runfe, ta — oltvirnaelottigt göra unga fchmiseriflida tutt, pcbt fått loraletna mera tillbraganbe, givarsmet bel meb starfårelfernae ;å Rita hållen numera juft ide forte mara tvåtre å n be trend. ich far (petita unga Mor i många au- bra förbillantin åra uttatta. eavera.. striarPaSierftortla baka i regeln åt- minaane t en !årtalet !randat många onera af fina tjenanbe Nitrat' att bett intentft, De pi heberligt fått funna får- reåtfava lig, i be flefta fall torDe mara 141 tillrådlig får arra/ ..9Nttiat år ju ben unga flicfana lir, 0. eller på eaulltrogene " b torre fig rå etaga"- ratt altan ide får benost toratterdut- mening, cm bet edjå ej brett bringar bena ;å fall; men månne tet år nyt- tigare öatom jamaftinen ;tub en Hån- lett? gi tala nu om be flora ftåbernae förhållanteti; i te fmå flår bet jtri bag. , fallen mita båttre lift, eda i (förre Tamhållen minfraa ål rent vrattifta Råt De awintiga f erafitårentaa antal år efter 1 m .t‘. år. a Le fria fonflertta och ritetagen. ectu betan', hat ett Orre enRag begartå af fria tonftentad atatemi för att tennet cifiebtommet båttre utramme fur fin muffel:natt för ben inaemlia tonftenå etting, ftriftver man till 9tåttRa Viften- blatet. Diår Detta årenbe Rall ( öretern. ma i tammaten, trådar matt fig en Det lår mål titappaft atlant tebalt. tent utan inatt:vet untartaftabt, alt atatentien p, i Det fått, Den unter te fi- lta ålen bliftvit leDD, ej tillgobofer be baj, en lifetraltia, frantåtaråftuanDe teaft bar titt att 'fålla va en aatif (o. ftetlantii inftitution. c , Pljbett al Dcf; werflanthet tedan jåger bet. Ze faljeen teref år: opponenterna! Dta bet f a n mål af ingett faaad mata ca klit:111411W rået bercenbe på några få perfcned hu31Tott, att te allra lernantfia af mått lent; tonattåter håra till opponenternas - ittien förbunD. `På tåtant !att har abf n area fin 10, att ten nu flår ,411- belett itelerab natten, flutante inom fig haglt få at 'våra unna tugtiga fbrtna - gor, fotn halten (tamtib fat fig, men uppammante la månget flera letunta fermaaer, fen tomma att fylle Dilettan - tema° och De utdata-tate artifteruna e- Mliaa leder. Tett bar (tålåt fig i hatt- jeu far tottetiintreften, letteance på gam- la minnen — — Detta och mera få- Dant tror man Rall tomma fram i De- batat', sch ht lår mara ganfta trott- attigt, att titettagen bewillar <Olaga ifråga. gaufte man MU, att Dat förft farfonor fig ineb opponenterna, fem cut- feg repreleittera Den kenfta tonnen i fjelfwa nacrtet! enni ett apropos be- rättat man, att prof. 3uliui 31rottbera RaU beiftsa i ett bref tiU en humma- learanDe mån altrot, att (trate:mien mo- re fåt ten fteenffe teniten aUbitea abc- 5ifiia. Detta år ett nttranDe af en af atabeniene framfte mån. 5 artuctligett tånior man fig, att bet vore batat alt genom aipentter untetftåtja unga ar- datt att Meta be Dora måltatar i ,Parie etc, ån att unberftöbja en tonfta - tatenti hår hemula. Vd; oppeeenteree Mae :tallen haka avifat janninaen i betta. eftver ett halft fetel eller allt fe- ban ar 1837 bot putten, förre lottorn 3. (Bell {n falem letamot af etara Dom. !epitel tellagit i bifida bulle. Tå han flutligen anlåg fia beråltigab att femma i ålnjulanbe af filt tvålfartjenta otium curn dignitate funDe ban mal- tertit tj taga (leget fullt et Ull omta - la mbet, utan fog tuidferligen anTeb tran fin lettoribeattnlag, men bibehatl fina rå 'tillbett?' Kb frulbighettr hitom tonfi- ftetitlebanto f i 5arft nu. tett SJ åra al- ter reb etter el3-ciria tjenttabring fåfont "consisturialia", bar ben taörimabervårDe gamle, låge r etara ZiDning, lemnat platjett tvib tottriflotiiberlat. t!breitartafrågcut i anaelholtn. yrån minittba flat) ffriftved till oellittab. eciabl. Di Teaerittaert Ink innetearan- te åhå ritdDaa framlagt arepolitien au- gåente /Alm. litroteerten i riter, era Cn- ekot m blifmit ihågtommet meb ett 3- fladfigtlåternett,hateftatinflmåttigel orbf. till i månbegt fallet flatefuUmåttige, !maitre uthålligt beflöte att ben haten§ titatagaman, bittatehöfbing 213. 2i3efter, bentflatle att han mille i Iakttagen måt- ta motion, att flabena Iårewert ultvib- gad till b-tIchigt eller ;åtntinftone 3 - Itehigt lågve tårevert met 4 åtnnealå- rare. en tonrite r utjaga att afgiftea ett får. (lag i frågan, och blefteo bartiU maka hc proften gr. Stod, rettor Sjitön, borg- 23ereman, mattare C. bef ull må tti. ge4 orbf. grobbanot. C. >21. earlefon ccb bothat01. 3. T. Stillberg. Clettriffa gatubettminetn i e_ ffiltatutta år ej ett balft at g ammal ån- nu, ftriftver CRilåtttnapetlen. c..Dett of- vreftvateå lantligt!' ter !årfla gåttatit 7 ouaufti Ptro året. 3 början "blitt- tate" [jula rått obehagligt. bwarjentle uttiter te tadla maneterna flere miba- Den inttaffate, kitta iatifte haten eller Delar af ten i matter. !Dubb miaaaen are cutitnathaa mit ateatje ny nnl,iA:1- uing. Men torta ttb når no brIvening balt att fulltomna fia på har e:utflutit watit alltfler) tillrådttg att aftvertuge ett hivar, jent ej fått fina e ' gon larDerfwa- te at tålig gag, ont fanbeten cch ra_ ti,3betea af Det elettriRa ljuiet, jeinfåttl met ten gamla bria!ålliga gatubcfta - ningee. la tetra åra måra bufwutigater ljulate (in Ca;tectholme förnårtilla gator (når butitföttltenta aro (tångbo). Vant. petita "blånia " ej långte, eller i alla heintclier få °hugnat, att ingett re- flefterar teraftecr. .T.:erför år nu mera ccfiå belåtenheten meta nått unga blya- nitigefertem allntan blont) tem, lont ic• te ha nåaot pettenliat {råt att mara miabehitna. Ctt bjerf ribt. Ten 27 fiftlitne 5ebruati töretogo 13 officerare från etantehltu6 rit fela en ribt 3f mer if en Utifrån till lorahålle. &Men mittåt,. tel?, lager liftiletuna tiDning, oaftabt flere ;tunnare all:tradiga maningar, etta tet tunna idtalet lår octjå går ccb Der (mistat ccb botat tiobor be frantilanDe haftatittå hakar, be hurtige rattante hatt bod mitlogit ben folfiglighteat- gatten att mar annan man Ivar fårfebta meb ratnittgelitter. bitning ont [gnat. 2'30 framte:natt; intoge ltatatallaren en 'talent:D nubba, hmarefter återfårDen Rene, rosa Denna gång till lante. ulmade kurd :utbultar:vante (kri- ta, cch hetta tar nita full, omtalar 91. VI. får i frank etiallninot tir lör arbetena modet kår. 3cfc blott att Mb tette btut tillampas Det f. r. " hud. Infleniel", lom b:abilitet !titel att hå erbetigifroaren taga fina reuma lönen lår fbr många (Det talad om 60 bre får heat bas) mara få Napp att ben fir en arbetarefamilj ftnårtiaen rader till natorflia fåDa vd) ån minöre till or - bentliaa Tuber. 1130 fåtmitt (6459411- U bir Denna hej! filt natur- lila fbrflarittatkrunb otta har i trat- ten ide reactt itagon fårtvåning. amått om ha teDliga fampatier för be ftrej- tanbe !egid i baser ide blott blanb ar- etataaare utan åker. bient) arbetegif- tvare. 53r bet fetare vittnar tiflråd- (iglatt framflåenbe egalt« bergelogen tecfnat från 10 till 30 troner I bibrag åt be firegenbe. antal fåaell uppgå till minft 100. €3.1 mit bearbetare lom fmeber oda Dagfarlar Deltaga i arbetlin. ftatlelfett. Me påvra att Itminftone få 1 trona om Dagen och gippa taga mera :varor boa arbetaaikaren ån haat) be nattligen behöftva fant! att få beta- la ömat) be !ap efttt i orten gånanDe vrid. 9tzejten, lom börje:De i tn,intagi, år cinettertib, enligt ofman cheraDe thming uhu afflutaD, Teban alla arbettfara blanD brutet6 toft uppfarts. Dc få e- meUertiD bo awar i af Dem beaagncitte tågenheter till hbflen unber :varor blanb annat att be i lommar göra 20 Dage- n:erten. lifter 1 april flår arbetitillfal- lel hed för Dem forn tailja Dual be- gagna fig på :ap, af arutdeaaren Då be - jlåntta teater. ae upp ineb florett:ten: jaa tein. (igen tett tro ha å blerta laprett tu t- tata fete turbaner, beraf tre barn, anta- ta fåttått floralut ed) botats nicD hutt- aerataben till ft3ljo af Den genom Den Tvåtant( watRan upptenna fartrångniti- ettl i å lie betarme af Initingetanaten, nettatupett och magmunnen. 91u i Da- garne bar inharts tittin, ett dec för o- tiefigtiat hanDterattbe al benni talliga tvåtRa, ett bauthuebarte b.årige (Sart Man 3ohanåfon i canuttattai, 213. :och tid leden. Tian fan ej nog traftigt varna mot ett Detta farliga frita:line a:måne:tå u- ed) ofta lått tillgåttaligt tött far barnen i familjen. grån ,Stod kolm. Kunglig gåfva. Konungen har till generaleu grefve Sven Lagerberg ölverlemnat elit porträtt i olja, ula- ladt af hofintendenten E. Pereeur. medan deras lirare bebott några i samma fil !ångra ut åt Slottsbacken betagna rum. • Prinsessan Eugenien våning, som man sedan gammalt merit van att kalla den, skall nu gå •n ny fram- till till m)te,. Den :kort utter att :dl smrnensran undergå en ganomaripatele restauration och 'kall sedermera fun- gera som gaitvAning för d• kron- p rinsimrete gitter, som besöka vårt h of. Våningen består af lyra rum jotat. to tillhörande domeetikrum manat någ- ra timbre entresolnim, dess prie- fastan Eugenies hoffraken dispo- nerat. I k, slottet fjants redan två gåta- våningar, den ena två trappor upp i vestra hvalfvet, in vid den stora fest- våningen, den andra. som nyligen för sitt andarna' blifvit inredd, å ned• ra bottnen i norra hvalfvet, der se- nast printarne Carl och Eugen reei- (leret. Ett atörkiigt tia: Tinga. Från Lidingön meddelas Dagens Nyheter att en arbetare J. Pettersson i sön- dags lyckade. fånga eu lax på stång- krok. Det i sitt elag högst tudrk- vårdiga 8aleafenget försiggick på Ask- rikefjirden. Laxen vigde Iti En skatiug-club torde inom kort komina att oka antalet af de anings sporiföreningarea inom hufvndataden. Jernhandleren Illoreqvint deretAdes pemligen låtit införekri(va ett parti amerikanaka hjulekridtkor (Ameri- cain Roller Skates), hilka han tre almar i veckan tillhandahåller all- h tr reanheteniE.W:s stora salong. Det- ta tillfälle att idka en i England och Amerika mycket utvecklad sport, hvilket Ar det företa i sitt dag hår i landet bar omfattats med stort in- tresse, hvarlar det icke torde dröja långe förr An vi i Stockholm lifven ega en ska ting-club. A xel Oxenstjernas staty. Aftåck- ningen af Axel Oxenstiernas staty försiggick i måndags enligt program- met. Adelsmöte(' ordförande, friherre Leijonhuivutl, lielsede konungen i ett kort tal, ltvilkct besvarades af ko- nungen. Derefter uppledde d:r C. D. af Wirtan en dikt i fyra sånger. Se- dan adeln, stekt representerad, med de kungliga i spetsen nedtågat i tråd- gården under tonerna af finska ryt- teriets matcha bjöd konungen tackel- set falla, slutanda talet med den ön- alfan att Sveriges konungar alltid skulle förtjena sådana vinner och Sveriges folk elden. etateman. Dor- på gata ealut från Skeppsholmen. Musiken spelade: «Vår Gud år oss en vAldig borg.. Sedan svenska folk- sången "petats och ett fyrfaldigt lef- ve konungen utbragte, var festlighe- ten slut. Bland de inbjudna marktes svenska och norska stadsråden, och rikedegens talman gned fruar. Det kungliga slottet iir bjertat i hufvudstaden, men det har tunnat en särskild liten del deraf, eom nuda :le- dan 1848 — eller i fvratiotre långa år — kunde laga. ha vinit medelpunk- ten för delidandessamfund icke blott i Stockholm utan i hela Sverige. Ty allt eldun prinsessan Eugente, dA en ung sextonare flicka, flyttade in i den lilla bottenvåningen i östra Lo- gårdetbselti och Anda till. hon unr utandades sin Meta suck, var den- na våning ett centrum tur on vål- gUretiltet och en me LI uiekokårlek tom lå. Denna lilla timra hade prinsessan Eugenie erhållit at sin fa- der, konung Oscar I, att der under hela ein letnad mua i orubbad( bo. Norge på arbetarekonferensen. Denna våning har inom sina vag- Mergenbladet meddelar att, soligt gar byst många tuistliga personlig- övad förljudes, expeditionssekretera - heter. Der bodde Gustaf IV Adolf ren i Indredepartetnentet, Chi istio, år som gosse och Oscar I:e alla fyra utsedd till Norges delegerade vid ar söner tillbragte der sin barndom, betarelconfereneen i Berlin. • ■•■••••••• Grannlanben. — 4 - förut sagt, alldeles utom sig af glädje. Friberru har härigenom st;git ännu mera i gunat hoa kungen.) "ja sålt. sade Grundman eftersinnande. "Dylika saker glädja konudgen?" »Ja, mer än något annat.« "Herr kapellmästare, ni skall få aktning för mig.> ° Det vore mig kärt! — livad har du då i tiinuo att göra?. «Om en timme skall ni få vota det. Farväl Lena lilla, var tröst, allt skall bli bra.' Mod (leasa ord eprang han ut ur rummet. " Jag tror sannerligen, att han ämnar sätta svin- alagamålet i musik", sade Ruprecht. "Det kan bli vackert. Men nu metete jag också gå. Adjö, morbror, adjö . kusin. Ilåll bara modet uppe! Morbror ger nog till s i at med sig, eller hur, morbror?) Med dessa ord gick han. Den klippeke hoflakejena aning blef äfvon be- kräftad. Efter en timmes förlopp återkom Grundmann och räckte kappellmästaren ett par notblad. Papuaz:12 kastade en forskande blick på dem, och ett leende flög öfver haut bareka ansigte. 'Ett opus för sex fagotter), rumlade han. «Hm, km, inte illa, ganska origiaelt. Men livad skall man göra med det? I kyrkan kunna vi icke spela det." 'Nej, det år icke meningen heller, men på slottet. Vi öfverraska haus majestät dermed vid föräta lägliga tillfälle.. 'Nåja, vi få so. Men i alla fall får du hörsamma En egendomlig konsert. FÖRSTA KAPITLET. Bartel Papusch, kapellmästare vid konung Fredrik Vilhelm 1:es af Preussen gardeshoboistkår, gick hastigt upp och ned i dagligstugan i sitt lilla hus. ^Reta mig icke, och sluta då ou gång med det der suyttandet!« sade han barskt till en vacker ljus- hårig flicka, som satt vid bordet och gnet bittert. >Det tjenar i alla fall ingenting till!) — «Och da Gruudman", fortsatte han derpå, i det han vände sig till en ung man i gardeeuniform med musikanttecknet, hvilkon med ett dystert uttryck i sitt aasigte stod och stirrade rätt fram, och hvilkens ståtliga figur nästan nådde upp till taket i det låga rummet. "Da får sluta upp med dina krumbugter för flickan. Da har ingen- ting, och hon bar ingenting; hvaraf skalle ni lefva, isynnerhet längre fram, när det kommit barn till i familjen?" >Domna fråga är helt visst beråttigad, herr ka- pellmästare«. svarade musikanters, >alen Lena och jag hålla nu en gång af hvarandra, och då komma gif- termålstankarne af sig ojelf.a. Vi vilja också radart Johan Sverdrups pension har man i Norge velat prata ned fria 10,000 till 6,000 kronor. Det vill Iljörnseon icke vara med om och han tror att stamningen bland folket ic- ke ar emot, att Sverdrup på gamla dagar lir åtnjuta lika mycket som ett vanligt etearåd. 'Det betyder något — 'kritter lljörntson — att i en menniskollder mimosa som den, hvilket förde folket fram till segrar, som aro de störda sedan 1814. Att namna hans namn tillaaeamaa med Karbsta', Aalls och och afton statsminister Stange år korttankt. Då ar det bittre att gå rakt på saken och såga livad alla veta, att det ingen sanning ar i ryk- tet, som ville veta att hans skuld var betald. ilen "lapar anm, på den, och kunna vi göra något för att bereda honom en lettere afton, al stå vi oss pi det; det skall skriftas på vårt ka- raktarebetyg. — Intet folk kan and- vara vittnesbörden om, att det ar or- kan...at och i rått tid förstår att bå- de minnas och glamma." Till Finlands förryckande år au det första stora steget taget. Det galler att "sammanslå" det lilla stor- turetendömete förut ejelfotandiga mynt- och poet-Tim med det stora ezarrikme, och ingen tvittlar val på att detta kommer att eke. Vi har, vetter om Bottniska bafvet, ha under Arena lopp fått höra åtskil- ligt talat ont bur lyckligt Finland kande sig i sitt nya Utge, Jaet från de band, som fåtts det vid Sverige. Visserligen var det fria ordet i nå- gon min bundet, men till ereiltining för det bade man den fineka natio- nalitetens fria utveckling och en viss ekoaomitk sjelfrådighet som grund ler utveckling och sappovings. Och så satte. i gång den envisa striden mot allt, som i Finland fanns qvar af svenskt 'påk och instituiioner. Vi skola ej uppehålla oss vid det so m i denna fejd var kortsynt ock vittnade om ren otacksamhet. Det nya leget fordrade sammanslutning och koncentering af krefter, som man naturligt nog trodde sig finna endast i det tnationela. det uteslutande fin- eka. Nu Sr s tunden i kommen, då den sega kraft, som anses innebo hes " Vainemetinenen ättlingar skall sittas på ett prof, som vitserligea gir upp n.ot de många elagemålene under "avenektiden., och det bådar jaet ic- ke godt, att öfver hela landet råder den djupvete fars tamning, Men så mycket mer år viset, att om Finland kale ur denna kris, som går på lifvet, radda något af det som hittills varit dess lycka och stolthet, skall qlidjen deröfver icke ve ra tvinat — i Sverige. , De af Höks härads arbeta- refifronings medlemmar, hvilka antecknat sig som aktiva deltagare i sångkörer, torde för öfning samlas i folkskolans lokal tondagen den 18 d:s kl. precist hed 4 eftermiddag. Om allt möjligt (och åtskilligt annat) Hoppareajuka. I allena:ina sjuk- huset i NV ten finns en patient, som år behåftad med en bes) nnerlig sjuk. dom. Det Ar en b4 år gammal jern- vågearbetare, som i fjor tirad° pek- ringt et på Tentera barden så svårt, att den måste amputerat. Sedan dess år renett') handen i etaadig oro, och emellanåt stegrar sig nervosite- ten och sprider sig öfver hela krop- pen. Patienten Loppar ofrivilligt upp i luften liksom en fisk, som bitt- ra uppdraget' på torra landet. Sam. ma sjukdom observerade• nyligen hos en person, rem för nervsjukdom vår. dadel å ett sjukhus i Paria. livar femte minut krökte' het ryggrad i en hage, och detefter kastades pati- enten ungefår en meter högt upp i luften. De franske lakarna kalla denna sjukdom clewniam. Ett odjur till kali lår nyligen ha sett dagen i Biaow, Pommern. Leif- e n har två haftuden och visar alla tecken att karva ett på sig i lifvet En spekulant har för 1,000 kronor köpt det markyardiga djuret för att tjena pengar på det genom förevar- ning. ytuarithanba. gammal gra* Ståtlig adress. tialiat från Ashedatrakten har i da- gerna till vederbörande enabeteverk ialemnat ansökas om •faneyande af ein årliga gratifikation" oc h dervid adresserat sis till "Ile gata Ledeanoten ald K euglig Lan dtaravasedipaitiaeatt kenseli ci fiditjoa Slom sgtigante attila Bidi patt liar» i Htiasai a ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.