ftåge em bånbelier rob =ante' pcorea9thiflanten il,C111 ,411111i1101. Ge tnettnenbe tnfla ut lifteet met. 'Mate 21110.111bl, ferreftee- intfult bobb — heter. 'Mot om talat bart — tu lirtn6gen beininane- eau , blm fina yngre tegat mar Lieb t`r fitt tuittA lit. a)an sitt( fia iricb en af Ment förm8gnare bett - tar , ed? aftenflatut malfiattatte met, ge- !, tern, båltub km en Jon. etfter lem !tiar rn stumt mar cnbc jonen, lå (sugs ban flu- el- tn a, oattabt ban lattiabe alla e Tå (san tvårte utp, hcf Ti f te t ira ed) lata lom ban mine; ljtvab kan blåste tid c l tietal; man fig otta fe tita burr ftec • kolon t v å ett vfler fat rob genar, Green edai gårtedpartar. elutligrn fem ban ttU bitre !åte ta, men hr mine bet ej gå bra N r b enen .Jjan ett a mit b:varje tetntinå gut notlatta betyg i bi Tu At t un _ PO-alumn jota i fet« ed? flit, men bars fatet nvang benen tet valkas att fetnåtts. jaan måtte tetåns låta prisvas ccb et lndate4 benöm alt genomgå 5:e Ilef:en tutt låtovettet, men ömtants yrar tet gut. 91u btrattee wiUc dkr funte kan mer, ty ban mar till flor Del t8r- tettwet kate ttll 'torp eeb hål, vanan re p e eia kan Ivar Marratt teiumcn åttor. lie fler bel cg fatertte ti'ren4en. tr i babe ban mitt« fin flutidit lat. asotro jummor iPtiekoca hd, 04 f aten tid flere pån aer iAcniera ipiren at Mena matta lit. 91u måtte ban tenina Malmö ed? tvinats i betainet, met ban mar tomten eå bd tlutfatibe planet, ecb bet gld mät met taffa fig; kalt fem allt lattgre påbrottrIA flienti- p mag. filtrem bod mita libell, erb tentat fem i befilteina at tet ganfia an!rittiga athert biontet tyd 1,1c1 hgt nunDre tir båten; åkt te andra fe- Ilintea, metan atbraa på bana att mot- 91tt åt ta för kant crttamaganta ban thIlaraD emautta tamt Ii:rattat at the flaat ed) torna metrum. !verba i Zbutt prcjenterar fi 4 ett lynne:hem rityaltt a t, jertonfiaiat nummer, Imata finta fttn pryare at btlecn af ;Dituta ealman, ten fintjenfle tulla (puttina jom tul i De fia taget af fenungtu belönat t met metalj t gult. 2.klant: bitraaetk i tfriat nia namatae - tana ,at 4 ",)ctcnå glyblern, Ittna 2nattalb famt Tally 9toott cd? D. med aln nArvaro: ty, som bekant, hel- va dessa .enare Alven bruket hafva torgilagarne hit-roades till elrådeplate för dina tomt Afventyr, hvarom en- demi ['olja nog•emt år underkunnig. Ilen, för att återkomma till tnerk- nadevadret, så ligger ju inget hinder i våg en far, att detta tt Paa* på de- en kalt goetalta sig annorlunda, hvil- k et jag för min dal också hoppas. För eåkerhete skull vill jag emellers tid liftriviett till tidningens notisafdel- ning, tior tillförlitliga uppgifter om torgdagen Aro att finna, och der tro- ligtvis också våderleksförhållandone finnve beskrifna. eDcn första laxen är som bitqt ute och spökar och vittnat ut och in på menniekore nyfikenhet. Onsalegeo i torra veckan hade man funnit honom i Malmstad, enligt livad tidningarne derstAdee ber itts, och i måndags fann tenn honom Afven i Laholm. Troligt- vie har han Afven tilibringet «Ell natt i Falkenberg.. Ilvilken af deras, som nu år den eannekyldige och Ak- ta »första laxen., Ar ej bods att af- göra, ty det Ar med honom snut med general Boulanger och Jack upp- språttareno: nian har sett honom af- verallt titan att kunna slå sig i bac- ken på, att det verkligen var hane • "Carl Ifvarssone mantel", livat-om ftiliandeletidningarne haft många rörande och vackra saker att förtalje, fick jag håndeleevie den alun alt seen flik nf i måndags på perrongen vid jernvAgestation.. Nåja, det sjellvn 1112111h111 vnr viriaedigen duetttåt dess uuveruede Nature, hårade vAlborrie i ikstlagminan, rom tedde sig lör mien harnade blic- kat; och sin han håndeleevis bur ..manteln« på. sig, aå bar han dela förmodligen Pont belelvad frihandla- re på båda axlarne i likhet med sin store föregångnre. Men politiska toiletthemligheter &- side så långe! Den nye fon:repre- sentanten, }kvittren jag i foibigående eagdt, såg för företa gången, var tem- ligen lik vanliga dödlige och i :Ubåt • vor funnen enni en annan mennieka — med få ord sagde, han Påg ut att vara en reepektabel och hygglig karl, !Utta tapitIct at Matt glortlinga nya och dessa vitsord böra ju vara till- Att hen förde blått f ölictongåratKaw"2.ttiten cm biettan'. fyllestgörande. blod i sina ådror, skulle deremot in• • gen menniaka kunnat gissa sig till, som ej visste förut, ritt hallandbön- Ditt och datt. derna hårnerv i Laholinstrakten verk- Krillpr at ligen blilvit ris snobbige, att de hål- at la sig med en adelsmun i riksdagens Kira si ni 0(10. andra humanare. Nar jag skrit' er detta, hur Laholm» månadetorgdeg nått och jetnnt tugir sin borjan, tel nit det fallet sik; temligen evart att ou på rak alm skruva dere Ett jubileum. Den 15 Juli inne- historia, irynnerhet om nian skall föl)adet galanta ordspråket att dag skall vetande ar kitt. Finland fire 250:e rosas, tedan deu Ar tittande. Men en- årsdagen at invigningen af Åbo aka- ligt alla tecken att dinwa, kotutuer demi. det att blitva en line:Anka al hela marknaden, och deladl sluter jag mig Ett bantåg på. villovägar. I fin- earekildt at den skog af paraplyer, eka tidningar lasers följande underli- som passerar tevy framför mitt ton- ga historia: eter, och som t) dyigt nog ger till- 1 onsdags på attoncn var som van- kanna, att J upiter Pluviue, den gam- ligt lit och rörelse å Turnetfure jern- le hedniugen, tillit på den iden att vagestetion då godståget, som nied• förbittra istret för Lahohne torgdags,- för extra poeten, expedierades kl. beaökande, sedan Pelle Munlutets poj• t4,15. DA det beetatuda klockslaget kar blif vit urståndsatta att hedra oas var inne gute en gall hviseling, livar- Orannliniben, efter tåget ångade af mot södern och i sex delar, hratje del innehållande hot dem, som harva atådernas @ini- kom i rAtt tid till Lembeie:,etation. 10 -12 Yttåten. Subskriptioner', om tå' angelägenheter neder sin bågnat]. Ilårefter fortsattes resan i laga tid sådan icke Ar verketåld, kan sko å och telegrafiskt meddelande om tå- net-mene bokhandel. gets utgång gal: till Väste, dit an- komsten bort ske mellan kl. 9 och Rättigheter och skyldigheter 10 på aftmeen. Man vantade en tim• I,aholnts radliturtlft ilen 2/ Mars. me mun vimlade två, ingenting hör- gentemot statskyrkan hoter oro li- ten bro.ehyr, sant kommit oss tia- Djurplågeri eller Icke. Allterån- des tall ef tåget — på Viials. Man handa, och som 4 animal att vara na åklagaren hoade uttagit ettaning började befara on olycka och försök- een hjelpreda för:avenska medborga- å Nita Larsson i Lilla Tjerby för te på telegrafisk våg få underrAttel- se från Leitubeis om det försvunna re., enligt kvad titelbladet angifver det denne vid trassport si tvenne Den Ar, som mua lett kan förstå, af svin kreatur inhyst den i en för trång tåget, men stationen der var stengrå. demonetrativ natur och leder sitt ur- bur, så att de mist ligga ofeanpå Nu vore goda råd dyra. sprung från den ökinds religionefri- livarevedrn. Svaranden bestred åtalet Klockan giok på 1 på natten och tåget hörde. Annu ej af, hvarför hetelöreningen i Stockholm. Det lal- och fiok trenne vittnen hörda, la bAftet, eten kostar 25 öre, behand- bland dem elegtaren öb.» från men beslöt att uppröka det samma Men nu förnam man ett frustande i lar do olika fall, då man år tvungen Laholm, livaktigt intygade att buren att deltaga i statskyrkans kult eller varit andetag tillrackligt stor, om fjnrran och ett klart eken lyste A icke samt berör vidare dop, och skol- blott d• både svinkreaturen •Itaft vett• banan norrut. Ljuset narmftde sig och undervitreing, konfirmation, uttråde att placera sig i fil i. st. f. jetnnsidee, en etuin' dureftor stannade till all- ur kyrkan o. e. v. och liknande vittnesmål ,hade alven män förvåning ett ensamt lokomotiv de båda öfrige vittoena. Telef dem vid stationen. Om artificiela tänder samt någ- omtalade dessutom, att det alltid lig- — Hear Ar tåget ? ropede inipek- toren till den förbluff.de föraren ra ord om ile e. k. tandtekuici af ger i dylika djurs natur att rasa in- Roland Martin, tautilakare. Stockholm till lavarandra i en hög, Atm om men lutarken denne eller någon lin- de slippas in i ett aldrig al rymligt 1890. nen å lokomotivet kunde lemma nöj- Den framstående specialisten lem- Iterberge. Något djurpligeri å sva- aktiga upplysningar derom, ty de sida 'kulle således hår icke voro i hög grad angripne af influ- nar hår em mycket latifuttlig och de- randen taljerad beekrifning Ofver artificiela förelegat. ensa eller nåeot annat otyg och vo. Åklagaren begarde och erhöll app• tåtider och deras insittning på sam- to lika förbluffade som tespektoren ma ging han varnar allusanheten för strof med målet för att stuss å em öfeer att tåget ej var med, — I harven vål ej torrkokat loko- 5. k, taudteknici, hvilka utan att e- sida få vittnen hörda, Målet före- ga derför °Hederliga inaigter, opere- kommer lArallst den 14:de April, motivet ? frågade inspektorn. — Möjligt ! svarade förare• och ra på egen hand i stallet för att, Ett vexelmål, rörande sig kring jagade ened detta ord både inspek- ao.n sig bör, helt ooh eokelt vara sn torn och alla andra in f stationshu- sorts burade åt tandlåkaren. Detta ett belopp af 200 kronor, förevar. skulle nemligen, påstår fört., vara ea Parter voro handlanden N. E. Fred- set. Nu vård() ingen mer gå ut på • °tandtekniker." enda och verkliga rikeson, kårande och stållföretridande fordringsegare för handlande" Edv. uppgift. perrongen, ty man befarade att lo- Broschyren sfiljes till ett pris af Jakobsson, som transporterat vexeln komotivet skulle springa i luften, på F., samt P. Chrietereson i Abbes- 75 öre. Telegram isandes till Toijale efter hult ( \Vrå) som vederpart. Den se- tet nytt lokomotiv, hvilket Alven ef- ter någon tid ankom till Vänta. Det Kan briinntorfven 1 någon form nare var frånvarande. Målet ö/ger- lemnades och utslag faller nåtts mån- beoidailes att rutt norrut och söka ersatta stenkol och koks? Denna dag. reda på det försvunna tåget. Detta tuugn (kynne i en 36 sidor stark af- lyckades Afvou och kl. 2.45 på natten handling af en viss Il. Ekelund och Fylleri och dito med oljud. Bidande sent omsider det villsekomna blir af honom besvarad med ja. Det godståget till sin bestånamliteert är, som man finner, des på renare För dessa titts och ofta förekommande förseelser voro i dag två personer Toijala, tiden mycket omordado torfinoeee- frågan, som ånyo dyker upp och hår ieetatuda, nemligen en från ilahnetad och en Woxtorpsbo. Båda hade blir föremål för en ganska etikrik ut- akriltligen erkånt. Böter som vanligt; redning. En expors af innehållet den förre femton och den senare lem tillåter ej tidningens utrymme, men kronor. vi vilja dock oinnflinne, att förf. le- Allmän kulturhistoria af Anton der i bevir, det vi numera bår i, Nyström; -Looetrötu & Coetp. lurlag, I konkurs begOrdeo förra handel". landet importera stenkol och koks Stockholm, bitrådet N. A. 1". Meson, hufvud- för omkring 20 milioner kr. årligen Den 10 Februari 1886, således för person i den för en tid sedan =tyc- och att denna import kan ereåttas fyra år sedan, hade vi det nöjet att ket omordade Ahlgrenska reverehi- med inhemskt braiode. Betankvårdt 1 denna tidning anmäla första 'taftet etorien. Sökande voro Herrar here- simmig! Broacilyren, som år al af olvitanAninda verk på samma gAug son och Malmgren i Malmö genom stort ock allutant intresse, ealjes till vi i korthet redogjorde för deteatn- handlanden Ilenrilesson i Lehohn. 1 krona. Nilsson, livilkea som bekant begifvit mus storartade plunlaggning. Utgif- sig till Amerika Ihrer hår i staden vundet har sedan dess fortskridit Renhållningen i Sveriges städer haffa qvar:emnat åtskilliga tillgångar, jeunit och ordentligt, och i dagarne och dess framtida oidnande af Ma- som hans fordringsegarc nu vilja hafva femte (Mene 5:te och 6:te häf- thias Weibull, Nyköping 1889.— Pris Digga varmed på. ten titkutntuit och Afven blifvit osa "5 öre. till kil n d a. Hår alhandlae ett epöremål, som TJttlag föll i dag i målen mot Det storartade literAra verket, vid bra nära sammanhanger med det handlanden Johannes Mansson, Edv. livilket man redan från hörjau, på grund författarens namn face stora (straxt föregående, ithy att det berör Jakobsson och firman Ahlgrena gtter- frågan om tillgodogöratadet af all den foljare, alla tre tilltalade för söndags- förhoppningar har ölvertrAffet alla vAleignelso, som vara hvitmotear er- handel och de två senare dessutom sådase. Författaren har :testikel på ett lyckligt sått förverkligat grusad- bjuds oss. Isynnerhet rekommende- för gratinservering i hodkamrneren. tanken att gettorn »sammanbindande rar herr Weibull en sorts "ajellver- Domen lydde pi 5 kronors böter för af den kosmologiska synpunkten med kande to, flullitapparater-, lavilka Hansson, 10 för Jakobsson och 10 för den antropologielta", som han uttryc- skola vara någonting non plus alstra hvardera intressenten i firmas A. ker, sig skapa en helgjuten bild af för renhållniugavåsendet, och hl illa Eltf. livaremot åklagarana talan rö- den metekliga kulturen och dess ut- torhnulleaktiebolaget Ceree i Malmö rande serveringen i bodkautrarne af veckling. De föreliggande tvenne söker införa i stader och ()frige större Itidatufvutitten ogillade.. hAftena afhaudla bl. a. Mexikos och eatnhållen. Att torltnullen år ett förtrAffligt desinfektionsmedel, torde l'erus cröfring samt de geografiska det icke vara mer ån en mening om. upptAckterna i densamma tiden. Denlilla boken rekonatnenderaa varmt flera olika sorter hoe Enligt ursprungliga planen skulle denna kullan-historia blifva komplett hus alla dem, det vederbör, d. v. •• IIERM. RÅDIIERG. gåtttgångs= och porusalle Literatur. Påsk-kort Nytt viilsorteradt lager af h äppar — 24 — barn å lingrana va hvita ä smala som snörena på en banovakt. Nämdamannen sa to an: — Va inte dummer, here! Elva skulle du göra tnä den dockan i ett torparefahus ällor på ett nyläune, om hon rätt velån vo däj? Å nu bara tosas hon å drifver spektakel niä dij. Men Agnet va enveten. Han har talt om alltihop för maj ittoråt. livarenda lördasnatt geck han te Kulla å borste på pikarnmarefönstret. En gång kom frun ut å skrek: ›Elarre Gu, här ä tjyrvarl) å hela Lueet kom i en djiidrans röra. En annan gång to patronens jagthunner Agusts körderojeböxer to frukost, a en gång klateade kusken honem på käften på han rek håra budet i ett knyte i ålfe dar. — Å du inte nöjder an? sa ja te Agnet. — Na,ja sku lle inte bry nakj om alltihop, om ja Lera inte hördo hur gräbbefan ligger å grinar (kr- um() i ralleu. Där ä inte mer ynkesamhot i ',ormas ljuta an en kan knyta i on slip:esten. En mudaamåron vaisuade ja att Agnat va må faelitt styf i benen. lian gjorde sett arbete, dä kom Inte på hågen, men han geck konetitt, å när vi akulle ät a teedda, så to han sin mat å ställde segutmä häss- jan å åt. — Satt oaj, here! sa DiEtId91208131201). — Taok, husbonne lelle, ja stå väl. — Sett ser, Agnet! sa nämdarnannene Lätta. — Gm väleigne Lötts, män dä ä så djädrane gått 11 stål pustade boron. — 21 — Lat enveten.here. ( Kalle på Skogen bed!~ ) När ja tient* te nämdamatinene i Bulta så va där en liten sommardräng, lom hette Avlat. Han skulle komma i tjensten vo fraedastien, som sommar- drängar bruka, å Böndan förut sa aamdemanuen åt an ve kyrkan att han feck komma å ta märren på grinade boren å sa: tiedan fot' å hemta s ina saker. Då — Tack ekan I ha nämdaman, men öfverlöppa- skjortan sveper ja in i ott veckebla :nä helgdageböx- urna , å körketröjan tar ja utanpå den sanna, så dä bohöfe inget märrakriatur för dee saken. — Du ä lätt utetyrder, sa näindamannen. — Ja, inte för då bohöfe å be ihop körbjelpo när när ja ska tiöttja, töckte heren. Då va en ekoinner å bleker here föret han kom to Bulta. En gång när vi höggen gärdsle hade han fått on ris(ivest innerst på ryggen så kan måtta rirva å säj allting, å då sto refjabenen at på din stackarn som om han svalt en eatiaillaktuting, å ryggaknaterna do anor som tängerna på en ötookaalg. Så stack fattiatu-Karin fram på våren å då gack han å bana, lipade i ta eller tre dar. Lite vinöglier va han ma, dä han gråt mä dä höjra öjat da trallade ner på så den venstre käftan, å tväraimot. hos HERM. RÅDBERG. Toilettspeglar, Bordspeglar, Vtiggspeglar, hos Herm. Rådberg. Tagen på orden. Fröken An- ge lique (tell on beundrare, som hon icke kan tåla): 'Förskona mig från edra eviga karlekaförklaringar. Ni år för mig bara luft*. Beundraren: 'Åh, livad ni for mig glad ! Ty utan luft kan man ju fete !civ Orientalisk artighet. En i Oet- indica bosatt engelsk domare var med på en fågeljakt. Han var sa dålig skytt, och intet ef kaos skott trtffade. Nuets dag frågade man en af donia- rena indiske följeslagare, huru do- maren skjutit. Svaret lydde: .Do- muren ekot utmtrkt, men himlen var fitglarne nådig.. Vid skeppsbron. Eee sjåaren: Ilar du holt, att dom framlagt mo- tion i riksdagen om '700 kroger. streck.? Andre sjåaren: Ah katten; Dl måtte bio gå och hona sig, når re- pen a' al dyra.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.