Damkappor Strikts. Den afrikanska frågan har helt oförmodade kommit att intaga en framstående plats på dagordnin- gen, tack vare den energi och kraft, hvarmed Stanley gång efter annan gjort gillande, att engeleka regerin- gen omöjligen kunde låta eakorna fortfara att gå ein egeo gilla gång, om det ej vore meningen att låta tyekarne ostördt tillegna sig den do- minerande stållningen i det mörka fastlandet. Det år möjligt, att Stanley går för långt, då han alger att butieka regeringen skall följa Berlinerkabi- ~tets exempel och göra kolonisa- tionsvorkeautheten i Afrika till ett blott och bart statsföretag i st. f. att som hittills låta privata etllekap ut- föra det grundläggande kolonisations- arbetet med egna krafter. Lord Sa- lisbury bar ju också eftertryckligt betonat, att det vore oförsvarligt att påbörda staten vidtgleode förplig- telser, innan någorlunda tillförlitliga upplysningar föreligga om, huruvida grundliggandet at Englands makt- stållning i Ostafrika ölverhufvud år synnerliga uppoffringar vård. Men Stanley. klagomål gAlde icke blott torykabinettete obenlgenhet att understödja de engelska kolonisterna. livad han föret och främst beklagade, var den tiogelike regeringens påfal- lande 'Illvilja och undfallenhet gent emot tyekaroe. Han framhöll gång på gång det besynnerliga i, att ty- ekarne finge loi att eltfut sudane- siske soldater och mottog° assistens af britiska krigsfartyg vid ostkusten, medan lord Salisbury lit de engel- ska kolonisterna sköta sig ojelfra och icke en gång sände dem el myc- ket rom ett uppmuntrande ord. Och icke nog hamned: de förhandlingar, som Ogine mellan England och Tyskland om grånetparrningen mel- lan begge landens resp. "intre.seefer- i (*Matrika syntes på vippen att taga en ödesdiger våndning. Det glutt- kedes om, att toryregeringcn icke vore obenågon att göra tyekarne stora eftergifter, och att möjligen resultatet betve, att de engelska ko. lonierna fulletåndigt skärrades från förbindelse med kusten. Det var mot en öfverenskummelse af denna art, som Stanley proteste- rade. Och hans teagns uppmaningar till engelsmannen att vara på sin vakt ha •Ackt ou sådan rörelse, att lord Salisbury nog skall akta sig för, att göra tyckena större eftergifter ån nödigt år. De senaste underråtteleerna tyda också på, att Berlieerkebinettet re- dan insett, att det å sin sida gör klo- kast i att satta ned sina anspråk. Standard. Berlinerkorreependent för. klarar nemligen, att han från absolut pålitlig kalla erfarit, att det föregifna tyska grånslörslaget, som väckte så mycken harm i England, alls icke bl:leder sig från tyska nkeregerin- gen, utan helt enkelt år de tyska kelonialchauvinieternas plan. Dere- mot har man tagit ett annat förslag, som eventuelt kan blifva grundvalen lör nya förhandlingar, under ötver- vigande. Detta förslag l•yttar att på traktauneeeig våg etablera full- atåndig fri skeppsfart pi de stora ostafrikaotka sjåarn.. "Går detta förslag igenom., tilligger korreepon- dente), Takel• uteigterne att få en engelsk-tysk ölverensicommelse till stånd blifva betydligt ljusare.. Oaktadt leran lör, att engeleka regeringen skulle låta tyekarne få försprång i iden afrikanska kapplöp- ningen., nog år öfverdrityen, har Stanley dock Sunnit det Ändamåls- enligt att upprepa sina varningar om an å en mera (fimpad form. V id en bankett, som den amerikanska kolo- Dien 1 London gal till hans Ara i fre. dags, betonade han neinligen, att Attika gick en lysande tramtid till mötes, och att engelsmannen framför alla andra nationer voro kliande att utföra civilisation,- och kolumeeringe- verket inom denna oerhörda konti- nent. .Det år min öfvertygelse", til- lade Stanley, Gatt Salisbury under- skattar Afrikas rikedomar och Ofver- drifver de s årigheter, som kunna vara förbundna med att belierska aflagaina landetreekor. Arbetareorollgketer i Böhmen.. Mycket allvarsamma handeleer ha ge ram i ? urschau i Böhmen, der stora stenkulsgrulvor flen... ,,dan lång tid tillbaka bar en me rörelse varit rådande bland grufattetarue; lyra tusen al dem beslöto sa att strej- ka och hindra sina kamrater att ar- beta. De förstörde maskinbygna- derna afvesions de bus, hvari de vid grutvora• anetalda ingeniörerne och lörtaåenen bodde. Derelter bege( sig d, n strejkande skaran till anas- ugaiarata vid Sebu-Panera" ile mest :,hyfsade der i trakten, och tein- • rl hemkomna i som faconer. nu (Modellkappor) Vår- och Sommartyger i många och smakfulla sdväl murester Platsens obestridligt största och mest välsorterade lager från de mest billige till riktigt extra fina. Damkapptyger af Beställningar d alla slags Dam- och Barnkappor utföra, fort, elegant och billigt. Profning kan ske en halt tinima efter måttagning och kan, dd så önskas beställningen blifva färdig samma dag. Obs. Samma tillskärerska som under föregående säsong. Obs. Första klass arbete och billigaste priser. • Laholm den 1 April 1890. gade arbetarna att nedligga arbetet. Maeugnarre 'Nate". Under tiden hade emellertid en bataljon infanteri och en aldelning gendarmer anlåndt fila Pilsen. De blefve häftigt angripna af flere hun- dra arbetare, ef hvilka flere vore druckoal och kastade stenar. Flere soldater . sirades. Underprefekten, som uppmanade massan att draga sig tillbaks, dödades. Slutligen blef de strejkandes uppförande så hotfullt och agressivt att löjtnanten, som kon:- menderede detechernentet, gaf order alt ge eld. Verkan af denna malva var förfår- lig: sju döda, femton svårt och ett fyrtiotal evårare och !indrigere sårade. T vi af de sårade afledo, under det att men förde dem till sjukhuset. Botydande militårföretArkning har an- lAndt till Nursehau och trakterna derotukring. Två sqvadroner kaval- leri putrullera kring grufvorna. Mun fruktar emellertid nya oroligheter. Tyskt blod i czarens familj. I en bok om do ryska czarerne, hvil- ken nyligen ofientligtgjorts i Lon- don, påpekar författaren att dessa herekare nästan uteslutande ha tyskt blod i sina ådror. Peter den store var deo siste moskovitiske eze- ren, den siste verklige Romanoff. Skalden Pueclikin brukade åskådlig- göra detta på följande mått: Han slog ett glas vin i on stor bagare, detta vin föreetålde Peter den stores sla- viska blod. Se slog han i ett glas vatten för den tyska getnålen till Peter den stores eon, ett annat för Annas tyska gomål (Anna var en dotter till Peter den stores son), ett tredje för Peter Ill:e gemål, kej- sarinnan Katarina II, ett fjerde och femte tör Pauls och Nikolaus' tyska gemåler och ett sjette far Alexander II:e heseiska gemål. Som den nu- varande ryska kejsarinnan visserligen år danska, men drack af tysk hår- kornet, skulle Puschkin för hennes rakning kunnat slå i ett sjunde glas vatten. Garibaldia ö skall bofastas. Itali- enska regeringen Unnar af familjen Garibaldi köpa ön Caprera för en :million lire lör att anvinda den i betåenningenrylto, Garibaldi. lik skall flyttas till Rom. Verldens nionde underverk. En af Chicagoe större dagliga tidningar har utsatt en prIetAff a tör de mest tilltalande och originella förslag att åstadkomma något etorartadt och o- vanligt för den blileande utetålluin- gen och något eoni naturligtvis må- ete både i ena och andra utseendet öfvertriffe Eiffeltornet i l'arie. Hun- dratale in/snidare ha frestat sin upp- finningsförmåga för att söka åstad- komma någ ot ensamt i sitt olag. Bland den ofantliga mångden ar ett törelag af hr A. 11. Lundgren i !'ullman, som, i fall det år prak- tiskt utförbart, verkligen måste be- tecknas sona orginelt. Det galler ingenting mer och ingenting mindre In att på botttr.ti al sjön Michigan uppföra ett kristallpalats med matsa- lar, musik.allonger, fontäner, grottor etc. Det hela skalle upplysas med elektriskt bus, och men skulle nå detta verldens niotids underverk me- delst en elektrisk jeruvrtg som skul- le löp ut i sjön till en station och ett torn hvarstrån man hissas ned tall sjöns botten. livad som ar nunu astrkvårdigare Au sjelfva förslaget år att det, enlig t dess upphe temans for- ealeraci, utan större svårighet kan bring as till verkatållig het. Hvad wienarna tro om Sverige. Svenska utetallnin g en i Wien bar, sked.« en korreepoudeet till A.-13., blifvit 'riggar:les Ogoaaten, och i eye• Henrik Larson. Ilenriksonska huset vid torget. nerhet Aro de mycket förtjusta i jagt- klubbeus. Man står i kö dertratnme, och blandar man sig med denna ska- ra af nyfikna kan man få höra de mest barocka föreetållningar om Sve- rige. Några tro att Sverige bar en lika vild natur som fondpartiet, att björ- narue luffa omkring på Stoekholtne gator likasom mopearne i Wien, ja, on liten förtjusande söt svieneka trodde på fullt allvar att man i Sve- rige anvånder björnar som dragare. Allt detta i ren vålvilja naturligtvis. Också ett straff. Myndigheter- na på Sandwiotieöarna förAndrade för ej så långe sedan en till (loden dömd brottslings straff sålunda att han ikull lå behålla lifvet, men der- emot skulle man inympa apetelska på Bortorn. Den olycklige "kulle fortfarande bo till tiamin»e med ein familj. För nårvarande år hela familjen angripen af spetelska och de oekyl- dig n ha sålunda straffats Arme den skyldige. Det märkligaste hotell i verå- den finnes utan tvifvel i Kaliforuien mellan Santa Cruz och San Jose. Der har neinligen en driftig yankee ombildat en grupp Segni]) giganten till ett hotell. 1 ett ihåligt jettetrltd, som mttter 60-70 fot i omkrets, har han inråttat en gåetetuga. En liten med täta slingerväxter försedd tråd- gård, som befinner sig rundtom trå- det, tjenar till mate"' och koaverse- tionsrum. En del kringstående ihå- liga jettetrld Aro inråttade till sof- ruin med dertill hörande möblement af eångar, ketnnioder, klådskåp, speg- lar ni. tn. I ett mera afeidee stående jettetrAd har tjenerepereonalen sin lokal. En förolyckad civilisator. Från Petit "kutym Negerkonungen Dinah Salifu som i fjol besökte verldeutatalltungen i Paris ville, efter hemkomsten till sitt land införa europeisk civilisa- tion. Men hans vasaller, som myc- ket illa upptog() detta försök, lade allehanda hinder i vågen för honom och ha nu låtit rörgitta eller, enligt andra uppgifter, strypa honom. Den största Iorvirring rider nu i Nalulan- det. En egendomlig promotion egdo hår om dagen rum vid universitetet i W ien Bland de juris kandidater åt hvil- ka dokturehatten lerlånades var af- ven borginåstiiren i Agrell), hr Atn- rue. Det mårkligeste i saken Ar dock att hr Atnrus förut bilagt me- dicine dektorsexamen och likvit ve- derbörligee promoverad emu sådan. Den grehlrige mannen år nu doc- tor utriueque juris och mil vere:e diciti u. Bevillningsberedningens förslag till inkomsttaxering lör La- holms stad innevarande ar meddela/ har nedan med erinran om, au de personer, luvars föreslagna beskatt- ningsbara inkomst, sedan det i § 11 Bevållniegetörurdningeu medgitue al- drag frenteknate, ej uppgår till b00 lieman, icke hår biilvit upptagne. Första sifLorkuluinuen lin k/ liver det olvautaminda amedgetua aldraget., och deu andra sföredageta beettett- nreg.bar Utkomma", hvadan, om dee.a eamnieulaggata, altan &lattor den at bovillniugaberedningen tör liv•rj• per- son uppskattade inkomst. Kyrkuu. A. R. Ahlberg 5,050 BittidlandenE. Hell- berg 2,500 Fabrikör A. J. Dock 3,W0 V agorookere J. Persson 450 11.`y0 300 1,200 Skråddare S. 1'. Nilsson 4 500 Handl. Edw. Jakobsson Tradgårdena. N. Nyberg 450 550 Handlanden Ii. Henriks- 2,000 son Handlanden Il. A. Lars- 4,500 fon Bokhåll. Albert J. Koll- 450 550 berg Förvaltare N. F. Sve- 2,500 nonius ' Bokhandlare Herm. Rid- 2,500 berg Handlanden S. E. Nils- 4,500 son 300 1,150 Stadtifiekal Ivar Theorin Doktor Pontue S3derberg 7,000 Bokhåll, Martin Lindberg 300 900 Fru In geborg Brunblek (för firman Fritz Bi un- 300 900 back) Bankkamrer S. P. Pers- 4,750 son Handelsidkerskan Ingrid 2,500 Frummerin Handlunden L. M. Sitne- • 3,200 eon Doktor W. E. Ahlberg 4,500 Fröken Sofie Dock 300 1,100 " Augusta Dock 300 1,050 3,100 Rådman G. L. Åkerberg Enkefru Lovime Hellberg 4,50+1 Fröken Hilma Hellberg 300 1,000 Apotekare Fred. lians- 4,000 8011 300 1,301 Enkefru Marie Hansson ålejorekan Olivia 710 Dahl nkare Alfred Lir d- lianskare in 300 1,000 Husegare Nils Ekvall 300 700 Urmakare C. W. Thore- no 450 550 Fröken B. Holmstedt 300 1,070 Enkefru Josefina Ander- berg 300 .1,350 Bauktjensteman C. Ii. Thelin 5,000 Firman G. P. Ahlgrens Efterföljare 4,500 Poau-utletar. F. N. \Vi- gande 3,147 Skomakare C. F. Ljung- berg 300 700 Firman Augusta Ahlberg åt C:o 1,000 Handlanden C. A. Edtnau 1,605 Lltierbaadl. A, Söder- ström 1,800 f. kronolånamen J. P. Bergman 300 900 Fabrikör 0. Frummerin 4,000 Handlanden Julle. Hans- son 2,500 Laholm. Tegelbrukebolag 8,090 Skåne-Hallands jernvåge- alcuebolag 5,495 Stationsiuspektor G. Gylls- dual 2,000 Fanjunkare G. Vinnare 450 510 Kopparslagare L. Persson 300 700 Soneden E. Jönsson 450 550 Borgui. F. F. Lundeberg ;217 Enkefru Laura Vullkruna 450 050 Kapten S. 11. Horn 2,240 Fargare Axel Broms 450 650 Heudl. Nils liausion 2,000 Haut& N. E. Fredriksson 300 1,200 Fru Carolina liatutnar g ren 300 700 Smed J. Dahlberg 450 550 !Lindi. S. Mal 450 700 Skollårare C. R. Beijer 450 550 Kopplare!. C. P. &blyvitt 2,000 Puetexeedtt. T. Nuruatedt 450 710 Vetertuar II. C. Lager 3,000 Krukmakare C. Buren 450 650 Kakelognsen. C. Lundgren 300 900 Regent.-p. Sam. Dahl 2,800 Kållarm. l'aul Frumateria 3,600 Enke. Bot. Molander I,500 Rada). Carl Olseen 300 1,200 Orgaaiet 8. Eriksson 300 900 Handl. k'. Kiökeineurter 300 700 Skeppare h. P. Larsson 300 9011 Omyndige Olof Anders- son 300 900 Laboluss spritföreejnibge- bolag 6,000 Maskinist L. 1'. Carleeoa 450 b ISO Handlanden C. 0 Åker- borg 450 s Handelofirm. Carlsson & Pihl, Halmstad 2.00e Handlanden John Åberg, Engclholm 500 Handlanden N. I'. Jo- hansson, KnAred 800 Laholms elektrieka belys- ningsbolag b00. Nabob. aranien ad; terminaafflatilia§ Yirtnarante peoagogi tate 1 got ra m t nårmaro of tyrtoyeat blbera, !om dit Lirscint,taltena interner, fattet rtatn eni. minnen, Ei5r,i1Dtar sek måteman m. ti. far Roten cd; untettnilninaen tabb (hantel, lom omfattabt Iåroata- nena itoarah, !tunt/ biftecia, :ofta, (nit- nittit odg geemotri, upptog en tio af :tå- gat mer ån knä Immar ed; ber nogiamt mittne, om att lianål Rotens firefianta re od) enat lärare, paflor Zabl, lom od flettalet af lårjungarne gjort Pitt Lifta för att uppnå ett magert rrf aliat. iSeaM- fttgen morla rimligen lotteårta och iip e. notbet tydta tyga kratt mara ett Iåroåmne, lom !giftpil taydct fotceratt, eburu ingalunDa på be tia åmnend befortnat. (hamn affliti nedan unge( åt ball ett, broare(tet ',efter Daig till Iårjun- genie nittiett mintve penningetelepp, warieranOe mellan tmå tre tretior, i premier 0. D. 'Duetter utblatta era- menabttpata, forn Delmil mora invid madra (ett par n:et VIC "n:et beröm gottån0" i alla iiinnell). 2creftec q43U infpcflor, fyrfolytten Viblberg, ett fort atflutitind3tal, btuarnait ban fåra ud; frånta uttatatie f iu ocl; låråkrarna tadiamDet tiU ftelnitd Lira. te fur åbagalagr:t nit ed) oiparD miCa. 1.N.iminte Dcrtrict Iårjungarne om mig - len at att rått entuanDa Den till!tua- oanbe ferietiten ed; ide anta tcrilaut- nta låta klining od; ftubier hen cd; ht. lel lipa nere. tIlDate einratc talpct. tor i titt tal om Oen "bi,Datoni", lom bliftvit fåle i3tiver penna lciroantlati, ttby alt Den i en nåta frauttib tomme att in- bragatt, oc1; botbe Denna oniftåntigbet ännu mera lpoira bem, l ent diariet( fortråtta fiolen att nål anivånta ten torta UD, mate bwilten bon temat( att fia ilat talaren te tåa bet g in:. unga ett tåntcfprat ut ata atoni°. Zre- fprånbot att taga met tig Dem till nyp grant beim:ib:inte, ocip Detta ivrat mat Oet naåltanoa: 032110mb/0i åt ngibmcni finnefunitip, late ban, begynnelftn. mate of liga eller Intet tuide, cm man ej lef be f lifågeinenfTap,ineb cdg Dt0år botbo ca fann (»uti Putten ed; tånnetom (tätfe utgöra början od; flutet af Inåt mind. .tiftlerm inert tamt fin början frete- gen Den 29 :tilta Vtuguai. Varjunga:- neo antal nit ber !trimma båt want 10 Men fanbånta får alt ten trettionde "ci- tatet:lifta fifitan» almen itu ;tutte tomma 110 huri, mora enbett "ot etuien" Ni:- rearanbe teib termineafflutnt nara. gälttitufleningat i inalatio. g. Dar rattat d;efette 11.:r 3:t förtelningea ingifna finta; tid Dc fåttifnittaar met OMCCItItt at arla nupen :nib namntå Dmilta Rota utfiras innetca- rantge år anm likbil af Inget tbattntnii• del, i entente å Dala olatrigar betalt: all bfaingatne Rola (ge ruin Inom .0tat• le o 2I3ifte bårater af .0allanti lån lamt 3flatte ody tWeDene barater af Ulfa- borga lån; att ifningarna !rola taga fin början i !Walberg Den 9 "epteatter otflutai i '}inrås Den 21 lamma mjaao lamt att dyfen fåt 3:e förtelninaen ear: bevara en officer ur fia lieb att tett ilningarna början utföra förbcretaute retoanoecering al if ningatratten d; upp. göta Ottl inquaartering m. en utfart till lbeltao pet jerntvåg tomater vota yåreti arbeta:mörtarna att unertita ioubigen efter mit:lommat enligt 1 !intags a ortinartr mete åshatt tInforau om patent bar ingtitatli itationain!pettoren wie 2%.3.1utecia Ration å ell•rane -.0[1a:10e-banan, gett (fart (brant:dn, på al honom fenttrucraD apparat benåmo "Oubtultangeut". NreiC11 ann att möjlidOeu telegialertng :tåa ett batteri lanitiegt å (terit tele- graPinter. at föranbforfefringsholaget ftr Zrenc Stomi:narr /tt act ;u- set) tarma emimibiaa b r antfbilåttingritolagct ler eran( celi tullono hk i mattblå. realIttuerauee intuelanItat i bin°. fitCla- 8 ithrze 8. 04. libtlentroot irepoim uttaaa att leta Degctill lbtDanO- tingar, enen bi entallett labil i lötetagtt inhalerat( infunnit habit lammantratet hellito be nårreeranot alt uppitluta bolaget. tonitititerante 11U ett nytt too- te, lom 1TuUt hittat ben 2 C:nit:nkr p4 lamma platt. Dit Iellatta i öftiit beflat, a ll får,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.