• BOMi1118garii, Oblekt, blekt och färgadt i alla bruklige nyansgr. gtrikts. Skraeltealde I Brasilien, Den nya republikanska regeringen i Brasilien bar sina egna begrepp osa hvad frihet vill elga, ekrifves det från Rio de Janeiro. Polisen har fått ordrea att attestera alla, dom uttala "förrådieka kinder" och Itutat rak- ~också vånikapliga uttalanden om axkejsaren dom Pedro. En ritten epatrerade ett sållelcap på cirka 40 'pinlig), tillhörande olika brasilianska örlogsfartyg, omkring i flatheten af dockan. Busearne• hade antagligen druckit lite mera, Au de gods kunde tåla vid, och ropade af gaminal slentrian: "Lefve kejsa- Ögonblickligen omringades ren :" de af polisen, grep°s och insattes i flIngelee. Tidigt på morgonen natta dag blefvo de allesamman stramade. Enligt kvad man betittar, blef stru- pen •fskuren på dela (?) Men den nya regeringen har icke lika lått att tå sina ordres Åtlydda af fråmmande sots Aro inom deras råmärken. För någon tid 'eden kom en österrikisk fregatt inseglande i hamnen med brasilianska flaggan på toppen. Strax gate signal till öster- rikarn att taga bort denna anstötliga flagg och di ordern ignorerades, kilt- en signal i hatunen, som betydde • Lemna hamnen på ögonblicket :« Korvetten gick strax utåt, men vin- de om några Iå timmar tillbaka sned alla eine kanoner klara och kejsar- flaggan aNtjentt på toppen. Etter att ha seglat omkring i bananen ett par dagar och ,övertygat auktorite- terna om, att han icke frågade ett dyft efter deras signaler, gick öster- takten åter till sjös. Ilålliada ligger någon öfverdrift bakom dessa uppgjlter, tom 'legatar ur utländska blad, iucn sanuiugen ar nog i allt fall den gamla, att skrAck- valde begynner den republikanska leras i Brasilien, liksom aunorotAder, och att auktoriteterna Aro så fjeskigt angelAgne om att visa sin nyförvårl- 'rade magi och myudighet, att de ic- ke gifva sig tid att tanka efter om de utta:sliska wtigter, hvilkas fartyg inlöpa i deras hamnar, erkant repu- bliken eller ej. Kejsar %Vilhelm och dagens frågor. arbistarefrigan, Den dryftuing livartill kejsar Wilhelm den uudre tagit initiativet, har nu intrådt i det praktiska stadiet. l'rcuesisku stats- rådet bar börjat sina förhandlingar. 1 det tal, livernied kejsaren i fl edage öppnade detta etutsråd tramstålde han de problem, som han Önskat .bltft a kreta och som för öfrigt redan långe lagt beslag på nationalekono- merna" uppmåskrateher. Det har Ackt mycket uppseende att kejsar Wilhelm t sitt inlednings- tal anvåndt fotsigtigate och mera dampade uttryck An dem, af lanka han begagnade sig i sina kabinetts- order till rikskaneleren och ministrar- I det no Maybach och Berlepach. kejserliga yttrandet i statsrådet år icke mera tal em arbetstidens in- 'hinkning, utan blott om begrans- niog al gvienors och baras at bete. De föreslagna arbetarekommissioner- n• synas icke mera skola vara att slags skiljedomstolar, som skula af- göra !viner mellan arbetare och ar- betegile•re, utan de göra snarare in- tryck af att skola spela ear rent råd- gifvaude roll. Den unge kejsaren litar saken gilvit efter for tryck af de konservative och de store industri- idkare*, som voro ångsliga på grund af den utpregladt statssocialretirkahåli. ning han borjet intaga. Ilar det kejser- liga programmet emellertid futural nagot i pregnans mest det i stallet sagas befria blifvit mera praktiskt, så att det utgör en anvåndbar grund- val fai staletådets förliandliegur. Betriffande Schweiti hållning gentemot ketj••r Wilhelm. kulihatt.- order och det tyska kouteteneforal•- get *kräver det i liein utkutuumude vfliciösa organet Buud: ächweitz har inbjudit de hår:anan- de makterna att deltaga i en konto- ren. i Bern, livar. eammanttåll•ude år bestanidt till den b 3Iaj. Det me- at• nu atvakte de inbjudnes evar, och det kan icke hånetsa dem till en annan eder... Det tillkommer Tysk. land att tisedgite• Schweitx den för- eta kunterensea, antingen det eti blir en konferens af fackmAn eller en generalkonferens. I Berlin kan hålla. ea diplomatisk kemistens eller en spicialkonferens för arbetet i gt uf- varna. Scbweitz år opartiskt i arbetare- frågan; det hota. icke af at betariere- rehren, och det ber ingen krona, som det skall beskydda eller sådda. De nondr• staterna bo ofta nsisstrogna mut internabouela koafeteneer, run- dan de !fukta, att de stora makter- grund af ititerisatioaela beslut na Strumpgarn 3- & 4-trå ligt °bitskt, blekt samt färgadt. Fiskgarn <C Mattvarp i 8114 nummer och tvinniugar. Lingarn blekt, bal fblekt Sc oblekt. Bernadottegarn ett särdeles mjukt och elastiskt kläduingsgarn. ViCtOriagarn i alla färger allt till platsens billigaste priser ho; gyasSott&- cARLAN DER aiTEDWO- 7:-, OBS! Inenrili Larson. Hvarjo bundt af Gämlestadons tillverkning är försedd mod ofvanståendo skydds- stämpel. OBS! Oafsedt både föregående och senast derpå följande prisstegring hvilken senare, för öfrigt, jemförelsevis var obetydlig och säkerligen ej ledande till prisförhöjning i ininutaffärer, säl- eller till de priser son] i fjol jer jag Ganilestadens Garn till platsens billigaste priser OBS.! Platsens most välsorterade Garnhandel hvad såväl färgsortering som nummer be- träffar. Henrik Larson, sedertner.a kunna göra ingrepp i do- rer) angt;lAgenheter. Sådana farhågor ha uttalats i belgiska pressen med anledning uf kejsar Wilhelms kabi- nettsorder. ilvatje internationell öf- verenekoingnelse innehåller med nöd- %randighet ett inskränkning i de oår- skilda traktatmakternae stiverAnitet, Mon eå långe Schwcitz leder tör- handlingarne, kunna vål alla lund känna sig lugna i detta utseende. • • Två nya kabinettsorder al kejtiar Wilhelm ha i Tysklund vuckt myc- ken uppmArksatnliet. bom bekant hu långe offentliga klagomål turspurts of- ver rekrytera behandling, och men har hört uppgilvas att dess. rent af misshandlat.. Under , det förut i regeln de tidningar, som nntnårkt detta missförhållande utsatte far press- förföljelse med dess yttersta konee- gvenser, har kejsaren nu utfärdat ett kabinettsorder hvari han erkänner att grundade anledningar finnas till dy- lika klagomål. Kejsaren förklarar ett han framledes icke Atnnar shia do tuiesförhållande n 'torn förorsakat klu- gornAlcn. min arnAge mager kej- /aren, ".kall hvarje soldat behandlas i örverensetAmmehre med lagens, rått- vieani och menaiskovArdete loidrin- ger, emedan detta år en nödvAndig förutiåttning för att soldaten med glädje skall utötva si't kalla Ett lika gyntaunt intryck har fram- kallats af en annan kejserlig kabi- nettsorder om unga officerruce ut- bildning. Kejeuren år mycket emot utunlAsuinge e i krigekolorme !lufta:d- uktiga vigten ligger pA att utbilda karakteren hos de unga officeraruet och göra dem skickade att kunna verka uppfostrande och undervisande inom haren, som Ar den stora skolan löt hela nationen. Hertigen af Orleans och hane brud. Om ett besök som hertigin- nan al (.'hartres och hennes dotter Marguerite, den traktade hertigen. af °gli:rene brud, gjort hos den iiaktade hertigen i tAngelset berått.' från Pa• ris: 1 lördags eftermiddagen bero hertigintinn af Cig.rtres och hennes dotter Marguerite ,sedan de dertill erhållit tililåtelee) i danska') med mar- kisen Bouine till Conciergetiet. Mö- tet mellan den unge hertigen och haus tent samt hane brud var utom- ordentligt bjertlig och rörande. Då bertIginunn visade sig i tröskeln skyndade den unge prinsen med ut- bredda armar emot henne. Prinieer san Marguerite gaf hotioni leride ge- nom tårar ein hand och utropade: *Tack, hjertligt tack, höge vila, det år bra nu". Prinsettan lyckönskade honom till hane raodiga företag. Vid åsynen af den torftiga möbleringen utbrast prinsessan Marguerite åter i tårar och kunde ej il ord öfver sina lappar. Den unge hertigen derernot sar vid mycket gudt mod och sam- talade litligt med sin tant. Till siat preeenterade !mu skrattande sina bå- da långväktare för danserna. Några vidare besök fick han ej mottaga den dagen. rare. Som orsak faran' meddelar en landsortstidning tonande: För ett år sedan utled amiral Sche- etakoff, en vän till Pobedonozefl hvilken senare genom sitt intlytaude hos czaren hjelpt vånnen till att bli rnatintninister. Vid atniralens död blefvo hans bref och papper förseg- lade och ha föret nyligen öppnats af storfursten Alexis, kejsarelie bror, sola år general-amiral. Bland brel- ven fune ett 'rån Pobedouozeff från den tid då han nyss blifvit tårar° för kejsar Alexander 1.13 söner, den se- dermera atlidne tronertvingen och den nuvarande czaren. Bretvet var etåldt till amiralen, som kort förut hade lyckönskat Pubedonozeff till hane nya befattaing. 1 brelvet he- ter det: "Je, jag förtjener verkligen a:t bli lycköurkod till min utnamiling till Li- rare åt tronföljaren, som Ar eu högt begålvad insigtsfull ock i mutning a- del prins. Men lika mycket år jag att beklaga, emedan jag Alven blif- vit utsedd till lirare tör hane bror (den nuvarande czar Alexander II) en prosaisk, föga begålvad, likgiltig varelse, som ej lofver något«. Uttrycken voro starkare An de liar angifun, suger tidningen, de voro netnligun at mer positiv ån negativ beskaffenhet. Natutligtvis skyndade etortureten Alexis att trantlagga det. ta bre! lör sin kejserliga broder och den oundvikli ga följdeu blot ett epandt förhållande mellan deu forne lavaren och eleven. Man tror dock att Pubedonoztff endast förlorar sitt inflytande ej sin stallning. 4 Fördelningen af kejsarinnan Augustas emyoken. Du rika 'LIV- hen euto för kött tid sedan allidha tyska kejsarinnan Augusta elterlem- gint ha i dagarna fördelnte i enlighet med hennes teetamenturiske förord- naoden. Bland dem Sons blifvit ihåg- komna med åtskilliga af dessa "myc- ken namnar eåreluldt kronprinsessan al Sverige, etorhertigienau at Baden, hvilken fatt en stor del at juvelerna i att, samt arfsturhertiginnan al Ba- den. Synnerligt vackra och dyrbara föreinai erhöll tysku kejsarinnan Au- gusta Victoria, blund unnat ett perl- baud, töreedt med störs, utsökta pot- tor och ett lås af stora briljanter, hvilket smycke den afiidna kejsariu- nal, stelt mest plågade båge. Kej- mainnian Victorta, kejsar Fredriks yn- ka, erhöll ett stort bröat:smycke at btiljautet med fem stora, fulfeoroligt feitria påronformade perlor, delstål oruhångeu ured brineuter och ett armbaud uted ett cniniatyrportatt iu- lattaUt i htiljanter. Dbfstumma pit scenen. 1 Lon- don up} tOrdee nyligen antar en vald publik, bland livilken lordmayrru be- faun sig, et tio (Mattan:ni flickor en Des vid namn "Bilder ur konung 1(ichard den tredje. !aln. sextonåriga, tom frametållde dtuttniug Elisabet, spelade jt tuförel- serie bra och höll till sist ett ganska vackert tal till lekildatne, i bvilket hon tuckade dem för dere. bifallaytt- tingar. Dem kunde icke nog lor- tens sig utser de doratummas tantigt Czaren och hans förre buttre. att uti') eka sig. Betoningen var vie, urtide att ett kyligt förhållande in- tradt mellan czaren och Pobedono- sett den heliga eyeodene alismåkti- gedigen ofta oriktig, och någon 'kil- nad gjordes icke cueltao de tragiska och komiska stållon, , meta just det- ta gjorde på åskådarve ett görande intryck. 1 Ryeelend vicker det mycket upp- ge prokurator och czarena förre Ii- Begrafvet silfver. En Newyork- tidning Dager att 33,000,000 dollars i deliver ligga förvarade i ett hvalf, eår• skildt bygdt för detta Andawål, bred- vid .Myntet i Filudelfia. Tidningen til- Jagger att ea framstående finausiell per soulighet hitruni yttrat: Der komma do att ligga mörda så länge ni och jag 'elva, så frgint ej ibigon mycket stor olycka 'skull° Siltver kommer aldrig att bli populArt i form af dollatte Den var- mage vån af einverinyet i kongres- sen tror det icke, om han vill page sanningen. Allt hvad han önskar år att ha en papperedullar med en mil f- verdollar bakom tig. Vi ha hatt sto- ra utgifter for att inyuta dessa pen- ningar och låta deist ligga der 1;it en uberåknelig tid. 1 livad man tro dessa myntade penningar bittre au omyntadt guld eller eilfver k livar, lör bar ej i etAllet grådaut nedlagt. i livalfvet ? Mun skull svara att det Ar tattare att råkna myntalt siltver. Men denna massa af sillvertnynt kom- mer aldrig att rlikties en gång till. Kom i håg mina ord; (kittla periningsugu; ma Ar bcgrafven lika tulletuudigt song hon blifvit sankt i helvete djup och utan glömt latitud och longitud. Riksdagen. Till sjutskicklighetens befräm- jande bar kupteu Eds desuu, den nitiska itraren for akytteeaken, be- gått ett anslag af bietUu kronor. 1 inom eriugeu erinrats totat att nit- slaget till detta Andatnill vid 1ött9air riksdag nedsattes från 45,0110 till 30,000 kronor, sedan detta anslag förr utgått med ej mindre au 120,000 kronor. Den allra senaste reduktionen har inverkat stötande på den frivilliga skytte- och lörevarerörelse, som he- ttes inom landet, en rörelse, som dock på grund af sava' sitt fi.eterleudiik• syfte som sina praktiska resultatet synes böra omhuldas och uppmuntras, ej nedtryckas och emaningorn gvil- vae. Inom hela Europa söker man att tillgodogöra sig det frivilliga för- svar, som laudernas invånare al fo- eterlandekanela bjuda, och mindre ån tiAgun rytmer vi halva råd att alttå frau det tillskott i försvarskraft, som en på frivillighetens våg uf var man- lige ungdom lösvaitvad okjutokick- 12ghet kan bringa vArt land. Genom det antagna nya geoåret kommer en stor utgift att adragas våra frivilliga skyttar, ty de urarta förr eller etnate atualcatla sig dessa nya gevår; om de vilja komma i it- 'utsmide al anslag. Bortser man från frågans ekono- atieka sida — eåger vallare kapten N. — bör dock alseende flata. vid ett annan. 3Ian har i:hemligen funnit, att •t elytteforeningarees 17,300 madletrituar vore ej mindre Au 4ti procent tårupligtige å hevasiugen, och kim artetSu på !nyttighetens våg och sned tinga upgottring å ruttens side, men med ganska atter å den enskilde., 'Iföras skjutskieklighegbör det ligga hvarje tootarlabdeesa varart om 'vettat att ej forqvåfva, utan upp- muntra dyligt guldrand.. gabohn. elva balrea jetbin. Utlett nitti !ribbs tibuing lo;Dc obelmilitningen numera kura, anicuflunb bon bar pre- numeranter anta bort wib furten af elilla bafteet, netuligen i nortametitan- fta territoriet 5.133fbinalon (numera 'bg. reften). Qliwcn hån onera hatet i unionen bar prenumeration på mår till- nitia fader ac a tia etedbelmi meririse 'Slem aralia gebit ett t4elatiltbrtia- gen6 tåfaccfrcts (ty åtteen i tterfbiltn bas bon erchunteranftt), Så åt tenns firningen fdiattligen Iptibb blm« nåra lenAituDitater, 0. tr. b filtort dåra ',åttien of acta lortflotet. Zig itbainöter i berniUningsbereb- ningta för eabolmt lauteterianding tuans{ rå knalle temitunalltåtnina banad ')Blåton i Sabla tub tjätitojoa i ZrUktirP 'and lem ingett- ant 2luauft (Miltrion i ttlla Zierkg r4talr hus" bar man i baja bogar h a ft Czi tagoms nuff:4 3, få att men tid edj met) fett fig ur Nänä att ketc- h platt åt en cdh annan tntråbeeIbtoe- fterfitrua bar helt plöttligt It. tommit uppå, ty för tagen lit etb iinnnerbet rutt jultiben. mat Moln patienter ganfIa ringa. Chångle fjut- Domar lumpen lilla !baden arta iilftbr- fla Delen unber firutairnit tromtråric, ZgiUabc befarar. Zomrapillet i QUIchorg bac egillat It beitorir, join of 'Per etvencon pd? Wengt 'Peter .Dant- ten i Chic in. fl. anförts Elrutt Yabotnl lantsförlamling. å tyttollåmma tet 22 Mettå 1239 fattatc blint em intåttaute 4 en tniciffola t :rna- buga, qtratan fetta hellut faIlftålte. Jattig tupplur. Lå i lidas§ brasgot i tittin 1;03 lonblbt. låd 3g- tore'en t Zanninoe n:orit t 23teatcr fet alt hemta mr, Watt ten ene, tent inmat ;.i !atlet i Hårbeten al ...7-iretala [nipa neD från fin uppkita pirrig, Der- magi» gict twcc sub ocliria mit, froGlate hiva bettet Drar ölinet asfels. .£,art Rad till kprettet i ,:utrullat. 2drunniabet cUcr''politifT litottig- bet'(" 3 nått acaDe urrocrtm har me. lien6flebrit wID Denna rastad inhillt vita öfreer fina smuliga hear:dratta: cch upgwilar ej mintre au twahuntrate (stila tarflag tIU uppinelpantc af mkr- lanteto belaorukt, ökuf. 1?clt trists aUs ante{ utomortentlidt wiatida a; — mo- tionärerna. 3 te fisfia fatt (samgår ettiellttfiC jennetligin toligt, alt Det, långt iftan alt mata ett öfroccmått af wrotorn, tom i bala mangabanDa prejat luunit ett rilogognetigt afiopp, tivArlont år kilten på wcttltga fulthter , lem, t förening nu D åtrått alt :olja fia f uttig bitit tc mua goinro&na tctnnitteatetua mil ;valpen. etcue lifta citimötc, 'flat af fia en mal- fa motrene atifOofter, blint bunta ett setflod om ratt (Cr fbcfatultni att till fl,t ning nätta fann syplåga fin fjålc- 'etta re, lonaceligen mål Patte letlwata fin platO, i bantelfe tet tillåtnnate,nya 'treta l-Mulet Minnes lemna uttlintme it3t ett tutiefitelitakinett. tet år lynnerligaft på lagftilIttiageni etsrått, ism briftante tåttneretn em te lagar oc Ibtfattninaar, uti teban cp, od) bet lätt, butarpå heta fortetponteta nid brracaribca, kelat Dc förjlaieluftnc !arbrbterna data jpratr; cdj aUt teton bitå moicllåt October; tager hr »ål eåeeelioen ett latent mahulotbante af menlita ungtentligbeter rgt tum, lom Yl:varit år på rrårtioan iucn' !Dolga ett/lagra{ taautftett. Zenit( att motionerna i Nifta ram- maten atitth inftråera fig till ett antal. Prnitht tuiD jcattöttlit målte fetterna° Im ett envetet ringa minimim — t it bett 44 Men — 1,ntwa tet b:t mitt Ill, tåget em. 'P., *Ulk nettot att le ett otwetytIgt boett på letar:rökt:mö af Unna tommare i allmånlyt cuoinate ointZme, Itbrre intians ed; florpate fltif- !tilit jana inbitet !mång att Initiera tät lemmittenterna f bt bewaranDe af tit t cfertamtftt törrliia appDrog. Glftua fatfruar få 7 åt. latttltr. brinurr 'påtalan i i:Deiuge af Seine leden inabbrig fe hat fröan 1883 i Card fött ide rittnOte ån (Unga falfeear, Dcrof fyra gånger !tvillingar. alla altomilingatne Ya marig rna co måtrtapaDe .0 — b• Åtalet mot fiaDelaraccu 3. Warp' bom i .Daltnitatr. 3 lut krill sin- minas littiwelle till lullitIttaiiiletu titel Nålat' om åtal stel itatitatairir 9iart- bom frantballec incticinatrtectlen fcli att tc upprepat/ butgidniugaina bott föranteba läraren att natta till Den Ituta fetdan ed? Cif att 9torofictin thetbicnbe tilifållea ancailte bot Indicinalbrellea för tienftelötlum• nieller, blam buttra hit nyligen en belitanitO mara af ben Ilska beltal]cu- Det att bullen Utför taltelat benuns In allmarltg !Utrinning cd? matning. Joibfralf. Natten niden Den V tanke t Wialuag t Zelatne edj.1U
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.