Strikts. Brasilien förr och ni. Från donna verldena yngsta repu- blik akrifver en korrespondent till en avenek tidning: Förr hade vi kejsardöme med doa utmarkto och allmänt ilekade dorn Pedro som datachef. lian gjorde allt för sitt folks frihet och v Al. Nu hat- va'vi en despotisk militirdiktatitr, som tillegnade sig magten medelst förra- deri genom den nesliga våldabragdon af 15 November f. å., hvari dåvaran- de krigsministern. ejelf militir, spo- lade an förridare' röle. Förr hade vi legaliserad regering, som i samarbete med riksdagen stif- tade lagar. Nu hafva vi en diktatur, som nationen innu icke erkint, ty en riksdag tsr sammankallad först till l5 November, om don dl blir af; men nya dekret få vi dagligen af hvilka de markvirdigute angå upp• lösning af alla munienpalad och sty- relser valda af folket, samt deras er- sittande genom andra personer, ut- nimda at diktaturen. ombud pi livar- je plats. Den stora quasi-obliga- torieka aationaliseringen, tavarigenoni alla utlindiagar, som tunne). i Bra- silien revolutionsdagen, skulle anses som brasilianare, såvida de ej inom 6 månader anmåla hos municipalkam• marin att de vilja behålla sin nations• litet, gjorde ett stort fiasco, ty tusen- tals utlindingar i kvarlo distrikt, ja, etuien alla hafva redan antecknat att de icke vilja blifva brasilianare. Så kom dekreten som skilde kyrka och stat, samt uteslöt religiös undervia- ning i skolorna, hvilket videt allmän ovilja hos folket. Ferr fick man fritt yttra sig i tal och ekvift, tiviiken tritiet på det hög- st• uniebrukade, at republikauerna. Nu får man icke knysta, och den minsta förseelse mot detta furbud straffas enligt militärlagen med an- geles) eller deportering(?) Flera an- sedda tiduingar halva derför upphört att existera, Förr fick man hår i det inre ge- nom pressen veta alla politiska etäll- ningar och förhållanden. Nu får man blott lera livad den militära diktaturen behagar lita trycka. Så- val inrikes som utrikes poet och te- legram granskas noga af diktaturen. Förr stod peneingekureen god, el pari eller 18, pappersmyntet böll på att försvinna och ersattas af guld och silfver. Nu har kursen fallit till 20 1 ,, hvilket år rent af ruinerande för han- del och induetri. Spekulationsban- ker, tillhörande kapituliatcr af dik- taturens förtrogne, hafva fått eedel- utgifniogeratt, livsdan vi enart hug- nat med en mängd papperepellgar af föga 'gårde. Betecknande år också att •11a afgående ångbåtar blifva öt• vertylda med passagerare, som flytta till Europa. Både utlandingar och förmögne braeilianate realisera ein egendom och draga baden. Förr var den allrnint 'garderade dom Pedro hår hos oas. Nu kr han landeförvist utan ringaste orsak och plundrad på sin lilla förmögenhet; men minnet af denne verklige äd- ling, en af verldene bäste monarker, dör aldrig bort bos brasilianska fol- ket. Nationens trådde och förtroen- de till sin Pedro kunna barken dik- taturer eller bajonetter förbjuda. England och Portugal. På tal om besittningstvisten mel- lan England och Portugal förklarar Standard att drotteingeoe regering skall regna att sysselsatta sig med Portugals öfverdritna Isudfordringar, ene son, enkelt diektresioneitnne. De erfarenheter ei gjort ous skiljedom- etolarne utger den engelska tidnin- gen, ha icke varit uppmuntrande; men af kårlek till freden sto vi be - benign. att göra stora eftergifter, i synnerhet åt en svag och oordnad stat, som just har England att tacka för sin existens. Likväl kunna vi icke pantlörekrifva Afrikas framtid och våra intressen i detta land för att smickra portugisernas enfaldiga få- finge. — Hr Blaiae, utrikeestateeelrete- raren i Förenta staterna, har, i huf- vudask understödd af engelek• kab- binettet, föreslagit att till en skilje- domstol håntikjut• tvisten mellan Delapos-bay och tranavaalek• grin. sen. Protektionismen 1 Schweiz För omkring no år sedan vågade man knappt nanin• ordet skyddstull i Schweiz. Nu står befolkningens flertal på skyddeullarnea mark. Annandag pingst hölls ett stort möte ed rehreseut•nter för Schweiz' industri och landtbruk i 011en i sytre att agitera löt tulltörbojningar och Iso stark, sjelletåndig schweizisk tull- politik. Damkappor (Modellkappor) och Sommartyger i många och smakfulla såväl mönster - Vår i nu hemkomna som faconer. Platsens obestridligt största och mest välsorterade lager af Damkapptyger från de mest billige till riktigt extra fina. fort, Beställningar d alla slags Dam- och Barnkappor tittäras elegant och billigt. Profiling kan ske en half timma efter måttagning och kan, då så önskas beställningen blifva färdig samma dag. - Obs. Samma tillskarerska som under föregående säsong. Obs. Första klass arbete och billigaste priser. Laholm den 1 April 1890. Henrik Larson. Ilenriksonska huset vid torget. Ett nyttprojekt till on förbin- delse mellan England och Frankrike har nu framstått.. DI en tunnel är olimplig af strategiska skål och en bro ölvar hela kanalen skulle bli för dyr, kosta 1 1 1, och 2 milliarder, så har en fransk ingeniör vid namn Bur- reeu Varia' frametålt ett förslag att förbinda bida systemen, Man skul- le från både franska och engelska ku- sten bygga ett par 1 å 2 kilometer långa viadukter med jernvågsapir. Viadukterna skulle sluta med brohuf- vud, SOM vore nog kraftiga att trot- sa dc starkaste stormar. Här skulle inedebit jettehisQar hela tågen stnkae till och höjas från en tunnel tinder vattnet. eon: förband de båda bro- hufvudena. Största svårigheten vid byggandet erbjuda de kolossala schakt genom hvilka tågen skulle höjas och sänkas, men Varilla tror sig ha Of- vervunnit den. Franske arbetemini- etern har redan lemnat honom till- stånd att företaga alla de undersök- ningar som äro neelvendige för pla- nens eltitlign utarbetande och år rjelf tnyck et intresserad af förslaget. En norsk viking, förande bark- skeppet Magdalena från Drar:talen, på resa från Peneacola till Amster- dam, företog sig natten till den 14 April långt ute på oceanen att seg- la omkull ett isberg, bortittar en a- morikrinek tidniug. Det raska föreö- ket gick icke rigtigt lyckligt. lober- get stod emot kuuffen ganska bra, men skeppet fick bogen instött, eå att en hel del vatten rusade in. Man behöfde ej frukta för att sjunka, tv skeppet kunde ulltid flyta på ein tim- modest; men då Cunnardångaren Um- brie nAsta dag kom förbi visade Mag- dalena nödsignaler. Kaptenen och besättningen togoe om bord på Urn- brie och tordee till Liverpool. Som det norska skeppet icke kunde sjun- ka, satte mun eld på det, och når det sist syntes, brann det prAgtigt, ty Georgiatallen år full med kåda. Farliga reskamrater. Från In- dien ekrifvee: Polteen i Bengalen bar på alla den östbengaliska jern- b•nane stationer låtit anslå följande varning: "Resande varnas hårmod att mottaga mat eller dryck af framtassa- de personer, då många meeniskur lelva af att förgifta resande. Dessa söka törst att i vantealarne eller an- nanetådee inleda bekantskaper och vinna resandes förtroende genom att berått., att do imna sig till samma plats. SI snart ett lagligt tilllålle erbjuder sig förgifta de vatten eller mat, som de bjuda sina offer på, så att dessa förlora medvetandet. Se- dan plundra de dem.. Konungens af Belgien artighet lofpriaas högt i England. För att till drottning Victoria på hennes födelsedag lördagen den 24 Maj personligen kunna öfverlenta en bukett reeto han på fredagen till A- berdeen, nära 70 svenska mil, det-i- från till Balloter, ungefär 7 svenska mil och så uogetår 1 1 ,, svensk mil i vagn till slottet Balmural, der han uppehöll sig endast en kort stund, hvarefter han antråddo återfården till London samma våg han kommit. Ett allmänt indiankrig vinter' i Nordamerika. Från N•wyork be- fattas att det råder stor förbittring bland indianerna; do utsprida det ryktet att en stor bötding skall upp- eta med första och återerölre hela Nordamerika åt indianerna. Rege- ringen förbereder trupptraueporter till veetern. Huru vida dessa farhå- gor tro öfverdrifna kommer val fram. tiden att utvisa. Ett faktum ar e- mellertd att i de s. k. reservationer- as, d. v. e. i de områden som För- e nta staternas regering anvisat in- dianerna till vistelseort, råder stor nöd och att rödskinnen" elinde nog skulle kunna driftig dem till ett för- tvifladt steg. Bismarck och kejsar Fredrik. Allmhnna meningen i Tyskland har varit don, att Bismarck och kejsar Fredrik hade mycket olika politieka åsigter. Det lår inko vara med verk- liga förhållandet öfverenostarnmande. Åtminstone förnekas det nu på det beetatndaste af f. d. kanelgiren, som nyligen under samtal mod en fransk tidningsman utlåt sig på följande sått om kejsar Fredrik: allan var den alskvardaete, arti- gaste och ådlaste menniska. Aldrig öf- vergåfvoltonomilidandote stunder lug• ner, glådtigheten och artigheten. Jag befann mig i full öfverenestannnelse med honom. Några år före kejsarens död hade han för den håndolse, att han komme till regeringen, begärt min snedverkan, och denna lolvade jag med vilkor, att han icke ville harva något parlamentariskt regemen- te och att hvarje främmande infly- tande lörblefve uteelutet. Kejear Fredrik antog utan vidare (hesa vii- kor. I strid mot alla påståenden om tnoteateeu försäkrar jag, att vi arven i Batteuberg-frågan v oo i full ölvereneetarnmelse med hvarandra.a Kaldofts. ilialfaub8 låtts fnebanningsfriflftap t om mi förut omtalat, titt lom- marlommantråbe bår i Cabolm ont tie. bas. 3 anlebning hårat går Uttalad från .tmatrnhati tt. 10 betagit förntib- bog mcb uppehåll wib Rationerna mellan .talinflab dg Paketen. PaTen i Page: har återigen börjat att "gå till", lom bet lår heta på tar' fiftarefpratet, !dan ben ismer någon tib tvarit på egpebiticn i fråmmnnoe fat. malten. Detta har naturliattvit gjort, att måra lertiftarel utfigter på filta li- ten Hejat att tjulina beteligt, i Det att fånglten på åtftilliga hOnber :varit j4tuterligen goD. ecfrve laholmelaTen! Zjureftqbbeinitet bår nere i Laholm bar på fitta bagarne ilvnnerhet tonnen- turat fia på ftvbbagbet af fmci!oglarnei, thiften odg intventarier: och i ncimittla Wir 1,60 poliefonftapel Cbcpuift i går en ftrång TOM meb ett par pejlar, fem gjort plunbting af fogelbov till fin Ipe- cialitet. Ihglita ofog botbe för enigt hittat at hoar edh ex, fem rommen ben på båren, crb bet år nårmaft mcb an- lebning af benne mår åfiat, forn tvi Dar glott faten tig föremål Pr allmåttbeten3 uppmåttfarnhet. 1Prebitan rammer att hake i mor- gon afton i 9tofengtenfta huf et mit hottorget af en preDitont .)offer från .Datinhabetratten. lie ryttare a:meri- ten! åiU bräntvineta nitritlifta. herre wib namn tengt Clolon från 2361arp i 119einge gulle i ttobage Otalt antråDa hcmf,,itben från Laholm, Der ban tratit inne etb teftat 6fwer betman lamt diam tillhåll åtjtiltigt gurgel. gommen ut till till broarne han af :vagnen !rån fatet oj en ftor Itvinbut", forn mar pålagab vch rat::utbe!) mer) !napp nöb från ptt falla i Lagats. ,Datt frobabe fig entellettib ja lwart i ryggen att han måtte integae å eakotme ljutfluga, ber han fortaranbe tvärbas. 3 tayeringeromit an i Zjerbq bar malle tanbibtutart abrottn ci ;Ram - ftab, Vi. W. :Mynten i ajerbv, 3en1 71nbettlion i er 8 Zitrh ed? Manna .011lten i Otalterp. 2‘11 fuppleantet halma malt. tAnbete Oanelott t n:r 5 `Återta; cd) Lett Pettien.i na 10 Zjettiv Vie och nealtkpitintilinitaingen i 11311ftate. betbbt i Atittionitabe lån bar tillåtit att infriiiitainit at min odp inaltbriget må inom Vårta« fodtu tia rum ftån sch mcb ben 1 nafta Moment. ber tw.i Råfen, ett litern egtaD0 Hrutområbe och ett i nårtgeten af 23,i- ftabö jerntvågglatien utber ett år. Oparötnab n:nigning i reilragen. 3 9.9. 9.14ite: tåfem förut nintd, afrcfte latiblbru- faren 'Per ZliJon trått 4)eingclunD tör någon tir) feban till Vlutertta, (Pedell- nanbe många forbringtiegate men met- taganbe en gob tegarna. klin bet EVC- berbbranbc !teintt fig till paltemåhardt QIDler tör lämpliga atiårbera mik:agan- be, anhåll benne om uturaDtpar- tementeti3 bemebling. lltnteaDepartemen- tet anmobabe faiena-nolfre intnihern i 5.13agginaton att ontbeiarja bet 'fler Zle- jon måtte wiD fin assonds till trumfa af meblåtba tre menar, fm han Not i Stöpenbamn, å tejpettime 768, NU ed; 800 boUarå, afforbrai ett belopp at IB. fin 6.000 tr. ,Per aDtilan utlenutobe en tw.i fiftttånittba werlarne, !petita nu bit. fommit. låtan vice toujuln .2.13<fterga,upe i gitabeltia ettergifta upptcacanu hatt bod nittien troligen ej utbetenintite. neftnoberna i Vlinerita ba uppgatt till 117 tr. 99 öre. 3ntrtefant Intmoirfamling. T(11 år 1888 t etuit) alttant t. D. Capita:n Sur het (tommentör) i preuefiga flottan (Sawalltue cm:lem:tate 1J. (if. ganfra wtolvfliga met:utter, innehållatt- te lie Itliegrattfta mebbelanDen, friBer åttan måttliga petfener, mcb hwilta van femmil i betöring urbet Pitt ftirtearita lif, lamt högeligen intreganta anled- ningar om förhaltanten i preugett och ftetrite på be !iber, tå Dan tienote t . c .-veeja mcmotrtr be ja låntere (Tala, enligt ben bortgång:tco bellåmmel- je, tilltro :lieb hanes au: tran ungOotneci- ren bervatobe torrejponbetto beartetao och 20 ärtester hane ab utaitivat3 på :tyder, 'laber tiilfdllig filtritoförmireine babe en perfon t (.5;atlelgarnit oftvettallti cdh mist banolat en annan, bi att benne förlorat lignförmåaan hett och håelet le etta 604 sch till hette beten på tet anbta. Den fratace vrtabe febermera Rabeltånb båtfat vd; har af t. tutt entrinte 6,000 tr. elrbetaruee goba männen. 3 fo- cialittltbningen "Proletåtett' i 91ourå- pirig lala en astitel cm protertioniam ed? TribanDcl. ZU:ini:Igen fan ide rit- ligt meD någonberct, men tyder hitt om frthanbeln, af bet ROI, att Unna, glam Det heter, år nieft egnab att åta atbe- tamd elåttbe vch betat mig :löje lamt bilan ben i locialiemen0 armar. intru (Tall banfra tntori;bet inom trefunDefjofarten funna bryta.? utgör ål medicinen på ett atittel t knatte nutr.• tet at 136töttbnittun, fem tranthåller bwab krut flere sånger ;Operor): ten frontlie flathaten ed? Den bulta f:tc- taatambeten. 2aulfa regeringen — frcifwer 13åte- libniugtn ---- har ben tårtjenftelf, Det lcOart må Dela (iftrup eller något annat att hon aUto meD nit ecb jittfliabet trådar jitt lanbe intregen. ålår tegeting faten Urmyt Oftven pcjittal bira:nja bet I råmmanbe lan- tete tutteelen. Detta ger genom bet unberfti>b, Mom matt pott:vett teamet be banfra angbåtarne i form af betalning, för poillotelittgen. åDat Denna betalning omfring 8,000 tr., tunnat(' en jtvenft ångbåt, !fulle tnappt mera erforbrali tör att låta Den tonturrera meb banftarne, <metan trafiten bet åt få fler, att Den nu immat 10 å 12 preeenli utletning lan banga bohaget. Det rigtigafte wort multum, att, kilon Zanatatt långe låtit en hettit tanonbåt grit emtUan 4,c1- hrtgit sch oelfingborg, etverige lått någon nib ett Inienftt trongattvg tåfort pottbåt trattfena linjen stenas Dietmö och Ming:arun. Den facRilbe toftnab feen utigenom Nate Drabba Dalen, bleftve troligen ingen, Iå be portmebel fem nu [toppa/ i Dantta sidor, lunk i lkb rummet anmånball, och ba h,: beglutom rutit tvål bår fia. Dtt tuja- tigafte more emeUertib att, bi bet ide finne lö na maan för bet banftabotad rt alt föra genen priGnegåttring utan- trvda Den j menfie inebtårlartn, lom Gin • ge fur Itnenfra Dolma nåtning, obcroen- be af ett here etter lägre biliellptil å Rulle be frånfta offåramånnen änge hemta ntob alt hitta fina IND i tibt cd? inan TuUn t3 hetta fått insel bro; bet Pr fatnebrattbe etneilk fem banfratitt nu utöfwa nib e,,,„,,t. bfiver Utta entvålDe nu odfå jafont ert beser, fem berett bet, ta forn:ullen, noaf amt erfatit, blanb månn lanbentån bernere, att bu, testigen jTuUe met, glåbje betin benas lifinttting från fivettlla reiltrint3enh fjös ock ftititgt begagna fig al ben froroN traben. T e t ture i fann ina ide heller fet ti- ggt. att mår tegeni ng på betts lått te ilittingorne fe, att bon ide betrattate Denna bryet fiirtveirlwabe premiets låfo en förlorat) lantadinba. im år 1890 finna bet fnattar- na perfoner, lom ej tunna Naiva enl fitta namn. Blatib Delta tlalfena be- tvåringevnalingar å Stronobergitgeb i år tians:, Nitlott HD 9m. P. ett si bd.. la fenomen. SarlaborAs förfwareförbuub har i bagarne utlåta): ett litet flegblab, ',Ont mi :vilja 'hopa fria', af aeneralftabitap- tenen tlltelanber. 11:teer !etuien af frågor Odh i0Alt påmijaa hår tri,-,cta frilletomflolari och ten gatonteta- be neutraliteten/ otillrådlighet fålen minn får ett laribt3 fjelfftåntiabet, möj- ligheten får nit att aufhtla ett Hun- ganbe fårftvar, jam, hwab fjelf itånbiabe- lena !bluff innebår för ett fult. 50 ep cm Dior af bet till utbehming dninabc flqablabet !unna mot infåttbanbe af 1 fr. rcawiteraa boa tarbunDete ferreterate, abreh Skatteborg. 9 ifebante ils nya febler. :I:tydning of apa fem-ttoacr rågar Icr narwaran• be i rifabalifeit8 trVcrett.'4).:prcie1 till glo fålar år tilltvettabt wib tein ba brut efter ett nytt Mein, uppfun- net af Privat toren trio brutet ingettiå- ten t3iebelforn. .Dtvarje .febel tuttat af tre lameller, burat ten mellerlta år tårgab ed) !övat meb 81wet beta latin i !tufa act) måtta baltres anbragta lå fallabc wattettmåtfen, btvilf.i , femte en litatebee å febeln aubraat anercutibilb och malötfiffran fent å en bel af !adeln inlagta blå fibrer, gåta bet hitt når oinöjlial att efterapa kölar .eller Pata fuftem. Staratteren bod pappetet be- Råt betuti att, IM i plan pta bet \m- ina Nue nåltan helhmitt, hwatemcl t trettital beivening framtråDer ben taraa- be mdanlatnellett sch wattentnårtena ågonftenliat, att bark tillftpmmelme tötfalbing aenaft upptårra. Rat hår- till fantomen att utftvtfelu af feblatnc blitmer i affeenbe å Ingift Invrid be- trvaganbe, entebatt toppartrvd jentte un- tertrvet nt. nt. fastmer att anwantai ech att i elitbet mag min gållaubt Jetlar, mom äro bemånaba meb helig fåra- maga, enbalt å mit:lekatt:et ett !jul fåtalet !enteser ett fynd Må tribt fem möjligt år, bet mara mål låtits tör feblatnee trygghet. Å baffiban febeln finnel fonung (uh! ben 1:1 trål traffabe bilb attbrogt. %örflaget till angaffanbe af ett nytt sch mot förfalftning mera httrngdante feftrm för titebanfent Olat marttee te- ban år 1893 af Detwarantc orbföranten i tittbanfen, Buttre ecteenhaupt, fem bi linda innehabe bcputerabebefattning- en får Den inre fått:vattningen, dg på bana !Mina uppbrogo fullmåttige åt fåt- waltaren wib Tutuba huf pch fåreftått- baren fet rifebantena trtgderi att gemen- famt upptidta fåtRaa till ett natt eg) mera betrvaganDelvtlem tör titabantene talar, htvartvib borfe tagel uran stegerans emeafiting broab fotogtafi ech heitogra- torg ni. tn. inmuta på fållbeten att et- tergira banfjeblar. (Efter upptepabe för- för halma Dega herrar nu lift fin fint• jagen uppgift, fem tvi tro, på ett få ituiretöltållanbe fått alt rtribantend te- bclfpfteni ån Det mtft betrudeentc fem tbc narrvarante finna. 2:dagligen fem- ma te nya fem- fronelettarne att utåt!• stas födt influnbanbe höft, enat ett het- te antal nuifte finna. i !Utåt, innan utroulingen båtjas. eetermera Rola åtgårber mittagoe för till:varning a' tio-tionot solar efter enahanda tyllem, enbett meb (flinat' betråffanDe fåra ech tvalåtfiffra. eln riebagene gatuttmeaUer t Tialme, betad ert i f er ri,ic 1 renhet ontåmnbe, inneteilla 23ialutöltbningatne ipaltlånga tetod otetter. öiljaabe rpit,eD — ftiltratt af etånga altentlabet - lemmar en inkila i hållningar et lör- DaUanten wib bet nårittiba ItUtållet. 3. ■ å (laget åtta enlime genom eöber- gatan ett Intadyinent på fel) Datorer, 41tenftem lamt anfkrbe of tittmåttans ocbsit.Tjurttou. VI lbilnenterna 3 !pellett reb Debut. remmenbent, ctl- tvetfteleltnant berg von Cinte. Sr. e Hålla upp tig på ett Ich, nktikka
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.