Bonaullsgarn, Strikts. - f irgadt i alla bruklig* nyanser. Konferensen i Berlin öppnades i lördags af prensahrice han- deletniniatern Hedern:rh, som ekråt lods förhandlingarna. öppningehögtidlighetern• egde rum kl. 2 på middagen i rikakauelerens palm.. En talrik publik hade infun- nit si g vid Wilhelinstrasee deribiand en del tratteka uoh engelska journe- listor. Flera kande riksdagslugn 'Ä- go• alvertledee promenerande upp och ned på gatan. () ppoingshögtidlighe- ten föraiggick utan synnerlig förtro- del... De delegerade aulånde till lots till palatset. De Reste af dem voro icke kögtidsklAdde. Kl. 2 voro alla närvarande i den Dals der Berlinerkongresaen höll sina sammantraden den 13 Juli 1879. På narnd• klookelag öppnades @amman- trådet af preusiake handeletuiaistern, tYilterre Berlepech, som redan kl. 1 infunnit sig i palatset. Minister Berlepsche tal eon] böll. på fr•neka,och ltvaraftidaingarne sam- ma dag meddelade ett referat, lyder ordagrant sålunda: .Mine herrar I 1-1. ma kejsaren, sin allra nådigaste herre, har ålagt mig att uttala för er de kansler af högsta tillfredastelelae, som genom- binge It. m:t då ban ser denna fram- stående föreamling infinna sig i hane residensstad och stå i begrepp att börja förhandlingarna sen de vigtiga frågor, dom för närvarande eyeselsat- ta Europas industricla stater. Den inbjudning från h. w:t 'lom 1 efter- kommit, år icke don furste af denna art, sons stillt. till de europeiska regeringarna. Redan 1881 'tålde Schweiz en liknande inbjudning till dem, och gråval i fjor sem för några veckor 'eden förnyades denna inbjud- ning. Kejearen glider sig åt att kunna framhålla, att h. nyte tinslc- ning•r, tack vare eohwdziaka rege- ringens tillmötesgående hållning, sko- la hide• föremål för konferensens rldplagningar i förening med för- bundsrådets. Enligt kejsaren, isigt har arbeta- refrågan kraf på alla civilliserade na- tioner. uppmarksamhet, emedan de sarsitilda folkklaesernas fred .ynee ho- tad af industrien! konkursos. Att ef- terstrifv• ea lösning af denna fråga år icke blott en pligt for mennieko- kårleken nian också for statsmanna- klokheten. som det åligger att sör ja för alla medborgares val och på sam- la" gång uppratbålla de• Århundra- den gamla civilieationene ovärderliga fördelar. Alla ouropeisk• teater be- finna sig gent emot denna uppgift i satent• eller liknande stallning. En- dast denna likhet ratttirdigar ett för- etik att ketadkomma en ölverenskont- mein mellan regeringarna att möta de gernentrammit farorna med före- byggande åtgärder. Mina herrar 1 Det program, son, I erhållit, angilvor ramen för de teck- Diska förhandlingar, hvarnicd vi kom- ma att eyeaelsåtte oas. Dec skall va- ra edra höga regeringar fjrbehållet att latta de beslut eon) förhandlin- garna kunna halva till följd. Jag vågar koppa,. att den råd slagning, vi nu skrida till, icke skall blilva rea aultatlös. De, eona deltaga deri, gro Lila, som genom sina utmärkta kun- skaper och erfarenheter i högsta grad Are i stånd att uttala sig om de frå- gor, som angå industrien och arbe- tande stallning i deras hemland. Jag vågar derför uttala min öfverty- gelato, att edra arbeten skola kom- ma att hafva ett lyckobringande in- flytande tör Europa.. Sammantridena 'kola livarje dag börja kl. 11 på f. in. Alla större tidningar i Berlin hel- sa i ledande artiklar konferensen valkometen. Jettestrejker höra nu till ordningen för dagen i Tyskland och England. For narva- rande pågå arbeteinstallelser i Braunsehweig, Barmen, Manchester och Liverpool, och ieyorerhet i ste- nget:oda stad år situationen hotande. 50,000 arbetare strejka nemligen der- atådeo. Flera arbetare som ej tillhöra fackföreningarna, ha ötverfallite. Po- lisen ar i töbil •I de actmete vec- korna. ansträngningar så utmattad, att den allppeligea harkunnat få bugt med hotande våldaautheter. 500 sol- dater från Warringtos halva deglar k...norms i Liverpool. 200 arbe- tare, som ej tillhöra lackföreniegar- ne, hefra ankommit far att arbeta i deekeroi. Upphetsningen mot de auejkande år i tillväxt. Furst Bismaarek skår. Till svenska tidningar telegraferade. i förrgår: Bismarck, algång år nu ett fak- tum. Sam eftertradare narnnae Ca- priwi, Miguel eller Puttkamer. Oblekt, blekt och Strit)npffiern, 3- .1-trådigt, oblekt. blekt samt färgadt. Fiskgarn tt, "fativarp i alla r ,glittsieriantienter, tio manliga teb nio qtnintitto, ligga pir aätivataabt å ii‘gitinlif b l abatinaitturgr, b i :1ft°' ?urta:I:len aVur,i1 cuotle. I eit teårtal lamt en Del yttte flabot ed? a.: timmen af tninbte rigebt natur. • zi , flen niob fin bomb et fer , e l ni ti pe n enii 3 tört g ic ti n ti a l t ip a n ce t j r t i o at la lt et i i in intekch t nummer och tviuningar. Lingarn blekt, half blekt oblekt Bernadotteffani ett särdeles mjukt och elastiskt klildningsgal n. i r iCtOriagant i alla färger allt till platsens billigaste priser ho lieduell Larson. OBS! Hvarje bundt af Gamlostadons tillverkning är försedd med ofvanstående skydds- stämpel. OBS! Oafsodt både föregående och senast de,rpå följande prisstegring hvilken sonare, fiir prisförhöjning i minutaffärer, säl höj öfrigt, jemförelseviH var obetydlig och säkerligen oj lodande till do priser gom i fjol eller till n jur jag 08111estadens Garn till platsetts billigaste priser voro gällande före nämnde stegringar. som nummer bo- Platsens most välsorterade Garnhandel hvad såväl färgsortering OBS.! träffar. Henrik Larson. öfvor förhållandena i Argentina (Syd-A meriktil rfilosofernr" en kor- respondent till Neriko9 Allehanda så- lunda: 1 allniånhet talar man bår i lan- det om tre eloge spekulation, speku- lationen på hvetebörsen, apckulatio- nen i jernvigsaktier och spekulatio- nen i jord. Men frågan kunde om icke livarje företag vore spekulation! Till och med liket sjelft vore kelt- iske spekulation. Ilvarje vara kunde ha tre vården, ett nyttighetevarde, ett handel•vårde och ett spekulations- vårde. Mao inbillar eig att en va- ras pris beror af tillgång och efter- frågan. SÅ Ar dock icke förhållandet. Ty om apekulationevArdet lågges till nyttighet.- och handels-vårdena, blir effekten den att efterfrågan stiger, medan tillgången blir den earnum. Spekulationen Ar alltid optimistisk. Den soul spekulerar köper alltid med afeigt att förtjena, och på så elit bö- jes mången gång varupriset ()Iver nyttighetevårdet, Spekulationen vo- re till 'in verkan något mindre gods, nitrot omoraliskt, ja spel, isynnerhet jordspekulationen. Ilvarje aflarefö- hvarje induetri berodde på jordbruket, det vore det enda anm frambringade verkligt kapital. Det vore derför ett brott att iutiagna jord for att bara hålls på den och icke odla den. Om A. ena året betalar en jordlott tued 1,000 dollar och året (forit e5ljer den för 2,000 dollar, har han visserligen förtjent 1,000 dol- lar, enen han har icke frambragt något kapital. Det är juet genom detta tillvagaglende jorden i Amerika nu år så dyr. Och allt] monopoli,erande i detta 'Seendet vore ett brott mot menalcligheten. Amerika linda blif- vit stort just derigenotn att all jord hårfint; för några årtionden varit fri, Men under nuvarande syetern att lagga all jord i bånderna pi öster.. millionårer, skulle det ej dröja lån- ge förr ån det hvita alafveriet skulle tråda i det svartas sadla och ameri- kanske landtbrukare bli likatållda med do irlaudake. (Skildringen är sann. Dagaförhållandetia i Dakota bevisa detta båttre An annat.) Spekulationen å apannaletwrsen, tiken den mången gång osund, ha- de dock uppstått i ett mera mora- Lekt 'lyfte: att hålla brödpriset så der temligen jemnt, att fylla behulvet till ordinata pris. Korttidaspekulanten vore derlör *nara: o att anse som en menniekovan ån annat. Skedde josd- • flåterna sammaledes, skulle en byar, eotn önskar, kunna köpa jord obin- dradt. Drottning Natalie kärande. 1 Belgrad talar man mycket om en snart förestående rättegång i livilken drottning Natalie skall upptrade som kärandepart. Svatande ar f kultue- ministern d:r V. (ieorgevitch, hvil- ken i sin veekoakett sagt den sköna drottningen mycket skarpa sa- ker. Han beskyller drottningen öp- pet för att lipa antidynastieka önsk- ningar och omtalar !ör sina låsers följarde episod: aEn dag höll han på drottningens önskan ett !lindrig öfeer Serbiens bisturia under de senaste hundra å- ren. 11•n kastade dervid ett ogyn- semi ljus alver Ityealand, alget som kom den skötta damen att utrotas: — Och dock Makar jag Ryssland med alla minis bjertefibrer — Skulle era rnejeetat hysa sam- ma känslor lör detta land om ers tmsjeetAt Time att hela dess verk- samhet går ut på att störta dynastien Obt enovitch ? !rågade kultuominietern. -- Ja, ritten då, svarade drottnin - gen kort och gaf törel:tsaren ett toc- ken att draga sig till baka. ielerna i kam-Arne, utan af en ålders !Mild af kamrarnes Aldata ledamöter' En förgäten författare. Från London ekrifves: En engelsk romanförfattare, byars arbeten för flera år sedan kunde fröjda sig åt en stor popularitet, har i de/en dagar allidit nappan glömd af alla. Ilen hette J. F. Smith, och hans romaner offentliggjordes låret i den mycket låsta London Journal och sedan i Caseele Funrily Pairen För 30 år sedan hade Smith flera tusentals lastare och hans rotaaner voro för dc ifrågavarande tidskrifter- na rent af oumbarliga. Under mån- ga Are tid arbetade han for dem för ett veckohonorar af 190 å 270 kr Smith var af zigenarnatur, sorg:ös• mörkhyad mcd krusigt hår och all-, tid vårdlöst klådd. På redaktionsby- rån koni han aldrig utan för att lyf- ta sin veolcoaflöning. Di han stökat undan detta skickade han en gosse efter en butelj portvin, en annan gaf honom lenaste veckonumret, så titt han kunde sitta sig in i situationen, och en tredje gal honom papper och penna. lian kastade en hastig blick på sennate numret och skref derpå som en vansinnig under tre timmars normed var hans uppgift full- bordad, ooli en million låeare hade en .intressanta lektyr för söndagen. Dirpri försvann ban tör en vecka. tid sned sina penningar i (parter der ben kunde sig, saker :ör eine fordring.- egare. Stundom måste förlåggaren med stort basvår söka upp honom och snilla sig på vakt utanför dör- ren, medan den högt begålvade för- fattaren fylde ark eller ark för följe- tongen. erane — tnflattb. jertimiig. LiU Italiens, örefliinbare tutt bencrvaba Un- ken bor fhorbnate ilwerfonDuttbren 9I. Lgeb<tboltn. %örn itutrbahvaren of planen 3. C. C...;attbelin bar tran6por- hrate till 4jelfitiaberg met befattning tvi() maftinafbelnIngen. Riksdagen. Halland!, bataljon. Stateutekottet her i mat.dage siutbehandInt ljerde butvudtiteln och afstyrkt propoattio- nets bagaran vin anstag bir en stam- trupp vid Hallands bataljon. Motioner i llioverksfrAgao. 1 lårgage vickzes i inrita kammaren motioner af herr 'Wester, om sådan lindring i den k. Iåroverkepropoeitioben, att pedegogien i Engerhottu umbildae till ett affinera Innit erk med lyra AutneelArate, under vtlkor att staven håller lokal en. m.; ut hr A. P. Darrieleon, om sådan hudting å k. laruverkeproposttionen, au Burgholme pedsgogi otubildas till lagra slitnatt late' uk med 3 åm- nealårare, under vitkor att staden håller lokal med ut. tn.; samt i första kammaren al hr Roman: att samtliga linnea- larare, vid do nålmanna faroverircu måste haulutas till en klass med sam- ma titel, duck med olika löneförmåner. liders:rånad i stAllet för elekto- rer. lir. J. J uhanseon i Noraskog väckte i lrttlage motion oro lindring valeitut för rtkattagene justitieom- budsman, den uåwd , som etuin kon- t: ollens högsta dotuatolec kouriterade tör tryckirshetene vald samt banko- och rikagaldefulltniatige. lian före- slår att dessa vsttg• &alger icke lånte måtte tillsattas st elektot er, d. v. e. al do tillfälliga partitnajori- ä akoIm. Dm biftop 81obfjc, nått !lifta nye flerratruin, ftrtfterr en forrejpent ent till ",tallatir: Otfrop 9teDDe ifolerar fig ej i be bo - nem bitet: aliggante förnittningoutr, bet ena el- utan upptråter nått otta ler antra tydan fä(ent prteitant. i2d) inettnittomaajer ftrömma till, ftglante intill Den fi!ta platfen templet, ber han pretitar, ceD mången ntifte wånta cm, utan att få köra Dottern. Det år ej en- bart bragningeraften af ebiftepen pre- birot", utan i förfta rummet bihop Nob- ba edenRap af franntåente antlig tala- re, fem famlar boja flera eibrartmaigor; och Dan "rundar roåtbelige, tlåtante fula yttranten i en frafttg ed? elegant bragt, högftåntb, tråltalig ed? alltnarlig. Welöning för tjenflettit. Ringt. majn har ttlloelat lantengolin i 'blint OallanD 3ehan gråta ',Ryta, förutont 426 fr. 95 öre t ulan:ung löt tele( it. tent hultet, ett belopp al 600 fr. iCtål gratifitatten, för tet ban, rå uppttag at Minaret, r. DäraDeDötbing håle företagit flere tefar i SIDer. . ^etterivall, "- .. tge ed? banmatt för a uffaffante al be- wianing ed? efterfolffante af wittnen till te met brånnericgatne inom Setottobcrs8 lån för förfninning anhängiggjorta må- len. !bett qpulchno"familifoic6 i mor- gon ca) ötwermergen tåga :si ännu en gång allmänhetens uppnuittfambet rå, hAnmifortbe i Orig! till ontienlen. Qn- ttt'm år fatt till 75 inte. 2aDolinsloran. att bleinnionte tren4lar a! "bmtpefrrtn" (Tussilago) plefated i måntage i natheten af ta- Dolme lernwagetarten. £cn förfut lopn kr i åt mit lap fiffeftailet "Malet: utatifetdiE tanten tandcite floglaren t :Mage. . ` teet we en fa fattat cballItaf" eller öfem- liggare, tom entaft sie upp till 9 å 10 tnegtam ecb fantma bog fålen löt 60 etc pr tilegram. Z ett bet•törtigt tråd be finro tont tet !hut rapdal, en tel utfarts- wågac till noten, ed) nyttnethet år tvåg- lan en, tets Ngn utanför ljulbuict cc nya tytfogåttut ett wetttabelt me- tat. %ör ide tånge latin !Oktett Ut- gått' ett ltiffmcd, fem !Tune Inknipet- terall Dta tvågea fram, och båtembagen bier et forten, Litton nuet ett flott tunnfounigt fått, innehållante gattet- watten, fittante fett i gyttjan. (Ettan alla 'atlet att teuuna lejt !netto, be- flit man att taftalaften btroct botb, Dwil- tel f å tia, att ett fptuab ippnotell i nitet, och ben anabiefilla watftan lentnabei futt lopp mutter trålen, lom låtaula tid fig 4ttetligair ett gyttiebat. gin Dolma wetetbötante cenclIntil) böt- jat au kultje fkiDallantens genom an- bcfalfanbet af es liten lytittörtåttaing, fem lör mista bogar få:elegi af tettill bcotbtob fonungett8 befallniugibabnantt. 2enen lyte fen befallt på ftroffatbete, tv e månater får Den färre ed) tre mässler f br tas ienare, band hör 124b1 rlf ed ett hallt åra wanfrejb bfwer fluff. 3nbninte paffnlnals, glifax, intik i :neuen, trebag tl. 6 em och räder till f onDayn ben 20 glptil fl. G hi a'. tenen. 3i:tutt:et rått:sag. Sen Ellifsa, infaller på isår paffa!lon ben 5 Relän:tutet 19.■ tiwita ut. brt3ti låraagei folfrfolebte: nio :botet i Qinnetal, 'TUNNS (rån Michel; i 2.en antog genaft från bör- (53. o n en te.ilbi,aut faraftår inb fyra fig gnet en manlig baftigbtf. era:Otämt anlånbt inom få minuter till hållet ach wattenflangar [ebbe genom tropparna nyp på teleben; men lådorna hatt tå tålt låsan tifrverbeith. att (tidning ej mar möjlig och branbatanflarel milte kota fig tillbafa fir att föfa utomtrirg bejba Men. Ca timma efter elteaf 14p. feraft Rob hela Den långftridta byggna- ten inhålit i flanuner, ¶om flop biet nyp i luften. (in Del of !Tonåren 0 rimbergå eda golnactftmäflaren i ens lbeegenboin rhibbobeg, men en bor bel brann bed inne. en tel ffelmote. rid lit fem bornceå tider upphunne. Sitibt under bet elDen höll på att ta- ga fatt, jpreb fig blant ten flora når- maran be foltmeljan lyftet, att blont te nu bien, lom ej teban utburna, Rul- le finnas en ebiffennier, intiehållante 3- eller 5,000 fr. (In biet talare kraelå åter in i Dille! för att råna penningar- me, _ ed) ban Ivelatea «flå la Den tålla 4trtoniern nålton fram till ett töntler, torn nitgated ter lenuca möbeln etb ribba fig 'Intet lågorna. (5,Diffennieen l ent malignt innehöll. tvårtepapper, gult- ed) niftveriarer, Dyrbart poesin m. ist. dill ett måtte al öitver 3,000 fr., brann upp. Men tillbårte en lp5- nian wib namn Tedien, fem want kr rutt Deb ffollårarettprimberg, men lom för tillfället wiftata i etedgclot, an brantfatl blef utber branten ni- got finhat af en uebfananDe bjelfc. 2.!a- torna tuoro bod ej af farlig belTaffenbet. Det netbrunna folfffolebufet war f ör. fåtratt 1 .2trea» får 35.000 fr. 5p:infogat* 23traabottett en. teint t aulas Dititraf,aflet t torktags i 3ötitiping 72 år gammal. rått tiDningwerlDen. %aren 3enng giemanter, hindren under te le- nare år en haft anftållning Wom t:r literåra bitråbe och fem elit fått i lointa6 blifivit, man lan gerna liga wultebetant latent ortentalifiten- greSitttp sjeun e et belle secttaires, antagit att!tillning !atom faft mebarte- tate i tamboningen '30un's. DAL ed fan Det ad. a4r ontteing tja !Loan °frett en totpare från en at norra Wohualåne focfnar till År:tenta. .tununa leranate ban bufttu ocq Iwå barn at filt bbe. 8illta hatfåret aret hån regtlkunlet hem nu be fina; men få tog forrtIp4tenfen flit. .tufttun tvibte is- fe bah Don gällt tro, men allt mer tlatuate Det f är benne att mannen af- kon, .Don trånat( fig bod. ling ed? flott behåll Den torpet, (fat- late fig en Dräng lem !rötte Det, c allt at(' torn fåtr. LicneUertit öfabel familjen för omtting ett Delft år teban runt aunn cif bara. Mannen war fortfaranDe borta. Ib tag i flutit af förra månsten, tå war och bång ed; barn fullo fatufprit- tante i ten IiUa torparftugan, öppnabc1 Dörrett, d? på tröfteln not mannen: pfltutt biet:late, trå:timret:uh ed) ben minne Krjatt !Inta. Vinter, tågat ed? betännellez följet naltultatetia. Wien tet war icte allenaft halma lom Date att göra betånncliet. 3 en fluga mit åtta- båtrbengatt Date mannen uttunnat en liten 5-åtig packet. Det war Dana i Qtnterita litwef watt egentest, lem ban ide genaft tvåas! taga aret fig Dem. Denne etterfånbee, odili nu qui:DO ma- tarm. tita Date fött lita envie t tia år bett. Mrången fhtlisann i famnta fem fatalttofen intuiffatr 4ar I det- mera ide Otto at. Cebrit rate totFlaabe öka. Tagens Wahl« aittiort: hatftena tobatelabut Roll tes 2 II- pitt Sur igen gå inter nubba' på ut- finns Genen, och hivat fem kullet [fall föutagas inent ben en Ilägg telt• bart uppfört,: beggnatifonialertn tork ånau el tunna fettithigal. thhigeningte upplötbes ort; Nubbe" !talt •bötjan hl/ todubtuf. 'PÅ Reuma af briftaak Ner- hugg? ad? Dålig (örnallsång bit tes
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.