bota, liffhöranhe f‘nboallffolan, bah lat, utinerbeiew as trationklimedit tvg app, en åttaaring tatJere om mlifio- n nen. en annan ont thte.gaftelau. en an. noa em bibeln cd) <n hitta talaDe om tingen c. i. ut. tntraD nreinbe hetta bettjtso? ha e. Och, i) CcatuvE, Nya. mune Ova- nor flyga bfwer Oålleftabk bifida; 1 t Meg., ej ilyranDe tojan mot fibern, utan Måtten' Draganke mot norr. Det- ta dr ej (noa eremplet på flottfogelna itioantintting i -måra byggDer unket tu nått« biotite in - innewataub ga unDetrålistict at: man hår och horat Olaga lånrål lavanot tom asilDgåfj. aSintern tida fano:Nen ej Nit» at någon atheattam War. 91. Qa litannbe mista lom i år mat Del år 185.3. 931an tuttat Då obehinDrat plita Dagen efter tratenDeDag jul, jåger gammalt - tninneegebt talt. Dttfå tlf.iått att hämnas. Å tommu- altant, tenakel i nolftainata i fjol ett bollut titanDe jettaågeu, alen Detta bege blef på Habit af magma- Utta kila 911111.n bernabei of ;eder- bitanke manligheten npabittrt, hreertie. genom otta pajen atabbaDe• or Ide få bleu fittålletlituing, torn kan em betlutet murnit laga tratt. uuDgått. Ven nu löttöljei lamm Via *dalen (timitt af Det ena !Anlita IntltocnbeappDraget efter Del anlita, enligt har» en nubbe- late tiU 11/1. 9t, 91. tör:Mkr. Så hat ban å ramm:ultimatum lutein; Ml tyr- tomåttr, ottfå en log:a, bmatmek, jam be- `.D.1 ten etui:mani:k tala, ingen lönlf tommanalorDioranDen tomma att afgå tar Det vara aminoro att malja Dia 9tilefon komat HU Denna befattning. tanfte odbi utan lin. 9ättiDett år fa linning i olficitla, ellIcible o. K fa. Inbar. 3 flatetalenbern linnea ptini !Mana- kotte met) gemål «I:lagen. men ide >å jamma fila lom be bfriga meolenernar- ne aj tonavaafatnitien. Voltens linnet ber ide ed) aniei lätthet' ej tran plin- te0a. 3 alonmadsti ba «Ni Lire printer* oraj ptentealan tanaDotte pfate, men litium i ftatotalenDern riter be «riga meblemmarne af tonungafamiljen; om bene fåt:nålning tald Der ej. Metat Della bor ide erhållit någon platt i Denna takt fpriblia bot. 3 fatentla abelltalenDetn flår mina teruaDelle unket 9Rundite Målen, fi- lem mfbittälb Rid en bel; meDlem ed, bår lindrat: otommenböttaptenen af ankra vaken, chefen tör ftepagelifttaren mol mera prins Darrar (satt %patt ternabotte. 3nnehar %ribban på (iiot- lanD och bebor eget bua 1 Rarlliltona". Mellan finne/ ej ed; lan naturligttoil ej finnas npplagen i talenDern; låttet löt henne all tomma Dilin år atfirrinål ton år låteket ide ena Imenft ätlig faten. nelsenfts ättartal' år Den enDa i weil- ffc ftågttalenDer, bet len ou ta nieb- teamen af rodna Cernatrolle$ familj år upptagen. Menne talestet upploiet lör Odet att prinfen och prinfeejan 93ana- kotte äro lb-månningar, enär be båta i nimba tet båtfromma från a/tagare- :a Statleletter (Sparre), Ratt Rt.uti- folie malm vd? Ouflaf Den förlita for- mera mormor. 9)/en om schå ben lilla fruffebeilern ej åttuu på långe lan få plats i orda- tatenbern; lä fan kon WIEN fig tott on bon är upptagen i Den bigariftetratiffo "tt:mutad) Dc Qiotha". Trim. bår ber infiirD jcmte Origo metdrumlar af tvärt fountigabue blont: ngn:famn- jan, men ber ftunet man ej hane ge- nial ed, toner. 3 friatlet bamba. till ett tilligg, Der alla tre äro upptagna. 4iuru en egenbom blir fötf6 lb. Gin pedals t norra ■ IttalattD ,:drake, ltrif- rad till Sin. IN. få törmånligt lom möjligt lätta fin magra Orto, oneu Då Ipetulanter uttunna ria tör an taga ben i betrattanDe funk( le ide uppfatta ;tåget. fem todaDe Dem till att göra af. fåt. Orbtfatt isar titt 4wantitelett tinga ord treaturfbelailningsu ulgjorDeS al :liftarn elånDiga Djur, 10111 utta ttlibliöj- Da blid« potta ed) låge På titt torra lober i •trubban. ')hett lå hittabe går- föttwarligt las bena töat` Då råt). ger af ItripuntanDe flubbar ni. in. 'störs Den i !OM, och Derojatattpå blef tåben lago; af en g» mån !choka ctt hintp- tjat antal pratiga tor och hittar itifattra i laougårDeo. Rom 1å på en beft,imo Dag, tåligt:råga ifrån, en Nyare. Må han lamt Intimt full at fåt, och ftallarne be pråttigatle ljut forn tunke önftai, enligt Della lem ett InDligt be- nrit på egertIonten, tensirtta beRaffen- het och hanDelit mar anför inatt upp- gjort, till fållarena fulla belåtenhet. 9/totala fullt:lattjats målarna %ritts ellebauDa ftrifwet: UPPå ett långt bort, lammaniatt at Orre låtana, oinfriad asuilta Motala 21 DaDetuUntåt , tigs taga plats wie tina iamtneutraben, .vetohat` toib åren' hYlfta jammauträbe en Orre, au, rutblig, gjuten urna, af- itDD att intumma tutlmattige6 bah ma- lapa ebfheblar. Utarma teleejala ai- metifiener odp tungt: gjort` benne föga beginam att flytta långa buffel, mjöl !ör Den uppropabe, ba Denna isaljeDel netthiggaa, hm:flit harar fuUntåt- D urnans inritning — matte tige flisa upp ord gå fram till urnan. tom Itenabc milt för orDföranten. Men mångb mol, lam fördom= a året. tadla it1811114111bibt Vd) hoat° alla [?bbc meD flutna teDlar, latatflehae lita måna nranlringat upp till »alun:att, h:viltet åter meldirDe beitoår ett litta- ttlDrågt. Metra gjorbt all ben PLUblifin UTI14111 (lopabee, beriberi af felaterare-tvalturå: flarn ord firpaetabet till alt tori atija- 4/rint lbanabotta familj od) — telt — p.i bei3 golf. Vd) i hållet fram- toga 931otalapofte ila culitiDettjalt, 4tti be- felenbrarat. Yngst ternabutte Par lansen intalad tallrot -- rentutl i en hörigen langar) at erd mellan talltita«. i flera afieettOcu tgenbottilig jtåUuiitg ge, Duetter tid helan att lituftaha 1å- genom fin albigelle al fina rållightei lem ;ishinna. 5ipa gagn filebb of Den tiyanfraffa- totem artplint lir att la gifta fig mes en Intog mous kallet. :katta egen- De, prålanle urnan! Otroligare rit kana haftrat ack baras !Urtrist. RON lanInSfbing. tlaUuIui, tik lunna* Derhan, yttrar ötedk. VAJA., kurir Do (tota i patt- grefree tDolf Cutneig {jamitten i Upla- råniligt hånlett:De kittat:as, ink taga la, fuller om månDag Den 13 34nueri för nåra:. entaft houjan itll fat:dika. 70 är. elanD titel, lanDehipingar. tomma honom påtalan 1 W. e4 ttSåhfell , y. W. fffirgilrönt ed) * De la %arkit. t ett Header**. Vreerinfi fa ren Dr eithr6Der i tootsbbe. har ett vittn, lom är t spetie:atot nitti friat:Iden Mellia åra betittar Digöta 2, «bilat( r.i ett utailertigt lått i reftangulåra tätnar, lom tunna flottat meD flörfla !Allhet. Cdu'« meD pedant:et ock orDnottlet si Denna omanliga betoralientrnateriel bar fortgått i många år ad? bir MAN af ~et fort toårlie för famlar, i Denna b randig. Mr. S. år f. n, toafelfatt mö all landa °tita flaga alltefter för att få Anna ett rum betoteralat på kello får- egna men lennerligt prnbliga fått. Otalat flit:aha på anno af fint. lidet 1)4 grunt af hart liuttiaket, bettåenDe i frarlatanbieber ad) influenfa kå Una fanitliga fiolox i Rarlattena !lång- Da amper 3anuari månat,. 31f 30un, Den aintodta och atlt- jeatt i nåbar( tallar Iptiothr traintitr- ningen, har nu 2 fin året nttommil. preienterank å fia förrta fils ett char- mant pettritt af breDerlanDtta tanfte milt radtbara avvinda, fru «gana Car- ter dirattbabl; asiDare porträtt at Den oftfona tejfarinnan %mitt af Stattlien lamt i ifrigt blanD annat föl- jautte innehåll: %inlankt metrar; poem af Itrdp. Zopelina. — "3ngen af Döttrarna milt flatna i hemmet"; af *me. — 3outi Ment:e ptialåfting. — %Mig tet; IN af 41ilabett) Runienflierna. — Rota mar 806! —stater era mujit. — om- glira nitnian. (Pth.) Blatitolat för ttarmatte wedan, In. m. r1/UD jautma nummer linjer od i e- legant utnefel era meD rifbaltigt inne- bad färila numret af 3Duna och flönftertibaing till Dem, som prenume- rerat å OttlivIIIMCI. Sigurdska snärtar. Sigurd i Smålandsposten gör sig, sunt bekant, ofta lustig på andras bekostnad. 1 senaste numret af tidningen är det några halländska notabiliteter, som tätt släppa till skinnet, och vi hafva derföranutt det sO2t1 en, om icke just kar, si åttninatone vigtig plikt att återgif- va godbiten jonite en annan i sam- ma stil. Af grannlagenhetsskill stäl- ler sig Laholms nya Tidning holt och hållet utom saken. Alltså, Sigurd har ordet! Det är märkvärdigt att se huru naturomgithingarne inverka på en skald. Samma knutiga, karga, knott- riga, knaggliga och torra intryck, som Hallands ljungbackar och åsar göra på resenären, göra kammar- junkare Gyllanskölds grafverear öt- vor (jarl lfvarsmon på läsaren. Versarne äro inte mor au tro, men de innebära ou fullständig re- volution. Först emot allt hvad rytm och metrik heter, och so'n emot rikets grundlagar. Den gode kammarjunkare* qvilder bl. a. om (Jarl Ifvaramon: «Du lyckligt itletkat Sveriges oden, Fört det ett avoka faut frihet, ljust Jag vill visst inte förringa earl Lfvarmsons betydehre; mea enligt/ tjuguett år sedan.. )Ett landskap?" "Nej, en mycket dramatisk scen, som jag teck- nade etter naturen, och det just vid ban» tid, som ni förlorade er far, Labron.) Ammat spratt fil!, utstå så omärkligt, att icke ens Lastel märkte det. "Eurur utbrast Edmund. tecknade verkligen scenen två dagar efter brottet i Alfortville, och hufvudpersunen på talan är denna qvinna, som sedan dövades 'hosa er fars mör- derska.. Under det målares yttrade detta, såg ban forskande på Arvtant. diana förändrade icke en min, ehuru *a rymling gick genom hela bana kropp. Labron närmade sig ett par steg. atiufvudpersonen år således Jokaans Fattiga.? frågade ban. rom gjort banala kand inom tida kre.s .r el de tn.-dsre folinelagen be:ak- tiver bortom till ett kon eltermale. Teer innehade ursprungligen någon hlosteleagentur her i bfvudatetten, men då denna icke lyckade., föll:ma på den itli:n att, ehuru reakosoda all rappiss i såsom ko- en;",opat. II. V. 0. att ctis a .jukdomns•r homöpati@kt med små sockergt yn, bvarlDr han i folkniaanen «böll den betecknande benamningen •gryndok- torn'. Hane diagnos beskriffee ekar egen. domlig; isgen fråga, hatet Ittanstide på pulsa% intet lyssnande på ba- garna eller andra dylika likarriaeder, utan alla åkommor, vare sig di Netto i bröst, mage, fötter eller kvar som helst, utrönte. genom en tryokaing på — fiograrne. Vanligen utföll un- dersökningen alven så att .doktorn" lörklarade den hjelpsökande lida af en helt annan sjukdom ån den han beklagat sig bfver. •11olemedlet var 'naturligtvis rgryta., hvilkse kraft för- klarade. vara precis lika vare sig den sjuke trodde derpå eller ej. *Ni bo- ta ju till oob med kreatur., svarade doktors dem som frågade honom om icke hans låkernetod var ett slaga helbregdagarelse genom tron. Huru som helst utbredde sitt garska hastigt tron på Tages lakaretöresiga och skaffade honom en ofantlig *prak- tik. mest bland de fattige, men *flen bland lormögnare. En kan• netecknande egenhet lör Tage var att han aldrig tog vare sig me- ra eller mindre an en krona för kon- sulultation med ty åtföljande gryn- medikament; fattiga betjenade han lyss De hufvudsakligaste sociala miss- förhållandena i vårt land äro, som tio, men det var dock en ambition hos äiven den 'Mom bemedlade att man vet: söka skaffa sig en krona inmat han att en del flickor bära sjalett då begaf sig in till Stockholm till den ds andra ha hatt: på söder boende doktorn. Han. att barn af ogifta föraldrar kal- anseende bland den befolkning itlOtIl las «oäkta»; bvilken han företradeevie faon att inte alla fruar på småstadska- kunder var obegraneade man sökte las kunna sitta i den förnämsta sof- honom fik alla sjukdomar och «låsa- fan; dra Mate ej kunnat hjelpa". Hane att inte alla älskande kunna lit bortgång hur derför Tack' mycken gitta sig; och saknad i de kretsar der man sökte att vasaorden är så rysligt säll- honom och der man alven trodde synt. sig ha blilvit hotad vare sig af gry- Dessa missförhållanden afhjelpas net'. af "doktorn** underliga diagnos lätt på följande sätt: eller — of upphörandet med :nedi.- Staten bekostar hatt och plym cinering. åt. hvarje hygglig, kontirmarad flic- ka. Danska kronprinsparets besök i Ogifta föräldrar kallas "oäkta" och Stockholm är i anseende till flera barnen adlas. onsetandigheter, såsom sorgen efter Alla simplare salonger göras cir- kejearinnan Augusta. den stora sjuk- kelformiga med divan kring väg- ligheten ni. in. tills vidare uippelcjit- gen. tet, te.elt med •åkerhet uppgilve-, att Alla älskande fl statsanslag för rinaen Fredrik och kronprinseaean att gifta sig, med vilkor att lemna ovisa rj bo att förvänta i denna de sex törsta gossarna till lifgar- Blnad. det till häst. Alla välskapad° och välartade gossar få vasen i konfirmations- gåfva. Laholms nidltusrait d. 1.7 Jan. 1890. L äättesfiss= och porto:there från ffitodthohn. tiryinlektorib är död! Med det- ta utrop lagts nyligen 'mumie,' per- soner i Stockholm coli dess omnejd ea dödsannons som tillkannagaf att «agenten" Fredrik Tage, (Odd i Stral- sund 'Ulk i Stockholm på julafto- nen vid 37 års ålder. Den markliga verksamhet den afildme mtötvat och — 294 — 297 — 'staktå min rörelmer made han. 'Glädjen blid mig *öfveraniiktig. 1/et är min lyckligaste dag på länge." Konstnären började emellertid långeanit draga det gröna skynket från en målning, som intog ena väggen i ateliern. "A, kanske ni nu har don der talan färdig?' frågade Georg. "Nära på. Det återstår blott några detaljer" Fabrikanten lyfte på hufvudet. *Ett nytt arbete, käre mästare?. sporde han. "Icke nytt precis; jag började på med det tör grillande Regaringeform ar del.allt fortfarande konungen, som "styr riket" d. v. s. "linkar dana öden", och då år det., lindrigast sagdt, in- te besket11. iff t af kammarjun kare:n att svada det vilat.. Mycket tonstots menuiskor vilja t. 0. ill. påstå att det egontligen ar Gud som "länkar' tulloas öden; jag har visat låst det i någon gammal psalm. Dessa blefvo nog djupt upp- skakade nar (le fingo »e att natio- nens öde en lång tid reglerats från Wareatorp i at. f. från himlon. Att Carl lfvarsson, d.. v. s. gam- la landtmannapartiet, "tbrt• Sve- rige "emot frihet och ljus" torch, också vara en splitterny upptäckt, t. o. in. för sorgfalliga granskare af vår nyare riksdagshistoria. Det. partiet liar onekligen gjort mycket godt, tvingat regeringen till spar- samhet med statens medel, fram- jat för partimedlemmarna sjelfve nyttiga skatte- och andra reformer samt varit nog förståndigt att inte german för långt drifven njugghet 1 fråga om anslag till kulturanda- mål rent af strypavår andliga od- ling mei når i Herrans namn har kammarjunkarn sett gamla landt- mannapartiet ta ofriheten ooh lju- set,. på entreprenad har i landet? Gud trösta konung Oskar för hans hof! Tjenstgörande kammar- herrarna högakta öfverbevisade brottslingar och skurkar, och tjenst- ledige kammarjunkare upphafva Regeringsformen och vilja-ha Sve- rige regeradt från Hallandsås! • . • taldan?) Hos en konsthandlare vid Rue des Martyrs. ›Weymanu, gissar jag.) >Just han.) "Och tatlau — ou meter hög och en met er, tjugu >Jag står er till genat. livar fins centimeter bred — föreställer 'Gudarnas samfund?» >Ja, jag bör, att ni känner till den. Skall jag köpa duken?» »Låt bli det." >Ar den dålig?. deka det precis; mes det är en kopia. Weymair begär tretiofem tusen kronor för den. Origualet vore värds de pengarne; men kopian är bra betald med ett par tusen kronor. Bry er således ich om den." nijertlig tack! Ni har räddat ett vackert belopp åt mig." »Nå, får jag då be om en återtjenst?" >Och det vore?. )Att bestämma dag och timme, då jag kan få göra er min uppvaktning. ›Ni är vidkomma när sona helt. blar ai något aärakildt att meddela mig?) >Ja — och det som tolk får tnim vän Edmund Labron), svarade målaren med sa fast blick på den ange mannen. )Alp "Som ii vet, står Labron ensam i vadden.) /hem visste det bättre än hans fara mördarel *Je, svarade Armast kort. 7* Noterdirid fr Ett vaxet:nid indian Emil Lager- gren i ilelaingilurg, kåraude, och J. Nilsson i liorsaberga, svarande, e förevar ock rörde sig kritik; ett be- lopp al ungefär 24U kr. Målet öl- vadarn:radas och utelag faller nåtts måndag. En oförbätterlig riddare af gla- set, kandi ver kara och tamiljefar, stod i dag återigen inför Ratten, å- talad (Or sinagamla 810m:synder. fyl- leri och oljud. Svaranden var nyk- ter och ordfattig och bokande föl- jaktligen utan omsvep den om_ /tamda förseelse°. Böter 5 kronor för fylleri och 10 får oljud, hvarietn- te Ratten. ordförande graf honom en vanlig töreetallaing rötande hans of- ta upprepade återfall och det i följd derat alltjernt @tigande bötesbelop- per. Svaranden teg, åhörde utslaget och absenterade tig. Johannes Svensson Ågård (Hrshulte socken), .om bitromaleteaa torgfört skamel sill å en labolmstorg- dag och derför blilvit åtalad, mea gång på gång uraklitit iostallel- se, var t dag närvarande i egen per. oa, bitforalad at ferdingentaareen A. 5. Bengtsson, som framlett:made en en rakning på 11 kr. 35 öre för sitt bestar med avaraadene iastallelae. Svaranden uppträdde klokt och tråda och förglömde sig till och med så långt, att han interfolierade medevoro donsarlivarför han erhöll tillråttavisaisg af ordföranden, och ansvarsyrkande gjordes af allentonna åklagaren. Han bestred emellertid åtalet och på stod, att sillen var oskadad och u- t» annat fel as, att hon saknat lake, bvilket förbållaade han upptarakt liket etter framkomma till Laholm. då tillimmas Oppaadoe. Has ha- de då i vittnet *arvtro yttrat, att ban ögonbligen imatade återmada sillen till Halmstad, lavarifrån han • fått den. samt att bas kvarkas allt eller bjudit ut allgoatieg af varan. Par vampas banade beviljades svarandens aabIlllaa om appekef till ~dagen doa 27 demi,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.