Ktrit es. Efter domen. Om följderna af den dom, Gom drabbat Boulauger och bane båda inedbrotalingar, år det helt naturligt svårt att kunna såga olgot med be- etarndhet, men allt talar för att ett förkrossande aläg verkligeu tillfogats generalen, hvilken nn ej gern• kan återupptaga sin hittills varande roll. Alldeles bortaedt från domens prak- tiska följder, som hindra honom fritt att komma från Frankrike, je, till att ' tana sig lom kandidat i en enskild kreti) vid de förestående deputerade- valen, gir han illa skamfilad ur pro- ceatten: ty alluillone åklagaren bar •i- Dat honom vara en afventyrlig och föga pålitlig person, hvartill kommer att den stab af agenter, hvarmed Boulanger onegal sig, mildaet sagt, bestod af tyetydliga personer, svindla- re och ifventyrare Biter domfillaudet kunna helt visst skilda meningar rida om dess juridig ska berättigande, men om Boulangers personliga korakter råder endast en mening. Den nimbus, som omger ho- nom, synas vara försvunnen; förgyll- ningen har gått af, och ett livar må- ste underskrifv• hvad en fransk tid- ning för några dagar sedan om ho- nom yttrade, att han mindre In an- dra har rått att uppetålla sig som re- presetant för den 'hederlige, årliga, republiken". • • • 1 Salle Wagrana hölls Napoleonsdagen i torsdag, liksom hvarje år en fest af bonapartiater. Ordföranden framhöll i festtalet att Boulaoger efter den dom, som fallit, i ån ttugre grad ha- de anspråk på sympati och nu mera ån binds borde underetödjati af bo- nap•rtioterna, ett uttalande, som de fareanalade. omkring 1,500 personer, eohålligt godkånde. Bonlanger 1 såkerhet i England. Enligt pålitliga underratteleer från London vagnar England obetingadt att utlemna Boulanger till franska re- geringen. lloulangers svar på domen. Det bebådade manitestet från Boll. !anger, Dillon och Rouchefort hur nu kommit. Deri heter det: Rike- rittens dom år resultatet al en öf- terenekomnielse mellan kammaren och senaten tivarigenon, kammaren tillerkånne: senaten att fl ega be- stånd framdeles mot det att senaten dömer efter kanttatarens tuekan. Resultatet af den mot oss begång- orattviean betyder den na allmänna röstrattens nederlag. Den- na orgie af godtycklighet, fortel och pligtföreutnneeleer nårmar sitt slut. Oaktadt nya i merkret under förbe- redelse varande statskupper, lita vi på valmannen. fasthet. 1 Kejsar Franz Joseph alreale i torsdags afton från Anhalt- bangården i Berlin. Någon större menniskotnaes• hade ej samlats för att saga honom fertil, hvilket för- klaras dual att •freean enligt afton- tidniagarnes hotmeddelanden skulle ega rum klockan 10, medan resan i ejelfv• verket skedde redan klockau 9. En stor del af dem som infunnit sig, fiogo till på köpet alle icke se kejsaren. Då utresan skulle ega rum från Auhaltbangirden, hade vit berliner- ue trott att Kötliggratz efter de sl- eta dagarnee festligheter skulle va- ra en så totalt ötvervunneu stånd- punkt, att man ej skulle draga i be- tånkaude att låta kejsaren passera geoven den etter Preusreue seger 1866 uppkallade gem,. och många fun- nue alven, sunt tagit plats i König- gratzeratraese. De kejsarliga ekt- pagea undvek() emellertid gatan. Vid afekedet fetthalt en scen, som våckte åtskillig uppotandelae. Kej- sar Frau. Joseph hade omfamnat och lipet kejsar Vilhelm tre gånger och gått in i sin vagn. Sedan al- glagaaigual redan var gifven, sprang emellertid kejsar Frau. Joseph at vagnen, skyndade bott till tyska sån- debudet. i Wien, prins Rensa, och tryckte varvet hans hand samt tog ¬s en gång alsked af kejsar Wil- helm. 1 detta ögonblick satte sig tåget i [Utbe, kejsaren vande sig hastigt om och sprang med alla de andra efter sig för att hinna ein vagn, som ock lyckade. honom. lloys var ovanligt lugn till det sista och lade titan att blekna sitt huf- vud i guillotinen. Han hade dömt. utan bekånnelse, och entita då han betrodde chavottele kunde hen ej förmås att bekenna. En obehaglig strejk inträffade i tisdags ettan å Eiffeltornet, i det elevatorn uuder nedgången plösligt stannade. Man kunde hvarken In den upp eller ned, och de inuti va- rande 15 peraonetnee förskräckelse låter sig lått tanka'. Man anlete slutligen ligga en gångbro niellon elovatorn och nirmaste trappafsate. sa folk anlagt ettdera. Iratwyk, Ja- ma, Kiesingen, Khatmandu och Tas- sieudon en. fl. Huru kan det komma sig att sta- den Tricliinopoli anlagts i sydligaste Oetindien, der ingen egentlig svin- kultur existerar, och inte hellre i nå- gon svitauppfeidaede ort, t. ox. strax utanför Wexiö, der trikinerna stå un- der stadsfullmigtigea sirekilda be- skydd och åtnjuta dess odelade sym- patier? Åtnjuta invånarn° i Fribjörnerp af Jönköpings lån något sårskildt pri- vilegium ett slippa hemsökelse af den björnart (Urna grotianus) som år så beevårlig för rikets öfrige inbyg- gare? e • Efterspel till Johnstownötver - sviimningarne. Snpom vi förut ont- Ryssörns öro lycklige. Deras czar talat teet en fiskeriklubb "Soul Fork Fasking Club. i Pittsburg af juryn elyr och atåller för dem som en far förklarad ansvarig för den skada, som i politiskt, iiudligt och •erdsligt bin- förorsakat. genom bristandet af dam- seende, och ejelfve laehöfve de inte men vid Coneniaughejön emedan bry sig om någonting. ' klubben som egde sjön, försummat Nu sköter han alven deras larleks- att hålla dammen i godt stånd. Nu affirer. har den första processen om ekade- Hans broder, storatniralen Alexis, ersettning öppnat. vid domstolen i hade förmodligen i någon gammal lå- Pittsburg mot de tör det mesta myc- rarebok titt fatt i att kirlekaförlill- ket rika medlemmarne af tamda landen »mellan kusiner. inte öro nyt- klubb. Såsom kArando upptrade en tiga, och derför i stallet inledt ett enka och åtta barn efter John A. dylikt gned sin kusins hustru, prin- Little, en affärsresande, hvilken för- sessan Leuchtenberg. lorat lifvet vid efver.vimningen af Man bör ju icke botvifla, att de Johnetown. 1 skadeereittning for- (*nalla, aligtkåra menniskorna alven belopp af 50,000 dollars. dras ett på tu man hand njutit af hvarandraa Detta år emellertid som mag& en- tillgifvenhet; men i hvarje kårleks- dast början; många andra processer förhållande kommer slutligen en tid, om skadeersåttning torde följa, och då nian erfar ett behof af att låta klubbmedlenimarne kunna sålunda verlden se sin lycka. Vid hofvet kun- komma att få plikta temligen dyrt de de knappast visa den, och att re- för sin försumlighet, hvilken skulle sa till Trouville och i koketta bad- Ii så sorgliga följder. dagter famna hvaraudra i saltan våg och eocietetene åsyn, skulle nog va- Storforst Alexis, ryska flottans rit roligt, men förbjöd. tyvarr af bror storamiral, som skulle ha blifvit aktern Alexis' alltid tungerlugda portmonix. och skickad långt bor: i Sibirien för Då gåfvo sig de &lekande tu i håll- ett "intimt förhållande' med prinses- ekap med ett band Iranska b ktitlespe- san Lenchtenberg, född Skobelef, på. late med damer, sexade och hade lif- stås nu gå qvar i Petersburg DOM vadt. Men antingen nu whiekyn var sturatniral och om någon förvisning för stark, histrionernu ville klappa om har aldrig varit fråga. prineeeetin, eller bror Alexis blot li- För några månader veden föreföll tet för varm mot ingenuerna; — allt- visserligen ett "upptrade" mellan nog: de vårderade artisterna glömde 'några medlemmar af kejserliga fa- den kanel-ryska alliansen, glömde miljen' och några skådespelare på att de utom scenen ej längre voro ett % årdelitis i Petersburg, filen det turetur, och togo och — piskade upp slutade med att en af "artisternee bror Alexis på det tillra lifligeete. fick befallning att lermina Petersburg. När czaren fick hero talas om det. Det år det hela. Den falska histori- ta merkliga sjöslag, der vågorna ut- en vor uteånd •f ett Parieblud Le gjorts af champagne och kanonerna Matin. at buteljhalsar, der akterseglen beeto- ele af turnyrer, äntringarna skett i Ett nytt elektriskt mineral, en divaner och ryska flottans storamiral svart stenart af utomordentlig hårdhet blifvit skamfilad på akte rgalliouen, och mycket stor specifik vigt, nåra ristade han hufvudet °Iver detta sjö- nog lika stor som platinani och ur krigshistoriska epos och förvisade bror hvilken man omedelbart, utan något Alexis till Witidiwoetock, långt från slags sparat kan framkalla elektrici- hof och champagne. Det Iranska 'kl- tet, Beger sig il en engelske elektrotek- despelareeillekapet kördes ut ur Ian- nikern Roudal Il. King halva funnit det, att klappa andra monarkiers prin- på ön Labuan i Birea, Asien. Stenen eeeeor, och det akta paret Leuchten- er utomordentligt motståndskraftig berg skickades på en verldeomseg- och vid längre elektrisk förbindelse ling, för att låna mannar° kunna och löser sig endast i mycket ringa vardera hvaraudra. mängd ett grått stoft från stenens Mången svensk familjepappa, som yta. King begagnar sig för narva- har lite svårt att styra på barnen, milde af denna eten i sitt laborato- afundas alla ryssars ajellherrakare rium lör enatuedet af ett par glöd- hans klokhet och energi. lampor. Gardesofficerarne gå omkring på gullkrog•rne i Stockholm och sign att .det år lör ömkligt med den hår usla indelta armen hvilken om man nu iniltligen skall &egne med den, åteninetoue aldrig borde betraktas så- som något annat An ett milis, !Ivars officerares befordran genom lag bor- de upphöra med kuptenegraden.. livad braka de om? 1 praktiken år det ju ännu bättre ståldi! Der upphöra indelta arrene officerares be- fordringar faktiskt med — löjtnant.. graden. • • • Att kevallerieflicerare äro sturska och snobbiga, det kan tuan begripa och förlåta. De göra indock någon nytta och glädje i en sorglig verld. De visa nationen hur det ursprungligen var vår herre. mening act en men- •• :ilska skulle se ut. De såtta en smu- la fason pi groaehandlitrefrön och Det skulle vara roligt OLD Man blif- bondlandetröknar. De vilja dugliga % it i tillfalle föreligga den geogra- vagnshöstar åt sina vinner patroner- fiska kongressen i Paris följande frå- na, och skapa tued sitta ridspön dug: gor: liga haetaketare. De sprida lite sol Halva England. alekvirda misser och glädje i en fetraiatrad landsort, bland jordens vatten någon ellrekild och då en eqvadrou rycker an i fyr- förkärlek för Kattegat? språng, så år den ju ovedersigligeti Huru kan det komma sig att sta- det eköttaste Gud har skapat i him- den Smolensk blifvit anlagd i Ryss- mel och på jord. land, då namnet tydligen ingifter att Men hvad tusan vilja fotgardister. den borde legat i Getapulien? tia? Skår« di inte! Hoys, en tör flere mord till daden livad likhet i seder och bruk fin- Det var i ett land långt, långt bor- dömd !utbrytare, atrattadee nyligen nes det mellan Aliao-xefolket i södra ta i en annan •erldedel, der kemisten i Paria. Huve hade låtit förtalets sig Kina och Njasze-Njamfolket i mellersta • f inermiekovarde var mycket rela- i åtskilliga Idförealtringsaallekap och Afrika? tiv på höjderna och krunprinseaaan derelter mördat ett lika stort antal 111ratiammar något af dessa små var mycket stolt och ansåg sig ock mcaniskee, som han hade assuraneer. folk från de Cbatter, som på Kristi de sina böjda öiver vanliga dödliga Genom att utgilv• de mördade för att tid skola halv• bott i det nuvarande ungefär så mycket som en kondor vara sig *jett ville lian satta sig i Hessen? atlet en torndyfvel. besittning al lifforeakringsbeloppen. Leda de e. k. "Kissat", som ploga Och en vacker dag skickade kron- 1 enskilda bolag lyckades bena be- •nvand•si vid uteekniogaverket, rat prinsessan sin hotfröken i något aren- dragen, men ousaider lastade ett bo. ureprung tran stiget at olvitonamda de ut i landets sköna hufvudatad, lag asuietaakar, och hisna lörbrytel- folkslag? oeb hon fick taga atuiprinearee med per blelvo ukipackta. Halva utvandrare isla niligot af doa. sik • 1 Handeln med flickor. Från Anwterpen ekrilvee att handeln med unga flickor på stadga Amerika fort- farande (hitre. i stor skala Giver den- u• stad. De flesta af offren ato regelekor, men flickor uppköpas If- ven från andra länder, i synnerhet Ryssland och Polen. De locka. ut genom löftet att få goda anatIllInin- g•r på restaurationer, katter o. e. v. bied tilbjelp af den Argentinsk• re. publiken, soul kraftigt bemödar sig om att undertrycka denna skändliga handel, har nian i dagatne lyckats upptäcka 50 agenter som uteslutan- de egna sig åt den samme. Man har satt sig i direkt löt bindelee med de tyska och ryska regeringarne för att rådda de olyckliga offren. Dagskronika. nå gaf hin onde hotfröken i hjer- ocb trabgårb gaf anlebning tia en fort tat att hon 'kulle gå upp på stadens tifTullfton betråt ante miltonen. fjr gaberrtrbm uttalate fig får fem. telefonstation och se huru telefon- fröknarne arbetade, och höra huru ma attenbebeloeo tom bittille eller 5000 små söta, röda lappar sade "liallår fanor, mer. önflate, tet botellinnebaf- maten finge rått att båmta fina :varor "Hallå!" *hteareft han för Hobt tunne. p Och små prinearne följde med och ljr 2(bIgwift inftimbe. ginge deruppe i telefonsalen med .pr ort'. uoolvfte att Den lenare belett ekfingrarne i munnen och sågo lin- drigt dumma tie; och telefonfröknar- af br C3ötcrftarn6 an'arante, eller frå- ne beundrade landets hopp, fromt, ga om himtningårittigheten, ej börte underdånigt och kritiklast, eksem det unDee ftaellfullincittigtå forum. ,Dr Welberg talate åfooen för ten gam- passade fattiga flickor. Då inger algrundens furste en li- la arrenbeafgiften. .gir iirummerin m iUe teremot ha Den- ten söt telefonfröken, som kanske ha- de små bröder derhernru• af ringar- na :tafatt till 4000 fronor, meD bed- nea storlek och som kande sitt lejer- fet (adlad ortföranter. enate Nagel utefter företagen omvallning ta vårman vid deras hyn, att sme- kande klappa den ene lille prinsen atgjorDe6 frågan meb 10 "ja" mot 6 "nej" få att ben gamla afgiftdjumman, på hane ljuelockig• hufvud. Och det arma furstebarnet, som in- 5000 tronar, Rall cif wen uuber Den noa te begrep sin egen höghet och för arrenteeperieeen bibebillat mot får 6f- resten tillhörde en konungiatt, hvare rigt femma wilfor lom förut. x .Oår må fem en varente8 nimnel, att e manlige medlemmar veterligen aldrig haft något att invanda mot små bet nebilDaDe fprilbolaget beftår af föl- flykts qvinnofingrar, de förstodo in- jante 8 mtblemmar: brr e. 3. Mod, Dtu. 3arobjon, tet båttre in de klappade igen. earlon, 5. 4jencitt- Men når de komme hem till ein fon, 'term. 9tåtberg, 6. p. Oebrefon, mamma, talade de om att telefonfrö- ( S. Ljungberg od? 9[12. Sir:lejon. ken varit så anfall och vanlig och klap- af be 7 turat =tante futlmittiatle- tandttrna ottatt mitt nåenta mattning pat den ene af dem på hufv'et. Når kronprinsessan fick höra den- bre Med, 'Si:miljon och ejunaberg på na grufliga frackhet, biet hon svåra ben högre och brr oenril.gion, pebrifon vred, och hennes hy förvandlade. och 2arifon och :Rågberg pi ten laga at- renteumman. hon skriade: Njerbe vd? Vifta frågan bantlate ost — 0 den usla, usla varelsen! Var hon galen, som vågade med sin o- torreheree 2blbtrei af of; förut omnim• tals° band förtroligt beröra hans be bre fuGraittige gjorta fromftållning kunglig höghet hertigen af Lapa- om anbringante af en tmåttbro eller an- nan intåttning för !tvättning och katta! Och hon lit kalla ein gemål och ning af biter, cd) Inflöts att låta en betalde honom att genast låta hals- tomitå taga om hane och nerta Detta årenee. 1 iU lel:tantiga t Denna name hugga telefonfröken. Men kronprinsen sa att de han- welbe6 brr ortf., tblberg, rårummena delsevis hade en hel del lag och rått och Med. lltom föteeraattingåliftan måltid af i landet, och att en telefonfröken kan försörja sig utan att hon br (teman Nona om att fultinattiat får ha sitt hulvuil qvar. Annat vo- matte i fltitwelle till inagiftraten an- re det med en prinsessa. Hon kun- hålla ein (bänts utfärtante mot tana- de tappa hufvudet, hur ofta hon vil- telltibitit inom haben (meD anlebutng af le, utan att det inverkade på mat- Den flita nöjen åtföljante öronpinante mufafett) lamt i aUmatthet mot aU flade sedeln. — Men afskeclas skall hon då, den ga tu in uff!. ullinåttige bit,Uo fettadel. frAcka slynan! Betånk, min gemål, :fall jurt tringaman af tagna pato- att komma sin vanbördiga hand vid roll utfåged bce giitberg crh Carlon. herrans emordas barnbarns hjesea! Men kronprinsessan sa' att kunga• Zilrom uäriagitittfatt bir i haten makten der i landet tyvärr var myc- ket inekrånkt, så att men kvarken anmitot fia i gar utter magiftraten eitaffog. kunde afeketla telefonfröken ej eller bantftniataren ene låta henne slita en 'mule spö fur Roufurdiirtube. 2ötbår Mlf i air hvad hon gjort. Då lat kronprinsen kalla till sig nuet faten ,pinna Dee-tablå tete rat,- den lilla söta telefonfröken och sade huaråtten anhingiga touturd, bi:Jat:nit henne att hon af sin nåd låt henne hatin af galet:tarm beteigatta, uppta- letva och behålla sin tjenst; men der. gante tillgångar 121 fr. 50 bu och NI- est hon någonsin mera understod sig Der 2,050 tr. 39 bre, trift jalunta 1,928 tr. 89 öre. att smeka en prins, skulle hon slås i jern och sitta. att hålla elllekap Zfll gob malt utfågå br 91. 8. ,Hin- med barnatnarderekor och ecialie tre- ter. dektörer. Och den lilla söta telefonfröken artfutiot ärtnbt. 9410 i går in- magtftratett Patinera förbiltaD eye- darrade och gråt och snut sig och get rutin auttion å hane!. 3. 34,10one ett heligt löfte titt hon aldrig i sitt lit ekulle smekas med prinsar mera. tenfurabo hat tillhöriga tanighet une Ateninstone 'åkeri aldrig med de flora-teln, tnropaeto ren lamma af små, som inte kunna tiga för mamma. aotattlart 1). Vallberg a Nya .. ?..tottotp Teak livad den usla skandalpres- (er 7,500 tranor, meD tilltraetaratt sen skulle hållit för ett lie om ni- nåltit farDag. bom betagit ftannate 4r .tallberg toib got dylikt handt i Europa! förra auttiondtillfillet för högfta an- Sigurd. tSen.-P) buDet i nantee fattighet, holtet Då ej a. jtålj- Nabob. Canbsbeifbing 2otbigiut lår, enligt lieningen Sk'atlehamn, hof we fettlarat fig af !luftighet förbintrat att åfoeerta- ga civitininifterporlföljen. Teftioctftti intomhet irae allt kat. Unligt fammantrag tom upp- tinat* å gencralpoftflheelfeue tatuerat- byrå bar uppbörden vitt poftanftaltena i ritel ungel mitra giva:talet utgjut i runt tal 1,634,800 tr., hitre belopp meD 65,400 tr., eller 4." °,„„ öftverftige voftatinallenta6 uppbött utber mitra gwartalet 1888 famt met 148,600 tr., eller 10 procent intomfterna unter jam- ma groartal 1887. ajeullitbighet och fatorbnanbt. Zjenftletigbet ar fritt och ma t gal till och meD bett '27 bennes af madiftra- ten beviljat Itateffffal 3. :ibtorin ccb tle. år fiffttitiUloningemanntn 3t. nontui 16rortnat att unggir titta bank- fiftaletjenften upp:kalla. Oår ftabefullaniftigt babe, jorn i lortade e. ni. faminantratt. 8rånroa- Tante teoro brr %N. ebterbtra3..tone- kn, bagare enteriien ed? e. 2.0. itåttta ötestet aålbe tr at of tota [åt- a= i ftållet för i tur atgåenDc cora telemannen 92. 8. e- mumma, otta biet br emtnoniull meD adloniatirn tettill ått Z ul: andra frågan, finmatare ptr jon. anhållan ont .fl få numrera all- månaingrn !Runfamiel, bcflöte alt bin- frjula Den famnta till trattelfammaren. i ( rebje frågan, t alpint* noa lettbo- lags filål Ili y l giotta inrefeallning cm att får en UD af 3 år rötnatt ftan e meD ben 1 *årta ottobe få bara IND.- )otellti and hrtiU Ombe boggnatti Bart bagtlbo, atfölje af åtta, gicf i löreagit at ton etwct haben. 3 gaz lydtes ett orallag till te bittre ffc i Dc långe tätad:3 mtabiga watcr- IctilförhållanOtna till port gagn för all inuti uteltåente gröta. Aludihönötlft. Ittainararen 3. (5. tol6t t gar under arbete une fin hår:parante I. t. %milt" Rulle unset mat- ning af Unna fem manligt boja fig ute får att unDwita Den af ca båg tö:fp:in- ta tragftåugen, tåtass ban Derattb tom- nia något fet lent, få att butan:Det in- thimted mellan jtöDjernet och tradltan- gen meD ben 0040 att tivintic gan& telvtliga tår upptornat° i framte ctb od) Mu Delen at hurwubct. 2) tun br d. chilit turbans å tjut- bulet tvårtad ban nu i filt hen. iU ombubstnanebtfattuingtn mit fionatansbuftt t ,ValuillaD gla totalt tre tetautc aumalt ha, Hemligen I. t. ont- bitr/matt Utmata tunDeerg, e. rena: u. 3. Emu: och tapteu 3. 0. og. agrobornehaubtl. etban ben (it utriden titt mon finfiggångna förfatinta• am aj taelleOulca bitlmanftranD urta ,palintlaD återaatt, bar ten lamma nu iv• too. af urmatarta Infaller t cc!tatti f ör 43,000 tr. ett nott broggrribolag it wire biltntug i oolnittoo. 3niceineitvrchen utdött* at beilhtåttl. lhi. eDID, bteae- mahare vart Utarbeta, llaatatt Vlug. da• !Urflott, laaelbt:nt 30b3Catil'ell t Ull' netja eda 'Mårten ttnatrefen i krom. berg. »ohnflab—Witsffit immats teer!• hallars et Citatet har, enligt ,patlant, ZU' lyft, alt ben iiftotn af it> attrgeria
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.