#339090; 4116~~3:4.43:49».:W~C*1 41 41 kl 3~4:9~1XXXÄffiffiä Spårlöst försvunnet 1 London. Det öde som drabbat en i Wies- baden boende enka,Jeanette.Mayer, har i Tyskland vickt ett ofantligt deltagande. Henne. ende son, en mycket lolyande 24 årig man, Sig- mund Mayer, har spårlöst försvunnit i London. DÅ anodren senast hördo något från) honom var han i Liverpool, till brandråt, hau skulle begitva sig London. Det varade emellertid o- roande finge, innan han skref igen. och då hon vid förfrågan hos det handelshus, för bvilket han reste, tick veta, att detta Alven saknade underrittelse ocu,hennes ton, gjorde. am:Ulan ont saken hua Londonpo- lisen, och denna tå vål tum tycke konsuln och några sligtingar gjorde nu de oöms möjliga anetrångningar för •tt finna don föravuone. Ty 'arr ha deras undersökningar endast lett till att ett rånmord föreligger. Den saknade hade mycket riktigt på bestämd dag kommit till London och enligt sin vana tagit in på Man- chester House; derifrån hade han gått pi affårsbesök. Sedan dess har han ej dynts till, men af fyra bankanvisningar, som han bar på sig trått sitt hua, ha två den 3 och 7 september utbetalats i Hank of Eng- icke land, men, mom det visar sig, till Sigmund Mayor. Den olyckliga modern har utlof- Henrik Larson (Henriksons has, Laholm) JR rekommenderar sitt välsorterade lager, rör Hösten och Vintern, af Damkappor Modellkappor deribland ett vackert urval af: pojke.) JR från J. A. Wettergren Co GOteborg. Beställningar å alla slags Barllkappor • 1111R- emottagas och utrdras på dagen. Profning sker en halt timme etter måttagning. Vat 1,000 marks belöning till den, som kan bringa henne *likna upp- lysningar om hennes om]. De som fästa afseende rid en proper och välgjord Kappa torde observera att samma skickliga tillskarerska 801i1. föregående säson- ger varit anstalt hos mig, fortfarande förestår Kappsyeriet. livad krigen under de 34 sista åren kostat, Ett rikhaltigt urval at' visar följande statistik, som uppgjorts Ikapptyger- at den bekante statistikern dr Eng,e1: Krimkriget: 750,000 man och 7,960 miljoner mark, det italienska kriget. 11359; 45,000 man och 1,200 milj mark; det danska kriget 1864: 3,000 man och 140 milj. mark; det nordatne. rikanska inbördesriget från 1861- 65: 800,000 man och 27.200 milj. mark; det tyska kriget 1866: 45,000 man och 1,320 milj. mark; expeditionerna till Mexiko, Tonking och Kochinki- n,: 65,000 man och 800 milj. mark; det tysk-franska kriget: 215,000 nian och 12,000 milj. mark; det Bulga- risk-serhisk• upproret: 25,000 man tuark; det rysk-turki- och 700 ska kriget 250,000 man och 4,500 tnilj. mark; de sydalrikatiska krigen: 30.000 Mali och 35 milj. mark; det atghasnk• kriget: 2:..0,000 man och 53 milj mark. Tilleauttnans 2.253,000 tuan och 56,709 milj. mark. Am:lirkas bör att antalet af dem, som senare ha dött af sina oår eller sjukdomar, som vållats af krigen, ej Luedrilknato. Czarfarallien lir den 1 oktober skula letnna Kopeubatnu för att Gi- ver Kiel resa till Berlin. Olyckshändelse och spilda men- Diakoni. Från Detfiring-terassen i Quebec nedstörtade i tisdags en stor klippmassa och krossade åtskilliga 200 fot djupare belägna bus, IS personer Utlades, omkring 20 ska- dades. Omkring 50 ruenniskor låna vara Legrafna under ruinerna Underbar räddning, I en :tri_ - exploderade 21 augusti en ångpanna. Endast maskinisten befann sig i 11;4;n:iden, då olyckan egde rum. Hela huset sönderapringdea. och åns patinan alun: ' fades cu sträcka af 300 fot; muski- niateu hamnade på en 200 fot från qvartien liggande stenhög. dock utun att erhålla några farligare skador. , ivarn i Gallas. Underrattelsen om Stanleys marsch mut afrikanska ostkusten lår vara mindre pålitlig, De mar- scherande uppgilvao nu vara en stor "elleubenskaral•n", 3,000 Man stark. Whiteohapelmördaren tror ulan sig ou åndtligen tara på spåren, meddelar en Londontidning, För icke så långe sedan bodde i London, eller rättare i utkanten af hulvtid- staden, ett välklädd nian, som bod- de ensam i ett hus sedan hans hu- stru öftergifyit honom. Vid tiden för det .loode Whitechapelmorder, uiidt under det som polisen var sunt ifrigaet sysselsatt med sina ef- terspaningar, sålde denne man plus- bo sina moblen och försvann från trakter under föregilvande, au lian Mimade resa utrikes. Eu af gran- narna korn sedermera att tänka på, att han sett mannosu i fråga på mor- gonen efter det ett af morden be- sitta komma hem i en så hesynner- hg dar, att alla som mente honom IZtviaals derOlver. Hane förklaring, all det hela endast var ett upptåg, nOjde man sig med, och når man frågade hur han fått ett par blod- 'Lackar, ma syntes på kltderna, besättningar släta, randiga och fasonerade i flera färger, iifvensom skinnbesättningar till platsens billigaste priser, hos X 3Ct Henrik Larson P 33% g gg.» 03• gg g.g.ik * i i tal svarade han att han biifvit öfverfal - len. En tid bortåt ninkte ingen vi- dare på siken, i synnerhet som gran- nare' voro fullt ölvertygade att han begilvit sig till Amerika; men mark- vårdigt nog, hade mannen åter va- rit synlig i London samma morgon som det granliga dådet på Pinchin- street föröfvades. Man vill erinra sig att han visat sig just i detta distrikt. Hotande allmän europeisk strejk. I Brntin, den stora fabrikeetaden i Mahren, hällo teer in tusen spinne- riarbetare i torsdags å. d. ett möte. Alla talare som upptradde manade till ■ idtagandet af förberedelser till den allmänna rum opeisk• strejk, som lr föreslagen att börja i maj nista år och skall gå ut på att framtvin- ga en normalarbetsdag •f åtta timmar. Strandad örlogsman. Engelska kanonbåten Lily hal strandat nara Point Amour (Newfoundland). Fars tyget sjönk. 7 man drnnknade. Be- tydliga penningstinn:nor och andru , Ardefeneinål Bingo förlorade. Dubbelmordet i Berlin. Skråd- daregesållen Klausul, hy ilk en sAeoni tö: ut berattnts, anses halva förölvat dubbelmordet i Berlin, liar nu, bun- den till Kinder och fötter, lorts till Berlin och underkastade långa för- hör. Ilen bedyrar sin oskuld och visar stor rulllo. Klausin, soni förut varit atraffail och tillhor en illa kind &lågt, lie- skylles alven för att ha velat taga den familj, hos livilk•ti han bodde, af daga genom gift i maten. lian @jett sade, att han låtit dra ut en tand och åt derför icke. Alla de andra sjuknade. Klausine kamrater ha berättat att hau under allehanda förevändningar sökt fösa)* dew skaf- fa sig arsenik. En fru Hopplitick. som nu Ovan bor i huset, menar sig endast genom en slump ha undgått att blifva mör- dad. Klanen' hade hed' henne visa honom beunes mana sparbanksbuk, då han aldrig sett en berlinek sådan. Just emedan han var id intrigen, svarade bon nej; hennes tean hade låst in den, sade hon. Då hon så en dag står i köket, böjd öfver en tvättbunke, ringer det ute i butiken, och i det hon vinden sig om, får bon till sin hapnad se Klanen' stå titt bakom sig. Ilan hade smugit sig in i etrumpluten, hade bon trott au ban velat @tjata, men sedan mordet blef be- gånget, år hua ölvertygad om att han 'kulle dödat hamla , arm icke 0» — Herr ordrörsada! — Herr llohnertt har ordet. — Jag håller före att. det Mir alldeles för dyrt för kommunen, som det nu år ataldt med gagnie Jakob Larsson i Hagen. Der sit- ter han nu i sin gamla stuga och vårdas af dottern och,har fulltoni- derhåll' fattigvården. Underhål- let kunna vi val inte komma ifrån, alldenstund gubben år utgammal och orkislös. Men stugan fartvar reparationer på taket;tör.minståt. ta kronor, och ved går det åt alidh les förskräcligt. Jag tbreslår stugan må ritvas och gamla Jakob flyttas till fattighuset. A — Herr ordförande! (Ola ryckte till. Det var &lm M» Men hur det var så släppte han inte far and& förrän han kom dit. Inte tbc det han _tyckte han be- höfdo lära något. Nej vars! Men han hade hört att pojkarna hade det bra der och att do sjöngo "tyrr- Nol det går inte, nämndanniu! staindt" och voro ihop och hade llogfardig kan pojken nock bli au- trevligt, Och far tyckte det var die, utan en satter honom i folk- "tosingaforor", fbratae, men i no- högtItrdsskolan. vember for Johan dit i nya svarta — Du talar som du har vett te, kläder och med två stora ostar och Ola! Mina pojkar har då, gudske- mycket sigtebröd i skrinet-. lof, aldrig varit sturska af sig; mon • • • det tår jag säga, att så snålt* som Det biet* vår och enan smalt bort di varit sen di kom frau skolan, från liackamitla gråa tegar, som var di då inte förut. vantade på hart och ärjekroli. Och — Jaja, kanske den kan passa Ola och mor Anna vantode på sin för uåmndamanssöner, men tjor- pojke. dingsbondens barn tåt ha nock af får allt stä' en pojkastot- folkskolan, tyckte Ula i Baokanilt- ting te sommarn, för nu a nock Jo- la, lade grtnaman i vagnen och han så lagom griaker te å gripa i sttngde dörren till kyrkestallen, arbetet, muttrade gamle Ula, der der nauindamannen, som var med han gick och smorde vagn och stop- i felkhögskolestyreleen, slikt upp pade liosaek ror att rom till sko- honom tor att värfva en elev at skolan och en hyllvad hemmason lan och hemta tideikommissarien till Backa:a:nåla. åt Backamåla. — Du kan gerna tälja ma, gräb- Och så satte de sig upp i vag- ba, och höra på deras stollatoror, nen, Ola och pojken hans Idet be- sa' han till Liva. tivaina frarnsatet, och mor och gra b- De rutan dagen före examen, för tian der bak. Ju närmar(' urtill- föreståndaren för hög)Årds.skolan htåndot, desto mindre aktning för hade gett ut ett ord, att det voro Ivinnan; och de voro, ht111.11111eli roligt om föräldrar och målsman att saga, några riktiga urinnevåna- afven hörde på undervisningen li- re derute i Backainala, fast Ola ha- te och inte bara voro med vid sjelf- de både liggtjedersvagn och pen- va avslutningen. gar på banken. Nar Johan såg dam komma kna- Och nar de kommo till bords, kande nere på vägen, sprang han högg pojken först in- på doppat:å- emot dem och ropade ^God dag! m, och nar han sedan legat och God dag!" och lytte på mössan. hyllat på soifelocket en stund, skrek "Ptro:-' sa gubben och tittade sig han till, så grabbat: rent hoppade både till höger och venster etter der hon stod i skapsdörren och sat- herrekarlen, som pojken lytt på te in maten: mössan för. Men der fanns inte en — Far han 1 vaunat hästen? kristen sjaL Johan måtte bestamdt — Nita . . . — Töcken I da vettit å låta kri- lytt pil mössan tbr tarsgubben? lim! aturet stå på då viset! Fram på dagen 'skulle herarna Och så lommade gamle tar ut, leka auckutustauluial och Ola i Bac- medan den långe pojken vände sig kamåla höra på. Egentligen skul- på den andra sidan och njöt sin o- le det föreställa ett tattigvårdssam- störda ro. mantrade, och de hade diktat opp Men "hognirdig" var han då gud- en kelnu hop med 'ärenden" som skalor inte, Olas Johan i Backa- skulle algöras, och Johan i Backa- måla, det var då en välsignad sak. nulla satt der också och skulle tb- Fast han var tjerdingabounason var restalla ledamot. Och förestånda- han alltid inert på supning hos herr- ren tör högfardiaikolan, herr Hol- gårdsdrängarna, och nar di svor så me:IN satt der med som ledamot av or hau :med, och nar di gingo u- och var rysligt snål mot de fattige te på vikarna out lördagsnatterna och påståelig och hård på allt vis och turås oljud så hördes haus fri- när han begarde ordet. Men nar ska stämma öfver, alla andras, och Ola tittat lite på hanne milda antåg- mir det vankades auiörj, var han te och varma blick, förstod han alltid med om de första rapparna, gudt, att den der magistern aldrig det var en tretlig, tungangelig kunde varit så der svår om det va- pojk, bom det skulle varit synd au rit allvar, han ville virat bara sa kundens ringande med klockan kom- mit henna; att vånda sig ont. 1 Folkhögskolan. - - skicka till folkhögtardsekotau och livad det var för Iljortelse på 1'u-i- »tita griller i hutve't lat-n& — Herr Johan Olotissou har ordet, — Jag vill val inte tro att det af den siste ärade talaren framstål- da förslaget kan vinna pluralitet bland man med hjerta i bröstet och som vet skatta betydelsen af ett e. get hem, afven för den ringaste och fattigaste. Mina vänner! Der har nu gamle Jakob Larsson aetat i sin egen gamla koja, som hu; strafvat ihop i battrekdagar. Um han också nödgat. sta kommunens nådebröd, som varit bittert nog, så har han dock fått, åta det under e.. get tak, låt vara att det varit uselt och otätt, och hane snälla dotter har ömt. vårdat den gamle. lek* han I hjerta att skilja dem åt, att för ett par kronor och några ved- pinnar drifva Jakob ur itittgliem och hindra hans dotter att tylls den första och skönaste af alla plig. ter, att vårda och hjelpa sin tut Jag yrkar att Jakob Larsson må få sitt underhåll på satt som förta och att åtta kronor beviljas till la- gande af kojans tak! Det biet så besynnerligt varmt innanför västen på gamle Ula. Ja- så, det var tocket der de tinga li- ra sig i högtardsskolan! På ettermiddagen hade de landa- brukskemi, förstås bara de första grundarna, och så hade de 'tvag- ning. Pasagödseln hade funnit vag an- da till 13ackaruala, men Ola hade aldrig vågat köpa mor an högst 2 säckar, for han hade bort att all slags påssigödaorpssisade inte precis for all slags jord. Tank om poj- ken begrop sig på att valja: Och sa mindes han hurudant det var häromåret när han skulle dika af maden dernere i kohagen. Bå- de Ola sjelf och kyrkovarda n i Bois- åkrit och Kalle Smed, som var ou gammal odlare, gåfvo aig ackurat don fule på att fallet skulle vara åt vesten, och Ola epilde bort mån- ga dagsverken förgafves, för mar- ken haide håndelse vis åt söder, fast det inte såg må ut. Tocka stolla- stycken behöfde en då inte råka ut för mer, nu sedan Johan kunde den der atvagningen. Nar Ola vaknade morgonen der- på, svajade blågul flagga från akol- husets tak, stora salen var löfprydd, det var mycket blommor på kate- dern och ärebåge öfver fönitudor- ren. Och på alla vågar konnuo ,,kjutear från alla håll, och presten kom också; så något så varat syn- digt kunde dat (få basta:11dt in:e vara med den har skolan. så klingade koralen ut genom öppna rutor, och Johans i Backa: mala friska stamnia klang högst al- ven nu — liksom på lördagsnatter- na dorheunna, men intet moders- hjerta behöfde darra, inga biban- kar, staket och grindar behöfde la- gas etter den sången. Upp i katedern trådde förestån- daren och höll sin afsl utni ngsförelås- tång öfver "Sverges natur och folk- lif". Nog visste gamle Ola förut att fosterlandet räckte en bra bit bortöfver Backamila, men nar han nu, klart och åskådligt, tyckte sig Se de skiftande naturtöreteelserne i olika landskap draga förbi sin syn, de olika provinstyperna trad& fram för hans öga i brokig mång- fald, och hörde huru jernvagarue i starka, stålfasta armar, trängre och fastare an fbrr sluta samman alla Sveriges barn, förbrödra dem och nöta bort kantigheter och tör- domar, då fyldes hatis gamla kol- a hnfvud at nya tankar och litar;' hjerta af helt ovana känslor. Och detta samma folk hade la en tid då ännu ingen ånghast bar »vet:lekar:le i hvaraudras *malt) da darlkarleu var eu framling Or autåliludingeu och norrlaudingeu sillan hade sett hur en blekinglax) alg ji daut,ocd hocsjkalkoaenht sig otrni stoglIlvas ettoucli! gull och hf och h blod lyr att å eetnt b tibtrbaf lifv da;etta ochianB d,ek a oani chålokul a %lur Ola var i *lagt med detta folk, ocia hans Johan skulle göra sist ha- der • • •
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.