ritobanfenå 100-frottefebtl (nteb nummer mråntabe ed; gm bomba). måtteerna gåfiran tvåcfte babe glåbje (4 tadla:14d i be beiba arbetocebem- torn, och nu unlrat man på lanDibt)g- Der man tj dr flångb i beralbittn, tru f r än !praten förnim och åtel menniffe- tr.in bc tivå bulten bådtba hg. ejelffiiinbign arbetare. 3 Mott- jås tipcflen laf1c1 brons bagen fåljanbe: rfroteft. Mot bet af ffiefle etrbetore_ thbunbi m. h. fornittratra tilltag att, utan Isärt Igranbe, boa måra principaler jlr c f; anhålla om Ribe, ben 1 Ttaj,fiye teltagaabe i ben Då tilimnabt Ormen- Orationen 16r normal arbelitag af 8 timmar, uttala roi huttel mår behå:ri- ta Drcteft. vå jamma gång få wi rå bet btft,im- talte untanlebja ch nU naibare inblanb- :l ing i måra angelågenheter gent emot mata principaler, metan, bi tvi hel Den ha någon altödlan alt gira, wi term jettire eller genom måra Dato- t:amin unberhanbla. 05, fic ten 15 Matt 1890. ebefle topegrafee. e; (tuår, läger "Den Gm 'arbetaren", arbetarns bantia Ittet bivatftäsei, få båtfat pet Hart [lut på focialiflernal iic iitnna !Utflyta:kel/ap aftvet lem. Cm ben nenprtadta eofiarållen i ,talan nib .vellingberg bar profetior L. Nibbing i i&inb fftiforit en &hal- ling, lon inatt torbe, klifroa offeutlig- gjort. .1.0• D. melbtlar krut några ut. juli torr: brig. 1:1rol. alns of be beambafte eda uterffant- rnele belloroattert2 hitta avfira bulna mån antingen matte uPei8ra i ullanbet eller ed i fenftajorb tenn begagna, fin- ilat AU ide revreleuterate inom trått rita gråter. Mari babe råttan !Mo- ral hoppet ont att bir rått/Iris ett !vat- ten !linanis Uatlabab8, Sheu3nact6 eller Aiefingen6, Då helt otbrmobaot ben uti - terråtteljen lopp genörn bot lieenffa ticningepreititn, att en jalinft fålla fful- le ölimit upptåcft i .telfingbotg. SWit närmare unkrIOIning triIatt ltd tub tratten gett cfb rent, teg tammanlått- nios gal ten en plata inom ten grupp nf naturliga minttaltåller, hivar§ 16r- ,Danillag, Sht,. tintjta teprclentouter Dit; fingen, Streuvacb ccb■ mistmalts nuticralleitånbitel år natur- dolerttatrium (fetfilt) men met anbra Mkr fålen% ctlormagnefium, (4i01C11Ciittn, brommagnefiem ed; jern- exitut bidraga till wattneti werflawhet. 3 linet nbb De flefta ortvan thintnta bilorna bar ben ett fallt tonnen, hwilfet Ib ert flor mångt, al ljufbenietall år bet bårt paiiante; Nr Dc tibetan åta, kitta forbra anmånbningen af tvarata mineraltratten, år liet en lått far att Pranftilta om artificicl uortvårrunina at betat, brpcfeebågare6 innehåll. bencui upplåcficti af Detta watten fan ,telfingberg iMont lonitnarfnrort på- tårna ett betobligt flerro patientfrtqwen6 ån t8rr, (Menem titt Drperliao, triffa cch junta låge, fina bajdat cd?.tettans at gammalt Degagnate jerntrattan bar haten utan i många år erbjutit en och !mod för många fju- b ed; birilobehltvante, men un har Inthållet rått alt »inta en ansenlig flata patienter, hwilfa äro i bebol af helioniatten, men hreilfa liftat t8tebtoict en wiltelle i etretia, framför De ofta DeInuirliga ecb toftlamma tein- ås till vtlanDet. 1.Ncef. tebor bertfler fo3r be ljut- bestar, mot bmilfa ben nva tillan NU teifa fig hufwuDIafligen muffen. Cu 85 åda fietbinginian. Zin S?cifliaertasibtaset 'hittad från 91. Ttjellbp: fornmunalftåmma fiflllb- ne blef fiethingernannnt 3obn a:it:nitlott i v.2.13annaröb omvalt, ehuru han ulan fyllt 85 år eda i 29 åt in• nehIl benni båta. Mår man bar tut. b. mcbicitte bu,. aug. tokeri!, imcil., (dich. Ur ett par år feban, efter alt bafiva gif rutt be Debutant:te mebicinfTa ftubicrna p i båten, hårt VunD för att taga fig fram i fråntanatibe kap. Rant,. 23- babe en eoih farateiga att «taga hg ut btanb fest', btrarigenem ban odf å gjerbe fig Rangel anmånb inom eunb• fociala llf, och Det- ta rom honom mål till pefj , tå ban flog fig neb i sari/ för att meb ett par firenfl-parilare i tompant utbftva bunt/ ljufgcninaltif. ,Dana ftamging låter fem en teman ck .8t1jrnat >utbe att melbrlall alla hatta herninarraranbe mån- ner och bekanta, ffrifroer tibn. euttb. Det ej alltitaft gicf bencm tvål i han- barn meb maeSagebekanbling och annat lom nu till bane nye yrfe hette, han blef inom tott mottagen i be farecima- te ffartbinalviffa fretfarne. Der gjorbe han betantffap ineb en ung hult:, Dot- ter af en fammarbetre Don D., cif cd) meder, ed? flutet pi romanen år att han i bagarne firat brtllop mal ben unga fr8fen D. D. ed> på atiwar befall fig i 'PM., ter ban/ bens ttn år ett (infritt bet Ibr lanbiatån. @1.5(ifert år ber måerga ;om lycfånRci tant. C. lin bana framging. grÅll Om Ellsabeth-systrarne och de- ras ejukvÅrdsverkeaml,e, i Stockholm akrit er Nya Dag!. A lieb.: Ulan att vilja d.ifva någon limpa- genda lör den religion, af hvilken dess medlemmar litvne, uteåntlet Eli- sabeth orden, livar. moderkloster Ar betaget i den rehleeieka staden Ncie- ee, till olika hinder *sparare för att utan hanarn till religion eller natio• !lathet little menekligbetens lidande. Till Sverige komeso de företa otdeue- systrarna mot slutet af 11160-talet. De vore blott några stycken, men outbildadr och otilliack4, Dom vår sjuksköterskekår då var i högre glad An nu, gjorde de vig enart kandi genom ekicklighet och trohet i sitt mödo- samma och fordrande vårt. Då eedan asylen Konung Oskars minna öppnade sina portar, kallades afven Elteabeth-eyetrern• att tråda i den edla enheterna tyllet. Medan åtta Elisabeth systrar tillhöra sOecare minne., tjenetgöra tre i det likaledes af (hott:ung Joiefina grundlagda hem tör fattiga, mom står under ledning af den förta etifteleens direktör. Eu tredje och ejelfstindig afdelning har min bostad en trappa upp i hullet n:r 21 Narra Smedjegatan. Denna afdelning, Dom för understöd blott kan rakna på den enskilda valören- heten helt till livar. förman en baxar nu anordnas, egnar sig uteslutande åt den mjukvård, mil uppsöker li- dandet i dess boning. De komma med låketnedel mot ejukdonien, med bjelp mot nöden och sned den troet och det •xempel, som hIngifvenbelen, satnvelesak — så frågas, om det val deltagandet, och försakelsen bjuda ar ritt och billigt att berölva dem — men på patientens religiös•öfverty- bland stallens invånare, som elaka gelme Aro do absolut förbjudna att aöridagsatillhet mon Leo nog olyckli- genom samtal inverka. ga alt bo i nirheien af Tivoli all Den, som icke haft tillfalla att ee möjlighet flertal eller borelva dem, Elisabeth-systrarna på deras •erk- som ej ega ett eget tridgårdeland eamhetefelt, kAnaer sig 6Ivertygad enen endock en aörelsgeafton skulle om dec hångifvenbet, sota utmark« önska en farfriekning genom att pro- deras arbete, blott då han får stifta menera på vår *eda offentliga pro- systrarnas bekantskap i deras stilla naeoadplate hvarje tillfälle dertill ? hem vid Smedjegatan. Ingen 'irer neenligon kunna påstå, Knappt liar men ringt på klockan, att en snitsarn naturvan, at: icke innan ett hulvutl. i byk krueprydd saga en anstindig person, skulle mössa tittar ut — det kan galla en kunna en sönderriven lustvandra der ajek, och då får ej en sekund förloras. under Cronelitende muiik, stimman- Man för den besökande in och visar de, rusiga eller kurtiserande skaror. lokalen. De fem rummen bebos af Och ifall man Ar sa långt hunnen i tolf systrar, men sillan, om ene nå- naturalismens id6er, att man menar, gonsin, torde det handa, att de få det rus och kurtia med åtföljande satta sig kring det stora bordet i se- excesser — sådana Dons verkligen len alla telt. Deras arbete slutar ej enligt åeyeaeittnen förekomma i med dagen. Då de hemmavarande Tivoli — göra menniskan godt och i tillfredaatallelee Vyer val gjordt bereda henne en rått •ederqvickelee; dagsarbete samlas kring lampan i (rå /tålas; be:Anka vål de som yrka atunt•Isrummet, intaga deras medsy- pi sidans, att de bidraga dertill, att strar sin plats vid ejukblddaree. Men månen bra arbetare far gå i bakrus lyckliga se de ut dessa Elisabeth- på måndagen och förlorar sin•rbetellig systrar, lyckliga som de, hvilka i tör den degen eller, livad narr. Ar, att uppfyllelsen af budet "ilska din ni- en och Annan hederlig flicka sitter sin sta såsom dig agolr se sitt lira krag- Ara och dygd rå apel ? Eller skulle de ats fröjd. val sjette* vilja skicka sina döttrar Det sitt, hvarpå Eliaabeth• systrarna dit ? Eller synes det slem ärofullt sekt att uppfylla detta höga bud, och letr earnhållete anseende bland fredar dem från misstanken att verka utanför stående gagneligt att sådana för dos katolska propog•nda, lör tilletallning« förekomma ? hvilken vår kyrkas vinner under de Man kan ju ock satta sig öfver senare åren ej utan orsak varnat. alla skit och blott vidja till sin tisk- lingemening. Men nog hyser man vål inom eng uågonöfvertygelee, som Från allmänheten. får galla show ekat, fastan vi aldrig Något om allmänna nöjen. lyckat, få höra något sådant al be- tydelse. Kanske heter del: »ungdomen (En fråga för dagen.] :nå vål roa sig, ja bebufeer denna Menniskan behöfvor till onivex- motion". VAlant Det förra neke vt ej ling mod arbetet hvila och veder- utan se det gena. Men låt det di qvickaude nöjen. Dot kan icke eke på el mera austindigt sått, t. ex. förnekas. Men skola nöjena verk- derigenotn att mun ejelf bereder dem ligen blifva veder/vickande tur själ då och då ett nöje i Reumatet, låter och kropp, så få de icke vara af denn få en och annan fricund eller den art., att de innebära nå- ute so'utnarcn erbjuder dem någon gon tam för sedligheten eller nå- gårig ett haf. bad o. d. Di skulle got rått och anstötligt. Ty att sma- ju ock den invåndningen bortfalla ka på sådana förlustelser, kan val, att vi sjelfva gerna vilja roa o'e, liksom ruset, för stunden försätta men unna icke våra sjette«, det sam- sinnet i en slags glädjeyra, men ma. Eller: den stackars blinde Berg- Evem vet icke, att de, show Ar- gren och flere teed honom halva ju bogaöl "komma efter^ med taggar till en god del sitt uppehälle af dee- i själen, ja kanske mod ännu bittrare sa Tivoliaftnars. Det er ju onekli- frukter? Och då det giller allmän- gen ett Ömmande skal, Men vore na nöjen eller sådana, som ett sam- det vål ot Ankbart att då oe't då upp- hälle anordnar eller tillåter för si- muntra II. med en inemuling bland na modlommar, så är det en be- stadens invånare eller på annat tamp- rättigad fordran att do icke skola tigare sitt sörja för hans basta? Oss evnes sy nsy således att från hvilken innefatta i sig något för allmän tukt betraktas intet talar och sedlighet vådligt utan bereda sida An en ren förfriskning för sjal och för densamma men allt derernot. Diat Cl Rakar< . . kropp. Den förståndige ser, hvartåt vi På begäran intaga vi nedanstå- syfta. Dem i vårt lilla sainhalle så otta omordade Tivolifrågan är åter ende till den kraft och verkan det framme. Det är, såsom vore don halva kan. Sedan undertecknad här i sta- en verklig lifafråga för en del af stadens valvise män, hvilka mod den under någon tid idkat sköldar- väldiga Lugg, fastän med trubbiga god in. in. till don brauchen hö- och förrostade vapen kämpa för rande och på denna sin affär ned- den, såsom för det kara lifvot. Gelde lagt så mycken omsorg, att don nu den kampen en ädel sak och kan anses vara i synnerligen godt fördes den med förnuftiga skäl, skick, har on person, boende någ- tå vore derom intet att säga. ra mil från Laholm, som drifver en Men oss synes ej så. Ty äfven liknande rörelse, nu anmodat mig om utan år el valv'. och "irieinuad" att vara sin kommissionär här i sta- att man kastar öfvcr bord det gamle den, och då denna oblyge, anhål- budet om sabbatens helgd — som lan af mig naturligtvis afböjdes, af dock innu tör en och anemi år en det enkla skal, att ett dylikt kom- troinionaraskap skulle vara till för- ting för mig ajelf och min härva- rande affårt har don ifrågavarande personen tillaåndt mig en formlig krigsförklaring, hva.ri han hotar mig mod en obli dkelig konkurrens inom sjolfva Laholm* hank och stör. Jag. tager mig friheten åtorgifva början af salmonibrofvet, eller hvad man skall kalla det för, hvilket har följan de lydelse: "Som Ni svarat på mitt vanskap- liga sch tillmötesgående förslag med att annonsera tillemottagning till nedsatta priser, så vill jag un- derrätta Eder, att ,jag hädan efter kommer att taga mått och steg för all sorts godsemot~ing i Laholm, åfvensom gartifejning och till så låga priser, som Edra netto-, in- köps- och betalningspriser stilla sig o. e. v. Detta år, hvad man kallar, ord och inga visor. Fortsittningen och slutet af brefvet år hållet i samma hotande stil, och det synes som brefskrifvaren tånkt med ett enda slag alldeles omintetgörs sin La- holmskonkurrent. AXEL BBAMS. glättegångs= och poltssaher Laholnis rådhusrätt den 28 April Utslag föll i följande mål: Mellan altminne iklegaren och Nils Jultaneenn i Ilrånalt för grym- Ii et mot djur, bestående deruti att Johansson e:t1 transport al lefvande svira skulle låtit dem sta i en gern- vigav agn en långro tid utan vatten och (Cid*. Af livad under nallete gång förekommit fann Ritten akilligt frikanna svaranden leen ogillade hans eiellttningeatspråk. Svaranden be- garde protokollsutdrag. Mellan eanene åklagare och Nils Larsson i Lilla Tjerby, den senare likaledes anklagad för grymhet mot djur, bestående deruti att han vid transport af lefvande svin inhyst dem i en lör smal träbur. Svaranden dömdes till 10 kronors böter till kro- nan somt att dessutom erlägga an klona eårsoui ereAttning för ett alhördt vittne, Mame samme Åklagare och jord- brukaren Lars Ulin i llof, den senare tilltalad led. osovgghet och törargel- DevAckeede uppförande å Tt-utgård.- gatan håratides. Ritten kunde etnel- lertid icke konitatera, att någon för- argelse ietadkolutuite, hvadan svaran- den frikändes. En fyllerist, hemma i Sinedjeryd i :'oxtorp, erkAnd• genom ombud och fick plikta fem kronor. Död. Tillkönnagifees att Und genom en stilla och fridfull död behagat i dag kl. 7,20 f. hädanka lla min ömt älskade make Landtbrnkaren Nils Peltrssf)ii (I. y. i on ålder af fel år 7 mån. 2-1 dagar, djupt sörjd och saknad at mig, 3 barn, ringfinger och mån- ga vänner varder härmed tillkån• nagifvet. Sv. Ps. B. 344 v. 1. Soglaberga den 28 April 1&0. Matilda Vehrason. född Niluon. - 66 — Det var apor — apor i hundratal! De kommo för att återerufra denna klippa, byars älska inoolaafvare de voro, som de egt före spaniorerna och långt innan Cromwell drömt oro att oröfra den åt England. De 'oro farliga genom sitt antal dessa evanelösa apor, med hvilka staden hittills kunnat lefva i fred endast genom att tåla deras plundringar; djerfva och sluga varelser, som man noga aktade sig att ofreda, ty de Lämnades — det viste man af erfarenhet — genom att rulla stora stenblock ned öfver staden. Och nu hade dem apor brifvit en galnings sol- dater, on galning lika vild som de, denne Gil löpaltar, •903 do kände, som i åratal lefvat deras oberoende II!, denne qvadrumaniserade Wilhelm Tell, byars hela tillvaro koncentrerat sig kring den tanken att jaga bort främlingarne från Spaniens jord. Ilvilken skam för det stolta Albion, om försöket lyckades! Segrarnu öfver hinduer, abyssiner, tasmaner, australier och hottentotter besegrade af apor! Om nå- got eådant inträffade, hade general Kackmale icke mer äu en utväg: att ekjeta sig för putan. Man öfverlefver icke en slik vanära. Innan aporna, ditkallade af sin anförares hvies- kg, bade iaträng- t i rummet, hade emellertid några soldater hunnit kasta sig öfver Oil Braltar. Dåren var i besittning af on öfvormensklig styrka, och det var med yttersta möda man lyckades få begt med "oro. Under striden hade bane apbud fallit af, och as 1 4 bale nästan baken i ett hörn mod kaik i — 83 — tråden: bola truppen följde honom krypande. På mindre än tio mihuter hade de stigit utför bergets af regnet nrgräfda hålvägar, utan att fallet af en en- da liten sten förådt denna ansenliga trupps march. Efter ännu en qvarte timmes hastig gång stannade anföraren — hela truppen stod mod ens liksom fast- nagl4d vid marken. Tvåhundra meter lägre sed låg staden ofvanför don ödsliga redden. Talrika ljus blänkte i orediga grupper fras hammarn°, beser, villorna och ka- sernerna. Nu gick nattskottet åtföljdt af trumhvirf- lar — ingen främling fick derefter visa sig på gator- na, utan att vara åtföljd af en garnisionsefficer. Ett par patruller draga ännu genom gatorna och förde natt- vandrare och roliga till vakten. Sedan blef allt tyst. Det såg ut som skulle England denna satt icke hafva något att frukta för sitt Gibraltar. General MacKacmale kunde sofva lugnt på sitt öra. I hela Spanien fans för öfrigt blott en enda per- eon, som hyste sågos tanke på att oröfra det oiu- tagliga klippfästet, och det var anförarea för truppen, som befann sig på vag utför berget. Denis hidalgo hette Gil Braltar, och kanske var det just hams namn, som bes honom fostrat den tanken, att han var för- utbestämd till att utföra denna fosterländska bragd. Hans hjort» kunde ej motstå det ständiga trycket af denna fixa id4 — han fick en platspå dårhuset. Alla inenaiakor kind • till honom och hans ide, men för Plantskolealster. elle Stora Fruktträd, i många sorter, Stormtråd, Frukt- buskar, Hagtorn mod många väx- ter till salu hos L Lundblad Laholm pr Nyby. - • - welelp■ irannlanben. Demonstrationen den 1 Mej. Danske krigsministeriet har med if- vit, att Blegdana•fielleden vid Kö- penhamn får begagnas till ett möte den 1 mal. neremot har poliedirck• tören i Köpenhamn för långe sedan afelegit en anhållan från do samver- kande fackfereniegaree om att få samlas i staden och tiga i procession till felade°. Inga demonstrationer alls på gatorna tillåtas. Fröken Elisabeth Otiohterlony, en ef danska socialismens qvinliga förkimp•r, har i deppa dagar 'flat i Köpenhamn. Hon var född sven- ska och syster till des bekanta sven- ske ledarinnan af frillaniegearsedn, fröken Banna Ouchterlooy. Både systrarna ha alltså slagit in på mindre vanliga vasar.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.