3 ett gsa* fire: fatelb taktilt Ifea så Idet han •Itöralelcad i en af ?bol% blaabe några getfar bärembagen liethanya vackraste flickor, Maria en maitre full. Mott tearfreårhigallt puncan och de unga tu fAlofvades Till julmarkeaden å Stortorget 1 war entellertib. att gatan taga fig gr 'och deras bröllopsdag skulle ha stått Stockholm söks 165 personer rått att tapetlera (itt be inteänbigt nid — onsdagen den 6 juni för SI år seden. En afton några veckor före bröl- net hålla forsiljningestånd, men en- rit tåtletabiel. %ilar al ett tåbast funt dast omkring 75 ha utsigt att få sin eeg nendigen uppinietabr sch infludna lopet hade Maria *tamt möte med anhållan beviljad. bår inb hrr mellan De c:tvinar. iom hil- rio åldrade vid den gamla mattan sutur förr i verlden stod i narlieten babe boet, buntat tyletill armin(. En svensk mumie. Vid upptag- af nyss omtalade korsvig. De skul- ningen af ett dråneringsdike i somras Ila eng bala i %flitige måttfe le mötas i skymningen. Georg var på kyrkogården vid Skanstull utan- bon manat. ett pi stallet, fyll al ile gladaste kana- biten morgonen, för laufvudsiaden upphittades ett lör- betenntrligt föremål 1 filt rita hår. bli D lor och förhoppningar. Ilen vittna- hårdnadt lik , som må vål bibehållit sig, ,tårmatt unDerjötning befanns bet mora de tills solen sjunk ned bakom oaktade det legat 8 år i jorden, att en råtta, lom unket nallen bliftett evak Woodbridges kullar, men Maria det några dagar derefter igesdandea urbet Den jobtrontree bufwao. Men unga syntes ej till. (ballong skuggor bör- jade sinka mig och Georg stod ånnu af en utaf den *nid«, döttrar, bosatt en råtta. Damen bar lönt *legat (var. Mörkret föll på, otiernorna i Mariestad, hvilken, för tillfallet var böt jade tindra uppe på hvalfvet, uppe i Stockholm, omtalar Aftontid- St rentateritt å nya begrafeinglplat: men Maria korn icke. ningen. Den aflidna var i lifstiden itu i Octeborg år nu fattigt, trIt bar' Fykt s t angolan att någon olycka enkefru Charlotta Fredrika Svan, död tranift.inning gjort/ att få t. nult till- 1880. drabbat hans trolorvade, ilatle han tillflånD att tuiD trematt/titt rötråtta lit- slutligen å stad till hennes en knapp Kittning. Svensk hyllning AL Ende och svensk fjerdingsvag deeifrån betagna Stanley. Sallekapet för antropologi hem och der fick han upplysning och geografi afsander i dagarne en On bestig fntålantnspoitt. Zin otn hvarför Maria ej infunnit sig. adress; till så vål Etuin pascha som er nita IllnonMaDet jtr'iwcr en ma- Saken var helt enkel den att Ma- en tilltållightt jammantvår- Stanley. Adressen år textad med s, k. t:darr: ria svikit Georg. Hon hade flytt falk jag nyligen meD en 'muff rundskrift, år 'nitad på franska och till New naven med en annan per- banbtwcetarc, tom gjort filt lang ed) undertecknad af de mera framståen- son som intagit hennes ostadiga sinne. de ledamöterna i ofvannamnda Gall- fin ode bor hem i utlastad ed, ',ware Detta var ett hårdi slag for Georg biflatia båt ;vittne ont beaD ett gobt Vinton. Hans förstånd blef ~tack- skap såsom prof. fritt. Nordenskiöld, mob ed; makligt arbete fatt ktalnontsna. kommendörkapten L. Palander, riks- nadt, och lian föll i en långre sjuk- `arr oinfring 20 år teban inflettase till antiqvarien Ilddebrard an. fl. 1 ad- dom. Till slut biet han dock kropps- repen framhålles Emine och S•an- t•- tortholtn tt* imålauDtfamill: ligt Ateratild, men hans förstånd var en D OM cd) en jon. alter en Del Del leys stora förijenster om den afri- rubbadt för alltid. D .n fixa Mön belnagna förtuåntningar för ben fattiga kanska forskningen. lemnade honort aldrig, att hans flic- familjen enkle fåråkrarne gift,» fig af ka var trogen och att hon skulle till IllottlanD, lemnanDe barnen alvar i bufwidttatett. @mom unDerböranDe oro- hålla sitt löfte och möta honom på tangenten tom Dottern åter till fin fa- det gamla stallet. 1 ur och skur gick milj men pejlat — ban war förjwannen. han alltid dit på den beetamda tiden. nya nordpolsexpediti- Maria biet icke lycklig i sitt åk- ,Dan :var 14 år, flor cd. Dugtia. .Datt te:lokal,. )lon flyttade vesterut med °nen. ompaiiind at oas i våte töre- tog fig på etvant banD platt ap tom gaeutle lordagsnummer, innehåller nu ein make, men inom några år alver- lå pa mefaitift iturfltab. 2eritrån tom gal ban henne och hennes två emå norska sAltenpostens toljande berik- ban på gulDjuteDeuetntat, unDer titen• tigande meddelanden: trtfoltaitte fig i inånga Radni genom barn. En notis i Morgonblatlet om, att För några år sedan korn en grå- jjellitubier ed) arbete i aftouftolor in. en. lrih. Oscar Dickson skulle halva till- 11nDer årens torv arbetabe ban fig hårig och uedbruun (pinna till Bet- hauy. Det var Maria. Hennes för- bjudit d:r Nansen att bestrida utgif- upp till tompaujon nteD lin :nåtlare. terna vid en eventuel, under hans 14iftt fig lå incl) Mind unga jyftee.. äldrar voro döda; ingen hette hört något om henne sedan hennes flykt ledning verken/lid expedition till nord- Dotter, ett rit [lida, tomt rene utdra polen, kunna vi efter närmare in- ter att tillgoDogina fig juvellcrattonttene och ingen syoros heller (råga efter henne. )lon besökte Georg, men heintade upplysningar beriktiga der- Iramfleg. (iller att ban:» Duperat tet han kantlo ej igen henne. Nar man hån att visserligen en förlrågan skall i Atifltaltia ffaU ban åter fela ut ed) sade att det vor Maria som återvandt. halva gjorts ho. da Nansen, meta nå- bobina fig i :betlin fyr alt öppna war. h:et lian utom sig al glAdje. got tillbud föreligger ej. 1 handels° bo ed) bula. Dct !torga riligranDar- Ilen bad att tå de henne genast. thr Nnnaen vore villig att företaga betet di be gamtualbaa8 livenfta (filar- Men når den attarda och förkrossa- en malm expedition och lians plan :ena i filltuer ccb gitleatbeten cito bett de qvinnan framträdde till honom vann frih. Dicksona bifall, emun ex- hata mudd mei:kuta. brast ett utrop at bitter missräkning peditionens kostnader ej ofverstege fålittiDa ligtate Det bar Den fattige från hans 1 ipp tr. ett visst belopp, en hult miljon kr., jmatatitepolfen att ej blott hicka fin skulle friherren vara betånkt på att — Nej, det Ar inte Maria, sade fattiga familj utan Mien bringa fig upp bestrida utgifterna. lian. (lurs ur ung och vacker och till ett ',lydd anal) hållning i Wind. "Det kan således icke förhålla sig har alltid ett leende för mig. Nt • måtte vit kunna me att det iute år så, ett d:r Nansen vill alrakta en k. proposition om bevillning al stats- Maria. Det tjenatle till intet att söka öf- kassan till utrustning at en nordpols- expedition, innan han afgifver giver, 1 närheten al New Ilswen, Connec- vertyga honom. Den enda Maria eftersom ju intet afgjordt tillbud fö- ticut, bor en gammal mau Georg han kande var den litliga och inta- religger". Ilvar enda (vall under ca gande flickan från forna dagar. Den Bladet tillAgger, ett d:r Nansen tid at 30 år har lian i ekyinningen stackars (pinnen. aorgebänare var nyligen erhållit Ståt, Australien till- vandrut upp) till ett och samma mal- net lyld titt brädden och bon försvann bud om ledningen at en oydhsfsex- le vid den gamla korerAgen i när- lika hastigt som hon kommit. pedition, mom man håller på att ut- heten at byn Bethany och der van- Under många år har Georg bott i rusta. D:r Nansen skall dock halva lut på ein karet«. Men hon kom- en liten koja i skogen. Afkastnin- anslagit det åt olulla tillbudet, emedan mer aldrig, och etter nit ha lyssnat gen af ea liten trådgård lemmar ho- en nordpolsexpedition låge honom och venni ungefår en hall timmes nom en knapp utkomst. lian oroar närmast och vore den uppgift, Nom tid antråder deu gamle mannen tyst aldrig någon och leen«s ejell i fred. Iran skulle föret och trånad gitva sig och *orgien sin ensliga vag hemåt. livarje gräll gör hatt ett besök vid af med. Sc bar en del af hans historia. det gamba stället der hin plågade Sa långt till baka som 1858 eller möta Maria, ech en gång då hans Säker gubbe. 1 trakten af El- så oinkiing var Georg Vinton en bekanta ansigte der saknas kan man klok, !örensam yngling med de vare viss på ött gamle Georg Vin- verum utlett hitom dagen den 104 å- ljusnade ateigter for framtiden. Ilen ton liar blilvit förhindrad att infinnts rige Ule Gröndalen. Ännu 102-årig var gubben ute med och idog ho, D. N. hade fatt en god upplostrun och höll sig af — döden. _akar korn och gräfde diken. På si- sjell skula under åtskilliga terminer. • inka ffitocitiofin. a Oranulanben. Om den Brutet löfte. — 249 — "Det vet jag icke. lian redogör ej för oss, livad han tar vägen > ',neje sänkte hnfvudet och lemnade sorgsen rum- met. 'Mine du icke, livad herr Labrou bad oss om?» utfor portvakten, när han blifvit enearl mod ein hustru. >Om något fruntimmer, ungt eller gammalt, kom och sökte honom, så skulle vi säga, att han rest bort ... "klon såg så ledsen ut, och .. • ', Det är troligen ett sådan der, som vill hänga sig fast vid honom, och alla tockna skulle utrotas!. afbröt ban kärft. >Jn, ni karlar äro er alltid lika! Ni ha icke det minsta hjortar När doa unga flickats kommit ut på gatan tänkte hon: "Kanske resan blot så hastigt beslutad, att Edmund ej bann underrätta mig om den. Då far jag nog bref i morgon.» Det hade nu blifvit nästan mörkt. Innan boa aflägsnade sig, kastade hon en blick upp till hans fönster och dg det lysa der. "A, portvakten har ljugit!" utbrast bon bleknande. "Edmoad år hemma, och jag vill, ing skall se honom." Hoa gick beslutsamt tillbaka in i huset. Portvakten kom emot henne. »År ni nu här igen?" ropade han. "Ja, ni har bedragit mig. Herr Labron är hem- ", och jag gikt* elda honom.' ala tiden räckte krafterna blott till for vedhuggning. Föravaraiörekeh 1 Norge. I hvarigenom landtskapet får ett gli dere ntimende, råg' gång Me egendomen. va e stiger genom de 1 tillväxande traden. Med horn liten kostnad , och Dada skolk ej våra dank« kunna göra- trefl,gt At sig, på samma gång som de pk i ffatle mig risk, och vedbrand om ds ville nedfagga litet kostnad på anskaffande af plantor eller fra, far sådd al sina gement fula och allde- les odugliga kala stenbackar. Men de aro ej många, som göra något för framtiden, och sidans jordegare finnes, som snarare önska betalning an vilja erlägga sådan, för att de tillåta skogsodling på sina etenbao- kar. Sådan Sr upplysningen bland folket i denna sak, men glädjande nog spåras bland ungdomen pil lan- det något intresse för trädplantering utefter landsvigarne och denna rö- relse synes oss förtjena skogsodlings- kommiterades underatöd. fOrsviereforeningene fest i Töneberg i oandlig. slum, hrarviel tillträdet var öppet för alls, deltog° omkring 400 man och (vinner. Ilufvutlintreoset samlade sig omkring kapten A- mundsens föredrag, som bokadel med stormande jubel, hvaral det genom sin kral., sitt veckande och undervi- sande innehåll gjorde sig val fOrejent, Såsom vilkor för norsks folkets fram- tida bestånd framhöll talaren: mindre af vetande, men mera af fysisk kratt, mera af diciplin ac'i bandar allt ut- veckling af folkets moraliska et7rka, utan hvilka egenskaper norrmannen skulle duka ander nar stridens dag en gång kommer. Skolans och del- vis skyttegille«s betydelse 1(r en sådan uppfostran påpekade,. För- svarssaken vinner allt jemt större an- slutning der i orten, Om försvarsrörelsen i sin helhet, som vi i korthet omnennde i förr- går, yttrar en samtida: kunna för nikta ir eyhillas hos För vår del kunna vi i denna il- G. 1. ÅKERBERG. ver ej finna något klandervårdt. Är det så illa beintIlde med Norges för- svar, son: ålven norrnallem påstå, så år det ju i sin ordning, att don pri- af lefvantle grant bindas efter be- vata lötetageamlieten söker pigga upp manning hos den allmänna. N. NYBEGG. Men då Björnson påstår att det ej blir något riktigt lit i denna rörelse Till •JU fanan man öppet vidgår, att dessa Blommande Cyclamen "rustnings," aro riktade mot +- Sverige dl miste vi lika öppet be- flere sorter PrIntuler tu. tt till salu patriotisk fre- hos känna titt Björnson nesi år komplett 1.1rblindad. N. Nyberg. Hotad Norge ej af någon annan krigsfara, An den .utö kan konnua YUCV/iStar och från Sverige, då år rförtivarsiörelsen" för fruntimmer såljas för gudt pris det i remsor nonsens, hittilldags satt hos mennIskosinnen i "rbrelst". 0. 14. Åkerberg. Tidningar Grafkransar lcn. koftor Bank. Landtbruk, anseende till ArsrlIken- skapens afslutande, far ut- tagning eller insättning å Kreditiv- samt Upp-och Af- sk rifn ingsrii k n i ntrarne vid Hallands enskilda banks samtliga kontor icke ske un- der den 30:de och 31:ste in- nevarande Dec. månad, hyll- ket härmed kungöres. Halmstad den 10 Decem- ber 1889. Om slyddsplanteringar. De tor. re, blåsiga virar« få gemenligen skulden f ■ r den klena brodden, den utgångna klöfvern, den sena gräs% Ax- ten m. in., och det allmänna klan- dret af våderleken Ar jo:I:thai:kennel, tröst. Detta Ar alldeles ej riktigt; ty han borde sannerligen i företa rummet anklaga sig sjelt, då kan ger notö brittande omtanke ock stor tor- summelee bidragit till det svaga re- sultatet, derigenom att han ej gjort det , allra minsta för mildrande och förekommande al naturens härjningar Öfver allt finnes större eller mindre gardesbackar och hagar, tanka, ens de finge bara luftråd, skulle ungöra skydd 'not de haftiga intorkande vin- dirne, It•illca företratleavie på Glit- gifves i afton kl. 5 å pedagugeina k- ter« visa sinn förde: Niga verkningar, romal. Entrt5 50 öre, tar bara 2.3 öre . och på gamma gång tillåta den jord, Aug. Harder. der de vAxa, att framalstra ett saf- tigt gris till trumma för Agarnes kre- atur, i stallet för att dessa backar i sitt nuvarande skick endast frainvioa en torr, förbrånd, filea grIlsmettta, entörtuarfnaben. som i lyckligaste fall lentaar ett då- Ofrofittantirlstocirtennt lmäraetrritie. lornatinut s. 12 dec. ligt (Arbete. Det finnes få stallen i 1:1111 (talfras fink 104-11N vårt land, der något göres i denna 2brs „ „ 81-96, sak; men ibland sådana framtrader 3 bit „ „ 74-7t4, Fingsponge goda i företa rummet; ty 4:De „ „ 81; —70, °Iver allt på dess område, der det dr too hull. flåte. finnes större eller mindre för odling otjeuliga marker, besås eller plante- 1 9 M __...• ras de med träd, passande jordmolnen Agioskopiska föreställningar Ol- rog i går afton å hArvarande peda- gogis lärosal inför en just icke stor publik. Förestallningarne voro e- mellertid uttnårkta, och det år att hoppas, att allmänheten i afton, då — 246 — de ånyo gifves å samma lokal, skän- ker dem valförtjent uppmärksamhet. "Ja; men jag försäkrar, att det oj skott i något Upplysta al hydro• oiygengas fratuståldes å en transparent ridå dåligt syfte.> teflor och soenerier ur doktor P47 »Det kommer mig ej vid. En lycka var, att ni ers nordpolsexpedition, landskap, bil- träffade mig. llon har fått en för stark dosis och är der al stora man, kaleidoeknpfigurer nära döden.» m. m. 1 detta ögonblick återkom värdinnan med on flaska 1 afton kl. 5 gifves ånyo en fire- stanning, ammoniak. Bankens Styrelse. Agioskopiska föreställningar fflaubelsunkrrättelser. - Läkaron häldo tio droppar deraf i ett glas vatten, och under det °vide och värdinnan höllo upp den sanslösas hufvud, gaf han henne in. Det hade en ögonblicklig verkan. Krampen upp- hörde alldeles. Sedan doktorn girvit henne ytterligare två mat- skedar af samma slags blandning, sade han: Tör henne nu till sängs, Faran tycks vara öfver- stånden. I morgon bittida kommer jag tillbaka.» Dermed lemnade han villan. Värdinnan hjelpte Ovide att kläda af Amanda och få henne i säng. "livilken tur, att hen ej strök med!» tänkte skur- ken, när han satt ensam vid bädden. »Doktorn skul- le då kunnat sätta mig i ea vacker förlägenhet. Nu är iageatiag att befara, så mycket mindre som han bestal:ah tror, att jag handlat af svartsjuka. En allom slump emellertid, att just han skulle vara till hands. En annan likare hade kanske gissat på förgiftning. • Jag har verkligen lycka med mig." Han kastade sig på soffas, men kunde icke gass —k 69 Fran annat nusten. (belade. Anhåller benäget om införandet i Eder tidning al nedanstående, Men anledning deraf att jag blif- vtt omnämnd som kandidat till det nu förestående riksdagsmannavalet i Hök. hatad, får jag härmed tillkän- nagavs att jag icke önskar komma i *tanka. Yabygard den 11 December 1889. Carl Peårssoa. Breflada. vaimJN. Vi skalle gerna vilja gå Er till mötes genom det sända med- delandens intygande, men kanna ej göra det, air vi ej kalva såra namn, Gem sta baken de talda yersadeas, beilka aro teniligen skarpa, Peren- nen Drage ligger ju för resten eja!, tiraden det kinkande vore aritt att ligga steg på börda. Rad.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.