aet pliblif fent ben flora menaitofalen mar tomma. lInbct tet att tt båta ceb bensen lejonbarnen ftingbura publifen upprusnosee Ptetvitatett Nuna, entiat er. 91., att torch namn åt traillingraret. Många namn nåruteo, om reo kban rtelealiteten förenat Ra namnen :7: mr reb 2trea, tiatannagaf iairtclarioa met, ljutlia Wannia, att te båta lejottuttgarne i enlighet met anaf• mi-publacna anfran i topet erballit, plinten namnet Ckar cch priulafait namnet elyta, brvarictute be lamatå fMettea, hanen meb ett gult och hettan met ett tht balebanb. 3 ira.3as intraffrefe ånyo en alab- jantt tiattagelit inom ten tungliga i tet alt ben (elittia leja- :tonan tt:tiggt 'intern met terå tvål- ppee ungar. Prhoppninaartia fitr br e,te: att inom fort ånyo få arrangera - an tutt(' repel( satt ba tott ty tratt Bådats, i Det att utan i tilltaga c. ett. tet etta af De nyfbbta lejonen flutabe fin futta lefttab odl bet antraa tillaånt tugiftvez allmarjatunta farhågor. Ro- bin lår ba tvijat ett allt utom farters. faut fatt mot be Hyf lata amen att magra tent bi. Zant burrar:. (Sn forrefroabent tia Clfilituaa nontitg fttilltaer: (in puka i lorabalb, ffi 91., eec( en tufiva fen år få tant att bon fly- gattet kliet benen bwart ban går. Då ban aflaggcr lacfbf i ell bus faller fig thetran på ett tåt i natheten «Vitvantat till tet; ban knottet ut. Wagon gång huta tillval att •lilla CtSullts tyder tvårean blonta för lång ort ta flyger naltenta bar bto gent i hm fin folplatO i en fetfluga; enen tå pen t tagningen tvafttar Hrjar ben ge- non meD ;lårben !nada på grren tia ksiboittrite tunt ed; sil teer fig ej till lala met minbio 1u tjoa blir itillappt. Nubor (5ötn elffl botten. Den Trä cm frandtaeittc tytle lealhaldniagar, , :..7,-sallearb, tein faUala IiU 05a:et:era 11,r att yttra fig em tet af ingenitir 91kbert ueeajerta frtgagct att taga malten ur N:la elf fet ten nya wattenktuittgen, bar lutter fin wiltelfe i 05atchorg 1 lornraa fram- tomtnit ranch femstan, att i gruttaatcit untrc elftvcita Lotten Pull< framrinna manen. bortniagar, orlj fåtana can batioa nu paaatt å flere !tallen. bar nu• va WO nidet,: tjuv påtraffat attefiitt 'vatten, jon' uppUtgit i homi- let line meta b4t öfterr (Patent, apål. tonyta. 9.1i,irtorn rett beffaffenheien af lumma har anan cl ulanti3. analys vadar bre ftatereatitten borler fråga om nyttiga reformer på wcIi r, i ter- fibfartena omlagt ilar bauante thai te lIcIta antra ettediierabe enctligen gnaga långt tillbafa, thiftver en tUf. i 91. D. '21. 3ncon »rått lagt hnitne inga gara:member-ar inga fuhflattalltationer, tom enligt tel infunne:utta lyfte:net upptaga tappar. ter från terbefealante fartyg, ingen of- aritt' myntighet for 'artygåiitiperlion belhiffattbr Irtnalitget tn. ni.; men ber- fVtielorn ten i flera alicenten bnflleilliaa galagen från 1864, en åt ltere' tatcrao tant bulumblatliata från åltet lit met obetyttiga lötåttbringar bibehållen tullltabga, fett å ena fitan, urea ten Nabo efter botflaftven, Ittlhjen [c:nitar turtrthbrante tullgenfm man en ntynDigher, flarn rånlinuatite 5n1 ett å be flefta anbra områbett lånat letalt utämtt burafratifIt innern, nita a onera fiaan Hagar en trafirant. fem 8nRar en Nabb reb tiDArnlig eretbilien, i ett aflt annat ån angrnåmt låar. 1)1 tal cm tutherpetitirn få bar mån- gen befalbatruare å laftanafartug - bana, tå te ej åro reguliera volt eller paelagetarcbåtar, enta9 aro latialta mar legelfartag och låtetra i affeente å er- petitionen g åtnjuta tarftilta privilegier — meb frål bodagal fig i:frver att fnap• paff i alublant felaana jtrarigbeter, tajt- mål edj formaliteter f8rclornma4 fem tulltjenfteman bår inom Titel mcb flop af lag funna huta en frepparc. 9.aetgilrvaa må emellettib att altven inom 2tverige finnas tutltammare, blå gentleman cd? begente — utahantc aftitingervalta unbantag, lotter kr! att 'Haja tellegrr lurad tro att clamanbeten år tia Ur tmbetawerfeta fTuU cd? ej !tvärtom — ba lad fia inte att meb tillåt:101in af orblprcifet "nib år pen- ningar" bli babe. te ijelfwa vd, trafi- tanterna bå9 tillfrebgtalta. DetItte mera tillmitteogåente tullman ignorera der untattlikja fi,r ben Rall en tel oroliga utan att tett- tite8tante ferment- genen (fatens ratt. trut te bewafa, ej ban bet embetamett, t e betjena, blir på rittgafte fått litante. !ii ny ftortiiing, fem tillfhlafrabe i handla tummel taftångare, flit blvilfa libell i tegetti åt tebarare ån fir fe- gett:Idog, en flottfaintuare ed; mintre tinvecflat tulturebition, Rulle fålar§ mara tyttitettigcn ivalrommcn_Qr rebe- rinna. tran (5tockkolut. 'fIggeriet i huhudstaden. Ur en langre artikel hå: om i Aftonbladet däri omtalas de hjelpeokantle hos en vålgorenheistö t ening, heter det bland annat; Ilar hur en varit uppe och sökt !tjog). Det år visserligen 4 barn, weil familjens inkomster uppgå en- ligt nikt:nitade upplysningar, till '5 kr. i månade:I. Hår Ar en nunna - en eadeltnakare. Sju barn Aro nog en tuug börda, iucn inaunen lörrje- nar dock 130 kr. i månaden — icke kunna dessa begge rattvieligen hora anspråk på penningehjelp. En ar- betare har vinit uppe och eökt ar- bete; han hur lätt sadunt i »Hemmet. n:r 73 Hornsgatan, enen slutat efter — 2 timmar. En sjuklig etiker har anropat foreningeue lijelp — vid un- dersökning hur det v isat sig att lä- karebetyget varit förfalskade: Varmt rekommenderad af en person, liar en äldre qvinna kommit up pivå byrån; vid :tunnare unduisökeing Itaingår att hua bedragit den, surr rekonimcn- int lieLue, alt hon hyser prosti:ue- ruda qvinuor och hur varit ['Utläkt för olaga ölutskänkning o. s. v. Der är t. ex. på centralbyrån en trasbank, bom just med den ynkliga- ste min i verlden lelvat upp en rö- rande historia. — Godt, vi skola konnu• hem till er. Nej, jag tackar så mycket för polisuudersökning, svarar mannen denna gång i en helt och hållet förändrad ton. --- Det ar icke fråga om något eå- dant, men vi akola komma och se hur ni har det, 345 — "Jo, han har äfven velat döda mig, dorför att jag genomskådat skurken. lians verkliga namn Ovide Soliva.) lOvide Solival" upprepade målaren för sig sjölf, allt mera förbluffad. •Således är han kusin till Paul Armaut eller rättare till den, som kallar sig så, ty uu känner jag mig åter öfvertygad om, att karlen heter Ernst Uaraud. Men hur ha do då råkat till- sammans, och på hvad satt har fabrikanten kommit öfver sitt nuvarande namn?. — Högt frågade han Amanda: •Vill ni säga mig allt, livad ni iakttagit be- tt-Silande Soliva?' )Ja, om ni lofvar mig något.• "Och det vore?" "Att bjelpa mig hämnas på honom." "Mitt kan ni lita på.) Mitt ord derpåls Amanda omtalade nu allt hvad bon misstänkte angående åfventyraren. "Ni har ratt", sade Caste), då hon slutat. Det var uppenbart han, som sökte mörda Lucia och natur- ligtvis gick han afven då Armarets ärenden. Men handgripliga bevis saknas ännu, och sådana måste man ha lör att komma åt honom. Emellertid kan Jag ju nu lita på er båda?» "Fullkomligt. 'Nå, följ då fortfarande fabrikanten i hälarna herr Ducemin och ni lyckaa nog till sist utforska hvar den andre bor. Jag är visserligen pjalt bekant med Armant, — Åh då kan jag lika gerna va. han eillainde norske afafaminisfern i ra utan hjelp, blir det ovanliga sva- Stockholm för att få saken uljetnnad. ret, och mannen går knotande och lian påvisade hår, att livad frågan a•årjantle pin vag. nm att han icke hade norsk juridisk examen vidkom så visste men det, då han inträdde i utrikesdepartementets ijenst, och fat. llochaltild fann det icke utgöra hinder. Likaså •iate man i Norge, då mun guf honr us attacli6- stipendium, at t lian ämnade egna sig At diplomatien. Sakens kärnpunkt synes emellertid vara, att Ibsen nekat att ingå som som sekreterare i «det eveneka ut- rikesdepartementet«. onh att man alla dessa bevis på bedrageri med fordrar detta af attacher, innan de fattigdomen. befordras till legationssekreterare. Ännu ett exempel förrjenar anfö- Dr Ibsen vill gör,* gällande, att man ras. Det skulle vara lustigt, om det gjort afrikelser från den nya praxis icke i sjIlfya verket vore ohyggligt. tued baron Kantsof och generalkon- För nigon tid sedan kom en karl suln i Rio Janerio, Ileideuetatn. .Han upp på byrån och begirde hjelle känner icke till någon lag, enligt Han var blind och hade att berätta hvilken en i den unionellie diploma- on sorglig hiaturia. Dagen efter tien anståld norrman kan lörpligtas hans besök hände det emellertid, att arbeta i det svenska utrikesdepate- en af styrelsens medlemmar gick ned mentet. på ett taft i närheten. Ilvem ser han sitta der med en sejdel öl fram- för sig, lungt läsande sin tidning, Protektionism, om icke — don föregifne blinde. och Han har sedan dess sett honom flere reakLion. gånger på stimma kof e , An med en Det nya systemet har hos oss sejdel öl framför sig, An amörjande sig med kaffe och bagelser, men endast en kort liistid bakom sig, men dot har likväl letvat tunge 'randigt med en tidning i handen. liar kommer en pumnta, anm va- rit piga i sina yngre dagar. H oa har det förskrAckligt eländigt, saknar 1. 0. tak öfver hufvudet. NI vål, boa erbjudee husrum, mot att hon åtager sig en liten städning, men det fdler henne icke på Dippe n . Nej, nej men, det år onekligen beqvå- mare att gå omkring och tigga an arbeta om an så litet. Man rent af häpnar, då man ser Föreningen för välgörenhetens ordnande, Lilla Nygatan 10, arbe- tar oförtrutet att afhjelpa den arbete. brist som under vintrarne i alltaåu- het råder inoin hufvudstaden. Under sietlidne Januari månad har föreningen anskaffat platser åt 1:,0 stycken arbetslöse, till största deka vid student, at beten i Rörstrandelta- gen, vid llornst ull etc. Afven till landsorten har föreningen om ei an - skaffat platser, så åtminstone förstritekt respenningar till arbetare, som styrkt att dc å uppgifna stallen halt att rårna plats. Föreningen.' verksamhet inskrånker sig ej endast till äldre, utan Alven minderåriga halva genom dega försorg någo n gliug ethrilltt liitig sysselsättning 6ramilanben, Sigurd Ibsen, skaldens ende son, liar soul bekant varit unståld i de förenade rikenas diplomati sten !Okläs tattaelii: och halt norskt attack...stipen- dium, men har nu uttrådt ur tjensten och börjar i norska Dagbladet en redogörelse för orsakerna härtill. Oaktudt han sagor, att aldrig någon untnarkning framstAlts mot honom, utan tvärtom han endast mött erkan- ilande af ötverordnade, hur hatt emot- tagit underrättelse, att lian, ej kunde påtal:tia befordran. 11Intriligen linda sårsoin skal hans chef i IN ien, som lör öfrigt varit lionotn vål bevågen, anfört, att hans juridiska examen vore anlagd i utlandet, att han tjall skulle ha förklarat sig ovillig att inträda i utrikesdeartementeti tjenst och att den norska regeringen principielt vo- re emot stipendiaternas förblifeautle i diplomatien. lir Ibsen ville emel- lertid icke gå in i konsultattjense 'Fortsättning följerle 1 sin andra artikel meddelar dr Ibsen en del af den skrifvelse, som nog för att visa sin ratta fysiono- 1111. Tillkommet på ekonomiska förutsättningar, har det aldrig va- rit Dinuadt att, såsom dess motstån- dare med tydligt skadebogar upp- gifva, i sig innefatta en allmän re- aktion. Man kan kalla det reak- tionart att återgå till skydsayiste- met, mon man kan också benäm- na det ett framåtskridande. Allt sådant oscillerar mellan motsatser, och dessutom betyder ett namn så litet. Det är visserligen sunt, att kring skyddets fana hafvit många af dem smit sig, sum icke tropå det liberala evangeliet; men det ar duck långt ifrån att ou gemen- sam politisk åskådning skulle för- ena alla deist, som hylla protek- tionismons idéer. Mon låt nu ock- så vara, att ett politiskt samman- hållande band skulle kunna påvi- sas omkring den protektionistiska firningen, så har man deraf icke ratt att sluta sig till några reak- tionära tendenser hos densamma. vetemete anhängare böra visa, att do långt ifrån att strafva efter en återgång till passerade stadier, i dess stalla äro ett verkligt reform- parti y det politiskt-ekonomiska och det smala området. Med fog an icke don fbrebråolsen rig- tas mot dem, att det hittills skul- le gått till väga, på ett mått. som frånkände dem en sådan uppgift. Men det galler mer ån så. Det år icke fråga om ett beskedligt, pas- sivt medhåll till åtgärder som å- syfta att förbåttra menige mans vilkor, utan do som satt landets e- konomiska sjelfstandighet på sitt program måste afven Refill att de främja individernas. Om de halva klart för sig att de, för att icke ti- den skall gå ifrån dem,måste upp- tråda såsom ett i ordets basta me- ning folkligt parti, så skola de ic- ke ångra det. Det år eu illusion, ett sjelfbedrageri att tanka på att kunna till gemensam politIsit ak- tion förena den som i hufvudaak slutit sig till det nya systemet; men i alla eller åtminstone i de flesta praktiska frågor — och dit räkna vi tyvårr icke do rent poli- tiska — i dessa borde do kunna upp- träda efter en sainfald plan, som å-syftade verkligt gagn Jorden sto- ra massan af landets invånare och således skilde sig från do frasfyl da program kring hvilkado "libe rale' plåga ' fylka sig, och hvilka, realiserade, skulle hunna de mån- ga smul i samhället i samma be- tryck som förut, mon med roatsed- ler i händerna och hufvudena fullproppado med straftiagaparagra- for och en del annat lika fruktbä- rande) vetande. Om protektionistor- na ännu icke gjort stort mer än organiserat sitt motstånd mot fri- handeln genom tulltaxans oinarbe- betandes, så har dettasiu förklaring deri, att mera rinna icke hunnit uträttas; men de få icke stanna dervid. oln do vilja Ibrtjena nam- not af ett verkligen patriotiskt parti. Negativa uppgifter, så- som att motarbeta vår marknads öfversvitnimande med utländska produkter, tiir h i och för sig icke någon lång lifskratt åt sina förkämpars sammanslutning!, utan med dessa uppgi ft er måste förenas positiva sådana, som gå ut på att uthitta något på egna grunden till allmänt basta. livar och en' som önskar bestånd åt det verk som för två år sedan hade sin första afgörando framgång, skall derföf med glädje se att skydds- vännerna vidga sitt program, såt, att. dot i sig upptager nya idaler att kämpa för, allt, efter sotu do när- mast° :nålen blifvit hunna. Sin P. Det kktillti vara intressant att få vetat hvari dessa tendenser för- iådt sig. För den som vill döma oveldigt halVa de alls icke visat sin tillvaro. Reaktion är i regeln nå- got förkastligt, det är liksom ett försök att vilja vrida tillbaka vi- saren på tidens ur — i regeln, men icke alltid, ty mot trånga upplatt- Bingar, som veta göra sig gallau- de och* mot. dåraktiga åtgärder, svin ännu kunna "göras ogjorda", måste man reagera. Ett parti som, har sina ideal bakom sig, skall al- drig komma att tiga någon lifs- Laholm, Råfil ms:, tt t den Il) b'e&ruari kraft och mister snart tilltron. En aession på fem minuter, (råa Ålven blotta misstanken att höra kl. 11," till kl. 11,,, hade Ridhus- till "baksträfvarne", låt vara att ratteni Laholm under aistlidne gårdag, den år aldrig så orättvis, kan ver- och blelvo under denna tiderytnd två ka ekadligtpå en politisk samman- mål expedierade, Men så voro de också ekrittligeu erkhudo al vederbö. slutning. För att förebygga sådant, ar det randa evarandeparter, hedan Ritten, klokast att genom handlingar gif- endast hade att fixera de vanliga be- va belackarna orätt. Det nya sy_ tesbeloppen. Det ena målet rörde gitte2;in2s, och polissaln. en viss Johannes Nilsson i Restad, som inetflants för fortkörniug, och det andra en Kattarpabo, som offentli- gen varit af starka drycker oförmö- . gen att taga vård om sig sjelf. Den förre fick böta tio och den senare — 332 — fem kronor. )Gud ske lof," En stund derefter återkom uppasserskan och an- mälde, att den främmande herrn önskade tala med honom. )Bed honom stiga upp), sade Amanda, och när flickan atlägenat sig, Lviskade hon till Dueemin: iSo så, visa att du är en man. Du är ju blek som om ett dussin gendamer voro dig i hälarnel, Några ögonblick derefter inträdde Caetel. )Ursäkta, mitt herskap, att jag stör er., sade han med en lätt bugning, men jag har något angeläget att språka med herr Ducemin om.» »Det skall bli mig ett nöje", etamme.de den unge mannen förlägen. .Ni kan tala fullt öppet i frökens närvaro.> Amanda bjöd målaren on stol, och denne eatto sig, i det han återtog: •Mitt besök tycke göra or bestört, min herre; men hvad jag än hommer att säga er, har ni i mig en vän som ar beredd att bjelpa er, om det skulle behörvaa.." Ducernin mumlade fram några obegripliga ord. Jag •Föret och främst, bör jag presentera nig. några dagar heter Etienne Castel och är målare. För sedan var jag i Joigny och fick då veta, att ni blitvit skadad vid jernvågsolyckan Lär i Bota-le-Roi. Det .> var ta3ären sjelf som underrättade mig derom dödsblek. Rudolf blef (Insandt.) För den gåva af 25 kronor. jag erhållit; af hett 0. llallback i Restad frauebares harmed min djupaste tack- aambet. Laholm den 10 t ebr. 1890 C. G. BERGREN. Prariepanba. I Kina finne. invärtes och utvår- tes lakar*. Härom befatta' följande tragi-komiska historia. En rik köp- man bade blitvit sårad af en pil och tillkallade en ryktbar kirurg. Denne kommer, tillloreakrar sig all- råttor.' ett högt honorariutn, som patienten med sura miner erlagger, pengar osed högtidligt allvar ea sax klipper at pilen titt intill huden ooh lagar sig i ordning att gå. livad tanker DI pl.:" utropade den sjuke. i ngalanda tillfredsatallande "Pilen sitter ju ännu qvar i krop- pen'. allvad rör det mig', svarade kir- urgen. aJag år endast utvärtes la- kare, jag har gjort livad mig till- kommer. För det, som återstår, får Ni filada är till en iovarteo doktor.• ›Jag sökte •r bär; men ni hade rest. Nu, då jag 14 a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.