Damkappor Stats. Den tyska riksdagea öppnades i tisdags för företa gången etter de nya •Iltninn• valen och furst Bionnarcke algång. Vid öppningstal- fållet var kejsaren åtföljd af printer af det k. huset och åtakilliga t rate furstehus, bland hvilka furst Rup- pruttat och hertig Max Emmanuel af Bajern. Kejsarinnan och prineegeor- na hade tagit plats i en loge. Gref- ve Moltke utbragte vid hofvote in- kilande ett lelvo kejsaren I lita- ren mottog trontalet af rikekane ern och upplagt«, det med hög rött, flere g ånger afbruten af fiffigt bifall. Trontalet lydde gom följer: .Jag hoppa., att det skall lyckas att tillfredgatillande löga de ment på- tringande epöremål, och jag tror, att synnerlig vigt bör laggas på en vi- dare utveckling af •rbetareskydde- lag etiftniagen. Strejkrörelsen i fjor sade till följd, att man behandlat frågan huruvida la gstiftningen teg tillricklig hineyn till arbetsklassens berättigade önskningar, Dona det var möjlig t att uppfylla under den be- stående etataordningen. I förete' rum- met rör det eig om söndagelivilan sch om inekrinknieg af qvinnore och barn. arbete. De förenade re g eringarne voro af- vertyg ade om, att de la gförslag, som förelag t. senaste riksdag, i allt vå- eentlig t oföråndrade skulle kunna upp- höja. till lag ar utan att skada andra intreggen. Dessutom var det nöd- vindig t, att lagarne t;11 skydd för arbetarne mot 'delare samt företagen ang ående de eanitåra fordringarne och eedlighetekrafven förbittrade', likatom jemvil triffades nya bestå:n- :Delger med hineyn till arbetsordnin- gen. Äfven löreakrifterna rörande arbetareböckerna earlvads supplering, och förelag komma att frarulA ggae asg ående förildrare rätti gheter gent- emot den tilltagande tv gellöglieten bog de yngre arbetarne. Vidare framliggas förslag till ett båttre ord- sande af ekiljedometolarne, så utt bå- de arbetare och arbctogilvare vid in- trådande rnieshilligbeter 'kola anlitn dessa dotnetnlar i öfvertygclacn om deras opartiskhet. Jag år etiker om eder beredvilliga medverkan för att söka få en afver- enakommelge till stånd mellan dc o- lika lagstiftningsfaktorerna om de Jorcel e gna reformerna, på det att betydliga framsteg i erbetareförhål- landenas fredliga utveckling må kun- na göra.. Jag år feet beoluten, och påkallar mina höga allierade. med- verkan hårtill, att med oböjlig enin g- het bekämpa de krafter, som försöka rubba den nuvarande rangordningen, men jag tror, att de biet bekitnpas genom en rattfirdig otneorg om ar- betarna. Vid de föreslagna reformerna rår det sig blitt om åtgårder, som kna- pe genomföras utan skada för den inhemska industrien och handtver- ket. Vår industri utgör blott en link i det arbete, som utföres för samhil- leta skull, af alla de nationer, som deltaga i konkurrenten på verlde- marknaden. Det har derför synts mig maktpåliggande att åstadkomma ett meningsutbyte mellan de euro- peiska stater, som drilva gamma in- dustrier, pi det man måtte kunna komma till ett gerneneanit erkännan- de af de uppgifter, som lagstiftnin- gen måste sitta eig före ifrå ga ona arbrtareekyddet. Jag erkinner tacksamt, att mitt företag vunnit anklang hos alla de deltagande makterna och att det vål np e tegits af de 'tater, der man hyst samma leig ier och delvis brag t dem till unbrende. De beslut, ante fattats af den hår församlade konferensen, äro ett uttryck för gemensamma å- aigter om den vigtigeste frågan i vår tida kultnretrifvanden. Jag tvif- lar ej på, att de i dem nedlagda grundsatserna skola spira rundt om- kring och med Gude hjelp vaka upp till våleig nelee för arbetarns och ej bin.a utan betydelse för folkens in- bördes Ibrhållaode«. Kejsaren kom derefter in pk den utlånlik• politiken. "Sedan grund- valen för vår harordnin g blifvit [re- gla ge., ha våra grannar utvidgat gina nallara krafter med oerhörda maeeor. Hvad som af den anlednin• gro skett hos oss har ej varit till- rickligt för att bring a osa i rnisekre- dit. Det blir nödvändig t att öka fredsstyrkan och töretarka trupp•f- delnin g arne, i synnerhet filtartilleri- et, och försla g kommer derför att ii no nit i oförstärknin ro f rtii o m I mgegdalie d ed e la gen l en af u a , ar rands styrkan. • Aktionen i Get•frika till 'lantan- delas undertryckande och bevakande al de tyska intressents h•r tack vare de dervarende officerares, företett 'lattjande framsteg stader de masat. ~eras. Dm it att harpas att nu hemkomna i ROM (Modellkappor) Vdr- och Sommartygar i många och smakfulla sdriil mönster fasoner. Platsens obestridligt största och mest välsorterade lager frän de mest billige till riktigt extra fina. af Da»akapptyger Beställningar (i alla slaga Dam- och Barnkappor utföras fort, elegant och billigt. Prorning kan ske en half timma efter måttagning och kan, dd ad önskas beställningen blifva färdig samma dag. Obs. Sainnaa tillskärerska som under föregående säsong. I Obs. Första klass arbete och billigaste priser. Laholm dan 1 April 1890. Henrik Larson. Ilenriksonska huset vid torget. det snart skall lereka fullstiodigt lugn i de trakterna. Omkostnaderna hår vid skola dags g enom efterbe- • illningar; och stadsbudgeten för in- nevarande år skall derför komplet- teras med det ifrå gavarande belop- pet. Slutligen blir alven en förbätt- rad aflöning af nå g ra riksetnbetenån nöd randig. Genomlörne de föreliggande arbe- tena p:t tillfredsetållande gått skall man deri få en ny borgen för state•e inre vAlfård, och man skall vinna ytterligare säkerhet for fåderneelon- det gent emot utlandet,. En ovanligt stark värme råder för nkrvarande i Petersbur g. Den 28 April uppgick medeltemperaturen i denna stad till 16,, grader Celsius. Den högsta förut observerade tem- peratur i denna stad och på samma datum var den 28 AprIl 1762, då det var 14 grader varmt. En interviewhietoria bar man för nervarande mycket roligt At i Tyskland. För några dager sedan innehöll Newyork nereid en redo- görelse för ett einterview., som tid- ningens korrespondent haft med Bis- marck på Friedrichsruh, och deri furst Bismarck mycket öppenbjertigt får den amerikanske tidningsmannen om- talat fina åsigter i anledning af första- majdernonatrationen. Val knnuande att furst Bismarck icke år den, som låter sig eintervi- ewa', började de tyska tidningarna forska i denna sak. Resultatet före- ligger el till vida att intet "interview" egt rum. Derewot variera uppgif- terna i det afseende, att från ett håll någon amerikansk tidniegekorreseen- dant påstås aldrig ha varit på k rie- drichernh, under det å andra sidan föreakras att han nog varit der, men aldrig hunnit lingua ån till — be- tjenten. Och dock lår det verkligen vara Ifiemarcler, och icke beijentene, åeig- ter den amerikanske tidningsmannen framstått. 1 sin nöd hade nernligen atnerikanaren vAndt eig till; en hum- burgek tidningsman, som han visste vara lierad med Bismarck, och be- klagade eig. Dagen derpt mottog han en artikel, som han skulle tå offentliggöra, helst under form af ett interview; någon dementi skulle bestana icke följa. Och så =recite- rade Ilismarcks tankar genom de a- merikanska spalterna ut i verlden, fast Freieinnige Zeitunge korrespon- dent bedyrar vid sin ealighet, att han ej eett skymten at en amerikansk re- porter på Friedricheruh. En domstolsseen. 1 torsdags fö- rekom inlör en domstol i Wien ran- sakning om en förbrytelse, som nå- got plmirrie om ladermordet i Cre- we och tör hvilken den anklagade dömdes till åtta månader. fångelee. Den anklagade var en yngling , som ammat flera revolverskott mot sin fader. I många kr hade fadern miss- handlat sin blietru. Den åldete so- nen var hennes ende beskyddare, iucn arven han kunde icke längre stå ut med att bevittna fadern. grym- het, utan skaffade sig en anetållning i Schweitz. hvarifrån han emellertid kom tillbaka på sin moders entrå gna böner. Den 27 Mars tillkallade. han för att hjelpa sin moder mot raderna • 131•11. Hane moder skipade:e genom rummet vid håret af sie man, som nvenletiee bearbetade henne med sina keytnårvar. Sonen kunde icke utbårda denna syn, utan tog en re- volver från ett bord och sköt på sin fader, hvarefter han efloseade ett skott mot sitt eget tillbud. Både fader och eon blefvo svårt sårade, men aro nu återstalda, Dee Diat- nionde förklarade att kat icke vet, om isas tåagan döda sia fader allor ...~114, AdIJIL,41.+.1krmr,ALIC,A.., 7.'e~rr,—,1, 7,g: '5.1C k:, kr17. 4.• endast tvinga honom att upphöra med sin misshandling. Moderne vid- jan till domstolen var mycket röran. de. Hur en amerikansk församling annonserar efter prost. I 'Clin- ton county .Advertiser", tit gitven i De }Vitt, låses följande rnerklign annon-: "Unekaie af Congregationalkyrkan i Do Witt la on första klassens för- sarnlingolarare. lian måste vara en fratnetaende tankars och långt avan- cerad i den moderna vetenskapen samt besitta de 'inre itKerna om det andlig a lifvet. lian måste genom sina egna törvårfvade andliga kun- skaper veta vågen, som leder till Gude himeleka rike och det eviga lifvet. Inga af den gamla Claviniet- ekolan behöfva anande eig. Den lilla kyrkan önskar en orginel tankars och elg ou annan kom.nor ej att an- tagee". Skydd för alligatoror. Från New- york skrifvee: 1 Plagueminee, ett distrikt i Loui- siana, ha lokalmyndigheterna vid vi' te af 25 dollars eller fangelee för- bjudit dödundet al alligator«. Orsa- ken handl år att alligatororna tro afsvurna fiender till bieantråttan, som åstadkommer stor skada på åkrar och filt. Riksdagen. Af liiroverksfragan i sin helhet och den etållning, i hvilkon denna vigliga fråga kommit genom kamrar- nes stridiga beelut, vilja vi hirnedan lemna en kortfattad redogörelse. St. D. erinrar derom att kamrarne halva stannat i olika beslut i fråga om följande hufvudpunkter i utekot- tete betånicande: ko har Första kammaren afelagit, men Andra kammaren bifallit motio- nerna om första klassen. indragning, h•ilka såledeb måste hafv• förfallit; 2:o har Företa kammaren afelagit det ifrågavarande uttalandet angå- ondo latinska ötvereattningsprofvet samt önskan om latinets uppflyttning till Ko klassen, hvaremot Andra kam- maren gjort dessa åndringur till villfor för löneförhöjningen; 3:o har k öratt; kammaren bifallit k. tnae förslag om ekollåkaree an- manande, hvilket åter af Andra kam: maren afelagite; 4:o har Företa kammaren bifallit förslaget om terminsaigifter endast for klasserna 4-7, och med vilkor att den nya löaestaten kommer till stånd, hmeutut Andra kammaren godknut, att terminealgifter ekela på, låggas lärjungarna i 1-1 klasserna och detta utan det nylle omförmälda vilkoret; 5:0 har första kammaren godkänt den nya lönestaten under fört:Mått- ning af 39 veckors låsår, men Andra kammaren dervid fast ytterligare de under 2:o angifna vilkoren och der- till, för yttermera visso• skull, al gods som på stående fot tillagt ett nytt vilkor att latinet. 'inmutat icke skall tå ökas i de högsta klasserna; ti:o har Första kammaren bifallit, man Andra kammaren afele git utskot- tets torrlag ont ombildning af vissa fagre Iåroverk och pedagogier; 7:o har Företa kammaren bifallit, men Andra kammaren förkastat för- slaget om skrifvelsos tillåtande till k. w:t angående urnorganisation af vissa tetnklaseiga Broverk, så att ander- viening endast skulle meddelas på en af de tre bildningelinierna. ti:o har Företa kammaren bifallit, men Andra kammaren etfalagit far- slaget om anordnande af pr/dagkurs vid Jakobs allaslutaa laro•erk i Stock. bolma och denna Itroanstalta omorga- nisation i Gaddat syfte. 9:') bar iferete kammaren beslutat !GW,L,W,f0.1, indraga läroverket i Sölvesborg, An- dra kammaren dessutom Broverken i Söderköping och Marstrand. 10:o har Andra kammaren bifallit k. mas förslag ont undervisning å reallinien vid högre latinläroverket Södermalm i klasserna 6 och 7, vid högre Broverket i Nyköping alven klase 7, men i Strångnes blott t. o. m klassen 5; Företa kammaren har mod- g ifvit realundervisning afven vid hög- re !treverket i Vernet-ås i klassen 7; 11:o har Första kammaren bifallit k. mas proposition om undervisning vid Oskarmhamne läroverk åfven å la- tinlinien; Andra kammaren åter bi- trådt utskottets afityrkande dera£. Samma beslut be kamrarna endast fattat i fråga om indragniug af pre- bendeltemrnan; om tillsättandet af rektorsbefattningarna vid lågre låro- verk; samt om indragning af vissa pedagogier. Af de beslut, som sålunda fattats, kan man — tillägger den anförda tidningen — svårligen draga annan slutsats, in att löneregleringefrågan måtte antagas komma att förfalla ge- nom do af Andra kammaren upp- *tålda vilkoren. Det lår nentligen icke kunna blifva gemensam votering mellan bifall till lönereglering en utan vidare och godkännande af densamma med forbelifill, som djupt ingripa i k. mas administrativa lagstiftnings- makt, utan att vara direkt framkal- lade af anslaget, Möjligen skall dock något slags eammanjentkning kunna försökas, eå att den ena kammaren algtår från on del af livad Jen yrkat, naturligtvis under förutsättning att den andra gör sammaledes. Men det år tyvärr knappast troligt att ett verkligen förmedlande beslut år möj- ligt att åstadkomma. gabolm. eeTtiotre besparingaman från 51)- 9ra Stampa, tdsttotpa, .Diehulta, tetra och ateinge fet4nar tomma ett in- qtvartetai i eabolm• ftab natten emellan nen 21:fle ed) 22:Dtt bennal, för bil- tet åtttantål be äro beorbrabe att lam- 106 utanför jernipågellationen båtflåtel förfinamnta tag tt. Grå aftonen. IN- följante begå ntorgon (fela be återigen infinna figå lamma fainlingaplate för att i fållflap meb beabitingarnannen från Ca- boltne flabb- ccb lantilförjamling jamt Jitant(löte, VW), 2tummealöfa, ocb , - .1:jetbn (rånar af troppa lip 5tetala bet. Nät bifittare bli öftuerfittare. .cm tvi förut omnämnt i mara rättegångåre- firat blcf 9tilå 3ohanalon i 23rånalt, Stnåret, tiårandiftene talLimb till taboln4 råtp:Grått af allmänna ciflagaren kårftå- bra, lom prfabe anblick å 3. får bet han mit transport af telwanbe Irrin Rulle nailat uppenbar ammbti mot Della genom att unDu Langes titt ej firit bero meb tratten ed) fata. .Utflag i målet föd ten 2S:tc blanc hmatmlb Irbaran- ten ftitantei. (balat borob tri Idet- mera fötiport, fattatee Detta beflat af ratten ingalunba enhälligt, ithy att orb- tåranben, ftätjante fig på 18 !ap. 16 § i ltrafflagen, antåg I:pannben böra fål- lat till 15 troner. böter, haremet be bibel ltharnöttrna i rånen, demännen återberg och Z):41fon, mors för en fri- tånnantc tom. Vd) leras mening igel naturligtmia enligt metertagen boniTtelå- ;nojig ten gållante. cbitraranten mar ide bebo mintre mialbelatea, emetan hand etfåttningianfpriit °Ribba hma- Don han timmer att fullfölja e: lat wID oate rått, ed h lamma af fixt bor Anhållne atlagaten, enligt hetsal bet för- hållit& zip lembitietlefillifl *elit tala- flöt ttatarallntittke i (Irrgir healrion- ten tålt C. kilyalttame, benftiretlat 0. 3. gonallate o4 3. finhet:a. Guppiga:ett/ Kbm haisNanka 111. Q. Oibr, Iåromerfaatjuntt Dalt, ingfinpaltate 211 ■ atftröm och lfapblstt- ben 13. a. Uret. SIDrunfnate aln 2abolmif Zien joi Nitrera ftcin 3tennef161: 3 tlita ii emb felnebgängen thithillaba 77- årite fat- tighjonet enfemannea Ttanil ,tyite ug. mente HD i emtbjecin brott nebanf6r Inennellö‘å preflgåtb. 'Perfon en i tufas, lem lel ef lanDel tufo, bar antagligen fått ett e n _ fell beta' unber bet bar. gått mit) Den biturefter ban baht i ätt eck brunt- net. Vit 1 onabaga företagen polilualsce- latning ka inga lok af ettre lått å ben bbba troppen ?annat up:nådat. efonarate Rullar:bet från UR. ner1j6 timmer att hälla eddan båt- EldOell i inefengtenfra betet inib etse- torget i nioren afton. 6e rotbete e nl va (örtte Tåben' i t , elmflab ef- ter utnåennte borgs:tattaren Zonithjelat maltet 1 förrgår på ftatafiellmattigejans- mantrate terfsåtea n. o. lånanetarite, yste birabibbtOingen 3soar Yambetg. Jaminna baser ej till (lodare. Reb ontebning af eu at 3ctanna Rena Studion gjort aniötan kar regerin gen enetgif :rit att ben eniftåntigbeten, alt Wanten år areinna, ej end utgöra binDer I br benne att, bereft ben i öfrigt föria.irf- mat tompentenG, föra 04 emeitaga för- fnatt !lodare-, fantorp- och otganifttjen• {Urea i irftebe ech ;Utile fbnamlingar meb miau att bon, tutti kon erhåller iftågamarante befattningar, aPnar man. tigit bittåte för tIodaretjenftene beftri- ten be. C-Hetnbeni begäran att få anmåla lid till butan bealtningar i bele rita blef, omtalar em. eåratelitning, offlo- gen. Sittrizaub Stongefatare. 241nait TUN 3utlin-2annfelt, lem mifteni 6 tr, år i gongellaten, kar f maistegi anliatt tia 9)ialnib, antagligen för att göra året. mötte, troarefter ban, om Jet niebgil- meg borom, rammer att åter:våda. tan år ben enbe (meg! lem tjenat i Stongoftatene inrittabepartement. Gtt inorbbrama, fom i boiarne uepelati i £1`.fterfunb, utgör fertfaratete ett timitt för tieningapteafena utlägg- ningar. Cn huhu etla .tetin hat mebelft ett tnifhugg f balfen aftagata- git fin man. 23it ranfatningen bar 181janDe blifenit bragbt f bagen: t uftzu epia Odin år fött 1866 sch utgå:len ut ett °hatt och titt bernmandegarebetn. .ton har lått en relating måttet nyp- teban, artate Ra tvål ek mar omtodt af ana. dnta till :iber; för fin åtten- ftap wiltated kon ko. föråltrarne. Vatt- nen babe 'Uttagit" benne, fem kon fabc; och. offt iden hon fånbo att ben Ride bliftve meter bakåt henail känt- :ling mot konen :velat mellan ten mar- matte !åder och bet båftigafle hat. te- flutit att möda honom hatt på Detta fått ommeelante nigit cd2 ljuntit, nerta 'flinen beroDDe på ben arfenit hon giftrit honom, tolernal het cd? mannene fturta babe råbbat Do- ne C tu.nletlettib hak ben ont litet uppgjort en beftåmb plan för brottet oit bcflutit utföra bet tvib nafta lukt i haben, lat boviltet åntamål ben rå refan metfött en flor tötetnif för:varat i nattfålen. 4jon tantte ej på följbana af brottet, wifte entaft att bli bogam amitt tif hivat pris fom bele. eetion be till- fammona ätit mittag, gjort åtRilliga nypts:p lamt befölt låtarna, åter: Linet hufleun enfant hem tamt uppehöll fig hoa grannacne tita mannen lymfors', tå te Bingo till fånga. Telitörinnen babe ton intagit en tefttb tiotal !amt afroen giftvit mannen en 'kalt matftet, bod ej i brottelig affigt, 1-titen :varnar hon, ftiger war- lamt upp, framtager fnitiven ur natt- låder, öppnar timma reellas rummet cit fårftugan i buntning, lenei ht, att någon (Mali frun( mitiiiiintal bs för- öltpat mortet, går fram till tången. !nappet fiatigtigt npp Kulan roi» hal- fin ed? tiUbetar Utefter i fullt urplåt att mörbe ben ler wunbe bet b6banbe bugga. Ttannut reltr fig utan att glf- wa ett ljut fula fig, flottar benen ekat bingen enen faller gestalt bathingei. Wicb enl jteb nu ten förlåtliga fatt- ningen lcfrvante lit benne. .tutet Pot bennurfabsionalatuet ben e jenitt,Littlte t r ,titestct, frv att gråttve neb felfietn, glorbt betpil alarm «b tillIaIlate grannacne. åleter tkehöret natta benne: — .0<anena ?å k vål af torg, leg tunbe frita bli) em kl bjelpte. Stan Rågen fänta fig bur log, banblat; - ångrar ni ert )ab? - - biff göt }og kl. —cac funk ni gi få Ungt, alt nt mast em war ett pit mei möctrai.rieg tagla liri ftgairtiola Ma tom på at"
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.