iin kanna uppgifier em antalet (T- ulk:tm:titt «b entator af be i ninaar, lem fheffriltrilå far innttearattPe at genen] pen videt, eller ed låta D. tefe lagliat tilllinje å pefttoutoret i Valtnå etage bel of minsta uppgiftrta. 3 antetitteg hårar hat poltftntelien Welt:gutt, att tt t wieterligett Wikin- g /ler relltirlillrman att vd fått ed) t ten tittnian, fem ..Irreffribelefhertningen fit oar aterr, tillbantahålla ettftilta alla a aefitenteren befintliga, prenumeratie- ael tirante bratbliugar, fem cire lite jarifea i pofiljenften, men att bete. vril ref kerionaten ide f,ir å tjettfterunt• ; att tilibantabilla ettRilte nteD infam- lana( eller utatbetantt af uppgifter cm l i tategail eller titt/finera (*Nitning g assat yoblettrct. 5n laubdmaninna banbrnterffa för Dta fternffn sytnnailifen i 5nglanD. iledyta nummer at götts, ntamernae egen tirning., mettelar limit ett trre- fett pottrått en lenurtItaen intreåiant biegraftfl tydning af mer Itu Tiartitta tAtratnan 5.7. 1 terberg, Kilten i tenten, fem lineflanDaritina tåår !två at henne utarmat gtunlate gerunaftifta och utiftrar en trittomfallanDc Inb fram- gånalltit tverttambet tia ten Imenfta ganutaftifetiö lpribning i Sporterna tant par priSfrenee. 9m:1a untfata bar er- hållit arid ti tu af tinningen snorbast, nyligen (Kluta. prietglina. ifrigt 23Iant bitraaett i numret låta namn låtans fent ;ltire, anatbilaa et:lurad:, eanitil, Dtto ejaren, 31ite Vristgatt m. fl. 2ifa fatt fon oförmobatt. tiettltbaliblate i en at tietintaulantil lånt laddar a iotte fin flera år letalt Muta ed) bane borgevater, te flotta beattita i ledarn, tHorabe bettriD be- tauras fenunot. glu i benne hr. tinellertit I. f. titeer- f,ider 23. F. traantlaten, fem amen liten i buttrut• —a haten blilreit ett Ptinbacit man, hua- nal fina bordshåret meD ett tåttemmet famtliaa tå HU, i Del ban till t tota ecb återgaltate be fununor fem hata under brutit:len firlorate på be- :torn. fbelepaen marierain mellan 2- ocb 800 tr. ed) vore naturlig3trie fan- Hertigen re,ilto mta. bem- eriginelt nuftithetelofte. matteegare r(1 en [antikt-utur i Sla?eftbe bah» mellan fig upphittat t etth låtit beivittna ett tontratt at inne- bott att bwilteu fom thft betvieligen fattår Ipirtiuota Etat1 till Den atitte ut- betala LO fr. (entent. Stontrattet gett- ler ett år eda förtimra af ett af witt- ntna. Pang inbiten. Gom på fin lit erattalatre båttaft{ i 2:rptember 1888 arbetetatlen Aloe 3araeledon från tor- pet Yintlunb i C:daltat:4 fcclen för bet ban mot arrentatorn Zaitbera i ajetfa- rea af jamma fetten hatt atftjutit ett haaelfrott, boviltet lod tvar af letnligen otarlig bcflaffenhet. 3eraelaten ihåligt) att han aittjutit ifrågatrarante frett till fjelfiktrat et tutt töffa ranfatningen met) henom intin Utfira båratfrått klet ban edlci !åttan på fti fot. r a r ft i Tlaj 1889 blef, enligt Gm. utta mål alsieralt inför hårata- tatten, tem tå Dembt 311ratteen titt tre assumer/ tångtlie, eda i finna, ben 4 Ib ' tO, Int6rpalgatte ban åntt- igen titt 3r1f8vingi låttafångelfe. (42. 1efto fparftnor fingå i munnen.. l'eneveife babe Italigcu warit trut 1 influenion, inta heat till fig ed) råhet Inbyt eller mat, bient th han Ida ed, berber fia titigot btratpå rit tillatina lår filmer: i hatten. gatt lent bon lån rob P3 rn faten Wer. [lene fanlirttutne i ting crb i tuktar fatt tent en etttupp inflagnnte etb flog neD i lånarn, ter han Ganar fig rutter lådd ed, kitt lån• gata. — nu forumet en pant bida tråntning; naitblelfet late bikta rå men tch tålte itu fett att låda thlu: hen för ben fhtelfloatte rutan. men badort hungrige onalingenb mittritning låter fig tattare tåga]; an 13E1rd:etre. Ctn i'etttob för twegiftt. fån ti .fael- fiegberge tralaqtratn teton ?lugufti mci• not nr 1888 anhalt rejblnare :rit namn 5:ala eufteflfen bar bålroll rar nergif te. tf en ten fitlftifligbet km tet i t agn att menen ?jett fig flnItig titt ifråga• traeante lånefterelfen i rjrrIfe. Striltianitab babe nemligen ittaått fhit- lydit mett Itrgåran att få KWH! bitar Oiuftatilcn babe hentottertitt. .pan babe åt 1874 i DIDenburg ingått ifteniTap trut (Sart:lina Clifabeth eieguer. ef- ter några åtti tblepp babe beige af teentigbeferna i 1)atimart bernflinbte, enår be fatt:abc metei att fåriirja fig, ed? be OU tå begilteit fig till Cflartbb t ter 0510k:fålen tå war ffrifteen. milring 7 ' , tir fetan begått:4 De fig åter till 2en morf, men efter framtom- flen till Stirenbanin babe Cullnfefen 81treraittrit fin huhu tt återwåubt till elve:ifte• 4:glt nt. lem låta:tal felte nitelfta fin mnui trihtlltott tet gedi- gen hette att ban trete act, tis [Pub i ttotteu af 0:ettoo, ter hett trean uP• rtbalit fig. 5...)(1 ben fU några lit le- ton få grunt) af iiut>cm nhaalreg be- gara fattigunterft8b, feranlette tette untetbåtantt mnntighter att bår i stå e fota eftettathingar thante matt- netta, Zla Q5uftatelone bemettatått, far alt, tå Utta bleftre tånit, bit öfwer- lanka bufttun. S~:3ib al Polittomeniefatien anftålDt töbar mcb eaftafaion upPgof bon alt ban fetan fon år tillbett] teort gift meb en fm:enl-ra, 23tila Chriftina 31af6len met kilten ban babe ttvå bara. Reb trana babe ban ingått åttettftop i 521a- ribe på 2ellanD. SJ 5 fniga bwarl8r ban 1:, iwerificit fin fetfta bultni. blef ban fttft fitaråeat, Meta ctfånte att ban gill fig lär mitra gången utan att ware flik från fin finfta bufttu. eauftaifion, lem år fatt ben 8 anad 1840 Håra Striflianflet, balata ocb trimmet fantiolitt att Der ittiteraå can- fatning. ritniitfctii noggranna afflämpling inrtdrpce at gcneralfoilftmellen «at tbc. kulna oidecningar. — la. ferligew fterlutafta frimåtfantålet — boa tuber- bitanit aeftfUtraltare. trall ffitockkolm. Dödsfall. 1 °malligs middag kl. hall 2 Jett den i Vida ktelear både i in- sch utlandet kende innehafva- ren af Itufvueletadena två förnatnete hotell: Graud Hatet och Hotell Ryd- berg, hr Wgio Cadier. Han Ilade endast varit ajuk ut der en veckas tid, uraprungligen af lurigafftktion, hvartill sedan fållade sig en bjertA- k otutus. Fl anktike var Catliers hendand. Han var fadd 1829 i S:t Antoine i 1-are. Vid tidiga år kom han till Grenoble, der han tog ema f,-k,,t,å fjet på den kulinaeiaka konitens ha- ne, 1111e-II fly ttade enart till der han litat en Jf do törnat:tete reatau- törertia utbildade sig till fullandning i sin konst. Han blef smart upprnark• ✓ ammod för sin skicklighet och erhöll anetallning som kölcsmastare i en ny nor restaurant; S:r Peteraberg. Hår- iffån flyttade han år 18:, 2 till Stock- holm i egenskap af köken:lettere hos Ryeelenderla nyutnarundeminietei har. staden Deechkow. Emellertid fick han har en gan- ska rask karriar. Faret anotåldee ban som kock hos Oacar I år 1853, men redan ett år derefter kande han "bli sin egen", i det han då började char- kuterihandeln i nr 24 Fredsgatan emint ej långt derefter öppnade en ink >in tid mycket bekant och ansedd restaurant i nr 10 Gustaf Adolfs torg, "Fetres prover vaux. kallad. Når så år 1859 pantman lemnade det två år förut öppnade Hotell Rydberg öf- verroga detta af Cadier. Han inne- hade åfven någon tid det dåvarande Pohlsro (nuvarande Al:umbra) på Djurgården, men ofredat detta på sin landaman F. Vasseur, köken:amt.. re hos Carl XV. Snart bief emellertid Ilotell Ryd- berg, hufvudstadens dåvarande ende förstklassiga hotell, för trångt far det firma tillhoppet af resande, och efter hand planlade derför Cadier ett kollnealt hotellfaretag. På initi- ativ af honom bildades ett konsorti- u m Pottl lat uppföra Grand Ilatel, ht iiket sommaren 18- 4 upplåta för a Ilm itu h eten. Nu egnade han sig med oförtruten energi oelt stor insigt åt administra- tionen af sina båda vidlointattande hotellrorelser, hvilka han utbildade till verkliga mönateretablianement i sitt bleg, oupphunna inom vårt land och af vidtberesta fråttilingar beröm- da såsom jernförliga med de farsta i utlandet. Han var som enskild person vän- lig och förekomtnande ock derige- nom förttålllig lånapad för sin • For vid flera tillfallen visad tipluntirksarnhet och valvilja mot vreden biet Cadier 1879 kallad till ledamot af Priblioistklubban. llun satjes af maka född Roberg, on son underlöjtnant i Jetntlande haetjägare- kåre reserv, ooh två döttrar, den ena gift med löjtnant Wennerberg, don andra med d:r Malmsten. Flere Jurister i Stockholms po- liskår. Under (arra veckan blef yt- terligare en akademisk medborgare antagen till polis vid hu(vudstadene poliskår. Med denne, en juris stu- derande från Lunds universitet, !tefat* nu in alles 7 jurister egnat sig åt poliskallet. Ilvarje person som nu antages i gulisen, han må vara jurist eller ej, måste börje hån början, d v. s. wed extra konstapel/ tjenatgö- riagaelcyldighet. Kronprins Fredrik ölverrackade under sin korta vistelse hår med sin gemål OP4a stockholmare genom sitt enkla, borgerliga upptradande, ■ ••■■ 1111/1. 45rallulatåen, Dyrbarheter. En Kapenhamatid- ning omtalar att de gamla kronre- galierna på Rovnborgs slott. d. v.a. de dyrbarheter, hvarmed kungarne åtalet till Kristian den åttonde ståtade vid högtidliga tillfallen, blifvit var- dernde till nära cu rnilion. Tidnin- gen tycker att detta döda kapital år för stort och vill att regalierna skola lattjas pA auktion. Pengarna föreslås anyttrolea till nyn folkskolor och far- 'vittring af lerarnes löner, liksom i Frankrike då staten höll auktion vi de gamla otleaneke, bourbonska och bontrpartiska regalierna. Auktionen skulle ennonseras både i Europa och Alnsetiks. Sin storartade id,: 'motiverar tid- ningen sålunda: Tankom oss att en person eller en familj lefver under {lagat tryckande pekuniAra förhållan- den och att men från båttre dagar har några vårdefulla smycken i be- håll. Tror någon att man fortfar att svälta och gå och titta på smyckena? Nej mun går bort till den ineatbju- dandeir marekandisern" och saljer dem. Pengarne anvender man till mat, klåtler ocb sina barns uppfostran. åttegångs= ock pofissafar. -- 390 -- vetat, hur det förhöll sig; mon jag vot ännu mor. Jag vet också hvern hon år. — Ni vet . . . — Hon är sömmerska och har arbete för on stor firma, det vill saga, hon har då och då litet arbete derifrån. Hon var en gång en ordentlig flicka, och hon försökte att hederligt taga sig fram. Men bon svalt, och svält är en stor, mycket stor ursäkt . . . — Men det finns dock . . . — Nej, det fins inga gränser för livad svält kan tvinga en monniska till. Ni förstår det inte, ty ni har aldrig pröfvat på kvad det vill säga. — Ser ni, min fru, bon svalt, för det ni tog arbetet ifrån hen- '', ni,sem inte behöfde de få örena. Så biet hon Kvad hon nu är, och nu betalar hon er med samma inspi. Ni heröfvade henne hennes bro 1 och dermed InöJligbeten att lefva ett hederligt lif, hon berötvade er er nian, ty bon skall också lefva. Det tinnes en "meeiP, min trul Tre månader derefter dömdes Ernst Garaud och Ovido Soliva till tvångsarbete för Utstick!). livad den förstnämde beträffar, kom dock dom- inon aldrig till verkställighet. Han hängde sig i ran- sakningsfän,,gelset, sedan man underrättat honom om dotterns död. Det dröjde ganska länge, innan Johanna Fortior blef efter alla lagliga former frikänd. Dagen derpå stod Edmunds och Lucies bröllop. De unga tu togo sin bostad i don nya fabrik, som nu blifvit uppbygd i Alfortville. Edmund gaf Ducemiu anställning såsom kassör, och don unge mannen, sona tagit lårdom af det för- flutna, blef en samvetsgrann kontorschef. Do begge nygifta äro obeskrilligt lyckliga, och Johanna delar deras sällhet. »Jag bar lidit mycket«, säger hon ofta; >men nu tycker jag mig vara i ett himmelrike.) Georg är nu på vag att bli en berömd advokat. Derifrån är blott ett steg till deputerad och minister. Amanda bar träffat p4 ett dumbufvud, som köpt fra Augustinen affår åt henne och tagit henne till sin hustru. Mannen var enkling. Envis och grälsjuk, hårdbjer- tad och girig, hade han gjort ein företa fru olycklig. Det ges en vedergällning! Säkert skiljetecken. Två nkjutsbönder tvista om huruvida en herre i uniform, som nysa ridit fobi, är en kronofogde eller djurläkare. Tvisten eliten af en tredje kamrat, som säger: 91)o, Kalle, eka' när herrn kommer tillbaka, gå till honom och &råga, att du har tandvärk. Ger han dig ett örfil, är det en kronofogde, men botar han dig, är det djurläkare.» SLUT Afokrokirf*k För fylleri och oljud' 'Omdop, en ka- kelugnsmakare från Laholm till 20 kronors böter, af hvilka 8 gållde Ev]. leriföreeelsen. För enbart oljud dömdes sa person från Brånalt till 10 kronors pligt. Om allt möjligt (och åtskilligt annat) Den egendomligaste klädning som vål någonsin burits al en brud har nyligen hlif, it forfardiged 'Ryan- land. Den lyckliga egarienan till denna klådning år Naja, den under- sköna dottern till den omtyckte må- laren Morosuff. Ileanee brudIclådning år en garva af hennes fars vinner och kolleger och skall på bröllopsdagen utgöra ett slags vandrande konetutetallning. Hear och sa af hennes fars •ånner har nemligen försett en del af klad- ningen med en allegorisk bild. De smakfulla på siden målade tistlarna aro alla af högt konatuarligt vårda. En ny dans. I Wien ler man för narvarande törbereda en daner*. torra, berittar Nya Dagligt Allehan- das korrespondent från nåmda stad. Det år fråga om en af den kande valskompositören Johann Strauss mu- alkaliskt ooh af Wienballettrnitstare koreografiskt uppfunnen valinnenuett, med kvilken de i kejsaredömeis stil rådande toeletteraa ypperligt ölver- enstamma. Det långsamma tempot gör denna dana i likhet med fransas och lancier till en aarotaledans. Laholms nidlitixrått den 10 ilars. Theorinska målen. Uppskjutna målet mot finnan Ahlgrene Efterföl- jare rörande fareeelse mot stadgan otn eldfarliga oljor 'tropades. Fir- man företråddes nu som sist af ene delegaron Frans Kjöken.eiater, som En bitande skönhet. En ung korrigerade -åtskilliga uppgifter från flicka i Wiesbaden bet kår om dagen föregående rettegångetillfalle och fick af svartsjuka och ',rede sin astman ett vittnet hördi, nemligen 18-åriga i kinden, så att det derigenom upp- handelsbitrådet Nils Edvard Löfgrcn komna såret måste eye ihop af en som tör några veckor sedan lemnat kirurg. Den bitne tycks vara ca god- firmaas lien« och följaktligen var modig menniska, ty sedan såret blif- fullt vittneegildt. Vittnet intygade - vit förbundet gick han arm i arm att några slickar fannits i magasinet med sin fietmö till bangården. enkom afeedda att tjenatgora som ■ ••■■ ••• oldelitekningernedel och svaranden avsåg att dessa såckar i förening med 3 en befintlig q•antitet sand voro far sagda andarna] fullt tillrackliga. Det- En knarrig telefonbonnent ro- ta bestreds emellertid af åklagaren. par i telefonen till den telefonfröken Målet öfverlemnades och utslag fal- under byar. telefonområde han sor- ler doa 31 dennes. terar: Tårmast i ordningen kom ett nytt "Fr3ken, hvem vånda sig till mål mot handlanden N. E. Nilsson, för att klaga på ert förtidiga alert." tilltalad för söndegihandel ochgta- Telefonfrekeu: "Det vet jag inte tis servering i bodkammaren. Sylt- herrn, och om jag visste det, skulle jag inte såga det." — 393 — länge 1 res filt :Narvik' Aftonbladet från blif- randen erkända alltaami.ane, men ende:eden. Nastan livirojn dag såg dade sig ej hafva vetat, ett något imin honom on•rien ute och sdrifvaa eittlent var olegligt.alldenstand åkla- på gatorna; och han tycktes rigtigt garen ejelf gjort aflarer i avarandono njuta af att ingen kande igen honom, -butik på -rön- och heldag arvansoin der hatt flanerade fram, An stannande varit vittne till att gratisservering egt och neende 1 hntilkahanatren, An skår- rum utan att 'heroin gara några er- atatlande pi ett eller annat Malle inringar. Aklasfaren bamhnll deras det Kock holm nota går och det Gom beskyllningar anm obestyrkta ock en- kommer. På det &Atte( ensam ute dast tillkomna i •laigt att kompro- gjorde hen ofta helt borgerligt en mettera honom: Efter en stunds stil- visit hos någon gammal bekant till la ordvexling mellan parterna, Of- Stans gemål eder någon från kung verleronadea målet, hvaruti utelag fals Karls dagar. Det nyfikne Stockholm ler den 31 dennes. hade honom sålunda milt ibland sig Bokhandlanden Rådberg och han- utan att vota det, och man förvånar delstdkerskan Ingrid Fruinmerin, till- sig nu efteråt, att kronprinsen varit talade för handel på san- och helg- inne i den eller den butiken, i det dag; 'oro ej tillmideo men hade in- badet och tagit sig ett bad etc., utan lemnat skriftliga erkånnanden. Ut- att man di viste det. Sådant år elag i deras mål faller ifren den 31 man ej van vid bår! dennes. ,5iDatic1anba. Lille Robert får under ferierna följa sin pappa på en resa. — Nå min gosse, kvad tycker du on: Schweiz? — Jo det år vackert, men etter inin atlas, trodde jag att borgen ak ul. le vara mycket gulare ån de iro. Amerikanskt. En företagsam man i Amerika såljer en sorts små skyltar afeedda att hindra besvärliga besök, hvilka fått en strykande åt- gång bland ynnkee-affirsmånnen, för hvilka mer an för andra den satsen fått gillande kraft, att tid at penin- gar. Skytarnc, som binges u_pa pk dörren till våningen eller anemi°. kale), ha (Oljande innehåll: Obs.! Lim det ta innan ni går in. Tiggare ha ej tilltrade. Försök ej att vigga pengar hår. Vi tillhandahålla inga tiadatickor eller cigarrsnoppare. Vi ha redan haft influensa. Vi ba sett ett dussin lika varma vintrar som den bår. ya V i ölven taget cj om råget. Vi aro litrarsikrado. Vi ha fullt upp al tyll, nålar ocb tråd. Vi lisa aldrig kolportageromaner. Vi *lilja inga gamla Mad«. Våra liktornar aro skurna. Vi undanbedja oss förfrågningar hur vi må. Intervieware kastas ut.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.