Bonaullsgarn, Oblekt, blekt och lärgadt i alla brukliga nyanser. Rtrikes. Kejsar Wilhelm och llinzpeter. Volkezeitung, en tidning Gom bildar den publicistiska länken mellan tysk- frieinneed• och det eocialdemokratieka partiet i Tyekland och har framsnl- end• medarbetare i beige lagren, in- nehöll i måndags afton under rubri- ken *Den iliozpeterska :eran« en skarp ledande artikel, som fartjenar appeaark.ambet i vidare kretsar. Soul bekant hölls i förra veckan preuseirkt etadarademöte under kejsar \Vilhelm. presidium. Mötet var amitinatakalladt för austallande af •n föregående di- akuesi•n Orv« de förslag till arbem- relagatittningen som skula frandig- gatt för rikedag•n. Kejsarens forne taras re, på senare tiden ofta [tamde getts:- aserådet Ilinzpeter, ansågs allmånt vid detta tillfalla som kejsarens ur- skilde förtroendeman och rådgifvare på det socialpolitiska området. V ofta- zeitung yttrar nu: Statsrådsmötet höll. icke under Biemarcku men deretnot under gebei- tnerådet llinzpeters auspicier. Vid det- ta tillfalls bidat°s icke saker af syn- nerlig vigt — endast livad riksdagen opalf förr hade fordrat på arbetarelag- stiftningens oanade, mest hvarpå för- bundsrådet icke hade velat gå in. livad Boen beslöts var: förbud mot arbete al bar» under 14 år, vissa in, skrankningar i qvinnane arbete o. a. v. samt inlånande at arbetakotnitaer, hvil- kas tillsåttande skulle vara obligato- riskt för grufdrifteo men deremot fri- villigt får alla )frige industrier. Vis- serligen hade representanter lur stor- industrien, såsom t. ex. Banro, Jeno- k• och Swann) - - tro herrar som At- njuta stort förtroende bland de rheuek- westfaliska kol- och jerninduteriid- interati• kerne — ytterst motsatt det af dessa arbetarekotnitaer, men do drogo sig till baka på grund af kejsarens drastiska affårdande af dein. Redan samma dag beordrade han- deleminietern intöraudet af.arbetare- konliti.er vid statens grulvor. I trots liår•f varnar Volkszeitung arbetarna far att hysa några allt för öfverdrifna lorhoppuingar, och tid- ningen kompletterar :sed följande anwarkoiugar do hittills offentlig- gjorda uppgifterna angående det tal kejearen hall vid det senaste stats- rådssotet: aKojiaren bad alla stanirådets mod- lemmar ett vid hvarje tillf:Wc upp- tråda emot den isigt Dona gjort sig gillande, att upptagaudet at arbeta- reakyddelagatittuingen ökulle vara framkallade af arbetarerörelsen, och han tillade med höjd röst att ben nog snart sjelf skulle veta att koat• ma på det klara med eocialdetuokra- tienu. Dessa ord hade gjort ett starkt in- tryck på statsrådets inedletnutar, men at en eller annan tuarkvardig anled- ning ha do icke alle blitvit otunatu- da t de officiella meddelandena. Struwpgarn 3- & 4-trådigt oblekt, blekt samt färgad'. Fiskgarn •S, Mattvarp i alla nummer och tvinningar. Lingarn blekt, halfblekt & oblekt. Bernadottegarn ett särdeles mjukt och elastiskt klädningsgarn. ViCtOriagarn i alla färger allt till platsens billigaste priser hoa Henrik Larson. OBS! Hvarje bundt af Gamlestadens tillverkning är försedd med ofvanståeude skydds" stämpel. OBS! Oafsedt både föregående och senast derpå följande prisstegring hvilken senare, för öfrigt, jemförolsevis var obetydlig och Eiiikerligen •j lodande till prisförhöjning i minutaffärer, säl- eller till do priser som i fjol jer jag Gantlestadens Garn till platsens billigaste priser voro gällande före nämnde stegringar. OBS./ Platsens mest välsorterade Garnhaudel kvad såväl färgsortering som nummer be- träffar. • Henrik Larson. Från hofvet i Petersburg skrif- yes till engelska tidningar att en ny disharmoni uppstått mellan ezaren och hans broder, storfursten Alexis, e- medan czaren ej vill tillata etorfur- stens eon att inträda i ryska arm e n. Storfureten gitte sig nemligen för omkring 20 år medan i hemlighet med fröken Thokoffsky. Dan son som storfursten erhöll i detta akten- skap 'studerar för nårvarande i Dres- den. Czaren öneker att hans broder skall ingå i ett nytt aktenekttp, men denne, som innerligt /Oskar sin ge- mål, vagror net uppfylla czarene ön- skan. Frihet och jemlikket Följande aom gilver en ratt egendomlig in- blick i de frauska fineetållningsset- ten em jetnlikhet timade måndagen 17 Febr. i Paris. Med anledning ut den trangeel som alltid rader på gatorna lastlagemåndagen, hade IM- lisen fått order titt aldrig tillåta vag- nar att halta stilla någon lAngre stund på de mest trafikerade gatorna. Kl. 3 nautik dags e. m. lade on polis- konetapel rinflrke till att- ett elegant åkdon etannat A co af bulevarderna, till stort men för trafiken. Poli.en befallde koeken att köra vidare, men han svarade i on öfverlågeon ton, att vagnen tillhörde ordföranden för Pa- ris' municipalråd, Rousselle, och att denne ej behöfde råtta sig efter någ- ra polietörordningar. Efter en stunds ordbyte mellan poliebetjenten och ku- eken, hvilka båda hölo på sin upp: Från Brasilien fattning, gick den fatetnernde direkt ekrifvee till en svensk tidnieg: Vi till polievaktkontoret och frågede, gå troligtvis oroliga tider till mötes. huru han skulle förhålla nig. Man Den provisoriska regeringens odug- svarade honom, att fatbudet i fråga lighet tråder allt mer i dagen; åt- naturligtvis gällde alla utan undantag minstone •ftager dess popularitet ha- och att om kusken ej ville åtlyda stigt. Det var for öfrigt ej annat att honom, borde han taga en annan po- vauta af en regering som år minnen- lis till Kjell) och föra både kusk och satt af el heterogena element och vaga till stationen. Detta blef ock- lavars chef, Jiktatoro, ar en i det så verkatåldt, men då Rousselle inne hela ganska obetydlig person. å karen underråttades om, firad som Dess ovirdig• handlingssalt mot försiggått på gatan skyndade han till den gatufe sjuke kejsaren har väckt poliskontoret, der kommissarien mot- mycken ovilja. Kejsaren år och för- tog honom mycket Löfligt, då dere- blir dock alltid den populäraste per- mot Rousselle icke ens tog hatten af sonen i Brasilien. Sedan ha kommit sig under det han var otidig mot andra regeringsltgarder som vilat kommissarien. Då Rousselle seder- indignation och med råtta. nemu mera fordrat att poliebetjenten, som den som gladjer sig alver de demo- anhöll hane kusk, måtte atekerlae, kratiska ',feernas fratuitekridade kän- men detta naturligtvis ej kunnat med- ner beklarnning över deras missbro, gifvae, bar han *balat sig befattnin- kande. gen emai muniripalrådets ordförande. 1 Awitralien Följande roman ur lifvet berett- pågår en rörelse, hvilkeu åsyftar en tas al enkorrespoudent :rån Berliu. :Armare sammanslutning emellan ko- Spåtrigekonduktåren IL blef ny- lonierint och som afveu i moderlan- ligen) skrifteligen inbjuden till en det vunnit så mycken uppaiårksmn- "van på ilötel de Route". lian be- het och sympati, att den meta gillan- g arde permission och iufann sig på de påpekades i senaste engelska [rue- bestånd tid i hotellet. Här mottogs talet. 1 Melbourn• bar hållits en tör. han af en gråhårig herre, en frans- samling af ombud !råa de olika ko- lonierna. Harvad framilade premier- mann och dennes snu. Den äldre herrn frågade om han kande honom. På mintstern i Nya Sydreales ett direkt kuskens nekande evar etrackte den förslag om gruadande al Aunraliene obekante fram mot honom sin högra nationella epitet. Förslaget meder- hand, på hvilken tre Segrar fattades. 'tedde. med vårta• at ombuden trio Nu gick en aning upp för konduk- geeemaland och Viktoria, hvarefter tören. Under antaget 1870—fl tje- beslöts, att samtliga koloniernas lag- nade han vid dragonerna. Efter en stiftande församlingar detta år skola af drabbningarna vid Orkan. red utse ombud till en nationell austra- lisk konventen, hvilken skall utar- han lör att vattna sin hast, då has fick höra Tralala jetarnerrop, han följ- beta en lorbuociatodettning, mulnast med Dordmserilese förenta staters de dessa och neon en svårt sårad fransk officer. Denne bad honom ta- samt Kanadas som föredöme. Kon- ventionen, som torde komma att sam- ra sig till nietneote by. Soldaten Leonid* i början lit plata år, skall gjorde så och fransmannen bad nu bestå al 7 ombud hån hear,* oje:1- om hane addresa med tillagg att han skulle visa sig tacksam. Den grå- styrande kolinet, och lyra fria ban- jo kroakoloni. bårige herrn var den ifrågavarande officern, och den unge mannen hans son. lian gaf sin riddare två 1,000- marksedlar och bad att få lera kanna hane familj. Konduktörens 17-åriga dotter gjorde ett djupt intryck på so- nen. Den gamle fransmannen anhöll för sonens rakning om hennes hand. Den unga flickan afreser nu i dagar- ne till Paris för att der få sin upp- fostran fullbordad, och hennes far följer med som furvalture på ett af fransmannens gods. Dueller. nån Petersburg ikrif- ve6: I oflicerekretear talas mycket om ett duell nom för några dagar sedan säde rum mellan on regementschef och ett mycket ung officer vid otillå- tna regemente. Chefen blef evart så- rad och han utled efter två timmars farlopp. Den stupade eken ha varit chefen för det i Zarakoje Solo förlagda ger- des-kyraadierregementet general von Thai. Om motståndarens namn och orsaken till duellen iakttages den djuret° tystnad. lr ör några dagar sedan sågas ou duell arven ha egt ruin mellan rytt• masturen liesobraeoff och löjtnant Lichtereff, båda vid gardeshudarerim, hvarvid den senare evart sårades. Chef för detta regemente år storfur- sten Paul, och eu aqvadron af det samma föres af storfursten-tronföl- jaren. Predikanten och pressen. Pater Agoatino de Montateltro, Italiano ryktbaraste predikant, böll här om degen en fastlagspredikan i kyrkan San Carlo och Corso i Rom. Kyr- kan var till tringeel fyld al åhörare. Midt i predikan vånda sig pastorn till de många nårvarande tidnings- mannen oel, sade till dem: — Jag ber er, mina herrar tid- ningsman. att stenografera mina ord och sedan till Guds ara och mensk- lighetens basta offentliggöra dem ! Om öfversvämningen i Ari- zona telegraferas från Newyork den 24 Februari: Ncwyork nereid offentliggör i dag en berättelse öfeer denna katestrof. Underrattelsen om den samma för- des till. Penis i Arizona af en man som tillryggalagt denna långa våg- etrecka till hast på fem timmar. Då han kom fram till staden störtade hans hast död till marken. Dalen nedan- för dammen år fulletandis förherjad på flere mils längd. Klippstycke• bortfördes som spån af de våldiga vattenmassorn a och dånet al vattnet* framfart hördes på flera engelska mila afetånd. Budet berliner att in- gen enda uninuieka i dalen undgått döden. I trakten tunnos många gnld- grefrare. Dessa byta oupphörligt la- ger och derför år det svårt att be- rakas förlusten af menniakolit. Riksdagen. Ombildning af representations- rAtten. Konatitutioueutakottet har nu estgifrit utlåtande om begrinaning af antalet riksdagsman och sårskildt inch ankning af *tidernas represen- tationatatt. Utskottet förtalar att antalet le- damöter i första kammaren (nu 145) må fixeras till 150 och i andra kam- maren (nu 222) till 225. Alltså eb &kokig mad 5 ledamOter i forna kammaren, men endast 3 i den an- dra. 'Pill företa kammaren valja alltså landsting och de i landsting ej del- tagande stadernas etadsfullnitiktige ett riksdagsmun ler hvarje ettlitiudra- femtiondedel et' riketsfulkinångd. För- delningen ut antalet rikddagemån på deeba krutsnr beettuatnea kvart tion- de år af konungen. Till andra kammaren, der under nuvarande treårsperiod etaderfia re- presenterats al 5 och landsbygden 147 riksdagsman skulle hadanefter antalet representanter fixeras fur sta- derna till 73 och för landsbygdou till 150, alltså en vinst af tre rikatlajed- mån för den senare. 1 regeln skall å landet en Aikedageman utses for L ' hvarje domsaga, men doindagorna få delas eller sannuandlås så att antalet valkretsar alltid utgör 150: I stud utses en rikedagernan för hvarje full ejnttiofemtedel af städernas hela folk- mängd. Stader der folkrnaigelen understiger denna sjuttiofemtedel daunnanslås till valkretsar af erforder- lig storlek. Både denna samman- slagning och fördelningen af de stör- re ettidernas antal rikstlagerniut verk• stillad hvart tionde år Ml konungen. Köpingar triod stadsprivilegier rak- näst fortfarande till landet tillo ny valkreetordning blir fastetåld. Utskottet har afstyrkt de af lirSöder- berg,:tlin Eloweson, Eriksson. Peters- son, \Vestin, Holmgren) Tills. Bonde, Andersson och Larsson Tackels mo- tioner i livad de beröra samma ämne. Reservationer mot utskottets för- slag ho afgifua af ler Alm och Gli ljam. En sAllsant tilldragelse. Att hö. ra herr S. A. Hediu tuetaunna med hrr Lise Olof Larsson torde hörts till silleyntheterue. Mon det skedde i lardaga afton, då man debatterade förslaget att utatråska yårnopligten för studenterna. De fleete af kaminarons majoritet voro mot en sådan undantagelagetift- ning, mon Lise Olof Larsson ansåg det ej vara mer sa billigt, att de som 'finge de stora förmånerna af fri uuderviaaiug vid universiteten, alven gilve något vederlag. Hrr Hedin, som ja år en ifrig var- nepliktsvån, ansåg:att ett beslut, som det ifrågasatta, ej skulle fora oss in på undantagelagetiltningen, då ju fak- tiskt rednu varueplikteskyldigheten drabbade olika den rike och den lat- ng,e. Skulle det vara så lorfårligt att en gårig lagda en börda, snus ej tryckte tyngst på de svagaste *siar- ns? For rosten ironin::ner jag med hr vice taltuaunen!' — Ocb så tick man strax derpå se hr /ledigt gå bort och vanligt trycka sin gamle antagonists hand! liur ljufligt når bröder kunna sienjae! äah01111. arolltonfinartu Natban g af i 115r- går afton any° en futefiaUtang •pci utan- gait begäran.. tivallet trtz kritat lir- kat nutet tillta realian:mesen, ock tonflatoDuttionetua utatattb.:. Vablticai tott tet GOM junta:eller/n& lantlig. kietfeilb magiftrat. Zill 1.0.111ant" [bilens: åtal at ageeetatbftaleenibe- tel Ost litets betrått amen *INI lm 1Gi11(llibne:3anuari buml bervnaftare N. earfloti lamt bitunånnen, b , h- ratebÖtÖida fixmil emention od) eunDber g , ben finit:tam:the fåforn ert- ja tjab e oda be ifrige fålen lebatublet i magiftratm t fiatberg, att för of broring i tienflenb utåfning bita, borgmätare Carlion 40 tr. fann rciönbinnen a7atetals jon 04 Yuntberg k:valium 2u fr. ItU Itonan. e. Wicibdafta målen. 3 se bane ha t Dem fallit i malet mellan Itaeseltal Vala:ginet!, citlaaare, regeutentopanst %lobån, målleganoc, vd) fetlagt:tinat.« från Zotöby, Iieratauth 6watt:tumla hak i en (trift liU bomtapitict anpaUtt att firfaintingen måtte «befriat. tran Daisiarante une paftorn ?staten. !Dr 15 flimra:10(11a Utliteli löt törlinabelic till 40 tt, böter btearttera, ta ttU 50, ca ttU (30 ed? en till 75 fr. böter. 814361 1111. ettälleti ett tonnatierfåttntud af ZOO It. liar .Dalinflabet lafaretår naturligt- tui4 femmil i ett wall manrytte Orli genom ben branta 9loiDurtm-9.4- beimITa glam ocb tele gement lituanwe biflottet af tiOidate Datum. titt man enteUettiD ej lat [Tära alla sualutflott latare Oaser en tam, Demi cioctlogat og fbljante brer Rau ombutemannen nicliclnaltl,rcllen, L. ZPeltrup, bh pro. toinclaUdrarea Dotter tal/uran t 4)stui- flat. elefant kar naturlig:wie tiutow. mit på bogåran af bin Illblå:n:ale. Ven Utbua Itritu2er: Me/ anledning af ett itti ullål lien- (tementotial, rinan1e OaiDlyint6 anmä- lan mot ftabelåtåre gtotolltönt, ött- tontinautte alttyd, alt — "tanter filta siren upprepate tingontål farrtoninitt emot latare t Oaltrilta0" — in. ut., Dat Datt beivra funnit gåt ftttliligtit met- Dela fia meD ting, enår nåt:inte ulltyd tuabe lorauleto Den tel af allmånlytee, funt ej vectonligen rännet nattile latare, att fa tia en uttittat !Oblat:id tante (2111 alla Litat nr !om åts holme) t aealut• ttat. 3.1a får ft3tDenftal: benåda, att jag i mitt memorial begagnat orten «Watt i .talittaat a, ej latatne, bruncomilrod- tiara difwante tillfOrma, att reflexionen el aljag lanithae tet bolattc latare. BU antal hr Fia noa palt nainnte vunnit:tt, altbetetuub ud:kr ei flott nut an ett tira tte el 'timbre an ta elda hematit Minen itti mig retitturra0e ta- tant< anniårtitingar ed) anntålningar mot tre af haben• latare, taranDe hitta mål lifteen platelienittgarne (aliera j am i ett par ct: målen) octfå anOra (tötre bantuer Daft eau& ebettagliaa later att ontlötmala. Vitt bet upplecnec, Dy- ktt töåder, åt allt annat an förincinitat rue låtatctåretta anleente i btb knyt, iewculont låtarna ter pa platjen, låter toål ej funna brItriDte. einclIcrtt b ar jaa lila tvålig fem Otalig att uttala, Oct jag met:, ofwart- nantnOa i mitt memorial tönten:mente uttog ej onåd ben t 4)almitaO kottar prootnciallittatn iscm OatnittaD8 ej benet Denna j6retratart, fem almen later vara befall i 4)alutflae. .Dititta !Vare, lent tema aff,iga, tette bur Datorn Linna lita tvål fent jag fjelf- tUrtuittlyten tette ej heller Lita mtbleta fia at iirdaaluarante och i memorialet, ta libinalprelifen teban intet ån ItUrådliat tutet. 'realt finera. Bör tett hntelle lam bettets [Tutte vilja begagna henna min I öttlarind lä. leta beridttaanbe i någon offentlig kil- ning, bar jaa får min tel intet att bet- analärta. etedbelar ben 26 Bår. 1890. C. Zbeflrup. Znibubernatt i meticinal- brelfen. aill lärarinna i eruniniell6rl tbr. jamlittat rita fatta fmåltela kar i (ör- tad/ blont, lU falnat Want Stalin gronbera från 4)alortab. lIppgräfb nr graf:nen . blef bären tagen en t utbe:itu atliDen uud bone- hittat i Onarp„ telfinalant, !dan te efterlefamille ett par Dagar efter b- atat:tingen — något fent, ton man tga — tanntt untreltat alt ben Dött, me- Dan bon flog att, ej sntrriått n5gcn fötaranOlinå ock bart omanlig trift fara. 3ngcn latare ttlitallate• mil tiflonl eppnante, utan man !ägnat( fig meD att allt man i orubbabt ltid. Sawratlit karoling af arbetare. 3 &nattning af att bolaget etanoie itUetfånt .puegurarna arbttatt en af 150 troner lir »ilat riitigbet ett) mos mit) flårfitinglartetet metet etenaholai ;rappt:Mute heat i Nor, koos branklatfen i .pitegrearna afteetta- Renat .pcbluitt fammantallat tåren till ett möte, ber beflut blir fattat eon törulan tti at gOfroan. 3 NU fat att fitlftee lita penningarna tomma hi till We, beftåEnte atbetatne entglligt, att te flutit uteela• blanD lamaterms mit etenabolnia bud till linbcanbc af betat genom boett* irataDe betted. VO beloppet -fri:Orala 1U fr., fon lille:NOM en arbetare inthOntinwiras, afutaren f. Q, Atelberi, ptallftte tet-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.