Damkappor gtrikes. Bismarck under uppalg(? Från Hamburg ekrifves den 23 April: .Det bekraftar sig nu att Bieruarek pil Friedrieberuh bevakas af medlem- mar af den politiska polisen i Berlin. De h• befallning att kontrollera hvil- ka personer komma tår att besöka Bismarck pil bana 'lott. Arven 1 ryska tidningar går det ryktet att fura Bismarck bevekas •f poliskonstaplar på Freidricheruh. Detta rykte beteckna, i tyeka tid- ningar dom on teudonti)e hietotiu och man tilligger förklarande att en öf- ear- och två underkonstaplar bilda ett slags ellkerbetevskt omkring tur- isten" (Modellkappor) ma ashenikonirra i Vår- och Sonanaartyger i många och smakfulla såväl mönster gona faconer. Platsens obestridligt största och mest villsorterade lager af Danikapptiger frdn de mest billige till riktigt extra fina. Bestallningar å alla slags Dam - och Barnkappor uttömt fort, 'Tidningen Politiken@ Petersburg.- korrespondent telegraferar den 28 April: Enligt bvad tuan med sakordet tror sig veta, skall prinsessan Mar- gareta lolja det tyska kojearpriret bit, och denna henues resa sattes i ter- bindelse med hennes löreetlende får- lofning med storfursten-tronföljaren. Fria ryska borrat. Hofvot bar nu andiligen flyttat ut till Gatscbina efter att ha vistats hela tre månader i bufvudeteden, det lång- sta uppehåll som det uuvarande kaj- sareparet der gjort. Utflyttningen till Gatschina, som skulle egt rum den 13 marg. biet i sista ögonblicket uppskjuten, emedan kejsaren och kejsetrinuan, trots all flit, icke hunnit besåka alla do in- rattninger, sjukhus och fängelser eon) do beslutit inspektera och emedan de under dessa otnetandigheter loredro- go att stanna några veckor langre i bufvudetaden får att slippa do tråki- ga jorovagefårderua mellan Gutschi- u. uch Petersburg. Besöket i milita:fårgeleet var rikt pi rörande episoder. Under besöket pi ett af de större sjukhusen, der det afven fanns enaldelinng får kopp- patienter, beder sig kejsareparet ål- ven in till dosen, aug u lakarna på det itrigsete atrådde det. — Jsg hyser ingen fruktan i detta afseende, sade keisa: en, och kePa- ritiasu vill följa mig. Deremot bad hau icke kejeariunan att talja honom in i utdelningen för sinnessjuka, setnednu åsynen al destin olyckliga skulle gjort ett allt för pinsamt intryck på henne". De polska judarna. 1 Petersburg år man för uti varande eyeseleatt med utarbetandet al en förordning rörande förbud för israe- literna i kungariket Polen att inne- halva eganderått till jordegendom och att borrens sig på landet. I den- na förordning skall, enligt uppgift från Petersburg till Polit. Kurresp., fainetallas cn 5-års-termin för isfytt- randet •f de israeliterna nu tillheri- ga jordegendoruarne och lör de rå- lunds exproprierades 'flyttande till atadakomunerna. Om främlingslegionen, detta e- gendomliga regemente inotu franska armen, meddelar en reseekildrare från Algier några iutreseanta små- drag. liven, aren t ill intråds i från,- lingelegionen, mottages utan några betyg eller papper, och det kan lika vål vara en hederlig karl som en galieullat. Ej blott alla nationer ulan alven alla snart eagdt upptanklign yrken halva der Dina repreeentnnter. 1 allt:Ar:het hit man ej reda på liver- ken hvarifran de komma eller livad de en gång varit, ty de byta nästan alltid ~nu, om do hafva någon or- sak att dölja -Jet de en gång burit, och ingen söker heller utforska de- ras hemligheter. Da du, ja, då be, gratvas de, och ingen frågar mer ef- ter denn lefv• de och halva uttjent sin tid, si resa de sina tarde,ingen vet och ingen bryr sig om livarthan. Stundom har man dock genom nå- gon slump kommit deras verkli- ga nation och forna samlialleetallning på spåren och har då funnit ganeke ofverraakaude saker. En gång fick man veta, att man hade en österrikisk öfveretelAjtnant i ledet, och t. d. officerare af lagts grader från olika laotier lata ej alls höra till det •v•nlige. Då lekare en gång felades., förfrågades inom rege- mentet, burnvids ej någon som idkat medicinska studier iunnee der, och di anmålde sig ej mindre ån 14 stycken, samtliga sedermera fullkomligt styrkt sig halva aflegt större eller mindre examina i den vagare Det mest Olvetra•kande var dock kanske nar en aldre man, hvilken gjort sig kand Solo en bra soldat och för bfrigt som en glad och munter kamrat, befann. ma ingenting wie. ipteb ett tputiat od? Rått ljut t ben elegant och billigt. !lilla eec behagliga atvåUflatiben. Profiling kan ske en half timma efter matlagning och kan, old så önskas be8iiillningera blifoa färdig samma dag. Obå. Samma tillskltrerska SOM under föregående silsong. Obs. Första klass arbete och billigaste priser. Tysk-ryska familjeplaner. Laholm den 1 April 1890. Henrik Larson. . llenriksonska huset vid torget. dra ån en italiensk crkebiskop. Nog matte denne kyrkans tjnuare litifvet halt Dina ganska giltiga orsaker att så helt och hållet feråndra lefuade- bana, och många voro också de hi- storier, mom beråttades derom, men menniskors tungor aro så elake, att det ar biet ej upprepa livad Wall hor. så mycket kan jag (look algs, då han sjelt ofta tar hafva låtit plakina det, att lagen om celibatet etådee vari; honom ovanligt vedervärdig. Flere svenskar trå ffade jag på i fråntlingelegionene led, deras en som vinit i Tonkie, der han mycket ut- markt sig, fatet till följd deral blif- vit tanåmnd till underofficer och er- hållit löfte att blilva :skickad till krigeekolen för att efter der genom- gången kurs erhålla ofticeregalonerme Jag har sedermera hört att han blif- vit utnåmnd till officer, något som för Afrigt lyckats tör blott ytterst tå al de icke-fransman, som tjena i det- ta regemente, och eåledee år tå myc- ket tner hedrande för denne vår landsman. 1 striden hafva fitimlingslegionens soldater etådse utnikrkt sig ler den :nuet glåneande tapperhet, och jag har ofta hört deras franska officera- re såga att sådana trupper finnas ej i vorlden som dessa då det galler att gå i elden. drag mod ett tåg. Denna skildring orsakade dyster stamning i kamma- ren. Stor munterhet vackto derernot hr l'eterasone i Runtorp anförande. Ilen trodde ej behufvet af öknd ho- spitalvird vara så stort, som tuan i onödan skriker till, Man kan bedra- ga sig alven på statistiska uppgifter. .Om de bara aro litet fjolliga och inte kunna låsa får prosten, si Nitrit- ver han, att de Äro mindre vetande, och ii komma de i rullorna bland einnesejuke, som behöfva hoopitale- vård.» Burar ha de för resten åfven på hospitalen med, påpekade tal., som t. 0. in. hört att men der — -'ter död på dem". lir Sv. Nilsson i Ef- veröd såg i skrifveleene allåtande ett ofårtjent misetroendevoittin mot roges ringen och medicinalstyrelse:a. Namns maten afelog ekrifvelsoförslaget med 93 röster mot 56. Yfr akolin. En revy. baliohns Tidning har i sin pre- numerationsanmalan vid (trott; bur- jan tillkännagifvit, att hon vill va- lt ra en alfjord och förklarad Väll till "statskyrkan i sin ideala gesta", och detta uttryck lär hafva före- fallit en och annan något svåf'van- de för att ej stiga advokatoriska. Ingen osökt anledning har hel- En lång rörledning. Ryska pres- sen hurr ånyo börjat sysselsatta sig ler lör oss yppat sig till en nar- tued den vigtign frågan om byggan- mara förklaring öfvor detta stycke det al en ofantlig rortedning mellan förr än just i dessa dagar, då tven- Kaspiska eli Svarte halten för att ne ananarkningsvärda tilldragelser på detta' sett åstadkomma cu billig råkat, så att saga, i kollision med och snabb transport af dc stora nal- hvarandra och getvit upphof till en terikedorner, rote finnas på flera liten diskussion inompressen. Vi etållen långa vestra kusten af Svarta åsyfta härmed Stockholms prestor- Slarvet, fOrinenligaat i tt akten af Ba- skapa anlopp mot, den banar, soul anordnats till förmån för de katol- k u. ske Elisabethssystrarne, on affär, Amerikas yngste officer, och som, något malplac oradt kanhända, sannolikt den yngste officer i verldcn kom nudt upp uti vår lutherska år John Alexander Legan, sonson reformationsfest på andra bönda- till den amerikanske generalen al sen. Som bekant torde vara, har samma namn. Han år lödd den 12 nemligen denna böndag nyligen februari i fjol och hans farfars garns blifvit förordnad att vara en åmin- la kamrater ha hos guvernören al nelsehögtid, som skall föra våra Ohio anhållit att den unge »mannen. tankar tillbaka till det moment i måtte uti:Manus till löjtnant vid 5:e vår historia, då vi elsto oss lösa tnilieregementet. Deras begäran ber från Petri stols förmynderskap och blifvit gåfvo oss ut på egen hand mom ett sjelfatändigt kyrkosamfund. Tre Negrernas emancipation. 1 sta- århundraden ligga mellan detta mo- den Saliner, Kansas, Förenta staterna, ment och nutiden. Med buller och valdes har om dagen med stor plu- bång men ung och lifskraftig kom ralitet en negrinn• till medlen af denna protestantiska afläggare till skolrådet. vorlden; men huru tager den sig ut i våra dagar? Söndersplittrad i hundratals sektor och fraktioner liknar den protestantiska kyrkan — för att anvitnda en luthersk prost- mans ord — nu en sjukling som Riksdagen torde i år icke komma blifvit behandlad af alla verådens att stektas i föreekrifven tid. Be- lakars, hvilka lemnat så godt som handlingen af laroveke, r iksbanks- allt hopp ute. Några optimister ulyeketallsföreakringefrågorna hann tinnars, det år sann; som likväl du- torde uttanja riksdagens eammanvaro minst en vecka. Enligt G. 11. T. mt tro på en "alltings åter, .11e1- se," på en blifvande Hamn aslut- tros •felutuiegen icke komme att sk e ning at' alla de otaliga pi aistan- ferrån på ejellya pingetettonen, den 24 31sj. tisk& kyrkosamfunden, e union, som «mu en gång skal bjuda o- Sinnessjukas vård. Hart G. Berg tron och den romerska k kan spet- hade motionerat ont ekrifvelse till sen. For vår del skulle vi se in- kongt. meja lör att tå utreds behufv, t genting hellre äu forvorkligandet al ökad vård lår de sinnessjuka in_ af en sådan union, som blotvo just om landet. Andra kammaren. förlita den onda och sanna grundvalen for tillfalliga utskott tifirtyrkte motionen, ou statskyrka i sin "Ideala gestalt". emedan denne sak redan var föremål Men för att en sådan skall kunna för statemagternae lifliga uppmark- genomföras måste don protestanti- samhet. lir Lönegren, med hvilken ska kyrkan få ögonen öppna för en mangd kammarledamöter 'måen- mina inre svagheter och bruitallig- de, "osig dock alt anno iteretude heter och oj såsom nu inbilla sig mycket att göra eårskildt tör asyl- hafva nog och behöfva intet. hon vården ocb förordade ekrifeeleen, li- måste söka bot för den invärtes kaså i ett vidlyftigt anförande mo- kriftakada, som tager form at' af- tionåten samt hrr C. Nyström och fall och sektbildning på mamma Elowson. Hr Berg bergstads bland gång hon bor lårs kanna sina ytt- annat, att en svinna på Gotland ha- ro antagonister, och bland dessa år de suttit iteepae rad i en bur, och en det isynnerhet on, som ej år att annat, hade itleck•rderms på landet förakta; vi mena katolicismen. mot 20 öre pr dag. Nar folket var Vi skula en »tand dröja vid den- ute på arbete, bads nian betans !ju- > Da. Det vore ett bevis pa stor lik- Riksdagen. tegel tet te_motliga och glaba forn. anaimet forttid unocc en flor bel af begett. at:onen tåga en ftot Ram menat- ;for liera tutan upp åt ..t.twoli, Der De grupprnia pingo och promencrabe fra m ed) åter, unDer Det att Dta Ueratrentte Dansbanan gjetbe [ill bah fät alt Rapa motion orb umbetarvichtle (it hem, Is a senro (titta lalla på tom £4 be torn ej ivern Det, [inlo nåja fig men ett titta på. Vali. war :Ich:varan/k enligt orrar r och allting tHiggicf, Denna attonåenitii- ftone, lugnt ed) bdteoligt. håret pur heligt, och månen lem war eelfees 0 4. ger gatumal", th alt tala aftronoottb giltighet, om man tillslöt° ögonen tör dat faktum, att romerska kyr- kan sedan långa tider tillbaka vin- ner allt mera terräng, och det tyc- kes endast vara en tidsfråga, när hon såsom sjelfhorskarinna skall titstriteka sina väldiga armar öiver all verlden. Hon vinner oatiåtligt nya tillhängare och detta isyunor. het bland de högre och bildade sam- halislagren. Sålunda ha i Eng- land hundratals andlige och mån- ga lärda, isynnerhet från universi- tetet i Oxford, återväntit till sina faders tro. Ur furstehusen och don högre aristokratien hafva under detta århundrade kiljaudo konver- sionor till katolicismen ogt rum: Drottning Maria af Bajern, född preussisk prinsessa f1iSi4J; prins Henrik at' Preussen [död 1846 i Rom]; kronprinsessan Charlotta af Danmark, född prinsessa af' Mack- lenburg-Schweriu; två hertigar af Wurtemberg-, tre badonsiska prin- srssor, bland dem [1850j hortigin- nan at' Hamilton; prins Fredrik at' liessen-Darmstadt [1817); prins A- dolf af Mocklenburg-Schweriu11811/ prinsessan Henrietta at' Nassau- \Voilburg [1823J; hertig Fredrik IV af Koborg-Uotha; prins Ferdinand at' Koburg-Gotha; hortigon och kor- iiginnan af Köthen [lte25); tillsam- mans 15 medlemmar at' regerande hus. Vidare 4 mediatiserade fur- star, 3 mediatiserade prinsossor, 50 gretliga och 4J friherrliga ättlin- gar med flera ur den högre aristo- kratien. Uch hvad skall slutet bli på det- ta affall och återvändande? För att få ett opartiskt svar, skola vi vända oss till en protestantiskprest- man, som stiger: "Den stora mas- san at' protestanterna skall lösgöra sig yrån all kristendom och all re- ligion och kasta sig i armar» på den moderna hedendomen. Men den bättre delen skall åtorvånda till den gamla så mycket smädade och förtalade katolska kyrkan, hvil- ken står som en räddande ark fur alla dem, som ej vilja begrafvas i den moderna otrons framrullande vågor". Denna profetia må gälla för livad den kan; men otvifvelaktigt hafva vi protestanter mycket att lära at den af oss så forkattrade romerska kyrkan, hvilken vanligen atirpisas med några godtköpstreater sådana som "Illoun.iskofundern, "gerningar- nes rättfärdighet" in. m. sådant. Att gå vidare på djupet af' detta ämne låter sig naturligtvis icke göra inom den trånga ramen at' en tidningsuppsats,men vi bo att få hån- visa den tör ämnet intresserade till en liten fortrafflig broschyr af' kyrkoherden Prinzell i Hallaryd med titel: "Om protestantismen» tillbakagång och rörfall samt de hufvudsakligaste orsakerna härtill". Zeit förfte 1Raj,bloniftermånabett8 förafrObe, enlånbe ttU tabolm i ;ör- Dir ed) infhilbe fig fUnitatligett tamti- biet på alla anbca orter t lantel. Ilken unikt bel ulan på te flefta Diviga Ind- ier, demi:deo« foltritace jtibanc, ednabe benne rita- ed) wectoettligliga Dag åt bctnott(trationct och butiranbe gatuupp- tåg, betrattabe8 bagen hår nere t taga- flatna hufaniblatitgen nån ben ljuta vet lefttabaglaba flugo r cch till tenns lätta- re uppfattning borga i månatlig mån Inittvet Dagen* vint tv4onomt, tean war etrollante och Rån, tåtom Det tetax och anftår tommare« o4 Den madra dan- ens nualstaag. törnutoagen babe rallare:tattaren Paul 8ruzumcztu intvingat ett (torrt an- tal hettar ett ambra tentiemån tiU en fattlig Winston å Itabieholetlet, en ft3rfla Bialtelt, lem för uttra bittreit ttablele- ad, o4 tom tåt betteinb åska lent bitr iineePautin tilitteittat legeringen å ht- 11: ".1rafitrappocten' får Gråt- ,Dallauce jecatvåg anon liftliOnt hatånab antåra tut 1 1511 411ot ttelltilfa fiber: Ma) jetttruitien haten unbet trakta- tens lopp belackats Ut/ remin t nbc- n« slott, 2,556 1 anka tamt IS41:517 i Ircbje hatt ud? Debutotit 12 petlener på truppbiljett eller tilllantman. 22,aal pastaterare, torrt inbringat ju:tretiden 20,959 nunor 35 åre i p/db:genital- gitter. ateigol).3(weraift o. b. bar inbringat 3,324 tr. l3l åre. tiltbare bar Ina jetntaiden infodral. 12 attan o. D., 26 båltur, 30 buntar och 1,857 boltapioinr; iviDate 13,583 ti. patctdo00, 34 010 ti. ildobe ed? ?5,709.3h1 ta. !radgoter kollra allt intaiadat 24,596 tr. 17 be. V.agger matt bactill 124 tr. 43 bre i telegrantatgitter, tå uppgå maneten* trantittfeeniter itU 49,004 tr. iii en eller 13 tr. 17 öre per bag ed) benftietnetei. 9lotterbetebentonftrationen i .ficilia- ftab Octt 1 gilaj hcartkee t .patianoa- pollta falutibe: Illitcr tillopp af flera utlett iitlaare aid Den långe behababe notterodate- manitrationett, lom tillnitas at tuerlDi- paritatco, at navel.. eoblemplarne eget leta utajorbei at 300 perlencr - beriblanD ett port antal amtnnor rattbo gooticuplarlogen tncb tuetuit ett 60 tal fanor, area 1 ratta ed) /retlig marldj !tam utifter och ?ho rtsatotua, eter datan ett) ,Stopstati4atait till antsituneouni. beta ber prågelit al etuina ad; djuret ett iattita gatt harg. ögetter ord trenne balbo rqttare Rulle rtDa torbe bura tiU oteenantefferterro; Det btbrog cutellerttD ej tonitetliden itu bi,janbe. KeDett bernonttretionåtåget arthiett till miefionlibulet, ed) utta telltd dt /U ingterbetajaten intresierabe, Dug ot ta. (2Derörnber,3 från (5 isborg ett fUreaciii, bleati ball i bart ed) lormant leret fra:1'10kt lådbil)! merlDegooOtemplatuei inled i (amen tör nytterbeten /Ca traltiat haut, ben unbernatibom utta- labe afigten, att Dt gulle unDet noten- heteftrauvanDet nä mna ferialiffiaa d; i allmånbet latnhausupaltilanbe tenDetocr. MiajionfipteDitantcii gr C. 3. Mani- lon Diat utefter ett nytectbetecreorag, i Invigd han utlalabe ben b5rOoppuni- sen, att nottechcesacbetet etuin taga ate nu mera fart ån ditintills edh att en foattitattOc Demonfteatioci bAritatel le minna ett teka Rötte antal bel:agan ån bagen. fluss Dlurfablubeifc. Uib Stattarpf fta• lien ttlIttrog fig t torgbags frtmitreag en i nsalts 0,ittDelic, i Det att en qwiroper- ton, anta bet 'curling förfigatct å jern- tvågitpitut, bettet totbråDet ttU en at be i rbreltt maranbc magnarne får att femma in i bentamena, i tante att ten tillhårbe bet tåg, divatet bett ;Tull( nto-- följa. .Von daltats cateUertio ma fo- ten och tom tuber tvagiten, lem gid tia wet kund brått. MiDtti PliDe la galt tom öaonbtictittlen. 25ptiftulb år ej laglig nib. :113:0 8,lictitterge rattbuiratt nicetont t malt - bade tumlett:i rabatt ett (apa mil, Detta emellan f.b. banDlanbrn Per ‘". toctu- fon act banttlalattråDtt 3. Vision. 4't e. babe tattarn! hr. Z. för att uthefrat- ma 69 tr., bwilta hr V. till lånaerbal- lit. Or Z. tonic ingeluttee ?Muta !Talent, men Ca bet totalt ante gute, anlagt han ha ej snilja eller tun- na betala beloppet t fråga. slitna aga- late tåtentålet hitom ej coarentre laga feet sch Rune rattegångitottnaterna et parterna givakt), ftrewra ttU '4>attanC. Våningar« ha wfwörnser mit untwecfiett. 4,)årein Itufaxit i er. alt. Men flora Ringa nationen:1Mb tad. uniumfiect finge 43111 noan båtjas at Utta ar Det toeflueua. Ur ben gamla ponds' ofta Da lem 11173 ustion(1 !tamgatt, alla lamobangiitua uuttc tet gement/Imma namnet: Dc tbfanfta tia- minerna, ana fåtbunbia genant minne- na. watt sq genuin många gennalain- ma in:zeiten, Mit etthi alla, 01374C lic fig, intagande en faut bel/Måttlig ?fåll- ning mes egen !timitt ed) egna !tappt Cif f1 tu keit. aj en eller ta- nda sateltaing Dat utböjt hitt mot
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.