y 91~.. eT 91 Bomullsgarn, Oblekt, blekt oelt färgadt i alla brukliga nyanser. tgttrikts. De tyska rikvdagarales. De ingångna underratteleerna om valen till tydes rikeda- utgången gon halva att fyrtilja om hetydiega segrar för socialdemokraterna, dock, efter livad hind,s föreligger, icke så stora sona de gjort sig ferhoppning De litade 80113 bekant vantat att kunna genoindrifva val af oeitkriug 40 kandidater; hindi. Aro dock blott 16 valde, och ont an åtskilliga tillkom- ma genom omval, antavla likval eltit- eiffran icke bidra på långt nar så hög eon: 40. Ett at de stallen der valkampen varit hårdast torde halva varit sjelfva den tyska rikahufvudeta - den. Der stod etriden mellan de tyek. frisinnade och socialdemokrnernie Det eistuatuda partiet hade redan förut eröfrat två af Berlins kret- sar, me.: de tyektriointinde hade upp- etuit kandidater i alla 6 hutvudetade- kretsarne, och det var pnrtiets balite mån fors der fördes i elden, nemli- gen advokaten Traeger i Nordhau- sen, professor Virohow i Berlin landt- dagsdepateranden aicliter i Charlot- tenburg, iandtrådet Bautnbach i Son- neberg och d:r Pachnicke i Berlin. 14:e och 6:e valkretearne besegrades Richter och Pachnicke af aocialieter- Sieger och Liebknecht, och i de ofrig• 4 krotearne komma omval att egg ruin mellan de tysk- frisinnade _kandidaterna och eociali- atermeemedaningendera af dem erhöll absolut röetpluralitet. De öfriga partier' na, nationalliberals, tyslekoueervniva, frikoneervativa, centerman, polacker, welfer, elras-lothring,are och danskar, komma sålunda icke att under don instundande riksdagsperioden få någ- ra represeutauter for Berlin. Af 352,000 valberåttigade i Berlin deltogo 252,800 i valen. Af detta af- gåfvoe för socialdemokrater 127,162 rötter, frisinnude 75,317 och konservativa endast 49,353 röster, hvarjetnte ett tusental etankreneer algif Y05. Socialdemokraternas rtstetyrka i Berlin har sedan eenaete valen ökats med 33,827 och de trieinnadeo med 7,240 röster, medan kartellpartierna (konservativa och nationullibeutla) förlorat 22,400 röster På några etAllen såsom i Liegnitz och blablhausen, har det vid valen kommit till blodiga eamrnanatetnin- gar naellan polisen och socialdemo- kraterna. Sårskildt i Millilliausen ha- de sammanstötningen en mera allvar- sam prAgel. Miniter måste med drag- na sablar hugga in på de itocialde- mokratiske orostiftarne, hvarvid tal- rika personer sårades och många fring.lades. Kartellpartiernae kandidat v. Wedell jenite den konservativa etvreleernedlerninar valferreningens blefvo tvungne att genom en eidodörr radda sig undan den uppheteade mångdeni angrepp. Att fålla någon dom ifver huru det slutliga valresultatet kan komma att te sig år svårt, allra mest som ett mycket stort antal omval måste egg rum; men såsom afgjordt framhålles i telegrammen, att kartellpartiete mai joritet gått förlorad och att de fri- sinnade och socialdemokraterna isyn- nerhet det eistnamda partiet, vunnit. Ilittills,Aro definitivt valde: 26 kon - servative, 10 al rikspartiet 11 natio- nalliberale, 62 af centern, 12 frisin- nade, 16 socialister, 3 polacker, 1 vild-liberal, 10 elsassare, 3 demokra- ter och 1 dansk. 100 omval komma att ske: nemligen mellan 13 konser- vative, 14 at ribpartiet, 58 national- liberale, 15 af centern, 40 frisinnade, 43 socialister, 2 welfer, 4 polacker. 1 ,vildliberals 1 elsassare och 9 de- mokrater. k Påfven dekorerar en tidnings- man. Paris-Figaro berättar att Dal- ven lurlånet S:t Gregorii den Store. Orden åt deo parieieke telniugatuan- nen hr Leos de la Britre. 0 Sloftebranden t Lacken har gif- vit anledning till en ganeks allvar- sam konflikt mellan bergmålearen i staden Loeken, hvilken påstår att elottsvaktaren feiroummat ein pligt, och general van der Simasen, som till evar yttrat: .Antingen ha gre- eadiererna låtit guvernanten, som in- nebråndee, förgafvee ropa på hjelp, och i ek föll aro de ovatdige att ba- ra uniformen, eller också år borg- :atenarens påstående (rean, och lian år då icke sardig att lör framtiden inneliatva sitt embete.. En interpellatiou ar frametald i kammaren, och regeringen liar kivet att svara dem om åtta Jaguar genom fm:naggande al alla till saken hö- rands aktstycken. Emellertid ler det vara kantat,- radt att des elyeklig• guvernantee bee priseesees ClOmentme, frilten Dsocourt, verkliges blifvit sedd i ett 10aeter i det brinnande slottet, rops.- Strumpgarn 3- & .1. - trivligt oblekt, blekt samt feirgadt. Fiskgarn dr Mattvarp i alla nummer och tviuningar. Lingarn blekt, balfblekt & oblekt. Bernadottegarn ett särdeles mjukt och elastiskt klädningsgarn. Victori(fgarn i alla färger allt till platsens billigaste priser hot Henrik Larf on. OBS. ekydds- Ilvarje bundt af Gamleetadens tillverkning är försedd mod ofvanståonde stämpel. senare, för OBS: Oafsedt både föregående och 'senast derpå följande prisstegring hvilken minutaiTärer, säl- öfrigt, jeruföreleevis var obetydlig och säkerligen ej lodande till prieförbirjttitig i eller till do priser som i fjol jer jag 081111CStadC118 Uarii till platsens billigaste priser voro gällande före nämnde stegringar. OBS.: Pratsans mest välsorterade Garnhandel livad såväl ftirgsortering som nummer be- träffar. Henrik Larson. ds på hjelp, samt att flere soldater gjorde ett onyttigt försök att trala henne, då de icke kunde komma fram för röken som kylde hela trap• patt. Borgmästareos påstående, att man genom att stalla upp stegar mot fönstret kunnat radda den olyckli- ge, synes sålunda riktigt. Det hr vi- dare konienternilt att elottsvakten föret mjelf forsUkte slacka elden och derigenorn epilde tiden, så att det re- dan var för sent få branden elitckt, då brandkåren korn. italienare strejka icke. De ita- lienska arbetarve aro i ailinåriliet ej några stora våm.« af strejker, utan försöka att hjelps sig på annat rutt. Då nian hår ont dagen afkortadc 10. norna för en mångd italienare som voro sysselsatta vid en jertivagebyg- nad, bröts do efter en kort rådplag- ning en,del af skaftet på sina epa- dar. I)å ingeniören frågade Evad detta skulle betyda svarade de: 'Då limen år mindre, kasta vi upp min- dre jord. Kortare spadar göra ar- betet langre. Italienaren Ar ingen narr som svensken. Ilen strejkar icke-. En utställning af menskligt c- lände. Man liar for *divigt att vid den stundande internationela kirr- striutotållningen. i Leeds visa den stora allmånheten trogna ofbildnin- gar af de elåndiga grander och usla kyffen, *ont utgöra de fattigaste ar- betareklastiernae tillhåll. Man kom- mer att få se de fattige i deras tra- nor vid ett mödosamt arbete, offer för en förfarande snikenhet och eam- vetelöehet. Tidningarne i London tro, att denna anblick skall verka tnaktigt gripande på alla dem, som vandra sorgfritt genom blyet, och föreslå att en dylik utetallning afven måtte anordwie t naillionataden, Lon- don, "der deo ena hålften al befolk- ningen icke vet, huru den andra lef- ven" The World, den bekante Newy- orktidniogen, som 'lenast gjort re- klam för sig genom att turande en dam al sin personal på resa rundt jorden, hvilken skulle utfara@ på kor- taste mejlign tid, utgaf den 26 janu- ari ett feet:lummer med anledning af den omtalade miss Nelly Bly. å- terkomst, efter att ha fullbordat re- san på 72 dagar 6 timmar och 11 minuter. Numret, som utgör 36 si- dor, deraf 8 anuouaeidor, ar ett väl- taligt prof på hela den amerikanska journalietikete Tre hela sidor, 23 tintryckta spalter, aro naetau uteelu- tender helgade hemkomsten och de telegiatieka lyckenekningarne, som i anledning deraf ingått till tidningen, hvarjetute meddelas talrika albild- finger af hemkomsten, karta öfeer resan, et t lutteriepel, der misse Blys reeehandelser aro illustrerade på hear. je nummer. Vidare ser man en bild af henne jemte alla remi kanda per- soner, 'om gjort dylika resor o. e. v. Misslituid'ing af fångar i Sibi- rien. "Time." briug•r uya uuder- rattelser sin misehandlieg af sibiriske deporterade. 1 November förra året blef ftu Nadyd• Sard., som forte till fan- geist( i Rara, eå förolempad af lan- geleedirekteren, att hon slog hottur angivet. livati fotolatupeingen be- stod, söv. icke; mera då fru San- da beskrilvee såsom en fin bildad (vinna, har hennes slag tydligen icke varit oberattigadt. Ilen har torut va- rit lararinna vid en högre flickskola och dömdes till tvångsarbete, eme- dan man i hennes bostad funnit någ- ra nummer uf en revolutionår tidning, «Natotliittja W Den rasande fAngeleedirekteiren låt ou några kosacker alkleda henne och piska henne på den blottade kroppen, så att blodet strömmade. I sin lörödinjukelee och smålett beröt- durpå lilvet me- vade hane dkr delst gift; och hennes vånninute Ma- ria Ko‘kaleskaja, följde hennes exem. pil för att uudgå att miteliandlite på samma vii, hvarteed hon hotades; mem några flere qviulign fångar la- ra ludva gjort på, samma satt. • 'filldragelsen blef enart bekant i fängelset för manlige deporterade, eten ligger ett par kilometer langre bort, och en viss jåening började ge, ra sig gillande alven dur. En vac- ker dag begåfvoi sig gendartnedöf- versten, prokuratern, Nuklid-1i och provinsens ståthållare i största hast dit. livad hade hAndt, och livad Ilan- ? Det vet inuti icke ennu, de mon man hoppas snart få underrat- teleer derilrån. I London lär man vara betänkt på att uppeatta en tidskrift timed huf. vudonkligt syfte att belysa ryska och sårskildt sibiriska förhållanden. Im- pulsen hårsill har gifvite af Geolge Kennan, hvars i aCenturys offent- liggjorda bre! öfeer det han sett i Sibirien, vacka stort upproende och harm, Riksdagen. Laroverlfefriigaa inför riksdagen år lör nuvarande ett sinne som på sig koncentrerar smycken uppmark- samhet. Till indragning senast den 1 juli 1893 föreslås enklassiga pedago- gierna i Öregrund, Ulricehamn; Ma- riefred, Linde, Satar, Falkeuberg, Laholm och Memeterås; tvåklaseiga pedagogierna i lijo, liedewore, Grep- pa, Kongelf, Marstrand och Borg- holm samt treklaseiga larvverken i Vernarno och Ronneby. Deretnot föreslås ombildning al treklessiga la- roverkeu i Söderköping, Vimmerby Mittpå', Askersund, Salu, Sölves- borg, 'Trelleborg, Engelholm, Mar- strand, Strömstad, emun,. }'dipst ad, Arvika, Skellefteå och Orneköldevik tvåklateiga pedagogierna i Sedertel- ge, Köpsug och Nora och ynklige:li- ga i Sunriehamn — alla dessa till lagro alltuttnna läroverk med tro am- nralarare, med raffighet far veder- borgande kounnuunetyrelee att låta undervianiugeu utstruekne till femte kutter å den klassiska el- ler den reala linjen — efter fritt val — eller att i stallet för någon af dessa linier anordna en s. k. pruktiek linka; allt under vilkor att kommuocu *tager sig att tillhandahålla «luder- liga och tantiga undervieningeloka- ler och bostad eller hyreeereattning. Under e:inlands välkur föreslås upp- rattande af ett nytt dylikt läroverk med tre IIMUCelafelte r Motala samt att treklueetga läroverken i Falköping och Vattnig må ombildar till lagra allinanna larvverk med fyra aninee- la: are För öfrigt föreslås bland annat att letuklaesig• bidoverket i (Marabu:in må Intatueras och att högre latin- verket i Nyköpiog må bli lullsttndi- ga på teallinieti. Det mycket omtalade högre lAroverket i StrAng- nås med sina två eller tre latinlek- turat och sitt fåtal lärjungar 'kulle få behålla e itt latin ograverad!, men ej meddela realundervitning langre ån till och med teint e klassen. Kortare ferietid har eklesinstilmi- oittern (likasotu förettadaren) uppta- git på sitt program och dertill har han utan tvifvel goda skal. Den effektiva låstiden Ar för narvarnmle 26% a 32 veckor sin året, emedan den i andra land uppgår till 40 vec- kor och derutöfver. Nu föreslås att Issåret måtte föd:inges till 39 vec- kor, inberAknadt in alles 11,', veckas påsk- och pingstledighet, men obe- rnknadt tiden tör intredes- och flytt- / ningapröfningar. äaholui. Ztabkfiffal Zittorin år tjenftletig De trc jtjta t agarme af Denna mede tör egna angelågenbetere frun, oct) upprätt- ballea bane tienit bola Dagar at råt- :natt )l. 8. ' etfonliga priwilcniet å apotetet i .örebell bar af -gonat. maj:t tilltelato eraminerate preveern i V.ibelm Yl. 8. 2abolnis pebagogi år af regeringen fåreflaarn till titt:4.4111in icao Den 1 3ult 1893. altra onera imåttc tårean= 'letter månkan af fantma i3De. ec nri- Dare tår tilibaglaftelning. "(Sari Jfioarsfons minne. Peter en aoottemplarloge, tom t löreage bileabee t `My af betettiearen (.5. Vt. 3onaeton tran tabolm. Cliwa metlemmar filein- g° i loden. dör iå mitt tvi weta, ber Carl 3f- mannen juft albria glan icottemplatne dkr Den abigula nyttetbeterUtlien någ- ra mitate tjenfler, pwaSan hetta fått att förttyiga bane minne war minft high ontativeratt. Wien ett namn betett ju Del& få fisa. .t utmal/amman år att s billyborna, om octjå inkan ett liten nid al Dem, blifiett 'tette:Da:14re. br a Rönt fungsörn Par en lånare tia huttrat t Z)erbe vd? 'letalt 11361:tet- te blanD matnyttigt lodet, pcuatont på- ttånate lem:tingar af Parar e. e. båta minne, ftrinyet en mettelare till ea- belate ttening. Tian bar innu ej lyr- fata ortatliggra, ten objutne jagaren, men ban beletjagai af malna fromma i:rifintnear tita. Iran ijctbp jagtrrånnere ninagrebarifsser, fom7tvifat infrelie tir anbagetterna mot binom, ätten noble publicera !Minute finflaring från Dofter 913 tita; ott, henna begäran tumla tvi ju gerna tvillfarn. e.oflocn !adlar fia fern e:ilier:i t "fet od) ljenfteliefummelie", fil btviltet gg at meeicinalftetelien etbil- lit 'fåreftållitina cd) matning", Dater jag mig nu böra lagda fide( en åra° effrutli ,bet, anfårante fatet iitu. tör tie år teban inflåtbe fia Pos mig en aminna från eintilane, meo Degåran ont Lifarebttyg, att bon ids UV barn, tun tonmigt pci fifta orbet. D:0db infinna fig femma bag, tont bou !hit ålla ba- /ar Utefter meb lamma haben. 3,1i !abc benur bå bet mara hån alt nubb tig till fin hemort i benne lat. ,i)sn förf tte feterntera hitenhet§ upprepa De t hoa annan Lirare hår. gleigra vador efteråt inftåfler ha Pel mig ett yngre fruntimmer, smitt:Aub gitt namn uh bemmtit (tran tpttlinat- holm), tamt fig blifsait mifitånft af inch tjenate alt ba Idöt barn orb riabålltr om alleft. Cftet tvertftåli untettötnien, ocb tinfreigas ont namnet, fidet bon fia bete 30a läabriel.ion sch elgaller af nita tag 3ht Oabrichltion från ft e o g l ifta fölail li "aperlingspolm, i tag befidtigat, ide fram. fött barn, intyga. på Debet orb lansete. tetultatrt: 8örfla truntimtet båt- lag Gntålenb för utif3t,inft fofterjör- brifning, betinner Der, att ben legt ben ontra perlontn att gå till mig, utopi- må ji3 ware 3ba tabrieltitou crY °hma mig ett belog, gent Den påttaoc idet- mera !bu af bentre inb förlåter beivigna . "!elet" å min liga roat inf lretllutte in oifta Sålebef, att jag ide tillagt orten: "lom uppger fig hoa", ty ett preflbetvg eller annat papper runbe ju ållyan want tagit cUct antvåntli af obelgrig petten. Sturfeberbentniininingar. St. tu:: bar uttiOnint till fortobette i 3alfettbetga ed) etrea 'bionik:lånta panotat tit- nainte paitotalGotiunften wiD 15oteborgb orntgrtoRrjetniling Tamd ,f)cit man, lamt till turtobetbe ieunveretcrga (Nbluitta ed; 1131tatultngaie pa- ftorat af eran iiirt låteverfeitcUe3an, prditanten tub religiettelararen rote 0.5‘:- leborgil flat. fallutvått :Clou§ 8ratt8 23enåer. 4) ö fel ocb Zbancrfiö härabts lanbt. brutetlnbb OU i -pato:tita t lilooif ett terifitgen 14140 lammantråte utan Direktör f/lugult Cytttcns ortiNtanDeltap. Zcii till oiefuefian upphaka frågan: fpwarfiir gulnar jabefbrobbetti inleDDeD at Pr Zoyanneo !Million i Vlbla, forn pånAlabe, att infatta of att mu att Ina i bårjante itliettlarlyer. åtana moro till exempel yl/cnborrelartverna lamt lattzern§ af fiårilatten clåbeibtott- flytt». 2c fiftnårntas förftåtelleatbete yate tulium ett dr balt tiUj Ue ;antaga ea tutt etb en granna cifcr. Meeja larmet, likkost be aj Dem uttytt:late Nå* /time, Ivory nattliga tjut, lom om Da• Gen gtintc fig vitter tufwot ett. (flita metet tertmct vore alt låtd tanda upp ccb förgöra gebeDjuren. .Dt oreförattettt berAttabe, burur cm man på 1850-talet båt i . ' allast, når jaben på grunt, af altarna uttugnuta ed) briltante gbtfling gulnate, töttiata- te bort talen :lieb ett: ":Det år 'allt i fäben". eåtan orter till låtkul bort- tettnante trott( bas cautiertio Dch Då:- cc ej numera förefinna., utan Inrotat bertnythanDet nu på inletternall Pitri- ningar. 231ano och mete, utom te förutnitmta, latmerita af "tnåppattbag- gen" De facligafic, ehuru le ei Pinna gjort fy Så tånnbara bar i -tallanD. Ze mato entellettiO få finå att någon uppjatuling icfe tutor tomma i !tåga. se. 91. Vt. 36n.lon från Tiellby fram- bh att tågarea ituntom tythrtabe bott på gtunb af en liten bit maff, f ren angrep bet inre af (trått. atobte för Or- nat att Dålig bråneting förottatabe ja- Centl utgång. oroftranben upplyfte att len å- tynat( Petita majkan wort larmen af ' ansiftmsfionen förflarati afflutab "biejcie bettuta att omta !Tuffe utgöra lisar på, Stlappob od) tiar år nu ben eter- !tiga beteetituatn barftåttl, teban arbe- tet å 1<DM:1pr:a i flukt af förra nuce - roa alflutatt, crb magma unteriatt flutprotivet. D r ett lilla tartelett:typen, liva utan högt, tom moittate bar alltic- ban arbctcte biljaa, *fulle i tuba+ , cf - ler tvål Prtåttaot mitt tiU C5 teborg. Stefan ed; jerntvåafftationen blertyo titan elettriftt tiol — Denna gången åt- mInf,tene. etlatciff belysning i Waittnberg. birutan tutte:it & c:t i (otebotg bar ttU Driltielfatutnaten i iialtenbera tötileg. Uttlaggningcn, ma) turbin cg, ructittnbma wto matte:galla teint gtötlampibelyitting a gatorna bcråttiai tolta nattring KNOW fr. etifåren Darbbchn ---CiocDficihn. Mot• ter 910t0fItifut t 4)aintitab anhåller i lip:tingen '4)41s ut', att be eitabe tig fråita,infia in6ic &gattet tiU 'bönen ben fi niebtellr'att nubben (fulle till ten 2 4 72 : cl icePt bia : anorstia ctt alintånt fbretre3 ocbt Uttal ittbjuDa atitnågeten. ute, Draget, gem lammet att btpantla Döns- aftvelit, bålfel af hc (5. t Nr måra latinbatart. 3`3 tet em Nertagen. latetroctItteforin chl; låd/sikt bef3 flOUning ttll latinfrågan yttrat en tanitita (emOlanDF-Wolten) fullettbe, lom nåra lattithenDcr ex protes«) hoat frånta en tvalfUtjent upputårtlambel. Zituitnen if tåga tåget: 111.1å1 tunna tve tante oi3 alt tutb ben lattnefebi, för att begagna ett net upp. funnet Go, fem nu få tå många haft biter, meg blaue ide laffirffiineigt feg buga larttetbitanhe ide palett fig tunna eld någon ntfigt ftciQa framsatts teaat- om ftårtantt af langa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.