Damkappor attika. Anarkisterna 1 Earopa. Den franska regeringen, sona un- der senare tid upptrldt allvarsamt mot de franske anarkieterne och nu met nihilieterne, visar emellertid, att hon vill göra allvar af sitt mer eller miadre tydligt uttalade progratn: att stifja radikalismen och omstörtning.- arbetet samt befordra ordning, mo- deration och aktning för lagarna. Som bekant kar i flere år talat. om ett gemensamt internationolt upp- trådande mot anarkisterna, ja, under- handlingar befria till och med förts derom mellan naagterna. Enligt med- debacle i "Kölniecbo Zeitung" bar frågan ryckt ett steg närmare en lög- ning efter ett samtal mellan den bd- giake konungen och den engelske premierminietern lord Salisbury, och etter dennes eenasto yttranden måste det anzes för möjligt att en bryet- enskonamelse kan datums. "Om Eng- land", alger tidningen, «verkligen går in på ett inskränka sin asylrått, Ii att det icke långro tillåtes de a- narkistiske flyktingarna att sitts i London och upphetea till de gröfeta förbrytelser i andra stater, synes hnfvudhindret för ett gemensamt upp- trådande at regeringarna mot det nu• varande anarkistiska tnordbrånnar- bandet vata aflågenadt, enär man ju efter den eenaete lagstiftningen i Schweiz icke kan antaga, att denna d at skall göra svårigheter, och man på förhand kan betrakta den fran- ska regeringens anslutning eleom sä- ker. Det år klart, att förföljandet af dessa de vårste af alla förbrytare och oroatiftare skulle betydligt !Utse genom en sådan öfverenekommelee, och att ,åkerbeten i de enskilda sta- terna skulle vinna ansenligt. Dec törsta verkan skulle blifve, att alla anarkistiska förbrytare ömsesidigt utlemnadee, hvilket eakerhetemyndig- heterna för länge sedan fordrat. Man behöfver icke spilla tiden på att I:o- dena* nödvändigheten af en sådan åtgård, ty de senaste årens anarkist- processer halva visat att den våfoad, anarkismen epunnit i alla stater, år el tåt, att den kan eönderrifvee, blott om alla stater, hilka aro intresserade i ordningens och kulturens upprätt- hållande, gå till våga utan ekonom- bet. Vi hoppas, att den engelske ministern enart skall låta handlingar följa på sina ord; staterna på fast- landet &kulle utan undantag vara honom tacksamma dertör, och eam- hallet -kall med glädje hala den töråndring, att hvarje anarkistisk förbrytare betrakta. elsom en fiende, hvilken icke får ekonas.« Om exkoneng Milano lenaste besök i Serbien heter det i en korrespondens från Belgrad: .De glada förhoppningar man i serbi- eka regeringekretear hyste om ex- konungens besök, nemligen att för- hållandet mellan den unge kung Alexander och hane moder andtli- gen skulle hilka' ordnadt, ha nu vikit för en bitter miseråkning. Al de beef, som Milan skrel från Paria till sin son och regentskapet, kun- de man icke antaga, att han var så upphetsad, tom hast visade sig vara under vistelsen i Belgrad. Det år ett faktum, att Milan efter ein tron- afeågelee aldrig varit mera oföreon- lig ån nu, ja saker ha egt rum, som visa, att han knappast menar allvar- ligt tweed sin försäkran om, att under in- gen förevändning blanda mig i låder- neslands politiska angelägenheter. I moteate till sitt hittillsvarande upp- trådande har Milan denna gång fun- nit tör . gedt att uttala alla slags be- tånkligheter till ministerpresidenten Grek om den radikala politik, som följes, ja han har rent ut klandrat honom och kallat honom till råken- skap för tidningars transynelösa ytt- randen. Dl general Crruic i en höt- lig ton svarade, att ban icke utan eine kollegers samtycke kunde af- gifva förklaringar om regeringens afeigter, och att han under inga om- etåndigheter kunde bara något ansvar för pressen. tygellöshet, emedan den var en följd af den liberala författning, h. nia elettakt sitt folk, blef Milan fåroirmad och riktade skarpa angrepp mot flere af ministrarna ioyonerhet mot den nye inrikesministern Ojoj.. DÅ samtliga ministrarna gjorde exkuuungen sia uppvaktning, filg- rad. han att ricka °jaja och kul- tnamiaiatern Nikolie handen. Åt- len vid detta tillfall. klagade ax- konungen öfver pressen; han fann det oförlåtligt, att regeringen förhöll sig lugn, då den regerande konun- gens fader blef hånad och beapottad på det mest hänsynslösa sätt i tid- ningar, pour drottningen betalar.. «Det bar ju t. o. m. gett så långt, att man förklarar mig förryckt., ut- ropade ban slutligen, hvarefter audi- emma var 'lut. PIP (Modellkappor) många och smakfulla såväl mönster rus hemkomna i Vår- och Sommartyger i sona faconer. Platsens obestridligt största och tnest välsorterade lager af Daiiikapptyfrer från de mest billige till riktigt extra fina. Beställningar å alla slags Dana - och Barnkappor utföras fort, elegant och billigt. Profning kan ske en half timma efter måttagning och kan, då sci önskas beställningen blifva färdig samma dag. Obs. Samma tiliskärerska som under föregående säsong. Obs. Första klass arbete och billigaste priser. Laholm den 1 April 1890. • Oaktadt exkonungene uppträdande gjort ett mycket ogynsamt intryck, skulle ministrarna dock knappast halva tagit sig saken så när, om bli- Ian icke upprepat sina yttranden till flera af do utleudeka diplomaterna och sökt inge dem miestreende till regeringen. Det bar isynnerhet väckt uppseende, att exkonungen aflade ett ovanligt långt bevek hes österrikisk- ungerske gesandten, baron v. Thtim- mel, hvarefter baronen följande dag ovintadt afreste till Wien. I Bd- grad utspred°, rykten, natt Milan sysslade med nya intriger., och mine- nöjet lade sig tydligt i dagen i tid- ningatne, of hvilka åtskilliga till och med offentliggjort följetonger, h vari exkomingene privntlit fruindruges för offentligheten i lått genomskinlig form. Då exkonung Milan icke år sina gamla radikala motståndare vux- en, då det galler oartighctcr och förtal, år det lått begripligt, att hans einne.etåmning blir mer och mer upp- hetsad, såväl mom att det under dee- sa förhållanden endast år ringa ut- eigt till ett ordnande nf frågan, an- gående drottning Nataliae ställning till ein son«. Skolreform i Tyskland. Det år ej blott med afieende på arbetare- frågan, som Tysklands unge hereka- re visat ansatser i alldeles motsatt rigtning mot den åskådning man fö- re hans tronbestigning trodde honom hylla. Nu har särskild uppmärksamhet väckts genom ett reformprogram i fråga om skolväsendet — ett pro- gram, som visserligen år lörfattadt af hr Paul Gösefeldt, men som trots vara inepireradt från allra högsta ort. En at reformens hörnetenar år tor- dren på «en sund själ i en sund kropp«. Månglaseriet måste derlör inskränkas. Ur dervieningens ideal skulle vara, att den intellektuella ekolbilduingen ginge hand i hand med förvårfvandet af praktiska kun- skaper. Helt kan man ej nå detta ideal. Men etråfvan &reiter skall vara undervieningsplanene grundval och dess ledande princip. Och latinet blir ett af do företa ämnen, som i Iclaturicitetene Iårdome- land miste maka åt sig. I stallet för latin ooh grekinka så- som allmänt bildningsinne skulle franska språket inträda. Ett annat språk, som också måste itthemtae, år den praktiska nyttans språk: det engelska. Att förstå och tala detta språk Ar "helt enkelt en nödvåndigliet". Slutligen skulle reatematiken ar- intaga ett af hedererummen. Man måste erkänna, att i fråga om latinska och franska språken år detta reformprogram från tysk elda nästan otroligt tördomefritt. Den bokliga undervisningen skall inskränka. till fyra, högst lem tim- mar om dagen. Deu °frige under- visningstiden skulle tillbringas i gym- nastiksalen, på lekplatsen, i verksta- den, i simskolan och på utflykter i trakten. Ungdomens hela tid skulle på det- t• satt blitt, e upptagen i skolan, der också måltiden skulle intaga'. För- åldrat och barn finge således egent- ligen ega hvarandra på qvallarne, om söndagarna och under ferierna. Skolan skulle i detta stycke Me- dea bli ett slags mellanting nudlar) en tysk kasern och de skolor, noa, tro typiska för kejsaren. meder. hemland, England. ven Den fiskrikaste flod, man hittills lärt känna, är Amazonfloden i Syd- amerika. Och icke blott den fiskri- kaste utan ock den rikaste på olika slags fiskar. Professor Agani har i detta vatten funnit 2,000 särskilda fiskelag, al hvilka han , air undenek- Henrik Larson. llenriksonska huset vid torget. ningarna började, på förhand kände till endast 150 slag. En kinesisk sedel. Britiska mu- seum bar i dagarne kommit i besitt- ning af en kinesisk sedd som ut- getts ar det kejserliga myntet 300 år innan den första europeiska sedeln kom i rörelsen. Sedeln härstammar från något af Ming-dynastiens för- eta år. Det historiska intresse som knyter sig till sedeln år mycket stort. Den törsta europeiska banken var den som grundades i Barcelona 1401. Petroleum 1 Peru. Till Voseie- elle Zeitung skrit- vt:e: Förenta staternae petroleutn hotas af en ännu farligare konkurrent ån ltyeelande petruleum, och denna nya konkurrent liar uppstått i södra Amerika. Enligt tillför- litliga berättelser från Peru har man nemligen der gjort nya och mycket betydliga fynd at petroleum. Fören- ta staternas sändebud i Lima rappor- terar till sin regering att ett halft dussin oljebrunnar, fullt lika gifvau- de ruta nto ryktbara källorna i Penn- eylvanion, redan äro i full gång i Peru och att man år i färd mod att an- lägga storartade raffinaderier. En treflig son. Från Meissen i Tyskland sketfves: En hår bosatt familj låter sin son studera i Heidelberg, och don kun- skapstörstande unge mannen söker naturligtvis göra Heidelbergerfatet all ära. Pappa har ofta till sin sto- ra förargelse måst göra djupa grepp i pungeu. Hår om dagen kom frau Heidelberg ett bref med underrattel• se om att sonen dött och med för- frågan huru vida liket skulle sändas hett: eller begrafvete i Heidelberg. Begraftringen skulle kosta inalles 250 mark. Pappa sände genast pen- ningarne och eade att sonen skulle begrarvite i Heidelberg. Åtta dagar senare kom emellertid ett bref från den döde hr studenten, hvari denne full al förtviflen bad om 50 mark för att kunna få den person som upp- gifvit honom vara död och WIE bo- 11)10[6g:ht sig bografningspenniugarne häktad; ejelf loide sonen ännu och bevistade som vanligt med stor flit fördel:nit:tf/arm Fadern förstod det spratt man spelat honom och tyckte. vara sinnad att ytterligare fotteåtta; han året till em eon att denne ha- danotter för honom vore .hade död och begraivene. Brr Stadsfullmäktige hade i lördags ettermiddag ett sam- manträde, som upptog ou tid af något teer än tve. timmar. Från- varande voro herrar Ahlqvist, Sö- derberg och Dahl. Första ärendet på föredragnings- listan rörde sig omkring den jord, som en gång i tiden blitvit använd vid utläggningen af jernvägsgatan. När nämnds gata nemligen skulle komma till stånd hade handlanden Henriksson erbjudit sig att till den- samma 'bitå ett litet jordstycke, tör hvilkot han skulle erhålla i ve- derlag dels en annan jordareal och dels skälig ansedd mellangift, alldenstund herr IL värderat den jord, han ejelf var villig att alträ- ds högre an den, som skulle lem- nu honom i utbyte. Den 16 maj 1&4 hade en komite tillsatta, som skulle förmedla denna transaktion, och till i dag hade denna komitii inkommit med sitt betänkande, hvaruti de af hr H. stipulerade by- tesvilkoren understöddes. Stacue- fullmaktige godkände också kemi- t‘ng förslag, sedan likvit först en liten uddig diskussion tbregått hvarvid oppositionens talan fördes af hrr Söderström na, li., som tyck- te, att herr H. genis kunde byta jemnt eller åtminstone på billigare vilkor. Herr H. å sin sida utveck- lade omständigt de skål, som re- ste sig häremot vid betraktande af jordlotternas olika godhet, ooh slu- tet blef, som nämndes, att korni- töas förslag godkändes. Poliskonstapeln John Edqvist ha- de inkommit till herrar stadsfull- mäktige mod en anhållan att utfå sin lön och beklädnadsorsättning månads- i stället för qvartalsvis. För bifall härtill talade hrr Edman, Rådborg och Ljungberg, och då, in- gen annan af de närvarande hade något deremot, blef Edqvists ansö- kan bifallen. Det sökta tillståndet om månadtlig allöning skulle trä- da i kraft don 1 nästa Juli och va- ra gällande tills vidare. Holsovårdsnämden hade gjort framställning om femtio kronors år- ligt anslag till allöning åt ou "till- syningsman", det vill med andra ord säga, on sundhetspolis. För bifall till denna nya utgift talade hrr Ahlborg, Pehrssou, Rådberg samt ordföranden, hvaremot åtskil- liga andra ledamöter voro af mot- satt åsigt. Sålunda ansågo herrar Frummerin och Söderström, att hel- sovårdsnämdens ledamöter borde alternera mod hvarandra och tur- vis eller distriktsvis handhalva upp- sigten öfver sundhotareglornas ut- terlefnad i gårdar och smygar med flera ställen, under det att hr Kiökemeister hull töre att dessa åligganden borde ingå i den ordi- narie polisens instruktion. Efter en stunds dryftande af frågan bi- fölls ett af herr Petersson framstäldt förslag, att bevilja tills vidare ett förslagsanslag ej öfverstigaudo 60 kronor pr år åt en sundhetspolis, som likväl ej på eget bevåg unge anhängiggöra några åtal utan han- skjuta alla ordningsmål inom sin verksamhotesfer åt helsovårdanam- den. Vid inledning af elektrisk belys- ning i rådhuset hade eltia gled- lampor ansetts erfOrderliga och af- ven blifvit uppsatta, ehuru stads- fullmäktige endast beviljat konces- sion för uppsittandet at sju. För de fyra nytulkomna lamporna skul- le likväl inget arrende erläggas, om endast staden ville ersätta inled- ningskostnaden tur desamma med 62 kr. Denna begäran, som fram- ställts af drätselkammaren, blef af stadsfullmäktige bifallen, sedan ord- föranden varmt förordat densamma. Derofter företogs till behand- ling drataollcammarens utredning och förslag angående försäljning och bortarrendering af åtskilliga staden tillhöriga jordar i grannska- pet af tegelbruket ooh vågöfvor- gången. kAter ett längre menings- utbyte beslöts att en jordlott på ZIOid kappland skulle af drätselkam- maren bortauktioneras, ej under 1,000 kronor, och utan att anbudet behöfde underställas stadsfullmäk- tiges pröfning (ö röster vore tör en dylik pröfniug under det att 9 an- såg° den obehöflig). En andra jord- lott på lom kappland skulle fortfa- rande bortarrenderas på ett år i sonder till dess den kande försäl- jas. En tredje på 6,8 kappland skulle drätselkammaren fl i upp- drag att bortauktionera eller utar- rendera och en tjerde på 1 tornland 9 kappland skalle bortarrenderas på 2U års tid. Till sist förekommo till slutligt godkännande stadens räkenskaper tör förlidet år jomte den derå af- gifna revisionaberåttelsen af her- rar tivenoniue och Theorin. Ha- kenskaperna godkändes och an- svarsfrihet beviljades åt räkenskaps. föraren. En inkommen skrifvelae med för- frågan om kommunen vore villig att bidraga till ollonborrars utro. tanda föredrogs at ordföranden, se- dan alla ordinarie Ärenden voro genomgångna. Detta aktstycke la. des utan diskussion till handlingar. ne sedan upplyst blikvit, att demi skådedjur för närvarande ej grusen i Laholmetrakten. Att justera protokollet i dag hi ordföranden utsågos hrr Simson od Rådberg. dolm. Stoattorteetött airD 2aholml Na- irobi srtflttfhp Ond eåtta tornig bårmatante PreflaårD. koateartimitti- preDiCan Dåtid fl. 11 af tvircbtats %Dams. Eötareftattn. Zin flabillåtareljen- flen i Oubitsmall bar fåjom Iårante ar- mål! fig, blanc) anDre, amanuenten små SerarimerIntarellet1 rnetn cinfra bind %cebrit gömart. golrfroUdtattqatuta aflabei i tie- bag& ;cif) l unD1 foltffollcirareleminarient af bl. a. (Satt flinten från 253artorp i 4)atlauti. Zill nytra tjenftgöring tviö flottast [tallen i Starlefrona ån, båtemånneu wib 16Dra ajaUanD6 tompani 34:0 114 iill?lftram, 115 .telfing ode 116 taget- (tein inhalat för h wilfet ånDamål te .tro beorbrabc alt inthilla fig i .0almitoti tiAbagen Den 17 tetturå. (gtt urfpårab. 3 lörtag6alibile af poliinonftapel (t0qtutjt hitfliten en töa- orifmanbe någoclunDa ineggt flått mana. palett, jons utgat fig fet att mata a- gre roi() afatemten tör De fria fonfterna. 4-Dan hatt unter buena lopp gått ont- hin i buten od) bett om ttibesperlet- lar, tät hindra han erbjöD fig att före fårolga pattellmålningar. Odd båttatel tom toarilware cd>. införpaelatcs till carångeljei i tialintla3, bet ban &inter- gt.t förDar intar lånajterellen. .tin be- fann; tå mata 30 -girige . förre målaren tett ntålarea fatetnteu Eennart f. (sarll- fett, böreig från 36nr8Pind. Bina fougnårattuDier, lom ban börjat GM 21 åra åtbcr, Date Dan på grunt) af metellbil;et måft afbreta, l;warefter ban tommil in på brottetil bana ecb åtjfiUi- ga gånget ;varit i Delo meD råttrritan. ett troligt Dm) föröfmatti natten nit ben f. 1. Stig. ön i närbeten af €5,ighuillunt, i tel alt Der behittliga, tittaren Sanera etatfaci- fon tiUbörtda, laAcitt Da af «inhonett pertoner i grunD förftörba. Ze f. f. pelarve upprydted ocl; te Dyrbara gemen reprOenterante ett tvårDe at omfring 225 from, lonterfturoa ånDa neDifuirt bottnen. fifteribolaget arrcnbcret S. i år Idiom i fjol Den ena bittert af åns fiffa:allen å nålat< plata, q maten: ot ten anbre Dålf ten år får 2eltbe- orl? thlahor ttfpoititiel för bregfifte. Mesta ha thit- fe meD onOttefulit finne fett C:8 mer eller mintre titDråstiga larj,itt, btrilte almen låta, i en mitt men åtminitone, mata hinberietinnta tör Demi; Dragning, hwarf ör k ofta låtit unDfalla fig 'podier ipin ej båDat gott för 6. c handl hitt. almen under Itelåret• lanåtang tid torn ni forte mianal, charm på ett Ma- lne förluflbrinianDe fått ån nu, toib- fånnae Det stall :vada atenD, för kil- iftan- tet han dr föremål från be Det? C. år nurIligen nu mått Dte allt Deltegenbe. 3cte nog meD ten lör- luff, tom Det törltörta materialet met- f ör, — hffet går hon om ålwen ut hån- tema, till tet; tälten Dunatt bliftaa på nytt illa:tf/otta. kom för Palenitit Wik bud( 1 Stplpan it han at alla !fe- len att tönta ej låter. Cnnu, nåt Delta ftriftutil, bet man cj, la mitt tel ha oh bctant, fått jpaning pa De werfltga töröttuarne af Den Maga nattliga bragOett, men, litet :Manin blott, — och tvi åra IdriviitaDe om att bofwarne ej tå lått RON unbilippa tn hitt)» tflettåtning. tiO firtliane lemtOe Char fan man må fäål låga in liten nib pilt; 10 årig pD1 tån 9i9b9 Datt Oår om Dagen mit ett belöf 1 fta- ben. ettan hen 1 tn hanbelibuttt för mobetni bitning gjort några fata upp- fött, tom Dan lergtåltigt förmaraet I ett fnyk, begaf ben fig på Mg km• t" börjare ett:elle:UD Inart fuatera. Dule- lid mita ban babe fin Porta"" meD dkr ej, nita tenu tailabe ffd Inta, att ål seen tenns tåg 1 tavla Stommen ett tigga ulanfer Maten, :Dille ben bod Pe- tat* fig terem, prearför Dia go huns tagtet, ulan att »d till fia nto basis hon tette. 06tito testen bltf Då ben, att Dan qaparglöint sottnionån i boben. ,fan bilat betrör genett .isån- Da Mata, enen för att Pissa ga bära på rnettt, lom löttibU Denim nå- got Neg hitt jaa /täta, la gott ha
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.