Damkappor Ettikta. Panttvånget vid fransk- tyska triosen skall mod det allra förom uppbalvas af kejsar Wilhelm II. Voss. Ztg, krom 'Klen meddelar denna uppgift, yttrar med anledning deraf: Det sedan två år begående pass- tvånget var ett uttryck af don firat-- dig' isoleringspolitik som furst Bis- marck under de senaste åren antagit förhållandena till Frankrike. Frankri- ke medge attbehandlassisom ett "vildt land" mot hvilket allt var tillåtet. Allt =ginge mellan tyskar och franginin, hvarje besök af tyska un- derostar i Paris ansågs SOM ett brott mot den nationella ejelfaktningen; ju hineynelesare och fulleindigare grånalinien mellan d• bida länderna kunde uppdragas, desto bittre. Afven dinia grundsatser tyckas nu efter furst Bismarck. aftridande från don politiska skådeplatsen komma att undergå förändring. Under do se- naste dagarna ha flera gånger an- tydningar hörts att tyska kejsaren skulle tanka pi Åtel-stillande af ett Yinskapligare förhållande till Frank- rike. Det smickrande mottagande som franske delegerade vid arbeta- rekoufereneen rönte i Berlin, dc ut- mArkeleer som sårskildt komuto ,Tu- le. Simon till del na också •Ilessent ansetts såsom tecken till att kejsaren önskade ett närmande. Upphafvan- det af passtvånget på fransk-tyska grinsen skulle vara ett nytt bevis på en dylik inekan. En broschyr af kejsar Wilhelm? I Berlin har nyligen utkommit er broschyr med titeln: «Han går sia Det tros vig, hvad skall nu hatets ganska allmänt, yttrar •Le Tempi., att kejsar Wilhelm år författare till denna broschyr. Det berättas i bro- schyren att i Berlin linnes en förening af patrioter, bland hvilka Afven kej- saren sjelf, med uppgift att förena alla partier som varit motståndare till furst Bismarcks politik för att i slutna led rycka fram mot en genie.- gam fieude. Kejsaren sågtes ha an- tagit Laurance ligor i fråga nm so- ciala reformer, som äro uödvAndiga för folkets vål. Kejsaren, heter det vidar e, hop- p, att hela Tyskland skall dela sig i tvi skilda minier: det ena med ho- mom till chef, det andra innefattan- de alla mot haus person och linne reformer fiendtlign element. lian ser med ledsnad att den mouarkiska idCn Ar på förfall och han vill göra ett sista försök att ordna de sociala frå- gorna. Han *inner icke taga rid af någon, utan skall ensam strida icke endast for den utonarkiska principen i Tyskland, utan också för alla v•ek- baud° troner i Europa. Broschyren. författare talar sedan om Bistunrcks algång och förklarar att kejsaren af- skedat kaneleren, emedan han icke hade något mer att lira af honom. Bismarck. efterträdare skall vara Wilhelm at Ilobeuzollern. Om socialdemokratien heter det att dess ledare skola icke längre stå i spetsen för rörelsen, då kejsa- ren otuhåndertagit deras verk. Han bar en ofantlig fördel franitor dem, ty de kunna endast slösa med fram- tidslöften, noder det att kejsaren kan hålla sina löften. Om han !vekas Knarkliga eina planer skall social- demokratien enart ligga död inför bana fötter. Ceutralarnerikas stater. De diplomatiska representanterna i Washington fe,r de centrelemerikan- ska staterna Coetaties och Nicaragua anse förbundet al de forn centrala- merikanska republikerna med en författning liknande Förenta stmernse såsom betryggade. Endast formali- teterna återstå asnu. Guatemala, Renderas och Salvador ha redan bi- trådt förslaget. Det nya förbundet skall tråda i verksamhet den 15 Sep- tember, ',vilken dag förbundsrådet skall sammanträda i Ilunduras. huf- 'edited Tegueigalp• för att medelst lottoing vilja den företa presidenten. Detta val skall upprepas årligen och hvardera republiken skickar i sin tur en president. Kabinettet skall hesa • f ea medlem :rån h•ardera repa • forbunderådet af 15 medlem- snar, 8 från hvarje republik. Inom det nya terbuntlet skall baadelefrillet råda. En subvention af 70.000 dal- ler. skall erbjuda. det första bolag som aaordo•r regulier ångbåtsfart mellan Acapulco i Mexico och Pa- nama samt andra haussar. Staden Rom lår komma att -- il aula risa het•leinger. Den vanliga fottvagaingsoere moden egde den 3 d:e rum vid hot- vet i IV ien, Kejsarn. och arkeher- iiigarae . passsida upp på 12 jam- po• (Illodellkappor) nu hemkomna i I -år- och Sommartyger i många och smakfulla såväl mönster som !neonet-. af Platsens obestridligt största och mest villsorterade lager Damkapptyger från de mest billige till riktigt extra fina. nesaltningar d alla slags Dam - och Barnkappor utföras fort, elegant och billigt. li.o'faing kan ske en hall timma efter måttagning och kan, då sd önskas beställningen Llifva färdig samma dag. Obs. Sam MU tillskarerska som under föregående slisong. Obs. Första klass arbete och billigaste ärröar. Laholm den 1 April 1890. Henrik Larson. Henriksonska huset vid torget. le mån vid middagen och den förre tvåttadu efteråt deras fötter. Gubbarne voro mellan 84 och 97 år. Qvinlig läkare. Kejsaren af Ö- sterrike har tillåtit medicine doktorn fru Rosa Kerschbaumor att förestå en anstalt för ågonejukdomsr i Salz- burg. Dem, Ar Kreta gången en (Vinna tillåtits utöfvo ejelfstAndig li- kare , orken:linet i ötiterrike. livad man äter vid tyska hof- vet, derom hemtar 14. K. i tid- skriften K fiehe följande. Kejsar Wilhelm 11:e fruknettaffel serveras efter engelek sed. Man ser på den samma en aggratt, såsom ome- lett, AggrAnt eller hårdkokta Agg, samt bräckt skinka eller någon kött- rätt, vanligen biffstek. hammel- eller kalfkotlotter, kyckling eller inacnro- kårlek ni med lefver ltachc. 3Ied åter kejsaren poulete sauti,ce med potatis. Andra frukosten (lunch) serveras kl. 2 och består af soppa, kött med grönsaker, stek och en efterrätt. Aro gaater inbjudna kommer hartill hora d'oeuvre, uutrt e och glece. Kejsaren tycker om buljong med ris, tnucaro- ni och i stora tärningar *kunst kött samt ryska soppor. Af fisk föredra- ger han gös, ejötunga,steinbutte (ett slags flundra), men de skola !tura stekta. Till aftonen serveras en gar- nerad köttratt samt stek eller fisk. Om gaeter Aro inbjudna serveras Af- ven smörgåsur med kaviar, ostron 0. e. v. En dödgrafverreetrejk hotar att utbryta i Paris. Dödgräts arne begå- ra ou dageflöning af 7 francs i stal- let för 5 francs och sågs, att om de- ras begäran ej beviljas, fa parisarna sjelfva grafva sina graivar. Hönor 80M 'värpa guld. Man beräknar att hönsafvelti inom Fören- ta staterna i fjol inbringat en summa af 7,500,000 kr. En dam, som jagar tigrar fin- nes i Indien. Som medlem af ou jagtexpedition sköt mrs Evans Gor- don — si år hennes namn — en ti- ger, som kom rusande mot jagteall- ekapet och endast var några få fot från den elefant, tevarpa hon red. Hennes vAlrigtade skott var dess- mera valkommet, som ingen af de öfriga jagarne, deribland hennes man, major Evans Gordon, kunnat hejda det fraturusaude vilddjuret. Polska amazoner. Galiziska tid- ningar omtala att ett antal unga pol- skor till krigsministern inlemnat en petition, livari de anhålla om tilllitel- se att uppritts en polek •unrzotrkir. De förklarade sig villiga att ojeltva up satta kåren och bestrida alla ut- gi ter för den samma. Deras begå- ran afeloge. Antalet mormoner i Utah upp- går nu till 2:10,000, medan antalet hedningar (icke mormoner) der ut- gör 60,000. En tidning ekrifver att det ej Ar aigon uteigt att genom in- vandring uttranga mormonens, ty dessa aga allt land som kan odlas och de vattenledningar som vattna denna torra och högt liggande jord lör att göra henne fruktbar. SA lån- ge de aga vattnet och jorden tro de herrar i Cinh. Deras skattlagda fasta egendom i Utah har ett vtrde af 120,000,000 kr., deras sammanlag- da förmögenhet i Utah har ett varde af minst 400,000,000 kr. och Ar i stan- dig tillvAxt. På senare tid ha de uppringt många både elementar- och högre skolor för att undandraga det uppvinande siktet 'hedningarnes" inflytande. I deras skolor predika& månggiftet, ehuru de amerikanska doeaotoloreo förklarat det olagligt. Utom i Utah äro m•rmonerna bo- satta i territorierna Idaho, Arizona och i den tnexikanska staten Chiltua- hus. Idaho Ar näst Utah deras star- kaste plats. Do ha hår 25,000 tros- bröder, &lent 4,000 rörtberAttigade medborgare. Afven h Ar ha de satt sig i besittning af den fruktbaraste jorden och den varderikarte egen- domen. Många af dein Aro tnillio- nåter. 1 Chibuahua ha dc två blom- strande kolonier, och den mexikan- eka regeringen bryr sig ej om deras månggifte. De reda alltid till Salt- sjöstaden för ett gifta sig och att de- ras barn inregistreras som födda u- tom lictenekap bekymrar dem ej. Mormoner ha på senare tid börjat utvandra Alven till Kanada. Om on afrättning som den 8 d:s egdo rum inom murarne af fångel- set i Enutrford ekrtfvem från London: Man hangde denna dag en ung nuan vid nututt Richard Davies, Sona förklarats vara skyldig till fadersnord. Då skarprAtteren Berry och sherif- fen inftnino sig i den doindes cell, fuuno de honom alldeles likblek af dödsångest. Men emellertid gick han med fasta steg till schavotten. Efter exekutiot.en, som försiggick utan något störande afbrutt, omtala- de prosten, rum följt den dömde, att denne 10 minuter förr ID han hem- tadel ur cellen skrilvit följande: eJag Richard Davies förklarar i mina :ritsa ogunblielc liar på jorden att jag icke mördat rniu far och att jag den natt mordet skedde ej hade en yxa i min hand". El yngre bror till den afråttade, George, hade blifvit benådad. Dagen fete af:att:ringen inkommo från alla delar ut England mer ån 2,000 telegram med begäran oro nåd för den dömde. Hans mor hade skrit- vit till drottningen och bedt att at- riktningen måtte uppskjutas en vec- ka lör anställande af ny ransakning. 1 många kyrkor bada för honom. Juryn hade hetnstalt att han skulle benådas, men inrikesministern var o- beveklig. och indragning af de flesta pedagn- gier. Latiufrågan har — af en slump, :råge, det — löste genom en slags kompromiss. Latinstudiet framflyttas till apan) klassen, men med vilkor, att förslaget i sin helhet rimmare Det vill vill såga, realisterna ha köpt denna eftergift med högre löner och term insatgiter. Besluten Aro dock icke enhälligt fattade. Arbetareföreläsningar. Andra kammaren har ined 121 röster mot 84 biltillit det af rugeriagen begarda anslaget, 20,000 kr., till arbetarefö- relAmingar. Minoriteten ville kliven bevilja 20,000 kr , men att Stockholms arbetareinstitut ej skulle erhålla nå- got deraf. Under debatten påyrkade ecklesinetiktniaistern ett anslag af 20,000 kr„ men förklarade, att i första kammarens beslut tunnes skal för regeringen att ntforska, huru det för håller sig tued Stockholm. arbe- tareinstitat. Då första kammaren, som bekant, med 59 röster mot 30 besltrat att endast bevilja 17,000 kr. för linda- målet (anslaget af 3,000 kr. till Stock- holine arbetareinetjtut frAndraget), kommer ärendet att afgöras geuotti gemensam votering. Om vilkoren för äktenskap ha som bekant motioner väckte at hr P. Waldenström. Lagutskottet har afstyrkt dessa motioner. Reserva- tion neremot har kfigifyite af hr Lilien. berg, med hvilken hrr Claeson, Smedberg, Hane Andersson och Carl Pesrson instAmt. Dessa hemetIlla, att riksdagen måtte i skrilvelere an- hålla, att k. m:t ville låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag till sådan Audring al gillande lag- etiftning angående afelutande af lk- tenek•p emellan medlemmar af sven- ska kyrkan, att vilkoret att hafsa begått Herrans nattvard ersAttes af att vara berättigad till konfirmation och nattvarisgåreg, samt att emellan dem, som icke Aro sålunda berätti- gade, Iktenekap tnå afelutas inför borgerlig myndighet. ■■■••=1.1••■ Riksdagen. Mankellska rösträttsmotionen af- spreas mycket ertusadt och förnuftigt af konstitutionsutskottet på följande satt: Utskottet kan ej dela motionåreas isigt att skyldigheten att betala skatt eller i •Ilusanhet att bidraga till fyl- lande af samhällets boket står i o- medelbart saintuanbang med ritten att genom utölvandcat politisk röst- rått inverka på "fl:Grande af eatnlialleta vigtigage angeligen- heter, hlotionerens isigt, kon- seevent tillimpad, miste leda derhAn att livar och co erkånc n såsom röst- berättig ad som har ett intrceee att bevaka i ~hållet. Hvarje bukt-Ink- Meg i detta afteende, således Alven de af motionsron gjorda, innebår ett medgifvaude att det ur raruhallete in- tresse och ej någou deo enskildes rått som bör vara beetimes•nde vid fråga om hvetu som skall ega po- litiskt Image Satnhållete intresse &ter synes mod nödvandighet fordra att renodlat ej skall mötes» al andra an deal hos ',vilka man kan förut- satta ett mera vaket och ejelfatandigt deltagande far de allmauna angell- geohetern• — ett deltagande som kraft... ej mindre bus valmannen An hos den valde representanten, om ock den förre. politiska verksamhet så att stiga sammanfattas i en enda betydelsefull akt. Lireverkafrågau år nu af *Ariki'. de utekuttet eluthebandl a d. Ii. ae:te proposition har i det Illsentligaate tillstyrkte — alltså höjning af lånare- lönerna, höjning af tipriniseelgiltirea yakohn. Larm i lägret. det endast på det vilkor, att icke dettas elfrig• gynnare$ i klen modig föreigtighetspolinic offra någon Do- wald« åt obekurantignene vredgade gudar. Arhetareinetilutet skall vara som det• år eller det skall icke vara." Ett amplare vitsord om hvad A r- betareinstitutet år YArdt för den so- cialdemekratielta agitationen. fram- gång hos oss kunde icke ha gifvirs. Man kan hålla tio mot ett, att det icke var något slags hastigt ohm _ tnen tillgifvenhet eller beundran för Auguste Comtee samlundaordning, s em hintert den ratnnde tidningen. Nej, det var vissheten om att den undervisning, som bestås arbeten» vid AFbetareinstitutet, bryter mark och bereder vag för socialismen, det var den, som låg till grund härför, det var denna visshet, som efluckede tidningen de mera af ängslig omsorg om eget båga in af klok tördigtig- het törestafeade orden, att institutet iskall vara song det år eller det skall icke vara., Och sedan, hvilken flod af talmi- leo och hotelser har icke redan hus- nit utgjuta sig öfver Första kammaren och den °rådde man, biskop Billing, som af sitt samvete drete att först rikta uppmArkearnheten pk den sam• nållsupplöinande arbetareagitationen, som trots alla protester och rnotför- salcringar hår drilvee i upplyeningens namns. De radikale och liberale de- mokraterna karva hår vid lag icke gifvit de socialistiske efter. Vart Land yttrar i gamma årnne bl. a.: Ett eamliAlle kan och måste vis- gedigen vara földrngeamt, det måste learna rum för ilen individuella ten- kefrilteten, för det enskilda strålvan- det, och det år förklarligt, om det i många fall förhåller sig passivt gent emot en ganska radikal agitation. Sådant liter sig förklara arven i 'le- der, hvilka icke i likhet :ned exem- pelvis Frankrike Aro hemfallua tender radikalismens ekriek velde. Det liter sig förklara såsom en naturlig kon- seeivene af den makt och respekt, som tryck- och talfrihetene, förråat- kny:- och religionsfrihetens grund- satser tillkönnt sig. Men att tole- rera Ar ett, att understödja år ett emirat. I l vad som icke låter dig kvar- ken förklaras eller försvarare det år likgiltigheten och bristen på ejelf- Tros r e oPm Phip ositivt e lieled understödjer den j a im i hallefientliga agitationen. Detta har den svenska staten under åratal gjort, då den lemnat anslag åt ett institut, Dorn står under ledning af d:c An- ton Nyström, hvilken efter allt hvad man om honom vet, ihärdigt arbe- tat på att vara 'Pilen i hvarje före- tag och livarje organisation, som i religlea, politiska och sociala frågor rör sig i rak motsats mot alla de organisationer, genom hvilka staten för ein del vill främja allmänt och enskildt val eatut trygga sitt eget bestånd. Zjrnflltbight bar af fan. liner betriljeti ttonetantenannea i hbeltne notorna narra lifttirt ?Ng. Tablgten unikt feg trhinabtr trått Den 17 b:å, ce9 åt 1. f. tån/mannen einbetftam Ut- ebruk') att tillithilare intill Den 15 nå- tla Blaj tjenften beftrila. 2aboltni rit:flinga inbaler Dr når- trimtank 20 patienter D. n). i. tet !gi- fta antal, lom ben på en gång fan be- reba platå åt. em en tråfentlig britt bol Den lilla Linden mifte nem- (igen framhållna, att ben onter be liter af året, tå tillftatnning- en af i jufa år fem farft, eller teinter- etb naåtmånaber, ide ?an betberacza alla intråbelförante, broagan en tel mat håninifail till entre ijuftnårbiauftalter der till ttiffilb &ab i hemmen. €i mat erfiii fåtb3flanbtt lör fort lit fenan Då ide minött ån fem intråtelaniår- :tingar måne refulerall. Teuna ned- nian bar nu hattlesrat fi gebt fem bt• la året. 3nacn f åtjfihD ljufborm år får når- tharanbe pubomineranDe inom ijuheårat- inråttningen. %ir ht månat). :ib teban mete lungingarnalionet taltitt reprtIen- mate, men äro be numera, enligt hut` ch trubblets), flabba på återtåg. Biskop 'lininge af oss i förra num. ret otnuAmnda anförande i ri kodagens första kammare emot Stockholms arbetareinstitut har naturligtvis ej fallit den sig så kallande frisinnade pressen på lappen. Höga verop halva for:spurta Anda från Dagens N7heter ned till den lilla förgiftade "Social- demokraten", och biskop Biltings namn och rykte ha på alla upptank- liga sett badats och smidets, ehuru ingen förmått bryta udden af hans modgörande kritik. Tvårtom halva dessa protester och acgrepp föranledt en dialcusion i pressen, i hvilken de protesterande och deras förespråkare onekligen dragit det kortare strået och som varit egnad att ytterligare belysa ollinpligheten af det ifråga- varaude stataunderatödet. Beteck- nande äro i detta afseende nedan- etabefiffelötitnfftn båtftålielf,btell- stående upplysningar heentade ur en fen lom banat tette mato, inom fett artikel i Nya Dagligt Allehanda: i tidningen Socialdemokraten - Milton åslåg, bar aUarebar merit fått- nyfiken numera lyckat& arbete sig upp till ett dagligt blad, tack vare lina dmillelf•år gi beubgadtt bei lipåenribltaaelif temrae r ta fanö.• det slaga .politiska uppfostran., som Datlitiegternatt från trålen:snik ort bi från radikala och goemligtiek• håll en trankil/ tri fit hår i here låt att och delvis osed statsunderstöd (!) un- gåta fi,l anbutunnig ear flarittait ed, der en följd af år bibragts hufvud- fbrteillenbrn, ed, Menta tn annars teätt stadens arbetare — omtalades redan !inneman lår be marel båt i litnatat den 'b innevarande April under ru- 'Itiarråtenern'. 4,)tarm lom låt Dlalfen briken •Ugglor i mossen• ett rykte, der ber ftåtte eller minbis ut(igt att att ett nytt och allvarsammare anfall få åta åt fåt nertnarsnet natuttiatteill mot Stockholms arbetareinatirut vare ambiligt alt fbruttåga. eå modet hat att Kryllat". • .Det vilja vi ha' sagt m affia) törftiert. att RabiftiTaltel på förhand — &lire( det ifrågavarande In n åerrm ft t man (ubåt !Vitalt) ide brun- att Deltaga i Iglinge', znåhånba i socialdemokratiska organet — skall arbetareklassen nu 10113 förr stå fånflan af att bas larm ta Del nikeiga skyddsvakt kring institutet, så blir Priellittningat, itilom meriter, (empati.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.