Damkappor utrikes. Kejsar Wilhelm &kulle om man lir tro på rykten, komma att tillbringa hela eominaren på roande fot. eaRedan Ar bekant att högetdeniam- rne skall gasta i Norge och derifrån göra en •fetickare till England. Det har ock omtalats som akut, att han tanker göra en uy visit i Petereburg. Ligg Dl dertill att ban ytterligare har last att håla på i Portugal, Spe- lien och Italien. Det år ju ett rått vackert program för sommaren. Lindrigt straff. (Modellkappor) hemkomna i isom faconer. nu I Filippinerna och Cortes. 'Portugisiska riksdagen. 1 trontalet sid cone.' öppnande beter det: Konflikten mellan Por- tugal och England har djupt rört konungen. och alla portugisaree hjer- ta; konungen Loppas, nit de diplo- matieka törbandlingarnc harm skola få en för begge parterna !rofull af- @lutning. Till alla andra nationer Ar förhållandet godt, och flera halva gilvit otvetydiga besitt på Pin sym- pati. Regeringen har vidtagit utom- ordentligt langande åtgarder för att uppatthillla den :tanin» ordningen och aktningen tör lagarne och sörja för arbetareklassen. etellning och det nationella framåtskridandet. Statens inkometer stiga fortfarande, och det år ej nödvåndigt att öka utgifterna. Når damerna regera. Om de politiserande damerna i Kansas för framtiden skola ha lika stor framgång som hittills, skall inom fem år kommunalförvaltningen i byar- je stad i staten Kansas ligga i da- mernas hinder, och dessa skola då, om icke förr, fordra ich erhålla rast- rått alven rid de politiska valen. Så påstår åtminstone en korespondent till The Chicago Tribune från staden Tepek• i Kansas ooh skildrar den lifaktighet, damerna der utveckla. 1 Kansas halva nemligen damerna (kvarnred förstås alla qvinspersoner från 21 år och deröfver) sedan någon tid röstritt i alla kommunalangellger.- beter. Ilåraf ha de med eror fram- gång gjort brok, och vid de nu etun- dande aprilvalen kan man hålla ge- raltnönetring öfver de politiske ama- tf- zonerna i alla stader i Kanna,. ver allt ser man upprop till de yngre att infi nna sig vi d valen och visa verlden qvinligheteas magi. I Arizona, der polittudistaren nu år stadens ende manlige embeteman, vilja fruntimren vilja en 'pinlig po- lion:44We. 1 Oskaloosa aro alle kom- munalembetens innekapare damer, och den qvialige borgmaataren har under sin embetatid mottagit en pre- sent af storken. Medea valkampanjen från damer- nas sida bedrifves med all möjlig it- 'ter, råder på eardesid•n stor likgil- tighet, [raket Chicagotidning•ne korrespondent .åker föklara dermed att damerna öfver allt, der de bitilla bekltdt enbeten, skött si» förtroen- deuppdrag alldeles utatarkt och sår- skildt visat sig oemottagliga tör mutor och privata intressen. Brefiorterare vid postverket 1 Sort•realen i postkontoret i Blaha, der det arbetas dag och natt, erbjuder en ardelesinIreneant utblick. /fide i den väldiga ulma står, som en tysk tidning skaver, en ofantligt 1/ag rad at egrofeortuare". och på båda sidor •f den samma arbetar en tatagd ebaborterares. Vader skotska fullkomlig tystnad Berlin nir- och Sommartwer i många och smakfulla selväl mönster Platsens obestridligt största ock mest 'välsorterade lager af Danikapptyger frän de mest billige till riktigt extra fina. Besättningar a alla slags Dana- och Barnkappor satt fort, elegant och billigt. önskas 1%.ofning kan ske en hall timma efter matlagning och kan, da så beställ ingen bli fva färdig samma dag. Obs. Samma tillskärerska sona under föregående säsong. Från Paria inberättar: Jurydomstolen för degart. Seine bar dömt utgifvarea af ett anarki- etiekt veckoblad till 15 månaders fluget.° och 2,000 francs böter lör det ban uppheteat till mord och plun- dring i anledning af de pita:Åta demonetrationerna den 1 Mai. Under förhandlingarna om den ■ ll- i de spanska core, manna frametålde derteranden Munoz det förslaget att I ilippinerna åter skulle representeras. i cortes af minst 3 deputerede. Talaren utvecklade att öarna från 1810 till 1837 ofta hade varit representerade af b gånger så många deputerade; ferm år 1837 hade öarna förlorat denna attighe genom den beetåmmeleen att de skulle ha eårekild• lagar. Portorico hade åter- fått sina råttigheter genom september- revolutionen och likaså Kuba under *Hons XII:. regering; det vore der- för nu på tiden att Alven Filippinerna med en befolkni g af nåra 7 1 , milli- finge samma tanighet. oner Kolonialministern ville icke moteatta sig förelaget, men analt tiden Annu icke vem inne att upphifya cortee' beetimmelser af 1837 om Filipineroa. mat! går ben tonårige golfen, enligt bobb man berattat, tunt ut lita medel Rit far flå 'tom någon futlaniren ad) bir begått mara !blint of ett fram- hållit tom ett jonnerligen gott !Uttö- mt för många af fina icninåringar. Obs. Första klass arbete och billigaste priser. Laholm den 1 April 1890. Illenrik Larson. lienriksonska huset vid torget. kastas 1,500 bref i minuten i de sår- skilda tacken. Tunga brefeickar be- fordras oupphörligt upp från jordvå- aingen, och man hör bullret af de maskiner som ombesörja brefvene af- stämpling. Detta fortgår till en post blifvit befordrad. Nu hunna gror- sorterarne sina platser och hjelpa finsorterarne med ihopelåendet at. brefbuadtar o. e v. Brefeorterarnee verksamhet är af stor vigt för etadeu, och de ha in- galunda något lätt arbete. De nu- språk man stiller på dessa personers minne aro mycket stora. De måste ej blott kanna Berlins 841 gator och torg, utan de måste Alven ha reda på till hvilken filial brefven skola andas för att blifva befordrade. Och mycken tid till besinning ha de ic- ke, ty de måste sortera 30 å 53 bref i minuten. Den aldste mannen 1 Nordame- rika var utan :viket indianen Ga- briel, som nyligen atled i fattighuset i Salines, Kalifornien, öfver 150 år gammal. finn dog icke af någon sjukdom utan af ren ålderdomssvag- het. I femtio år har han varit kand för amerikanarns i M•ntery county, och vid sin död såg kon blott föga åldre ut ån för ett hälft århundrade sedan. Ehuru han syntes vars nå- stan blott «skinn och ben', var han dock kry och rörlig till sin sista fö- delsedag som firades farlidet år, men sedan den tiden började han att far- svagas. Riksdagen, Röstrittadebatten. Som vi i lör- dagsnumret omnämnde, hernstalde konstitutionsutskottet att samtliga vid innevarande riksdag våekta röettätte- motioner «icke måtte till någon rika- dagens åtgård föranleda^. Detta å- rende föredrogs i lördags i kamrarne. I första kammnren, der frågan af- gjordes redan på förmiddagen, inled- des debatten at motionåren hr Man - koll, som framhöll att man visserligeu kunde fråga hvad det skulle tjeca till, men dock tillåt sig att förevara motionen. På det viset skulle så småningom alba anmärkningar bli vederlagda och intet skål finnas gm för motståndet. Efter hr Manken erhölls ordet af hr ("dander, som förklarade att han mottagit skrifveleer från röstatte- möten med begaran att han skulle upptrade till förmån för deo allmån- n• romanen. Med anledning hård' ville han tillkännage att han ej kun- de tillmötesgå degels önekaingar. Han måg tvärt oas hvarje nedelitning af strecket vådlig. Han hade visserli- gen velat vara med om en liten ån- dring i den kommunala rösträtten, men det var en annan sak ån att vilja rubba den politiska. Man hade i vårt land omhuldat den politiska röstat- ten nitet*■ som ett bartskamdt barn, medan den kommunala samtidigt be- handlat. som ett etyfbarn. Man alger att i stallet tör stånds- våldet har kommit punniagaldet. Detta Ar ej riktigt. Den som skat- tar tör 800 kr:s inkomst åtnjuter lika rnycken..politisk röstratt setts millio- nårea. skr detta penningvålde ? Det år arbetet och icke penningen sorti lr bestårnmande. En inkomst å 800 kr. kan hvarje klok, ordentlig och arbetsam man forekaffa sig, och inge andra ån klokt', arbetsamma och or- dentliga mitt böra ha politisk röst- rått. Illrefter varnade tattaren utförligt för följdernaaf streckets borttagande. Ola Ofvergrepp begingoe redan af de auvuantle makteg•nde, såsom motionaren framhållit. Isvaka öfver- grepp skulle då ej komma att begås al dem, som man nu ville huldhet rösttitt. Ladans från *torgen och förelaeningeealarnes skulle löna. för sin möda och tråda direkt in i rike- dagen. 1)å skulle man ej längre benölva tala om ebondetyrauni i. (Bravorop.) Vidare må l i r anföra, följande beaktanevårda uttalanden i frågan, Itemtade dela från första dela från andra kammarens sessioner. Hr Alin: det finnes icke inom riks- dagen någon afvertygelse om behof- ligheten of streckets sånkande och derför har konstitutionsutskottet ej heller ansett sig böra tillstyrka detta. Det skulle visserligen vara frestande att ingå i en kritik af hr Mankens motion, men då han pjalt förklarat sig icke vante någon framgång åt den entente, så blir detta ofverflödigt. Älven ett annat skål befriar mig från att barmed upptaga riksdagens tid. Il vilken åsigt man ån må hysa om principerna och motiven till hr Mankens motion, så fine det dock tncd säkerhet ingen enda inom denna kammare som vill bifalla den i dess nuvarande skick. Enligt motionsrene förslag skulle ju för vanfråjdande brott dömda personer kunna komma in i första kammaren. Detta år för mig skal nog att yrka alslag å 'Lo- tionen och bifall till utskottets hesm- stållan. Hr Ryafin: livad innebar hr \Val- denströms motion ? Att k. m:t skall föreslå sa "attrise utvidgning. livad har då k. Ina att följa ? Endast denna debatt, och det blir svårt. Hvad år billigt och rättvist ? K. rna har ju ingen ledning. når meningarne !tro så delade och oj inotionåreu ejelf sågar hvad han vill. Det kunde gå som med veglrågan: kamrarne be- "dato blott att skrit.* till k. m:t och aga: var så god och andra ! Når så förslaget kom så föll det. 'Jag medger att vissa speciella fel Ras i den nuvarande riksdagsordnin- gen, men dem giller det icke, utan utetackt valratt som ett , första steg till den alltnanna röstratten, som tör öfrigt år något alldeles °bestått:dt, Hvad år folket? Ja, skola som hr Wretlind sade alla ha röstratt som förare socker och kotfe, då fl vi med qvinnor och barn, loda ned till dibarnen (skratt). Nej, folket år fol- ket organiserade till stat, ooli det må- ste alltid finnas ett ejelftempererande element, då börja uteslutningarna: man får beetånimeleen myndig man, si fordrar man vissa qvalifikationer, och så blir frågan om man icke må- ste fordra ennu något mera. Der år det nu svårigheten börjar; sedan stånd och klasser öfvergifvits, livad annat står qvar ån förmögenbeteo ? Ner det sålunda icke fine några beetarnda grunder att hålla sig på, kan mun då anse frågan mogen 7 En någorlunda sjelfetåndig stallning år det ju man vill ha gnroati för; om man då sitter strecket vid 800 eller 600 kr. år ju en smakfråga, men jag år öfvcrtygad om att hvarje arbetare som intresserar sig för po- litik kan arbeta sig tur denna ejelf- eländiga stallning. Jag saknar viset inte mcdkAnela för arbetarne, men om en Mun kommer och begår as- bete och jag .kullo svara: nej, det har jag inte, men du skall fA alltnån röstritt — vore det inte att ge ste- nar för bröd ? "Det farliga i demo- kratien år otåligheten', har det segt., och det år sant, Vill man vara lugn och arbeta på att komma i en sidan tullning att man kan få röstrått, så nog går det. Nu komma emellertid personer i glacatanekar, som aro si förnims att de knappt vilja ta folk i band, och hålla långa tal på arbeta- remöten, sch så finnes det också ar- betare, som iate vilja arbeta, som göra det samma: men inte år det vårds att des för så mycket skyldra Revar med arbetuelagetn. Jag yrkar bifall till utskottet, kamull». (1Ir Lund från Stockholm iostitade.) Hr Peterlson i Hamra förundrade sig icke alver att motioner framkom- mit, men nog hade vål metionårerna tänkt iaom sig: det år godt att vi ha cn företa kammare ! Äro herrar- no verkligen så liberala? Når man ser nåden& artiklar och folkmöteeut- talanden som nu en långre tid, då miste man fråga sig: år •erldigen svenske arbetaren beråttigad oclakom- pentent attfå röstrått' Nej, det år han icke så långe bar så blindt går i ledband hos dessa ugi hatorer och denna pre% Jag är icke så feg att jag kryper bakom företa kammaren. Inom min ort år åeigten allmaut den att det skulle vara bedröfligt om under en sådan rörelse, som nu går genom landet dessa arbetare skul- le få röstrått. Jag yrkar afelag på alla motioner. (Bra !) Hr R e,ielius ville etAlla sig på ba- sis al det bestående: då kunde han vål icke beskyllas vara reaktionitr. I fjol afslogos förslagen med 101 rö- ster mot 47 u tgången borde dl vål bli den samma i år, Hvarför har det stadgats censur ? Jo, de BOM in- neha rikets fastigheter böra hn det (agerande ordet, Afven derfir att de ej så lått som den som år lös kunna gara sig undan en fara; dc måste stanna på sin jord. Arven ha de stör- re intresse af att samhallets utveck- ling blir lugn. Yrkade *islag å mo- tionerna. Första kammaren afslog samtlig* motioner» utan votering. 1 andra kammaren afsloge Mankens motion nåetan utan debatt. Efter en långre debatt nfeloge Afven Waldenströms motion med 95 röster mot 94. 41■11,711M. Xakohn. Oår riftbagdaftelitinft för bag innehåller ett urmat af tåtbeld fåtträff- liga anfåranben iscm be båk( ?timrar- at arenbe röntåttefrågan, cd; biet lålag meb intre/le of !mar eeb en uttlt in- nerbet af Dem, ;oin blinbt lätta tro titt bet staberna ensangeliet, att ben tblå:I- na råftråtten Råa leefliggåra turken. Bår mår bel tre ml mieft ide på bena truangelium, och bet (Tunt rara oh mnc. tet rått, em tvi tante taga någon af tcfj tinhångare ur fin millfarelle. eåt- beled antstårtningetnårbt år herr 'Peter.- fena i .Damra uttalanbe om måra fett- tnö ten ed; be alt annat ån funba årta- ter, fom ber bruta finna uttrVd. *hinn herr ginbittå anfåratibe år aebiget erb förtjenar att ide allena ft låfati utan cif. iucn trål begruntai. ll 3. C3. Effiennerbolra, börbig från aatrenber4 och 1. D. elev Inatt talmnabli elementatkireatett bar i bagarns Milmil utnanittb tia ort:Otalet i liturgi ocb ab- fictrit wib ineterinårinftitutet i elodboltn, ter ban förut od? bitintlUl Diorit anftålb fem abluntt. ').)rote/tor S. år jemfårelletvif ung (fibb hen 10 Maj 1858). Tråda:* trimmet att htiClail i No- lenarenita bulet nib et intorget på ler- hage altan fl. 8 ed, lönbage eltermibbaa fl. 5 a! ett Praffant Ihttertfon från Notttbping. Zerpå följanbe lönbag, ben 4 TZej, wåntall parter ilbelbelm frcin.talantatt bit får att bana uPvieffi - gener:161c å femma letat. 93Zisfiont- tåteningen i tuladtab Rall ålrom hat- rna lofseat att lånta ca prebitant till 2abelm en gång i månat:tut Cia raft Whiting lan man ma fTål Ida en i Den albttn tvaranbe pile, Ism år len till baabffmataren D'tubignå bårflähtt. 1Dagligen ed? flam- bera Mota enbet ben måtta« tulta at bingel ler man pilten i bitlfhp ma ta ålöre beter lina att bi flamma, ber le års loilettatta meb lerbreaning får talent nitning, bmilten ItrItåbet arrenbtrat en Ighfteråttlabet. Aib I Detta unbetfludout rått anftrilaBenbe 1Botttappab biff brombagen tt, fiflare f ri e t tian, hå ban på aftonen i fållgap meb några onera ottioatr ea- bem från ett (tålte ute på tabelant „ u thitn e, ber be gemeniand beciftot en beåralning. aftonen, når allting war rid, Rulle nemligen btatenfaatsi. ht» buntad fig bonar oeb en till fitt k ern , ed; få Moven ht omnåninte per- logerna, Want) hitta hen itrciptvaran• De fifTaren befann fia, odf forn fått al nieb af barmhertightt, emettan han mar få necilbeRintt, att bet ej anlåg« tåtligt att lunna benen% rå egentant. %m en om be åttien Marta befibrtning, bå tt Trio framtomften tio erjebt ) tunne, att be tappat fiftaten! .)mab roat att göra? Van funbe ej letnna honom åt fitt åbo utan månfe cm på upptåefterela etter ten !kinin:int, tom lodligttvit odiå å- terfann§ oförmögen men tvålbehånen i nårbeten af itunatlabugåreen. Am höntfliftfeln edb betnbelfen af beh ratictiela bebtifroanite örn , forn wi len I:fte benne§ uttirligt emnårante, bero 21. 2angtilbe i ,taltnnet Den 29 fittlibne talare ett modet (Ordf f8rebrog å hotell Gasta berftåbeg, baretter tn te- mit tillfalla för bileanbet af en före- ning tig bånaRitfelnt kefrarnisnte inom lånet. 2i3ib fammantrålte ten 16 Un- na — beråttar `tallane gsblånte tomiterabe appråttnbt fårflag till ftabgar och bejlölo att fbi fwelier fTulle utfått- ba§ till flere perioner inom Linet, ntrt anhållna, att teer broar i fin ort måt- te tåts att åt fattningen fån:Dådet rneblemtnar och tör öfrigt °titta föi ett fåreningen måtte temata till nått. %firn Rulle tedningtliftor uthiggat. Rilla Nbc tomma teban alt intragai ben 10 blaj, baretter tomiterate eter fammanttåta andra ontitagen i Tlai alåttab, för att, em frågan hå munnit wititega ritgårber för ett torititueranbe möte i .almftab entre ottObagen i juni måna. 3 fambane eneb hetta em måjligt, anothae en minDre utfhianing af flåbettån ccb några ågÅtt.ictitingentaftiner mara i puerilt:1bn. Rau, Xrafiren på 'atlanten. 2a- bolute .11Diting mebeclaf: 3nmanlinient ångare (Tito cf Setlin eden till 9/ewaort i fönlettat ha 20 bennel. 2Illt tvål omborb. elpotetet. iiQ perionliga privile- giet å apolcfet i Ctijö harma inom an- lötningItibene utgång bel meDicinalb- ullen anmålt fig 31 lifanbe, blöta, been apotetaren (YentettvaU i Uiflat. Sturiafflutningta tvib itallants folfiniaffela. ..Nrent (bitr« en mc:- Delare till e,Dallantt: 'på stentonus bett 17 1:8 båbabe flaggan! ftvaiinte Då frelbuieti tal, att bett iebroattlida af- !lutningen Rulle ega trim. 3 ten mad- ra ed, rymliga frelialen. tom >nbc{ af blank annat bitter at engebrat cd0 1249a! Illafa lamt af en utaf året) e- letner till fiolan Rinn brönbille at 3obn aricifon, babe infunnit fig anhöriga tiQ lirjuagatne famt andra för laten in- treetetabe till ett antal a! orntrinA 100 periener. Setan demente affjungit: '3ag lot- ter mina bånbet" på en annåenet rot• mit/ meloDi ocb Duetter ''flirt fara", lårebrag: Ltt bön D:r ettantmarr inlebningitv te bunbraåriminne, neri frantb61:8 /en excmpetlåle locfa, lem mått folt i Detta århunbraDt njutit — lodan af en inatt 80-årig ful). Zet årtal tvi nu !Utfira erinrar em ett bunlra- årilmiane, flafiet mit ewenfYfunt, en, båt mara i para ett få hettat att (lappa fortare armen bob en nutiDa rren ft. Derefter rebegjetbet, rneb ha- bit(/' af en för tillfället uppritsa redo, för flageti gång och tvigtiga WO« — reibbanbet af ewtriati inre ed) OM fjelfftånbighet. ettan åter några i ånger 'dilettant bill night( läraren, tanbihat Danieltlett ett !behag om fofterlanbitårleteal trå- len ock urmedling, banta tel war ritt på Bota och Djupa tanter. etter åsnu några tvål utfick' finger, neittnanbe om [hattat ofpatba mjba oto fultelfe. öruserleennabe förefbinta - ren end några roådaabe ort åt burar elerverae ett erralPlar of en af InOldpgra ",i)nru wi Prierabe 'Utdana', bunten en mån af !oftalmi"! •t fult- bbifrotribin fir Jahn:åtel Rået- Stetteherhe (5. d. listlilea afflatalt ben annåenhe hbatilligbetem Pub ett te,eteiblertett tal, hamit bas knot bbc flnr enen.Urbanism' ta& till U- ttagit får enigt tch at »otalt iattttle Utmalt arbete ed) appmenenbe sunt att genom fitt lit i fina beatbog- kr mitti., att be kitt ilke på, tenn och funt billatag ann gg.. Tt Rulle >å tomma alt Uremi snusa rt se Dom i anIptåtfltlikt odi ftithftibt, i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.