thihtS. Jittestrejken 1 London, En af djervuTenis Varela fien- der. I London bor en hr Wangle eon i England vunnit stort omseende genom att antaga sig olyckliga barn och i allmlinhet genom att verka för en god barnuppfostran. Denne uran beekrifvee på följande gatt af tid- ningen Pall Alnål Gaxette : herr Wnnglt Ar en af de mest !tillförande talare tnnti kan få horn. Aldrig kommer hon med banaliteter, endast med verkliga. hårda, fasans- fulla taken som komma åltörarne mitt rysa. Il r \\- engli år liten till växten, her mörk hy och bir långt, svart hår och dingo, mörkt helskAgg. Då hen blir vem glansa och glöda hans svarta ögon och hela hans kropp rå- kar i rörelse. lian ingifter och re- digerar "Sendagemegesinet", hans penna Ar kraftig och liflig ock han Ar en eldig predikant. Jag har of- ta hört Immun rivare, lian rökar ci- garetter, hatar humbug, tillbeder ro• sor och försöker hemma på Sitt tand- vall° glömma det Londonsky helve- tet så gode han kon. Summa sum- marum: han år en af djelvidena var- sla fiender. torn ou knappist lingre kan kallas hamnarbetarnen strejk, då ju dess. fått bundeförvendter inom nattan alla arbetegrenar, eon) direkt lefra af sjö- farten på London, griller allt jernt omkring sig. och de libido förda un- derhandlingar:le ha ej ledt till något resultat. Det har gått så långt, att i en ilm-ke, Millsv•Ildoek, mingden af fartyg ökat. till den grad, att in- ga ytterligare ångare der kunna mottaga.. 1 at:indigo föranstaltade de strej- kande ett stort möte i Ilyde Park, der tal hellus från fyra olika tribu- ner. Omkring hundratusen menni- ekor voro 'samlade. De atrejkandes procession försiggick i lugn och ord- ning, 1 spetsen bars en fans, å hvil- ken Mete. "Enighet och seger", och offer hufvud framgick al de olika banerinskritterna, att flere arbete- grupper slutit tig till strejken lör att stödja denna och icke emedan de ajelfve hade något att klaga öf- ver. Sålunda Utges på en massa baner "Ou( on Principli" dl. v. s. "vi Religiöst vanvett har i södra strejka för principens skull". delarna af Förenta Stntertm urar- Det år icke allenast ojellva Lon- tat till en formlig epidemi, serskilt don. som beröres af strejken, utan bland negrerna. Det nyaste mera från de nordöetliga engelske hamnar- mArklige fallet Ar en gammal neger na ha Alven ingått underrattelser om vid namn Toby Jackson i Alebaina, att nian i hög grad Ar betingad af som titgifver sig för att vara profe- de hinder, strejkan lAgger i vAgen ten Daniel och pålägger sinn enbart- för en regelbunden förbindelse med gate svåra botöfningnr och straff för itufvuderaden. derns synder. lians fientlige bedrift 1 ledande artiklar förords engel- var att inbilla de tre andre negrer, ska blad en kernpromisedontotol niel- att de voro lindrak, Mesek och A- lon arbetare och arbelogilvere. bednege; de nuna Negrerna trodde Underhandlingar nudlars ile både detta och eprungo fikusen sina bib- parterna pågå ock, men sk vått num liske föregångare in i en i full glöd vet, ha de anta, ej ledt till något varnmle ernaltugn i Birmingham% resultat. Sålunda ha nu senast dock- Alabama. Ntiturligtvis komma de bolagene direktioner förklarat att om icke ut igen; men 'Daniel" pAetotl de strejkande uppgårve sin begäran gladeliga, att han sett do tre "hel- om sex pence i Mimen, så ville de genen" genom skorateruiröken fara bevilja de öfriga lordriugarne om upp till himelen i eallekap med miaireilön, etuit arensendete •fektif- hvgklAilda englar — och hans för- landa o. e. v. Strejkledaren Burna ryckta finhåligare, som mod() runde filrkaistade detta. o mkring ugnen, sjöngo halleluja och Älven 2,000 botryckeriarbetare prisade de tre uppbranda offrens strejka, beglirande löneförhojiling. lycka. Då arbetogifvarne alltjetut vågen dig& i å arbetatnea lo:d:inger, helb- Ett nytt qvinnoMord a!' rimma ra* oroligheter. Förankringar af de ohyggliga beskaffenhet snitt kånne- vid dockorua uppstaplade+ ekeppela- tecknet förtitgående förekom i fre- sterila mot okade på grund af upp- dags i Bromby vid London. Miss- roreeköffling *Motor; i förgår till ett tanke Ar åfven nu den fortfarande belopp af 36 millioner pund sterling. okande *Jack". Några skeplielaster, bestående at kött, vildt och frukt, hvilket hotades net Bonlangiet-oväeen. 1211. ett afomkr. sklimmes. ha måst företörae. Strej- 5,000 personer besökt möte, mom hölls ken på kolupplagen år Marin, och d. 28 i Cirque Fernando i Parie,-upp- poantegaren måste betsla 40 shillings tradde Laguerre eqm anklagade mot (36 kronor) pr ombordförd tunna regeringen och yttrade sig i ett lång- kol. Kol- och köttprisen inne i sta- te tal om riksrådens dorn. Försam- den ha stigit oerhördt. lingen antog en dagordning till för- Sirskildt en al de i samband med mån för 'hullingen Vid ingången idgunarbetereetrejicen stående arbeta- tringde en larmande folkmasen på inetilleleerne, nernligen arbetarnes och kastade sten på polisen. Berid- vid Londons södra gasverk, år far- na municipalgardister inskredo och hg nog. Gasverkets föreetindare, arreeterade många. tir. Philippe, meddelar nendigen i en skrifvelse till The Times, att gas- Damerna I Kalifornien hitta all- verket om strejken fortfar, inom kort tid på galenskaper och hvarje eAsong ej skall kunna kolna någon gas, bre- införa de någon nyhet, som kan ge das det Ar fara varde, att fyra fem- tidningskrönikörerna något att eyeeel- tedelar af London som från detta natta sig med, gasverk feries med ger, skall komma Det senaste modet år, att de ligga i mörker. alla baritirter vid Stillithafekusten i Karakteriekt At att oaktade alla sommar burit mask ter — •naigtet, dem möjligheter eont hota Londons då de badat, de förklara på fullaste ianvånares tryggheter, lefnaddrost- att detta sker af idel Ilygeninhet och stader och trelnad, de etrejkunde på betrakta damernas uppträdande vid det hela taget fortfarande Aro i åt- andra hafebad i Förenta staterna n,julande of allmänhetees sympatier. som opassande och eshocking'. el de evialste processionerna ka- Kalliforninflickorna begagna vis- stade• en mattan einielantor i spar- serligen ej långro simbenklader An bnaeor, sons asbetaree rAckte ut sina systrar vid de andra badorterna bland blcAtlerne, och många stora eller dölja i allmanhet sina vackra /retningar har eltankt betydande gestalter ån dessa; i det fallet anse belopp till strejkkassan. Strejken. de vist icke någon förändring vara ledare tara till och med haft för sl- af nöden. De finna intet ondt i att irigt att sitta i ging en stor natio- • firlöja denna skönhet för en beun- nalaueekription till fölnoln för de drande verld, som inan ej kan ha atrejliande. Det heter att skeppa- för mycket att bjuda på. redarne jetuval eympatieera med De unga herrarne drifva omkring hamnarbetarna och söka inverka på nere vid stranden och undra hvilkena dnekornas direktioner till förmån fo r drag "aen eller den masken döljer de strejkande. och huruvida den der fylliga flickan Att dockditekdonertia det onktedt ej vilja gå in på arbetarnee ford- eller den smarta engeln som går bak efter henne år deras hjerdas af- ringar far, enligt en ledande artikel gud i aålleicaptlifvet. i The Tinar., bero af dockornas o- förmåga att bira en högre lönestat. Oaktade dockorna på sista tiden ge- anm större liflighet i sjöfarten haft större inkometer, kunna de enteller- skrifver -Sigurd" i sitt senaste ka- dif — förklarar det stora citybladet leidoekop — ej stå ut med att tirpf311. arbe- Ingen nu lefvande yngling — som tarnes toriltinger. så tresot ej rede- nota bene lyckats bevara sin dygd rierna tilja betala högre hamnat- — har sett Sarah Bernhardts smitta gitter. kropp så i negli0 som just Redare och doeldirektioner skIl- Det var air hon reste förbi A live- Is således på hvitrandre, uren alla stad i solregn harogalret, och jag aro ense om, att hatonarbetarne i lagade att jag fick servera det mor- London ha det dåligt malde, och deg gonkaffe hon der reqvirerade. !lon isdan förut låga betalningen ned- Ila då okammad i heltiden och bryd- tryckt., till ett minimuns •I de en- de sig, kan veta, just inte om att trepeaörer, aum tulogeoetlIdes örver- dra upp filten alver sina rosenröd• taga fartygen. Inösande. The Times öron för en restaurationsgosse som anser derför, att hela detta system fa miste fOråndras, tamt att dockarbe- Det var ill Sahrab sa', nav hon tern• skull. arbeta under direkt upp- fick se girig : "Ah, quelle grarid ger- lit af dockornas inhemska. Om Sarah Bernhardt vador Och AlfsestRdlinrnit tyckte hon as att jag var "grann", och platsens flickor höllo mig verkligen i sex ini-- neder för att - vara en vacker karl, Anan tills de komna) pA hat-kalna tillsamman med pntronene p% Fors- dela guvernent, rom an dom att "grann" på frunekn Ar detentnnot *om storvuxen. Nu Ar Sarahs man, monokel,. Da mnln, (löder och begrnfven, och efter livet' jag såg den der morgonen i i kupa, kan Sarah mycket val för- söka att få ut beloppet af hans o- lyeksfalletörak kring. Alla franska tid- ningar uppgifva nendigen ett mon- sieur ()iditin gifvit upp flin anda "i Sarahs finner., och dessa armar Aro sådana att det år allt för sannolikt att karlstackarn slagit ihjel sig pl knotorna nar han etörtade i sin hul- da makas famn. Jag hade då hellre fallit från ett trevåningshus smids i en famn god björkved. Andra tidningar uppgilva, det Sarah vid dödsfallet Icke skulle vistats i Paria' der mannen dog, och några af mina landemAn ha doraf dra- git den förhastade slutsatsen att han ej heller i verkligheten dött "i Sa- 0, rahs armar.. Hvarfor icke ? dessa armar, de Aro lika långa som knotiga ! Då salig Datnala uti li(stiden i sömnen fick fatt i en af dessa armar, hörjude finn alltid net ingripa i sång- stnmmen, drömmande nit han hade sin spitteerkApp i lintiden och prome- nerade utåt Rue Rivoli i Seineste- den. "Och når salig Dernala rest ifrån Sarah, den der izAngen ni vet, och gifvit sig ut till Tunis som saltåns, låg han en gång och sof vid bivua- ken tued gevåret bredvid sig. Plöts- ligt fattade hon konvulsiviskt ont ge- vArspipan, kysste den passioneradt och livielende ömt och ilfverraskrlt: "0 min Alskling, kvad du liar blifvit fet 1" 0, han hade ett varmt hjuls. en- lig Detnala ! Når hen fick se två tAndstickor ligga parallelt bredvid hvarandrn på nnetiltikebordet i sitt krigaretAlt, fick han alltid tårar i si- nn vackra ögon och suckade till sin kalfaktor: "Jean, teg bort dem ; de erinra mig så emArteeng om din mat- mord smalben !" Ack, jag mins så vål ner jag ser- verat den förtjusande tragrdiennen hennes kaffe och hon spände sinn genialiska ögon i mig och ett : — Monsieur, ni år ingen kypare ! Ert vål vårdade pipskag och er riks- bekanta klackring byigare till mitt hjerta att ni Ar en Adling från Son- neri», en vicomt de l'Agunnaryd — Oui, oui, madamo ! Ja 'glis un- ga Eledenstierna från Wedisa sa jigg. Och 'så bad hon mig slå sig ned på rangkanten medan lokomotivet vattnades och eldaren sluta' sin smör- gåe, så finge> vi ep' åka litet con °rensk- lighetens högsgs lifefrAgor. Och vi talade ont skön konst och Jonasson- Zuckriasoneke aallskepet och den fina konstsmaken i NVexiö och på Kro- oobergehel; och så kommo vi in på kapitlet ont karlek, och der voro vi kan veta, hemtas lite livar, både jag och madenonen. Till sist lade hon sitt pekfinger på min arm och sa: — Apröpås, monsieur le redec- teur du \Veliga, vet ni bur jag all- reförst obset rernde min förste !il- skares trolöshet? — Non, madame. Pardon, men, Dien fördubbla prenumerantantalet, moi vet ett dugg om den saken, sa Jag- — Jo, det var når vi tillsammans sett ett snustönt. NAr vi .kullo gå hem bjöd han armen åt det langats skelettet och hade inte en blick för mig .... Vidare talte la diva om att hon gerna sköt med pistol och var för- tjust i soldater. — Alen — tillade hon skAlmakt — i min ungdom, innan biktad- darna voro npplunna2 vågade jag aldrig bevista någon målskjutning. — Men !malör inte, madame ? ... Jo, ser ni, alltid var der nå- gon drummel, som i hastigheten tog fel på mig och sin' laddstock och totalt förstörde min toilette genom att köra ned mig i den smörjig* ge- vårspipan. Och så for den gudomliga Sarah, och jag, stod der ensam med min kaffebricka och leddes vid. Ty vi alla genier, som tillhöra offentlig- heten. kanna enl migtigt dragna till livaranda. Pressen, .telidren, pre- dikstolen, trapettet, teatern, alla sam- verka de till mensklighetens förnöj- clic och upplogitran, och ingen kan @Aga livar dan ena slutar och den andra tar vid. Sm.-P. Mellersta Hallands Iliskötareflirentsag höll sistlidna keda& meddela* La- holm Tidning, i Heberg sitt 8e ordinaria sammanträde besökt af ett 334a' personer. Föredrag hölls af folkskollararen B. P. WaldtSu från Filma öfver am- net: Huru man skall få inkoinsten af' bina så stor som möjligt. Dervid framhölls, att don, som har utsigt att kunna sölja bisam- hällen, bör söka föröka dessa till antalet, mon don, som endast ge- nom honungen har sin inkomst af bina, bör lagga an på att hålla bi- samhållena starka vid intradande honungsdrag. Påpekade framför allt vigton af att inhemta en till- räcklig teori och praktik i bisköt- sel och att med stor försigtighet och etter fbregående noggrann öf- verlscggning utföra i birden fö- rekommande experiment. livad bi- nas skötsel angår, så anfördes sär- skildt, att der honungedraget in- faller tidigt, bör man invintra bi- samhällen så starka eom möjligt, helst förekomma svarmningar un- der det biets honnngsdraget ooh då ioko dela eamhallena samt att nu såväl som alltid förhindra of- verflödig svårmning. Der åter ho- nungsdraget inträder först med ljungblomningen, bör man söka få bina att svärma så tidigt som möj- ligt och att dela ramsamhällena så snart de väl täcka 9-10 hel-nor- malramar eller dermed jemförliga och hafva tillräckligt med bi och yngel emedan samhällena då hin- na blifva bistarka, när honungsdra- get infaller. Skulle några kupor då befinnas klena, böra dessa för- enas med ett annat samhälle, och om ett samhälle om höston har ett för litet vinterförråd, bör 'man i tid mata detsamma tillrackligt. Hvad i synnerhet ramkupan an- går, framhulls, att man alltid må- ste hindra bina uppföda for mån- ga drönare och att derjemte un- der dåliga honungsår i tid mått- ligt inskränka yngolsattningen va- re sig medels sparrgaller, som fästes i en för kupan passande fönsterram, hvilken nedsättes mellan ramarna, dor man vill sätta gritns för drott- ningen, eller ock kan man på au- gifna stallen inhägna en eller ett par honungskakor, om sådana fin- nas tillgängliga, hvarigenom man vanligen vinner, livad man åsyf- tar. Till diskussiousamne för dagen voro följande 3 frågor inlemnade: Första frågan: "Om undervisning i biskötsel i folkskolan", var vackt af skollärare C. Mollander i Årstad. Af diskussionen, som skulle utgö- ra svar på frågan, framgick, att det icke borde förmenas de skollarare, som hade lust och förmåga att un- dervisa barnen i biskötsel, att eg- na några stunder dertill, dock bor- de ioke biskötseln införas i folk- skolan såsom något nytt linne. Andra frågan: "Huru honungen framställes i mest tilltalande form såsom handelsvara-, väcktes och inleddes af skollarare Aug. Wess- man, Gotinge, som framhöll att un- der namn at sohweizerhonung, re- nad brösthonung m. ni. mycken ut- ländsk förfalskad vara med större lätthet såldes i vårt land än in- hemsk äkta honung, hvilket han trodde bero deraf, att förstnaincia 5. k. honung,. hvilket namn den dock icke fbrtjenar, alltid var fly- tande och hade en ljus färg, under det don akta honungen har stor benägenhet att försockras och i all- månhet har mer eller mindre mörk färg, hvarför ock köparna ofta an- se denna senare dock akta honun- gen vara sämre än don förra för- falskade. För att underlätta för- saljandet af akta honung trodde ibreningen det först och filmat va- ra nödigt att söka öfvertyga kon- sumenterna om deras origtiga fö- reställning rörande honungens be- skaffenhet (ty honungens kristalli- sering är just ett bevis på hans akthet), att icke blanda samman honung af olika farg och att me- dels lindrig uppvärmning göra ho- nungen flytande före försäljningen. Tredje fr n yigten af att hålla nytt - bygge i samhällena", väckt af J. A. Johansson på St- Berg. Enär man icke hann disku- tera frågan, framhöll J. i ett kort föredrag, att nytt kalhygge är ett vilkor tör att ynglet skall hålla sig friskt, bidrager till att hos bina in- gifva en större Ullighet ooh fram- kallar avarmlust hoa bina. Kak- bygget förnyas och underhålls& ge- nom att ur rundkupau antingen om' våren bortskars en del af de mest skadade kakorna, eller 21 dagen efter första svärmen, utgång bort- *kara hälften hvartannat år, och i ~kupan genom att inbangs nya kakor i yngelrummet och så ernå- ningom flytta de gamla åt sidorna. Då 100 exemplar at den bo/mil- da brochyren, rörande honungens förbkning, • hvilken af töraningea ntgifvea och i dagarna utkommer, ännu voro bland föreningens med- lemmar omalda, beslöts att de åter- stående skulle åt föreningens med- lemmar lomnas till samma pris, som de betala., hvilica förut hafva an- tecknat sig det-för, och att af de ex, som redan möjligen komma att blif- va öfriga, ett gratis skall utdelas till hvar och on af de medlemmar, som sällan bevista föreningens mö- ten, såsom en erinran om att de äro föreningsmedlemmar. Att justera dagens protokoll ut-. sågos Martin Nilsson, Stålarp, och Aug. Johansson, St. Berg, och, till revisorer att granska föreningens räkenskaper för innevarande år A. Wessman, Geting.) och Adolf Lars- son, Hörsås. Nada möte hålles första lörda- gen nasta juni månad hos skolla- rare P. Norrgren i Harplinge, då ekollarare N. kommer att hålla fö- redrag. sapoint S0111111illn afrefer tiebagen ben 10 feptember på eftermibbagen end extra- töa tig Srlipon8 Ration i Gråna met anlrbninq af be Pljanbe baj bronitanbe manorrna. 1 43riiiit Gert rom mer alt Uttaga i be trjletlign !ON höffmarn3Drerna i hallen af 1 Pabrrbon. Wrinfrit rommer nit diftlia bbearvarteret, tå tet i tenn fårloato famaileriregementc ben filthatt, ed> lem ban nu neligen lammat, genom hurtighet blont tef; hånar år hititrabt att i manboren trift:Ra. )risfen hem- rammer ej till maststarn i Ce- Kitir. iStrtigen af Recire. St. in:t hat Prortnat, att 14:tanten i anlita lif- garbet odi lifregementetå hularfdr, her- tigen af gierife, Rall tider fåttljeurtbf- nitigarne i 9fåtie unter ieptember må- na, henftOra f.itoin abjutont bob it t- rut Pr fatvallerif8rbelningen. 23orginäilarebefattnitsta i .(jalnt- flat il)fre at talförorbnateborgmåltaren beifkitet ZotnrhIrlin, bargmåfterne ,Detfelgren i Stungebada, Cergmart g Qgnell i e4trutia etb ,tagberg erthing, ribosom aValm i i c Irnanui, ftatOtiolorir gircehrg i 9./Ial• antitbren tittitencrenci i 38efbeieg, lånfnctaiit Clutersion, cora lin2nototte 91.tinterg, aubitören fight= t fink e. brabsliårbingarne Setterreit i 9wenljunga, ,flt5Sa i t3enereber2, Lc- beliebiblb i 3bIttåeista. ,tult i Q38te• korg ed? ftatehffal Crtiftrien i stod- 43allnebs låge braubflobilelag. Getett mintinibelo0O(t. 2 9, nilUfon lu- ne-, nu år 8lreettreftentl, lemmer bele- att alt reban bru I nafta månat, 1,6rja fin irefianibet cch fåtunta aufwara fet be iccfunte fiStidtriagarna, låder 4). p. 2.111-fengtaittalet 1 hdrsoarante pr- beigogi i:vrår mit, Unna termins bbtjan till 17. Ifflib i går fbrtåttab itifttlfaing intog. i kireanftalien Hott 1 nto tår- inne, Znt månbag tager unterivill- ningen fin Hrjan. rea flöibfure, im hår råg.itt le- tar' toft gag rit nt.inat har, berlaglio nog, blifteit Obruten, i bet alt ten vi- tt fre jUjbltiraren, be 2intacen, brått OrbetareförfOrriag. C.abolinå tegel- brufnclag bar mot elnefifan i bolaget %tjt i va låtit f6e(Pra famtlige fina roib tegelbrutet anfbilbe arbetare kalle tegfl- mitftarett till 1,000 troner rulett. 5claget betalar ljelf premierna. 1Rititbranbta it ue& tia wara stå tillbaraaång, Teban the- frcifma fi3tfigtigbeticitgårtcr noggrannt larttogitf. 91,iget ijurtemeatl har rj be lenare bagarns intLiffat. Wiagelfebiteftör annialb tig åtal. Zill k■leaD 1 t6rta numret unter natnta rubtlf titeln flata aughnte rn af (surt twarlfonftareln trio katruffati hinacril- f‘inarlir. 3. e, C. 14arlogon, bel jeflitie- ombutilmannen gjorb aurndlan cm hal mot Kingeljett Nubb, hr 03.9Zorrman, fi5r latit angihrelfe, m3 anftrait att aSente trartronftapet blittsit efter natta• bhlig atintålen frtatt LitifflOt(Uru bållåt fatillif6thr of Kinanhirtilltre0( 11 tjesittlel alfan id grunt, af De utr- lu;ringar lom irlb nårtaa fåthik Dm- • etirålante bet orrithimte difteri• btteget Sr n got iåtant af Nisiteårto- ftcrelfen ej utgrtatt. 0. V. iyidttienelfningarna i Chief. Ok• fen för getterolliaben har utfkbot en Urbild onarattanbe promemoria titt let- ning :inner fåtttjtafttfaingatile. Vro- aremorian år lettrist,' i Ingnid buirent- altielningar, af Slira ben ene arbaat- tar kuppensl faIttnieg, flera cc tam- enaufåttatag lamt Den (mrs eniniat - &inindning i htiaJiallet och bula. slaf xtrarank,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.