utlåntjto, lamt bc011ita potleinfecuiten berg apprerimatint be- till 300,107 tr., beref 138,157 «k«f«.0,46:044~4;ffleXPXOP 3(4 I i>3.040;k3;f30;a0"0;t4;13kja » raglat, tr. af ten hatta ect, 1131,950 tr. .21 utesluten från strejken. Kejsaren hyste val vilja mot arbetarna liksom mot andra underlåter, men hsarje so: cialdemokrat vore för honom en rike- och [(met landpfiende. Visade den inledda undersökning en, att rörelsen innebure socialdemokratiska tenden- ser, skulle han bruka all den magt, som stud till hans disposition, och den var stor. Kejsaren slöt med för- maningen titt ej hindra dem, 150111 ville, hån att arbeta. Deputationen for derefter till riks- dagen och konfererade med flere de- puterade, hin strejkdistriktet. Efter att Arven ha sökt audiens hos furst Bismarck och inrikesministern utreste drputationen i onsdags. Vårt dagliga bröd. Meningarna om livad som är "dag- ligt bröd' aro väsentligen skiftande. Bast och sakrast definieras det dag- lig brödet dermed, att den, soul in- te har det, blir nedslagen, arg, fri- sinnad eller vill hoppa ner från Katrinahiasen, allt etter olika smak och sjalsrigtning. Luther raknade alven hustru och barn till dagligt bröd. Men om sa- lig fröken Minna i lifstiden blifvit gift, borde hon snarare riiknats som svivel. Dock har man äfven sett ungkarlar som varit vid godt hull. så att hustru tycks vara ett dag- ligt bröd som man i värst/ifall kan undvara. 1 vår tid tinnes det högst få hustrur bland de s. k. "kur(/' klasserna som ens vilja baka det dagliga brödet sjelfve, äfven om tuansen skallar både mjöl och press- jäst. livad barnen botraffar, torde de- ras förtjenster ont det dagliga brö- det hufvudsakligast iniikranaa sig till att hålla det färskt, ty i ett hus med många barn blir en brödkaka aldrig så vant gauunal. 1 vårt klimat raknar afven klå- der till dagligt bred. På Soderhafa- öarna råder en motsatt uppfattning, Der tar man alltid bort både ka- vaj och ettitlar når en misaionår skall serveras. Goda grannar namnas alven i katekesen såsom on bestånd/idel af vårt dagliga brink. För att en gran- ne med något så når heder skall motsvara detta begrepp, bor han utan invåndningar trassera våra långvexiar samt tillhandahålla vå- ra söner behagliga döttrar med sto- ra hemgifter. Till det dagliga brödet höra af- ven hel» och valbetinnande. För små doktorsbarn år detta det vär- sta stycket i hela katekesen att be- gryra. Skaparen vill nu en gång för alla att munmakan skall äta sitt dagli- ga bröd i sitt anletes svett. Mag- ra och torra personer, som letva af sina räntor, aro honom derför en styggelse. Men feta, trefliga gossar, som ha lått för att transpi- rera vid ett bra smörgåsbord, tyc- ker han om. Med armsvett och tut- svett låter han inte lura sej. En aldrig svikande regel ar, att den som inte vill arbeta, han skall inte heller äta. Men jag vet mån- gen, för hvilken atandet är det en- da egentliga arbetet. Gud bevara oss för både Palmen och Janhekt! Men så pass sociali- ster böra vi väl vara lite hear, att nar vi be om dagligt bröd åt oss sjelfve, vi afven stånga in ett ord om vår fattiga nästa. Ilade alla monuiskor dagligt bröd så funnes har inga socialister. Jo, det ibr- stås herr Branting, som ar förmö- gen karl och anda socialist. Men han ar inte att rakna med; han li- der bestamdt af mit,gsyra och insla- gen aresjuka. Bar nus dagligt bröd på jorden åt alla menniskur och fler till. He- la konsten är för hear och en att söka rätt just på sin bit. Somliga, för livilka den ligger tillreds på en klutkarepall i \s estbo, envisas i stället med att söka den vid kung- liga operan. Och andra, hvilkas o- duglighet nästan kunde berättiga dein till en ministerpost i Madrid, söka törgäfves göra aarrir som po- liskonstaplar, hvartill dock fordras både duglighet och pligttrohet. Det ar lerföre det sa ofta ser ut här i verlden bom arm somliga fatt sitt dagliga bröd i kakans (,rända hårda kant. andra i ''mallen" och andra i — kakhålet. Uaktadt det il katekeseu står att vi skola halva vårt bröd ri dag", d. v. s. varmt och färskt Lvareudd morgon, envisas landsortabagarna med att tvinga ou att på sunda- g atua äta gamla kringlor, !Mål be- kats på lördagen. Men de (jag me- nar bagarns och inte kringlorna) bli anta inte dragna inför kyrko- rådet, chilanerado och smadatte för irrlära som stackars Lonnstrand. Unge varmblodiga mån, som ta- git itu med att alika en qvinlig nitat,' högre au aig sjelfve, se all- tid sitt dagliga bröd genom karlo- kens föratoringaglas, så att de tyc- ka den brödbit, som knappast rac- kar för en, vara fullt tillracklig fbr två Når de sedan att sin råtta syn igen, måste brödstycket tbrato- ras ull livad pris som helst. Så- dant bröd 'kulle på satt och vis kunna kallas itnacntibriadf derföre att det i längden. brukar knäcka den som skall skaffa det. 'Småbröd" kallas det dagliga bröd som ser bra ut, mon som ingen menniska blir matt af. T. ox. ou indelt löjtnant lön på tolfhunlIra kronor utan hopp att någonsin bli kapten. -lamabröd" är hårdt att åta för gamla tunder, hårdare kanske ändå tör gamla, tinkansliga hjertau. Ar du nog lycklig att kunna ooh få go det brödet, så först/Una det mod ömhet och krydda det med myc- ken, mycken karlek och försök tör din det komma det gamla ordspråk på skam, som säger att två "fattiga toraldrar lättare edda tolf barn, an talt' rika barn nåra en fattig fader eller moder"! rNådebröd" kan vara rikligt eller knappt, af hero eller af teveto, det kan åtas i kojor och palats; ett har det dock alltid gemensamt.: det hutt- nar gerna i halsen på verkliga man och i lajertat på hugsuita qvin.nor. Dess smak tir bitter och salt. Det- ta år icke alltid hvarken brödets eller gilVarens fel; det kommer kanske af tåren som fuktar det i ensamma timmar. "Kronans kaka" bar ord om sig att vara dryg att äta. .11.nru det i verkligheten törhåller sig denned, len/nar jag derhan; men nog tyc- kes det som om den nu fiir tiden åtminstone vore synnerligen dryg att invänta. Begreppet Idagligt bröd" är be- tydligt (inka från olika ställningar linet. Den ene menar deruied sköldpaddsoppa och rådjursstek, Cibanthertin, Boederer, Smyrniunat- tor och tryinåer. Den andre me- nar dermed en skilva fläsk på graf limpa, ett tak att luta sitt titifvud under, ou karfve halm att tevila ut på etter arbetbdagens slut. Den ene baddar åt sig med fil- tar och ejderdun; den andre med förnöjsamhet och ett gods samvete. Den ene gör sin hjerpe pikant med legymer, den andre kryddar sin stursill med hunger; och alla aro lika deruti, att den kakan du inte ha, tycka do skulle smaka allra bast. Det ar alls icke giftet attdut är det finaste brödet som år det ba- sta. Vår nästa vid det läckra bor- det har ofta så fasligt otrefliga bordsgrannar. Mister Spleen, ea- quier, baron von Podager och ma- dam() la i:ou:dessa de Magkatarr in- finna sig gerua och objudna. Frågade man mig, hvilket som ar det skunk dagliga brödet, skulle jag vilja svara: Det oiörtjenta. Och om man sporde mig efter det basta af allt dagligt bröd, skulle ben internationcla terretpontenten. j(nifkrelle tna janima qinartal 1888 'sitar fia ett Ottitta baka ect rum la- inål i rerretpoutcitten, met 75.539 tele. gram, jeni i ena' lyåifietante r edda- loadt 10,151 tronar. ajcitfilebigbet odjförotbunne. 0246ta hettan bar te:oblat karateettingen i Uffe ed) ?sjåte barare rcrujaga in. nu. (bit Zoreten, tjcultictight tran cchnia tett 16 i Denna månat till eeg met bett 15 nanking:tante juli tamt fårerbnat e.e.uct..tentil hciff alt unter liten tåt- :volta haratetetincentheiet i asotta teinlaga, åfwen broan angår baublägg- ning af i/if:då:viten. ain ryktt/man bar uniämlf fa:t- juguen reit t. .Dallanta bataljen 3o- 0.311 Cugug 2i3elatteer, tuovidietlityaint ta4 I .17alatgatt bett 5 juni. fårbit- "Aturrilanaten" år utan, pa en nu i Oaluiftat tlifornmanCe utsåld, bcratat an tån of behån ett pronummer. Z•Ituilucite Inne år, km utan namnet get natånna, att we: 9tenetila cd) Uh bcheaaare gåta bua tåtate betalda. att:tingen, lent från ed) met ten 1 juni uitemnier en gång i uxdau, lie- tagen, fettat atU arclå flat 1 fr.20åre. fOrttfen. net Aledebdubelfe. :3 går bitate en t tient! 1203 jotbbnitaten VIntrtå biter 34anatott i Zjette, tå en rin- g « luckan to,itinc hedar, ta att titta g atifla tUa inaajatrerates. 4>an tate tvåa å tabb:i° tjurtall. Viatfisiu eller tumlare ed) 1cm be ed faUaA, baftva untcr nalt:iflutua tvär ce4 louttags tamt in- netvaranbt isår, tauttitigt tub tårta'', i MO/lig ntånat tårfat infinna a ;vit ltra ,Vallanta tutte:, lådbil 1 shagg tablutebuocula. ti3ilerra tia nu nytt ona, tålem man axlat på. flå, be, Idiom tswalanie, brtlam bil -- bitumen framför fig ca) inåt tufferna, bac i lititantt min t jerrltOra tåten patittware af larm, men fattam år cuicllerlth att be °UDD intt,iffa jamb- tiat met te .ruta botad atthinbante ItU lunta tamt fön/vinna toto lamma tia ialaitniiterua uppgå i filtren för att L leta. Vt fana i• eltå antie 1 lönar- nen, teur tt tettld bringa Ä p,itlia cert, cdp trial botet man fumla trop ten !bataljen att te jaga larm hitom hot, något lem fil-fauna t allnaelutitt tetet be ti ,,,Tabei ratta. .guru kat bele falla re i anlagt ofin in fru inne!: • flat, tuart fia tia ref eller pi lel, 19 be åta ena muntro, hi' famnta «utter, kala t.ateigaljur, men Da juft ide 1)41 i ini.. le 13eritrantc i »i st mellan 35 bo Me, lemnanbe från 30 tal
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.