sin utstyrsel och rikhalti &rikes. Xejsar Wilhelms besök i Åttien har sin ograkilda hetydelee, auni ej må underskatta*, alg er en samtida. Det ar ett ny tt led i den utrid, som den ung e kejsaren på så måna sitt för emot franskt inflytande — en strid, allt och vid Irrar. som han för arver je tillfalls.. Denna strid hyllar icke heller i Athen. Det franska inflytandet har dittills der varit det förherakande. De franske pciitici synas först ha te. lat fillkannagifa gitt missnöje med gifta att grekide kronprinsen si g med en tysk prinsens' på så Gert att franska sändebudet *kulle taga permission under brOnopelhgtidlig hetero.. Man uppge! emellertid den - n• plan och franska sindebudet,gref- ve Montholon, lade tvårt om au på att spela en så framtrådande roll som möjlig t. Få dagar före bröllopet bragte g refve Montholon stor för- virring i hofcnarekalkens arrangement lita si g utnitn- g enom att plötsligt nas till ambassadör, h hitrige n om han fick rlf till förelade framför de van- lig a alndZbuden och förmodligen &f- een framför — grefve Herbert Bis- marck. Äkta komiskt förefaller det att Italien g enast gaf titt andedub gamma rang. Men hur lustiga slika schackdrag kunna förefalla en icke diplomatisk iaktagare, visar franska ,Andebudets uppfattande dock en rigtig, uppfatt- ga am; , 3tal+~.4:0~3>Xi ling af illustrationer, kommer att st ntgifvas i omkring 20 hafteglivar.. XiliXOYMMY.004FNMEXt~:t301#11»ff af trenne redan utkommit. Priset på hvarje häfte år 2i öre, och ut- Henrik Larson (Henriksons h)l8, Laholm) rekommenderar sitt välsorterade lager, Pir lästen och Vintern, al' aKk. Damkappor Modellkappor --- Af Teosofiska samfundets gnfier har åttonde hattet utkommit ils,. hållande bland annat ett svar tia d:r e. D. af Virsbn (rörande en at denne i tidn. "Vårt Land" Metra p'blemisk artikel mot teosofernaj samt dessutom .en ganska låsvård artikel: n Karma såsom en tröst i sorgen". Den ifrågavarande pari. °diska teosofi-literaturen torde va- ra förtjent af mer uppmarksambet, ån den i allmånhet åtnjuter. B —g. deribland ett vackert urval af: från J. A. Wettergren c Co Göteborg. gabolm. Beställningar å alla slags Dam- & Bankappor Kappa torde De som fästa utseende vid en proper och välgjord Piregående att samma skickliga ger varit anstald hos mig, lltarreubering af feeentinitlersbe- ctitDatt Donitapitlet t hitteborg 4oe tont. ;paja ett af torim- nifteru t 1194141e och .4.jerby låna:uhu- gar 2anicl tflarentua i /toa anlOnte g, att satte lartatle 2 .3 mlf ier 2 tdesfiage i ifleinge j3t, humret biflod pi 2u at intell iniblaitan 1892 på atrenoe upp. låta, måtte ;Otaliga:c på 2t) åt ?dn hataula Inibfalta utarma/trut% bar fara- ntarrottraium tillftyrtf, att aniolutrigrn måtte btiallatt, ute° tuttor att tarrra• ettingen alerfltålla ar lastspadet o4 ten. befpbc i Oallaitei låu, t rabatt men LaUegii tutiai■ relfe Den 5 arg 1%2, lamt att la 'handa ruin oCI) lagenOctic wiD bohållet tamt) unDantadao, att ta toatatiaifter idc Datum alt lafita bt. Ofliat utrymme, Rang'. mapt bar på artutD bara( bifallit Guidat:iden. 9--D. rbronat °mottagas och utföras på dagen. Profning sker en hall' timme efter måttagning. ning af situationer — att Frankrike 8118071— tillskärerska 80111 hade allt skål att icke lysa med ein observera frånvaro, att icke hinka si g, utan /ort/M .( 111de förestå?. Kappsyeriet. tråda fram på arenan för fransk pre. stig., fransk kultur och franskt språk harg tillbakataugande i orienten Ett rikhaltigt urval af på lang dea Ifven ,kall få politiska följder — firren om slaget i Athen på förhand vig förloradt. Ty förlorad' var det. Redan tan- ken på att den mig tige tyske kejsa- släta, randiga och fasonerade i flera färger, lifvensom skinnbesättning(?r ren skulle komma till Grekland hade till platsens billigaste priser, hos gjort ett fiffigt intryck på de l&itror- de sydlingarne, i livilkes visor för rekiska kron. dag en det lektum, att g prinsenaus namn år Sofia, d. v. s. nedom, varieras på flere sått -- bland annat hela. kejsar Wilhelm som .visbetena broder». Ännu större intryck skulle natur- 99«AtO i 9 1.9 .3k lig tvis kejsarens personliga upptrir- siande på Athen. klassiska mark at- Ohm, ocir kejsar Wilhelm upptrudde Hungersnöd i Nordamerika vore en skam för vårt folk; pro- bruka vår magt på ett hederligt nix med vklberAknad pomp och prakt. Skörden har ela_gii illa ni t ett stor test höjdes mot vördnaden tör la- sätt. Kommen ihåg att det aldrig Trots de "må bustudelörhallundenu i de l af territoriet l5acota i Förenta stal' Varna etc. Någon tid förut hade skulle lyckats OSS att med seger ggekiaka bufvudstaden hotfe lian med terna, till följd hytta! &Iver hundra- samma förbund arrangerat ett ör- utgå ur striden om vi icke strängt te, der utan diskuterade frågan. hållit 083 inom lagens gränser. sig ett kol je på i«) personer. tusen inenniskor aro prisgilna åt hon- Ej helor i sprIligt alseende un- gersead. "livad som bordur göras tör att Strejken betecknar sålunda älven derlåt kejsaren ett uppitilda som lör- undgå den komzuande omstörtnin- ett nytt skede med atseonde på lampe för tyskbetrne tutlytaude. En Sex svenska ängar° trunkera re- 'Ungen". Alla af öfverkle.sseu gjor- förhållandet och. känslorna hos tysk korteirpoudeet ber-tittar, att ko- das La Plataftoden i Ar getina och i da löslik att bota .eländet stämpla- massorna och klasserna. Afven på nung Geor g vid kejsarens ankoreet ;legat-ile afelium' i Stockholm under- des der som löjliga och värdelösa, denna punkt har arbetsnedläggnin- till Athen pekade på hofekipagen handlingar med en i nritnoda lund såsom arbetareförsakringskomitns gen inecllbrt en förbättring, och Rået orden evoici les loituree! och bosatt svensk baron Fock om inköp förslag till ålderdomstörsörjniug, det är min upprigtiga önskan att att kejsar \Vilhelm derpå svarade af ytterligare sex svenska augbåtai, den moderna valgorenhe.on ii. us. denna förbättring måtte visa sig ~hon gut!. Såkert Ar att konun g al dem 2 från Göta kunalbolag och Alrbetaren måste bettuta sig på att hållbar och fördelaktig". Georg rid g alamiddagen i sönda gs 4 som trafikens Östersjön. Dessa snart ötvertaga stirallallets ledning Sådant tal är naturligtvis for vå- utbragte sin skål på (randa, medan sisteämila ångare skulle öfverlörila af Vällustningen-usfrugen, som endast ra egna sig så kallande "arbetare- kejsar Wilhnlm höll sitt på tyska - - svenska besattningur och anvautlas suger arbetarens blod, måste k:t- ledaren det samma som en hädel- med ett par slutord på grekiska. för att frukta jaruvagatnateriel IrAn stas ur "stolen, tu. ut. se, säger på tal härom "Den Sv. Sådant kan synas vara småsaker, argentinske kusten inåt landet. Man vet, nar man läser sådant, nrbetarou". Njkterhet och respekt men de ha sin betydelee, Dfver allt i sannerligea icke om man 'flest för- lagame — dessa ting inga ic- Europa föres denna kamp mellan En olycklig tjut.. Tidn. L'Italie skall fbrvåna sig öfver okuni.ighe- ke alls i det recept till arbetsklas- tyska och tragiska, och det kan ej beramar att på Gulna, bringan' hår- ten eller deu atsigtliga förblindel- sens hejning som vår moderna ar- Nekas att kejsar Wilhelms personliga ourdagen stud en vagn, lastad med sen hos dem som inbilla nig att betsrörelses målsmän hopgjort. Det ingripaude för ',ikhetens utöfv•r sitt spanuull. tjut hade kommit in i med sådant prat kunna hos något är med truts och rited hut, med inflytande. va gnen höll på att aktiva en af spatt- så nar tänkande menuiskor af an- skrafvel och gatpujkaktigt uppträ- målnickarne, då en jernageeienste- nan ras itu du sjelfva för sina slyt- dande sunt en stor samhallsrelorm Om elektriciteten% användning man gick förbi. Tjufven gömde sig ten vinna några sympatier. Såda- skall genomföras. Europa har Edison efter siu hem- bland elekarne, men samtidigt stång- na "folkvänner" aro icke arbetar- komst till Newyork uttalat sig des vagnsdörrarne och plombera- nos rätte man. En sådan visade binda: des. sig dess mera chefen lör stora Lon- 1 Eagland har nian icke gjort så Der satt lian. Strax derpå inkopp- donstrejken, John Bums vara. synnerlig t stora framsteg i elektrici- lades vagnen i ett godståg till Mila- John Burlyan: Det heliga kriget, Framför Oss ligger nu det tal, ' som teatro •ni Andning . SArskildt i fråga no. DA vagnen har öppnades, upp- han efter strejkens slut höll vid Torsten Hedlunds förlag, Uoteburg om elektrisk belysning 'indra en gels- acka. Utriven, som i tro dagar be- ett stort fon/möte i Hyde Park INA). .mannen tåligt efter, derför att de funnit sig i va gnen ock lifirArt sig Hvem hur ej hört namnet John anta git en falsk teori. .1 Tyaklahd med ',pannån, nieu lidit svårt al törst. och deraf mycket kunde vara för all verldeus ejelftagne 'socialisti- Bunyan, den frejdade drömmarens, hade nian kommit lika långt som i ska arbetsledare, att lära om de och haus monumentala, öiver all Amerika. 1 Berlin kunde man gå ville lära något det gult är. Så verleu i hundratals upplagor sprid- långa vågar utan att se annat Au har sade han till sina skaror bl. a: da verk 'Kristens resa",? Det är eliktriskt ljus, och det var Edisons "1 hatven tilkämpat eder seger, eu pendant till denna beryktade bsstirada mening, att inom fem år men nu koller det att använda den allegori, som härmed aubetalles åt skulle gasen i Berlin icke laugre Med anledning af Stockholine-so- ra rätt sim. Edra inkomster sko- allmänhetens uppinarksamhet,hvar- manteln för belysning. Alven som drifkraft hade elektriciteten börjat cialisternas bullrande och demon- la blitva större, auvanden dem till at den i hög grad synes vara fur- artandes så mycket i Tyakland, att etrativa satt att högtidlighålla sin att skapa eder buttre och tretiiga- tjeut. Den år nemligeu, och det- anförares, Hjalmar krantings, fri- re hen,. Ulözumen icke att vatten ta kanhända i egunuigare mening tillverkaras af maskiner icke låtrnne med alla beatIlloingar. Det systern, gifvaude ur fängelset, innehöll och icke öl har fört eder till se- än "Kristens rem', en andlig 'spe- Smålands-Posten har uns dagen, turs- ger. Skyn värdshusen och täcken som anandes, *tamde fullkotuligt gel, ja, såsom inledningen till ver- der utvanstående rubrik följande t 'stället på edra hustrur och barn. ket uttrycker sig, en rmenniskosjä- örverens med Edisons. reflexioner, som vi obetingadt un- Den största njutningen består i att 1 Frankrike hade utan också gjort letts anatomi', der under allego- derskrilvs benet hår nedan in ex- försköna lifvet tör våra kära och risk pereoulikation meuniskohjer- agera frounsteg. fast ej trå stora *om i Lens° återgifva. Tidningen mager: förskaffa dem en god och sorgfri l'ysklaud. I Paris hade han sett de tats hela mekanism blottas på ett Socialisterna i Stockholm kunna tillvaro. Visen eder ömma mot nästan underbart sått., alla dess be- Lusta anliggningar i verldeo. En- omöjligen låta något tillfälle gå edra bana och låten edra hustrur g elsmannen hade begått det felet att gär och lidelser framträda i lef- sig ur bönderna att samlas för att årujuts en båttre behandling. Den vande gestalt. jruit smitta vig lör risas platser, ning•rna genom upphetsande tal, ja vilda stora :reform som det lyckats oss brartör de alltid, då •nlagg Boken, som mycket erinrar uns 'Aren mot samhället bringa hela att genomföra i atiOningsförhållan- skulle utvidgas, måste göra loran- Miltons tvenne verk om det dring ar i de gamle. Edisons system, denomdemeeleata flocken at arbetare, dens skall och bör utgöra inled- ibrlorade och återvunna paradiset, tör hvilka deras fraser något getk- ningeu till ett skönare sena följdes i Paris och Berlin, var och lyckli- innehåller så att saga eu ny solu- la, i fullt harnesk mot saniftuids-‘ gare lif tör livar och en särskild demens,' gå uttånkt, att nya kunder tion af "det ondskas problem" med ordningen. led anledning af de- bland oss. brede antagas ytan extrutgifter tör alla sina corollarier, en ny sjalens ras ledares+, herr Brantinge frigif- bola g et. Europeeree hade Innu icke Strejken har lärt oss livat'', vande ur Långholmen hölls at ao- magt en nara baminanalutning och krigskiaturia med alla mina storar- slaktrisks snåtapparater nias i Anse- tade eeenerier. rike, late de hade billigare kullor- cialdemokratiska förbundet i Stock- orubblig enigLet gi1va. Den har "Det heliga kriget" har flerfaldi- holm offentligt möte, dezNid det visat oss att de fattige icke lang- bruktring . Inom kort, menade som vanligt naturligtvis icke apa- te sto kapitalets 'daltar. Låtens ga gånger upplagts i evenak Ofver- "kulle Alven Pari" b• lullaandig 'sanning. Den nu tbreliggande of- rade. på kraftord. Ordningsstad- 01,0 elektrisk belysnin g, som år billigare nu elven i liaintiden stå tro- vortiyttniugen at arbetat, hvilken gen tör rikets stader, heter det, fint N des osed gas. och enigt sammanslutna och .4t Kapptyger- & besättningar Henrik Larson 06k t. 1;cgt:3;. st.* .;timtSt kommer ett sådant hvar fjortonde dag. Vi afsluta, donna lilla antuålaa af arbetet med en tbrsåkran ora, att allmänheten gör en ren förlust genom att oj göra bekantskap m ed detsaututa. AMAAA~C9AAAAMM##Xt Literatur, Arhetunies vänner och fiender. ax särdeles tilltalande redan genom aör borgmilftattival i ,tjalutitaD it ny orbittlig fafeltalb. På grunD båta( ttaU båDanciter, nar ;om a/ boripnanare i !tambi PI) eder runt, :valet etc yrat- Utbad ocb jainlalbt land förrallal :ud flutna fettar. tetnfribsbrott. å ull ".tjallanb" ftrif- tufo gran 'höetage: beminansegare i .3tegaby, tauD för titt wilOa tomte Då Vilt fatt lid lör mudd till haffa, watt, - daltaoc tyngsta ,3togabygåqgilioaregar0 od; apptraDot Der va ett Matta ban- fettat Off fatt. ledarinnan a/ låtgauf- iutigaraltiabettit /roten 3ofertaa 9/11.10/1 Viet jolt begunnt fig till t?tinla, nar farten fm iiirulauor t Veuma taug- Limmare adb iörteitc titel nåla att tyds benve upp ur langen, nuet bart DtnOtatr af tillitoneanDe »eden[[ tiltoct- eltc ban bennu lamt flalirta ut- manare ina oruett , bleatiettle balt tur. teraCie bunCen pi !fallet nteD tapyrapy otl) botalt att athua gen - 01 gott !cc pannan.' '.:tiaiDet är nu attutålbt fi,r tpcbcrbö- banor tronobetieiting otq tomater Derf in abilOdaterfartitå namn Inart att bltlwa rar affekt:4nel' rann !Såra oebenafattftap. (..»eoetemp- ~bu, i:oklar:it Den intuaaltouela eller f. e. sualialta, år i bag Ill ar gammal på lwettft botten. ana ati1t0- rund bära: fire lauttli to log er, [IM' hum imma 'nbc:waren, t Dadarite ett 10-årå jubileum, ett? oreeneorganet larma:era bir årldirenr ett lårbetes talt leftuummer, nitteyallatiec portratt tub torta btoatafier af nytterbetcal tratufte banbrytazt i sånt lene 'emu en itocirecuy al orbensfetreteraren ealpint6 godtemplare åntna ,iftoesi ya nagin; at cc naraialte Dagsrus bog- ttOligyalla 10-are minnet af sedum- plaroteene "aaturaliitring" bar i fantet. sjitOentuDritt :Date iDeD år en aunan terefetlie ya ocbtniivalch- Odd ohirågc, iucn tein killan later tala ont fid. 'Attven Dona orten bar i ta- genie firat minnet al titt inlihantt i .Sunritjc ten 29 iDllober 1884 tet finita tunn& loges af Denna orten !vie logen g-I:C.1111a i 'Malan). vice tontratteptoft !mutat' bir Lugge n' al gillet rUctDuat pulite eu ryttoOrreen i .u.ritab it. t. (lantlott i autcening at Deu åt °temata tontrakeyroficti trenultaDt liattle011106 .iltalinftabe leret:mr. 3 ontet:voj ar leuegart me, larv:ludd i e3<lnalm 3. in. etObed* anyaflau, att, enar bane Mantling wiD minuitta låtovett, t !11D af betfauintas tfraaajalta tidtagning, Inatt fete< bltrwa obryöflig. s an uiåttt ta fallna oloniacie aepentt iiittaba i *en genom abilitet: 8. (»rem !hut - låtit langa aejuuttetjtnnen ma bart tatometet t ,palmnåd, ber fellil. nuål t lutuut getrt (mana, alt e te eref Ifall latent vittna:It attinnti ötivettivitall till Sen wiD uti:bua:ter (komet nu teoiga atjuuttescfattuibig ed? Om lör pottsus at bernraptilet snårlås. 4)-4.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.