Damkappor Etriltts. Lord Salisbury ont socialismen. I engelska ölverhueet var den so- ciala frågan härom dagen föremål lör en diskussion, i hvilken lord Werrnyse, lord Dunraven m. fl. del- togo. Till elit tog torycniniet&ens chef lord Salisbury ordet och yttra- de bland annat: ...lag betraktar socialismen som en stor rilliaralae mes jag anser den icke som ett obotligt ondt. Den *kall medföra ett förkastligt bortslösande af statsmedel till onyttiga andarna!, men jag betviflar icke att skattdra- garna analt skola inse hvarthån det- ta leder och åter fordra större spar- samhet i statshuallållniogen. En sak år att förkunna markliga och upp- seendeväckande doktriuer, en annan år att genomföra dem i verkligheten. Jag medger att åtgårder,s0r0 inkråk- ta på och ekade private@ rättigheter året ett allvarligt ondt och ha en mycket •Itv•ream betydelse. Sådana itgårder undergråfva nemligen för- troendet, som år ett absolut n3.1- våndigt vilkor för att det invecklade industriella och kommersiella maski- neriet skall kunna tortfarande arbeta ostördt och vekort. • Men i andra si- dan måste man vara fulletåndigt blind, om men icke kan iuse att många to- eialietisk• förslag afshej• existensen at stora (inenheter och miertörhål- landet). Detta har Tysklands kejsare praktiskt erkänt genom att inkalla den internationella arbetrekyddekon- fereneem Huru vida och i hed- ken utstack:ging det sociala proble- met kan lösas låter sig ånnu icke öfverskådae, men det er vår oafvieli- ga pligt att egna denna rak den största upprnarkeambet och bringa så kraftiga hjelpmedel som möjligt till auvandaude. Industriens utveck- ling, ölverbefolkniegen och många andra sociala och ekonomiska ()tra- ker ha framkallat de miesförhållan- den och det sående hvarunder vår tidsålder suckar. Vi böra af all makt anstränga oss för ett finna de medel som lampa sig till botaude af ~hållets brister, elven om vi dcrige- nom utsatte oas för att bli eociali- Surinam och franska Guyana. Striden mellan Frankrike och Ilol- bed hm grouret] nJellen Guyana och Surinam år !blm icke alglord, men saken har dock ninuat eig sitt afgörande, sedan hollandeka regerin, gen öfvergifvit sin ståndpunkt och fogat sig etter franske regeringens önrkare Czati en biff, som bekant, at båda makterna Tald till skiljedo- mare, men han nekade att ölverna detta vart, emedan nian endast hade gnyn honom valet att beethema rå- arm grans en al de två grAnetIoder mellan bvilka det onevietade guld- rika omridet ligger. Au har emel- lertid den hollandeka regeringen lå- tit Remi sig att uppgiva deka» K- anin melte och bar i ken u ötro ID- lempat ett felen, euligt ht ilket le- geringen liner peirlan.entete setnte e- ke till att ölverlemea sakens 1'4;6- raede åt t xaren Ulan att illsg• ho- nom någon inekrenkuing. Bismarcks klagan. Enligt ett bel från Hamburg t ill Le Figaro, hvilket bref, enligt tid- ningarues eget pristileede, skall 16r- d:filea sig ilen en at nuet Bomatcke förnegne har Birmaick elit r sitt T lettekickatide" (med dettu uttryck omtalar han alltid sitt ilsket') blitvit solven och stut:me:ital. «Jag hat lehat !Gr en nation, ött år på tiden att jag eguar ting at de muta . . . jag vill icke :etta tala em et". Då bas sagt något dylikt, lei djupen. han sig &iii (palt i inne tankar, och in- get, etter honom. k urdum:~ sid! va- kar öiver att wati icke en giug nar- enar sig houotn. livar imorgon går ban ut, föreligger en pioneeuad i par- ken aawt lo:klenat, Ca ban honsurr tilibaka denimen, att ban vill åter- vända till Bina. Men då aftonen kuneaitr, annat ban lian det na — ban inekit.uker sig till alt bekrits • till kejraten, miedle otta, ID under de losit• veckuitni etter •bortekit kan- de., men duck «mu temligetj ofta. Man talar otta om !tejpar Wilhelm II hal alltid tme:d meta «nymodig- het LO verde. Men bar Uni borrum Gap °iver hundra gånger, då han låste en tidning eller ett beef: "jag beklagar denne unge man". För Låg- ra diger sedan anus han om kelet'. ren: Denne unge man liknar mo jagthund, Dona skaller på allt, tår pa allt och till sist iramkallar full: «andlig ouidnit g i det tum, dkr eau be baner sig, bua *tent det ån b'. Kejsar Wilhelm kommer efter tiv•te tiggt pa•ta• till leuree den 7 Ju- ; i. Uttal, allges ou skula iötehigaa (Modellkappor) hemkomna i som fasoner. (är- nu af och Sommartyger i många och smakfulla såväl mönster Platsens obestridligt största och mest välsorterade lager Damkapptyger från de mest billige till kiktigt extra fina. Beställningar å alla slags Dam - och Barnkappor utförax fort, elegant och billigt. B.ofning kan ske en hall timma efter måttagning och kan, da så önskas beställningen blifra färdig samma dag. Obs. Sam Ma tillskärerska SOM under föregående säsong. Obs. Första klass ar,, h ete och billigaste priser. Laholm den 1 April 1890. Henrik Larson. Ilenriksonska huset vid torget. genom Sverige till Mose, hvarest koj, earen stiger ombord på ea ångbåt lör att redan trillade anordningar i ooh för det festliga mottagnntlet på på Kristianinfjorden icke måtte vera förglh- es. Älven kejsarinnan påstås nu skola åtfölja sin gemål. rak Bismarck Sanslerauniformen. berättade eyligen för en frausk tid- niogeman: — Jag är enare till en präktig kanslereunifoemerock. Min hunnit Ist förlArdiga honom för ungefär 20 år sedan, då vi trade lyckan att fira vårt eilfveibrelloe. Men jag har al- (nig begagnat honom ty i eista. ogon- tenedrogn min blicket har jigg vapenrock. "De törstigaste af alla djur" har en et ktethet•pn•dikant någon gång kalluff det el geteka folket, sch ou) en nation skall b amhållee som det varnande exemplet i fråga om ()Ile- Helmer', så Ar det i sanning den en- gelska. Statistiken lemnar oss en hårresande Lek råltelse på riktigheten al denna Isigt, ed) det är icke te- samt telt nen, korn bettleri sig ohygg- lige det Sr också — och detta mom beteklaeren i hit gre grad An mån- het! — qvinnorna. Rt dan år 1:70 års statistik litar oss att cngcleka natio- nen under det nerrida året utgilvit 108 millioner pund sterling, bortåt 2,110 millioner kior.or, till spi:tut:itu cell blott f6 millioner pur d sterling till kläder (cli bred. Utgifterna till epritdiytk(r la sedan dess stigit till tuyekt t beåratlig progr(Sea P, Ca de ledet de mitten i Englund Po allvarsetet lekytende. Anlagen lör söl endi ne duk tete, «h 11,1-13 år be- ieekt j å sti eeg, restriktiva Åtgå; der ter ett kunna bila hålla nutiont n lid Ilfart ett. Si mun Sr vistestigen en Plgttande not' igt mot tyllet 'lukten, ret n icke ena den lotslår, c ch ter qvireiei na ån) dere såleigoelser till en stor del förlotade. Fattigdom, hjelplörhet, strute och ajukdt mar halt a i de engelska blå- deina nått en h tilttanev eld I 5jd, och i 1 orlottion hit till bar °sek ei beten 1 å gator s ch visar stigit. Föl bry- telsernes antal %exa obyggIst i.ch det öl% el Aget.de flertalet år att skrift a på diycketekei ens måkning. hrimitelitatisuken under: edjer alla !vilse! hallå. Att intkank• utsklinkniogetåttig- beten:le sintid år företa taldiet, n en detta ber sig 013 cklign is icke rå lett. I England grunda sig dessa retlig- tet ya kc r cerriot er, at edelade al grelikepeleden eller et dta lokala nycdigheter. onceesioLerna beta- las n ycket (1) It, ich it e( helt al hr klinte anses vala i besittning af ett "dega n °Loj el lör lilktid, e, ht ilket kre- ej kan tagas ifrån dum len game i Englelad nie eket långlilvade och k et et te:ont:eine på allt lör långsamt bort ler n) ktetletrvluner- ea 1 er gel, ka i ailamt akt. Att leta ID alla Illtightteltift 15 CO gång skulle bli lör dyl bart, men en baga- tell i å 20 teillitieer kronor tycka re k terheteill at e inom peelamentet att man vill kunde offra l.å aohtite- :rue •Itat e fur att &bura un rue et, bele flig reduktion. Några al dt en hå till ecli n.ed så ler gt alt de !Great* en ut ',tegelte af egettåttiglieterna blott n ed arabist. En nationalolycka — tå :troner. de — knitter n dike)a åtgaider, och hep ans bo tjelogiljate, mot hilka allt mamma: de ar (Ateist. Transatlantiska röfvarehlato- rier. De bleriliansk• ilduits•tna klaga bale:liken öler de telexa lin- den •e den europeisks mer. at u ac ddelar e ni de bi artlianek a al- Ilen skulle emellertidkun- na tillbakalatta depea. lötebeitelse. ED al de Lietilisetka tidLirgetne, Diariet do Noticiare påstår nemli- gen att den lille konungen, af Spa- niee dött at en tuberkulos vållad af influensa samt att man lör att und- vika en omedelbar revolution be- grafvit honom i löndom och ersatt honom med ett annat barn af samma ålder och samma utseende som han. Bilisdagen 1890. (Etter P. '1'.) Innevarande års i torsdage utelt- tade riksdag öppnades af konungen å rikssalen den 17 Januari. Under de senaste tvenne åt tiondena har in- gen riksdag varit tillsemmune så (än- ge allt sedan 1875 års riksdag, som ufelöte den 28 Moj. Antelet ut frå- gor, eem behandlats, har mit eter- ro Au under de båda närmast före- gående riksdagen:ie. Ser man på de resu:tet, ec m vunnits, haft a dc nog vant rått betydelsefulla i synnerhet betrtiffande lagfrågor och anslag för töravareväsendet. Bittre' lag frågor onteckne, vi föret, att riksdagen i huivutleak godkänt k. nete proposition :ned förslag till lag angående åndring i vissa delar af ett efilagen. Vidare har riksdagen bilallit livad k. me foreklogit &ni:Me- de jelnknieg af den å hemman på landet lit ilaude inqvarteringrhördan. ont ändrad lydelse al §§ 11 och 13 i logen angående löednivaree behand- ling, angående lindring i konkursla- gen § 67 samt i § 3 i konkurslagen al dt n 7 Juni 1889 angående en- skilda bankers och sparbankers kon- kurs. Riksdegen har vidare beslutit upphefvande af § 2 i kap. 8 MOLO. 5 al tåttegångebalken eller att bot- tätt eger diana i heelee ernå), når un- deitått fleet detom tatiatikat, samt uppliefvuede af §§ 5. h. 7. och 8 i kap. 12 åtfdabalken. Fetreelegna An- dnegar i fteroldeiegen OM hemmanet kl)fning och i tkilteettedgan samt § 3 k ep. 15 tåttegångebelken halva lr- kaltues beslutits. En annan andring, eete i utseende på illttegångsbalken beslutits, år den i § 1 kap. 15 om måttegångabitråde i brottmål, eller att det skall tillåtes evaraede, bon) år tilltalad lör blott, hearpå streflaibe- te kan följe, att halva lulltnektig nit d sig i såttegårgen. 1 att( t eda pil gtundlagelledringar hur leirlug sickla ont den lerlledring ef g§ 6 och 13 i tiktdagrordninger, att rept esentantet Das antal i Företa ken maten skall fixeras till 150 och i Asdia hu: neuen till '225, al hvilka Jul skola veljee al lundetyhdens in- tår,ole och 75 al 'lede:ense. Denna helga år antagen till Ilvilaede i gem d- lagkenlig ordning. Af enskilda mo- tiotal' et har löteleg vickte om et- såtteetle al de tilllålligu utskotten nd d ett i yrt stindigt utskott samt cm infettade i § 16 regerirgefoi men at ett allment etadgarde angående bettyggande af ferramliogaIrtheten. Fottlegen halva icke löirnledt till eågou riksdagens åtgärd. rå den kyrklige lagstiftningens nettde har riksdagen gudkent ett tilligg till § 23 i förordningen om kyl kortet:Lina med eladgande om stil pellititer i kylko- och 'kokeri, Lt et emot ickedagen icke kunnat bi- falla tvenne at enskild n otioner veck- ta löielag itu låttighet fa. svenske kyller). medha:ner att vilja mellan kliga och boigetliga lom men lör åkte uskapa inkitet.dr, ellentoni cm tiden liedrieg i k. ledoedniegt n al Ib Oktober,I880, att niden .eller inom st enats kyrkan begått nattvarden. månes med osden gener icke eger tAjbklig ktietetdornek unskap. Den 'trate motionen Tt 1113 dl Ck A Odt• kati manna bifall. Frågan om fideikommissinstilutio- tt ni ul plAlm.dt Lat 111•13 tratte- n Ide Si varit fete n il lör riktdegels bi boedling till IOIjd of väckta rami°• ner, men endast vunnit Andra kam- marens godkännande, under det att Företa kammaren genom ett med stor inajoritt t fattadt beslut förklarat sig icke vilja upphalva denna insti- tution. Vi erinra härvid att denna fråga efven var föremål för rikeda- gens behandling i fjor. Den majo- ritet i Företa kammaren, hvarigenorn frågan afeloge, var dock mycket liten. 1 fråga om den handelspolitiska lagstiftningen må fråmet nämnas riks- dagens godkännande af den. k. pro- poritionen rim endriegar i mellan - rikelegen, livilken k. proposition nu i dogurno ufven vunnit t.ormka stor- Forts. tingets godkånnat de. yakolm. Prins Bernadottes familj. Prinsessan Bernkdotte hur reven till i titdegd kl. 2 löds en ren. Mo • dren och barnet bifirma sig efter oinständiglieterea vål. Ttotertioniftiff central/or:lite. centralfernittf!, att 'inter liten till nifta titetoe, låtjliltt utan jernmortre reol- utgba ett Uteningebant tör t r tullflyttervånliga litättrantena i närt lar b ullag nna lanttmannopartitt filt nientannutåt inb ett af partiet firn firc iirctagene flut anortnobt kurvan- ttäte. Brotfboablete töjt pretettioniil, år en lentaticnennbet, lem COtehotg 21flottict birot. Slitningen ftteteet remligt CnItgl cg tiflbontofernna nicttelon- ten tian t c ralitiga hetlame i etccf- kim aske ottafen 1111 lit 519ijfe hellut el' De 0140 fig ttletogturpttaget tra- la a:t tbla kruts, all qt e:s afigter talta ter: gångro iteiteetticten allt me- nu nåttnat fig ten runarante titelns- moicinetere, [dl tet ide minft i te lull- pelittfla frågetna. Ellajtorgboatn fent i g5r cd; å in- cd; dittg- inialie len:utmål t fina brifY, lctan neunnta data) untrt några tager tretti ra tviwn att ht tettent- letat. %alu(l t lit att Ictmenictetn on- tet Vinna:dag %)tngft ed; ältrtn feljante tog nåtmote fig nelltunlien nia Tartu (teg try tet “stide ktven att ban rå tittlilltga etter i glanuflopet åttreifftitit torna luttåt try tettlatt tättro i nega- tun tiltutog. E ålunta entlatail lnetall ltån .tallontrae ed; utiten hundring. tån ref nia vapen% År tmtlletItt nåt (tittin åter i gett (ltd eltet alt tu- tet nägta tubot ha tretti ut Ich. actitogen not titutigcn walbtlbfl ed; chatetna ginge, em q bollnöt, lä Åt- minftere illa knot) tet lottå, Lånte ån untct Ulptiltetatogen. 31ennetht not Ittatutittlnticlit Illbattig erb, (bunt rto,ctra treto bigt uppturna, atiättnin- gen betonat, la att nit nuttagiitifen all Iteolutimattnab loar lå gett !om blxvetbåttben. Zttnitgen nar get d; publifene bån- nirs mit ltctgiU. Tid buttig anianbe 2C0 %ciente ap olgingo 26b. 1C0 klan I:eftepetiut t titttes bätiltän t cittra mangElafter, G Då nar i en jaart 7t3 lailitrralUt e ct b lät i :nå magnelalter., tanefoupta i Cal oltn lånar ter fin ttlittato. 4et terggten gatt i inintag' Itll magiltroun batlaitte in- lett tut tu tuktan cm att la paha :it- u dito:Manen irran !tt allmän tant; cal lOttogat uh taga' fött pilen« i ftålet lit lm litet bi lin- cg ledta- sar. Tittut oujitan biltia/. tum At gtönfen n;:pbtegea mel- lan tttecinta icp ctiblta toninunttåttn tiol tt lin n hm', aris rlälitubln? Irotvfldllo tima !tåga natatoll ineb en- letning af, all kat teletent ftftlItue frebage afton af tnifabell frän ,teltoiedtb1- n å ni te ns fainmattltåte meb ten fåtti,„ ting, all bet ide more tågat 'effentl:gt' låbant. lom lamma bp på törmitbagen eitfultrobt blont nå,n : brn0 kb/möter, uppteg entaft tre åren. tett orbf åttn in U bt biub cetreilein gi trörtil eorb öranor, na niugen i gåtbarne lamt ters". t ettt iroun 2: t Ot te s il at i I i å n r f gnreienn6 te D esi ma ta, tålte effentlightene ljus år ej gott et', tåga, men måra gieltitngat bitna han. nal mit bet tre* i ottningen. Ism båtmtb buru lom btlft ton Det ej mast ån aula fem ett oegentlighet attk,t14. måttlInåinten6 larnmantomfter lista >os- ta at mera enftilb natur ån I. fr, natilfullmåttige8, Igi bita bra liebetts bimbilicte b. tv. 1. ailmenna angelågta- lytte. efenböba "fotogenntår. .taltn• Etabelibning nie: att emfbtmåle Ntjanbe: 4jautl. Sttöremeifttt i Vaktat patt i N8ta polrått anPrt behoåt te:öltett, att han, på åtal al (loobligat 3enit Zbeoritt tör briftante ållenst al fåt- creninun ten 26 giew. 1875 angåente elbfarltsu oljor, af t abeltua tathuitåll töntig att böta 60 fr., beror ,lbeotin gulle et pilla 2,', od; tronen 'ii. äh talan emot tåthuståttens tullag bate floganten tåtteligen titt fig tete- firitmet tett talan' nuluft att rett be- !waren toga antingen betnia, att te ho- nom åthuta låter Mittrit i lartftåntt- tår labial:a, etta en at inå tungan utgittycn löfteeffret, tett te borgatt tet lamma höter, eller ocf tattigtotusbetait; men rak flaganbrd till tuUghante ar Inatt fUcffritt !IYIetitt entott en at irrå perloneriutfåttab Icf tcagtilt, teni be bei- ge ter te Hter, lent flaganten .fen femma att finna; fTqltig alt i målet utgiften", ed? flaga:Aku Yartgenem rj !tutte ati1e6 pafwa lut!gjett heat benöm i fetelearan te alicente tItkett Ibrelogtt, bar bortållen tMlarat floganten tet- luftig rått till talan met rån:Måtten' utelag. etreirtn d efterhöra år nu al- flulaD ed; juletattitcti ter åter i tuerljambet: eamflig atteiciffer ba i tinne Il. 8 t. ni. itergåll till pil 41- jcIfåttning, fetam tun tetuiljate en at- (ening at 8 it 9 crc i timmen. t tuj- fln torn (utgått in media bar falunlo !edligt tante. eantet6Iting glottenfalf liejätte i 'U- täga fltejtplatlen, teg tel at athetarnel trean:åt ed; uppfrätte metlanbe mellan Date uh can:fair:vane. 4)—t. c5n fem tuttat tattare. it1 Q56 - teboript artonbla0 uuttelat: Quai tat- låntito tattareliaane fatfla huvar, tkr mott ftrafTate malladaten te:get .5ttnt- berg inItangte, hewåpuab ttll tåntetna. hatomtagen hos melettlun Tt. etenfttOrn i Sheiikr, :Inter bulle att 'flagig- honom. Iltanlbc boll en annan tatfate watt nib bönen. .tett etculittm tog entetletlib ten på hatt fiaente Incinnineflaitan ed; f rå- balt 'inte 'bit tillse tjuta pi ao a t et t cm u„n,. 24 tattaren kli lkircrinab t3ftect fetta kemi:tante ett 4onbltd late Ifrån frp revelpern kr att laga ten upt flagna lu- ven, Itaffatee bon t hut:tutet al ten met Rit:Olat§ trall al e. arm ffita flottan, kvitten iplitiratts i tuten ban, nere ten naturliga råttlin att ten mor- tirte ban fansibi oth tli:tatte ubåt i- ttn aeltatt, utan att gt!tra ett nåt lip. e. grep ut] tco tollnd metra, rob tad Mate Utta Marsnö i,rwertalningefår- utav Igdatct han oftatligOra tet u- tanIbt petterate. ecton bon tartubtit båta uelingat- ne, tirjate ban att uggla tem, ed; rita war tet alt ban tcurit gatt tet tungt, Iv !gett åt alt 'ngn rranit5 mcenifte nid tittut jlupptl Inån en tr;,• It! albaentlig. Znatiö afelef, ;Hcrintflöli ;altstat/ mångattga hatmedia ritlei ennantai Tntatt t en åker af amning 75 ab .vett Date innebott fin befattning inom talk:eld mellan 301136 år. Ebbiblar bafttia ungefår botten ts• gate tio :vilat fig i Vett) tAtu på Il t• Utah ed; ote egot, mettelaeeabolaill Zontag. le halma trans tecullgen ()- pruttat cch qtlt gemytligt bill[fapat met tåtthdar, lem met: tein ute på egorna. elti- G lbentilba i Wateborg. gitt nåta t kullogs j vtfine(I ea ieebtun- ed, nt1211:et ?e,antiene thitupplad :b042 nå ,apn,ng•brd. nib. )5zni2g• & g:t tratratuupptag, innaillante anlag fth bug- houp. »nu, ti.colto ici :net önzmeccli‘ainea t s itit ni t liciaåtbg &lJouair r l, ( åsis gåagct ge na- antänt, tattatd, men ftalin totalt. buktens aUa iptelet MC- af to t tritItanthe f§letIptulati, gitt 237 ottillettlur, tsultcg sråltailiett till Iladniniterbrul. Qa pellett, bit:Ma- te tutt fictiptuton Irtuntnate. alvå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.