Damkappor Moltke och Europas krIgsrust- nIngar. Vid företa behandlingen i tydes riksdagen af milittrlagförslaget tog fältmarskalk Moltke ordet, sedan krigsministern i korthet motive- rat förlaget. Tal. bildade, att cen- tens ej buro de stora rustninge- bårdorn• för de förmögnes skull. Regeringarne voro oj do vom hotade freden; det var folken ejelfve, Gom vete de hotande elementen inom de af ödet ogyneamt ståld• massorna, som genom en våldsam omstörtning ville uppnå en båttre ställning, me- dan förbåttrade förhållanden endast kande vinnas genom organiska lag- reformer och genom arbete; utåt var det de nationela rasetrAfeandene, amen hotade freden. Endast en stark re- gering kunde hålla dein' element i tyglarne; en evag regering ekulle der- emot •ara en ständig krigefera. En besinningefull och stark regering, eom genom reformer ville grundlag- gs natiooene lycka, skulle aldrig bör- ja krig. Det Ar beklagligt, att de största europeiska magterna stå ru- stade mot livarandra i hittills okänd grad, och ve den, eom föret eliter luntan till krutdurken. Intet pekuni- ert offer Ar dock för vore, då det giller att upprethålla freden och Endast @Ordet sam halloordningen. inger respekt; regeringens starks fredspolitik ensam har Aren af att det hotande kriget undvikits de sleta 10 åren. Dl penningar åter och åter b•gårse för krigsända- mål, må det erinrar., att om man ej bade träffat några åtgårdor, @kulle ej ene den mest Irande finaneiela stallning kunat hindra fienden att in- trångs i landet, der han då kunde bernigtiga sig både riksbanken och privatbankerna. Alla regeringar och folkens store flertal öeka måkert upp- rigtigt fredens upprAtthållande och det år :vt hoppa*, att regeringarne Aro starka nog härtill. Ju bättre or- ganiserad och ju stridefårdigare en arme Ar, dess mera böjda s kola de andra magterna vara nit hålla sila stilla. Trippelalliansen. En Times.korreepoedent försäkrar sig ur pålitligaete kulla harva erfarit, att czaren öfvertygats om, att en fransk allians vore skadlig för hans dynasti, enar den skulle medlora en brytning med Berlinholver. Ilen ön- skar deremot återvända till förbundet med huset Hohenzollern. Det koj- earmöte, som ekull ega rum om några veckor i Krasnojeselo, föranleder sannolikt en öfvetenskommelee, hvari- genom den nuvarande politiska grup- peringen förindres. Furst Iliain•rek låter i ellatnburger Naelirichten« vedernegge en artikel i "Kreuzzeituag" rörande hans frukt- lösa försök att vinna England för trippelalliansen. Han förklarar den- na uppgift vara en frack osanning. 1 hjertat af Afrika. Från Lon- don eltrifves: Då rnedlemmarne al Stanley-expe- ditionen har om dagen voto gåeter i Savage-klubben berättade de många intressanta detaljer från Afrika. Då expeditionen bröt upp medförde den al mycket konjak att två buteljer komme på hvarje man, Men förrå- det tog slut redan efter tv/ mina- dere förlopp. Nu måste man hjelpa sig utan .prisdrycker. De tomme öaskorna tog man emellertid med sig. Di expeditionen kommit till 'ovän- lagret. såldes de tomma buteljerna åt negrerna, och dessa betalade mer tör dem An Stanley fick för hela sin personliga utrustning, som dock ha- de kostat honom 430 kr. Efter två års absolut nykterhet fingo expedi- tionens medlemmar åter emak• någ- ra droppar spirituosa, tack vare någ- ra dussin buteljer champegne och öl, som isskarns vid knsten @Ande dem. "Vi (black() deraf och kritade oas ny- födda. Det var den ange:tamaste d.yck vi nåeonein smakat.. hatligatite vid vår återkomst till ctvilipatienens. fortsätter berlina- ren, svar emellertid vårt första beim- mnrittafftnile med europeielte damer. Seden vi under tve års tid icke sett endea gemet:), in de tjocklIppiga af- rtaanskern• voro vi nästan (endiv' att talls på kns och tillbedja dem De lAreta underrättelserna han Euitip i fick expeditionen genom bri- boke Ic.in•nin i Zeneibar. Det lydde: 'Kejsar Wilhelm Ar död, hane son och efterföljare kejsar Fredrik ur död, halls .013110n Wilhelm sitter nu på tronen. Deremot lefver d'ottning Vieiori• Gudi lof Annu, befianet eg val och herskar ölver dra getnle alekede England". En eremit. Man bar nyligen kont- akt roder lund med att i fOntadea (Modellkappor) hemkomna i nir- och Sommartyger i nuånga och smakfulla sdväl mönster som fasoner'. /114 Platsens obestridligt största och mest ~sorterade lager af Damkapptyger från de mest billige till rikligt extra fina. Beställningar d alla slags Dam- och Barnkappor utföras fort, elegant och billigt. , 13-ofning kan ske en half timma efter måttagning och kan, då så önska. beställningen blifva färdig samma dag Obs. Samma tillskfirerska som under föregående säsong. Obs. Första klass arbete och billigaste priser. Laholm den 1 April 1890. Henrik Larson. Ilenriksonska huset vid torget. Leopoldetadt i Wien har en men vid namn 11°11 bott i trettio Ars tid i ett litet nach kyffe. Han talar al- drig mod någon, går aldrig ut och för det eländigaste lif man kan tan- ka sig. Den gamle enstöringen var ende son af en rik och (urntim familj i Augeburg der han gick i skola till- sammans med sedermera Napoleon III. Då han talar om sina minnen från denna tid blir han vältalig och berättar många smådrag om Louis Napoleon, eoin man på rektors be- fallning milt° kalla mon prince. Hur den gamle mannen råkat i ein sorg- liga etållniug vet man icke och ejelf vill han ej beråtta något derom. Hnn vet ej beståmdt hur gammal han åt., men hon antager att han år 83 år. liven( nan Ideer vet han egentligen icke, men han fager att han aldrig tiggt. «Då oågon af barm- hertighet gifvit mig något har jag tagit mot det", s äger han, men jag har aldrig bedt någon om något eller sökt väcka medlidande. Vården har ofta om vintern erbjudit mig en annan bostad, men hår hav jag bott i 30 år, och har kommer jag sanno- likt :Wien att dö: En treflig skollärarebefattning. Tyska tidningar omtala: Skolläraren K. i Dotnbrowelca i Schlesien hade i slutet af eistlidne December olyckan att bryta ett ben. Som han Ar etållets ende lirare och inan ej kunde skaffa vikarie, stäng- de.' skolan på obestämd tid, Barnen ha ' , år varit titan undervisning och ingen vet når de åter kunna få nå- gon. LArarens tillstånd har till följd al fukten•i ekolpalateet i Dombrow- ska förtnimrats ett att det torde drö- ja rått långe innan han kan återtagit sitt arbete. 'filt hane lidande tiar neniligen slagit sig reumatism till följd af lukten i hans bostad, som förut varit — ladugård. Någon vi- karie för Iåraren har man omöjligen kunnat anskaffa. Snörlifvets offer. En dfteeoreka vid kungliga teatern i Berlin fanns hårom dagen död i ein bostad vid Friedrichlstram. Att börja med an- tog. att hen sjelf tagit sig ufdaga med gift, men af läkareundersöknin- gen framgick att bon dött af bjert- slag, derför att hon snört sig för hårdt. Eldsvådan i dårhuset 1 Mont- real. Ett ögonvittne suger att de scener hvartill han under branden Idel vittne trotsa all beekrifning. Många af de 1,1300 dir:une hoppade ned från fönstren och eprungo som rasande omkring bland åskådarna, Andra vandrade omkring utan mål, några hade på sig endeet linnet, an- dra voro fuliståndigt nakna. Det hem- ska i scenen ökades deraf att regnet störtade ned i strömmar. DIrarne kröpo gamman i grupper der de lut- to huttrande och fryeande, Sjuksköterskornas hjeltemod år öf- ver allt beröm. Många af dem hade utom med elden Afven att strida med de vansinniga som under vilda skrik kastede sig ölver dem och skrattan- de som beror försökte tävla ögonen ur dem. En dåre som kommit upp på taket kastade sig öfeer en brand- soldat och en fruktansvärd strid upp- stod, hvilken slutades med att den vansinnige slungades ned på marken. Många liknande scener intraffetle. Kroppen:te af de innebrända aro helt och hållet förtarda af elden och knappt något spår återstår •f dem. Huset, som •ar af tegel, innehöll sex våningar. Elden uppstod på qvin- noafdelningen och orsakade. •f en qvinlig patient. Minst b0 personer ha omkommit i ligorn• och hundra- tals undeluppe• dårar antaga. vandra °akties 1 landet. Riksdagen. Luleå—GellIvarabanan skall in- köpa. af staten enligt regeringens förslag, som nu blilvit af båda kam- rarne bifallet. Regeringen har så- lunda erhållit ett anslag at sju millio- ner kronor, hvilket skall a:avlindas sålunda, att staten för en köpeskil- ling af högst 6,750,000 kr, inköper je:nyligen mellan Luleå oeh gransen mot Norge mod alla dertill hörande bygnader och för trafikens behof tet förda anläggningar samt jernvAgens rullande materiel. De återstående 250.000 kr. skola användas till bestri- dande af kostnaderna för inköpets verketållighet och torde till största delen komma bankdirektör K Wal- lenberg till godo såsom arvode för hans medlareakap i denna millionaffär. Ännu en gång likoYerksfrkgau. Liroverkeutskottet anmälde, som förut omtalats, att dess earnmanjemk- ningsferelag angående löneregleringen för lärartre f erfarne genom kionrarnes beslut och hArigenom hela reglerin- gen, enar den i dess närvarande skick icke slår böra« blifva föremål för gemensam omröstning. Andra kammaren bitrådde utan vo- tering utskottets mening. I första kammaren uppkallade denna punkt deremot en ganska vidlyftig debatt, hvilken inleddes at Ur Forssell, som icke gillade an- dra kammarens beslut att samman- koppla löneregleringen vid vilkoret af tennets framflyttande till sjette klassen. En sådan fyraårig latinkurs vid våra eIementarlåroverk Ar ett pe- dagogiskt mellanting eom ken kallar allt annat in lyckligt. Jag beklagar ett sådant beslut, ty det är icke an- nat ån ett förtäckt afelag af lönereg- leringen. Skall beslutet nomligen ha någon mening, så miste det vara den att löneregleringen ej skall medgit- vas förr An latinet blifvit flyttade till ejette klassen. Alla de betydliga lärarekrafter som hitille anvAtides för latinundervisningen i femte och sjette klasserna skola blifva öfverflödiga och andra i 'Hållet krlifvne. En nåden omflyttning på en gång år mor än enorm, till och med för den mest fanetaetiske refortnifrare. Det fordras en rundlig tid innan den hinner verk- ställas. Det var sålunda uppenbart att den som uppetållt vilkoret der- med antingen velat tillintetgöra lö- neregleringen eller ej tanke på de praktiska svårigheterna. Jag anser påledes andra kammarens synpunkt veta otillbörlig och Ifven högst opraktisk. Men ser man saken ur nyttan. synpunkt, så frågar man sig: 'svador Ar gemensam omröstning foretrenad? Det skall vara tör att Itåfda konungens administrativa ratt att organisera undervisningsvasendet och för att visa andra kammaren att den företa ej år med om des. vilkor. Skulle det vara omöjligt att anställa gemensam votering derför att andra kammaren behagat upetalla ett vilkor? Skall man erkänna att ingen makt i verlden kan rubba andra kamma- rens vilkor? Följden deraf blir att löneregleringen aldrig går igenom förr An k. urt genomfört latininekrlok. niogen eller andra kammaren. me- ning lindrats, hvilket atenare emel- lertid icke Ar troligt. Utskotten. Bankoutskottet bar in- kommit mod förslag till lindringar i bankreglementet del. i följd af rike- dagene beslut osa reservfondens hö- jande samt inrättandet af ett afdel- ningskontor i Karlstad och dels af- seende: att profning af diskonterings-, och kredirivanoökeingar nott kun• na ega rum alla sökendagari att reg- lementet må innehålla bestämmelser om smetning åt bankofulltnaktige- suppleant vid tjenetgöring; samt att ijeutenaan cuk i och lör ilderetilligg f4 tillgedoberAkna sig vissa förord- nanden. lir Fredholms motion om utser/tek- ning af lånetiden för så kallade af- betalningelån till dubbla den nova- vande, eller 5 år/ Ar af utskottet af- styrkt. Reeervation af hr Hörnfeldt, med hvilken hr A. Svensson instämt samt af hrr Dalin och F. 0. Lamm Andra kammarens andra tillfållign utskott her tillstyrkt kammaren att bitrAda företa kammarens beslut om en framstAllning till k. nete angående rått för k. nets befallningshafvande att förbjuda eller inskränka föreilj- ning af vin och maltdryck er genom kringbåring, der oorduingar visat sig deraf uppkomma. Ett par små gar med trillandlarne. (Ur abitgåta CorreRpondenten.a) Gellivarabanans inköp. Med ötverraelcande enetammighet ha båda katnrarne till regeringens förfogande etålt det belopp — intill 7 millioner kronor — hvilket Askans för ett eventuell inköp af jet nvågen Luleå—Gellivara. Beslutet utgör i sin motivering och sin formulering ett det vackraste för- troendevotum till regeringens goda vilja att i denna fråga bevaka foster- landets intressen. Det Ar on stor sak det giller; och ehuru förberedelser- na och utreduingeu kunna leintin åt- skilligt öfrigt att önska, så har inuti dock ej tvekat att med full tillit stal- la de behofliga medlen till regerin- gens förfogande. Do som talat emot och röstat emot förslaget, Aro det gamla landtmanna- pnrtiete uiin, hvilka under tullstri- den mälde sig eåsom norrlAndingens ende sanne vänner. Nu bör vAl den rvånrikapen• vargs genomskådad. Föret har partiet varit mot det högre an- slaget till Norra stambanan och så nu emot Gellivarabanane inköp, ehu- ru just dessa båda frågor Aro Ingen- gelAgenheter för Norrland. Protektionisterna ha deremot en- dast årligt fullföljt sitt program: ätt på allt sått söka belramja Norrlands utveckling — och detta oaktadt de i eå många frågor motarbetats just af norrlandingarne. Men skall Norrland ännu töretå, af hvilketdere partiet det har mest att vante ? Framtiden skall visa detta. livad boträffar Gcllivarabanane framtid så talar regeringspropoaitio- nen ondast om banans fullbordande till Gellivara. Met år också ur alla synpunkter, att den får stanna vid Malulbergen ocb ej dragas fram till Öfoten, detta ur både politisk och ekonomiek synpunkt. Når den då en gång blir satt i förbindelse med det öfriga statsbanenåtet, skall den till- föra detta en rik trufiktillgiing. An- nars skulle den gagna törtrAdeevis dleatg. rgme. oeiceh ul Noo såsom a för gitvet, kö- pet nu blir en verklighet, så ha pro- tektionieterna hår — genom att ut- plåna följderna ut ett af friliandele- regimens svåraste och farligaste rabatt- grepp — rest sig en tninneestod i den svenska utvecklingens annaler, som för alltid skall vittna om co för fosterlandet. stora kral vaken blick och om en för nationella lila- frågor storslagen offervillighet. Frihandelsagitatiorien under *skyddande forkladnad.. Det börjar redan synas att tiden tör nästa riksdagsmannaval ej Ar så långt eflisten. Agitationen för åter• vionandet åt frihane eledoktrinarismen af «de förlamade landen:ms har nem- ligen börjat taga fart ute i &Näpna- re landsbygder. Men då man allt för vål känner, att .frihandelsföre- draga ej ha någon god kurs, om de sannoneras öppet, så har man fallit på den iddo, att låta agitationen upp- träda under den elcyllande förkläd- naden — af nykterheteverkeatnli et. Således liar en person Inb Stock- holm vid namn 0. Ljungdahl rest omkring i Smålantlesocknarne samt under förevändning att vara eykter- hetetalare begärt och fått tillstånd att uppträda i skolhus och mission...le r 0„ e. v. hvareet han inledningsvis Per- e r ut ett P. k. nykterhetsfored re e men derefier upptråtlt P0111 föreviter: ro e t linebilder, egnade "att illuatret ra tullarnes verkningar". Såvidt vi ut Oss tillhandakomna meddelanden kunna finna, liar förevisningen huf- vudsakligast bestått i Atergitvand, genom ljusbilder af friliandeleföre- ningene bekanta pleneeh om "herr Pettersson och tullen", tivarpå vina i Rennuningsfulla bilder., huru hr Pettersson under hela sitt lit förföl- jer of tuilurne från vaggan till graf- e m' Vaggtåeket drager så och el stor tull, lindan På och så myc- ken; då han blir så stor, att han kan bara skjorta får han betala i tull så och så mycket: hans måltider draga en så och så stor inål o. P. v. 1 bi- ata teflon frametållee hane död och begrafning: svepningen drager tull, kistan tull, jernkoreet på hane graf drager tull och blommorna på Rean- kullen droga tull1 Det år ju oer- hörd( : Allt detta fratnetålles, natur- !livlig med utläggningar, soul lämpa sig tär publikens mindre kritiska förmåga. Kort engdt, det hela Ar en i partisyfte anordnad agitation mot tullarne. Naturligtvis nämnes ej ett ord oro livas för tullarn° införts, Ltiru Ile re- dan nu beredt Ökad arbetofercjenet och otneAttning,huru industriella terk, som förut måste inskrAnko, om ej rent• af nedlagga sitt arbete nu kun- na ,veseleAttn tur' mule flera urtatar, Via, huru till och med ej blott arbete- tiilfAllena ökats utan Alven arbetelö- nen allt mera visar tendens att följa den ökade efterfrågans lag att stiga. Slikt ingår ej i agitatorn. syfte. Hutu% ida personen i fråga verkli- gen utskickats af någon nykterhets- förening, måste naturligtvis vara myc- ket tvifvel underkaetadt. Det ligger bra mycket normoro till haeds att i honom se en af de nye apoellerne för den B nniciiska föreningen .till bönders utarmande" eller som den otlicielt kallar sig: "Föreningen mot lifstnedeletullar". Påhittet att dritva frillandelegeechalt under nykterheten! ekyddemuntel Ar så jesuitiskt ratline- radr, att det ej getna kunnat utgå från mindre klyftigt håll. Men det galler om denna förening deteantnia som om norska sillen, att Ilen kännes igen — åfven om den år "klådd i kapprock". - - Slytrojhunma ntcb lind- ed; lattba- . fåtfamltrigen tittas i jentaat etter b4- meoicautatitnfitne fiut, Divartrie Retor- noe cd? te acturniammo tytteråtenfto- prtna IU ar ISh9 ibettegef; ert M- an) tana ratcnifover, efter att litet i rocertHrtia ertning öaura remironis af kurar ;war abcoritt ed? 91. (t. lon å itabetdriamlingtib3 tc,ianar tamt af hma; Monate gitlelort ed; (.1 @. fintant 115: lanbetrhiontltnua, nu i fin bibel al hånle:lan actfinte, brvareiter lull aultuaterilyt betiotliates torto- ocb itelråb. 9iåbman Äterberg, fem i eacitfrap ar uopti3bentatt af onera allening åt- njutit ett armort 0 40 trener, beiårte nu en nätning at 20 tr., btratan nåm- ba artuobe Rulle tomma att !luta p4 60 tr. 5)enna ben itclberk0 attbållan bi- (sn lluteronbe (5nsftibm !rått 135- tcherg bete boa potter britåtte aatfåUtt att untct tentinarcite leve tå uteetta :data gånget i beting tyda ed; t etteib upptaga rollen. ettan thimmani ert- fUante, tyttoberben 11§lberg, i betydli- ga °teolog tramitållt ed? tillbytt! telna anhållan, fOttlarate te uårtratanee le- bamöterna fig ingenting Datum att met bettfamma imrånba. elammoptototellet uff altabu ett lu- ftttacta asnatt. 3 toyccluBsuifinben Nr haten for inuctuarunte at matta i går intOr magtiltaten thirflabef löljanet nio leea• ni d fet: bantlanttu 4). omta:lon nu s P, c d rutt 481, 4511 agn, labtitör met 4.513. Ont- tamt« tanten (5. a. (,reman met 443, aeclf- Ute %ah 4)anelon nue 411, panela:i- Den 4). a. Corfjon nue 401 lanbarti- toren Wc( Oartsten mar 3(1:.). palt« eam. :Dals me> 333 ed? broggatattaten Z. åtti:nr:min aul, 303 tölist. ;bu botas inapttanter maltet be tem, lem tumme narrnaft i 'Nitat, nembien trutruatorc ILc!vn nid 200 telt«. 3. wcnslon nid, 143, batielatitea 1), et..ötletIteDut eld 1013, tåputan 13- it. Clungety meb ed? jett Zbetin ond 79 toft«. e. $)ctelen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.