Damkappor s trikts. Blodiga strider 1 Albanien. Vid konflikterna mellan arnavter- a• och eerberna rid turkick-serbiska g ransen bar uppmarkeambeten åter dragit. till ds förtidi g a tillstånd, som råda i det europeiska Turkiet isyn- nerhet i Albanien. Allt hvad man på lång e hört ona dervarande förhål- landen ötvertraffas af ett meddelan- de i Pol. Korr. om ett blodbad, vom eg t rum i Hakat) i Maj. Skildringen lyder sålunda: En nästan oerhörd g rym tilldra- g else har nyligen eg t rum; ett starkt albaniskt band öfverföll i förra vec- kan en kristen stad och tvin gade öf- var hälften at invånarna att lema sina hem. De lofvade sina offer fri lejd öiver serbiska gränsen. Flyk- tingarna, omkriug 90 till antalet, dro- g o /stad under araavtiekt beskydd. Då de kommit i närheten af serbi- ska g ränsen, affyradca plötsli gt från ett bakhåll gevarasalfvor emot dem. 15 personer, deribland tre barn och trä q vinnor, dödades, 35 sårades. In- g en albanier skadades. Detta räckte misstankar, som se- dermera ytterlig are bekräftades. De ang ripna albanierna gjorde kort deref- ter g ernanaam sak med ang riparna och plundrade de stackars hemlösa men- niakorna Allt berölvadee dem, qvin- norna blefvo skändade och sedan dö- dade. Endast fyra eller fem und- kommo, och uppnådde serbiska g ran- sen; alla de ötriga anting en dödades eller (öllo i bindarna pi turkiska mi- litaren aom anlände till platsen. Men au bände något obegriplig t. De plundrade och misshandlade, som ånnu voro vid lit, fördes rimligen till fingelset i rtlitrowitza, der man q •arhåller dem under förevändning, att de Unnat utvandra utan tillåtel- se. En så himmelsskriande orättvisa har man icke förr varit vittne till. Liknande bandelser försiggå nästan daglig en — om ån i mindre skala, men turkiska regering en låtsar om ing enting. Louise Michel föreattee i förra veckan på fri fot samtidigt med hertigen af Orleans, men blef ursinnig efver, att det eked- de under hånvienin g till att hon var rotillråknelie, och att hon möjlig en komme att föras till ett dårhus. In- nan hon hamnade fån geleet utfärda- de hon en förklaring till sina me- ningetrånder af följande inuehåll: 'Kara vinner ! Jag har aldrig varit otillräknelig, men ursinnig al harm. Jag har icke förtjenat den skymfen att benådas •f Conetane. Loire a- aarkien ! Louise Michel.. En medarbetare i en fransk tid- ning har besökt den "bieka Louiee" i fllo g elset, kort före hennes fri g if- vande. Vid underråtteleen om, att inrikesministern Conet•ne benådat henne, slog hon, i blindt raseri, sön- der allt i sin cell och hotade taga blyet af 1/o raktaran. 1 detta till- stånd al vildhet och hallucinationer törblef hon i fyra dagar, hvarefter slapphet och lugn intrådde. Louise satt, då journalisten slapp- t.. in till henne. i en stor laderkladd linstol; hennes grå bår föll tofri gt ned på axlarna, kinderna 'oro in- spakna och ögonen feberaktig a och oroliga. 1 koket hade hoa en liten hund, soca ekande så snart hon un- derlåt att smeka honom. PÅ bordet bredvid henne stod en bur med en papegoja. Som oupphörlig t ropa- de: .Constane, den skurken le Vid hennes fötter li g en evart katt. En nihilist hade besökt henne och in- bjudit henne till ett möte om fjor- ton da g ar !ör att protestera mot de ryska aihilisternas arresterin g. •Ar det n ihilist er«, svarade bon, •så kommer jag strax, men andra möten bryr ja g mig icke om.. Hon visade den be- sökande ett manuskript, som skulle vara andra bandet at hennes .me- rnoirer. och utkomma under den un- derli ga titeln .Fyra da g ars halluci- nationer'. Hon påstod att hon varit ursinnig i fyra dag ar, men just då med ovanlig klarhet iakttag it markli- g a baken Journalisten fick det intrycket, att hennes bjerna varit starkt skadad, men att hon nu var på båttriog eva- g en. Den nesfoundiandska fiskeri- konflikten. Den g amla striden om fiskerirät- tig heterna mellan den eng elska ko- lonien Newfoundland och Frankri- ke har plötslig en antagit en akut ka- rskt«. I ötverensetåenmelee med traktaten hade eng elska regerin gen tillåtit kanaks bskrarna att idas hum- omfånget och uppfatta humeneetak- tarier Vid kusten, men häremot ned- lade Newfoundlands folkrepresenta- tion protest i sa energ isk, nästa. hg- (Modellkappor) honkön:n(1 i Vdr- och Sommartyger i många och smakfulla selväl mönster son: fasoner. nu Platsens obestrkiligt största och mest välsorterade lager af DanikapPtyger från de mest billige till riktigt extra fina. Beställningar d alla slags Dam - och Barnkappor utföra* fort, elegant och billigt. ~tång kan ske en hall timma efter nadttagreing och kan, dd sd önskas beställningen blifva färdig samma day. Obs. Samma tiliskärerska som under föregående säsong. Obs. Första klass arbeta och billigaste priser. Laholm den 1 April 1890. Henrik Larson. Ilenriksonska huset vid torget. tandat adroes. "Om eng elska re- g ering en försummar sin plig t, hette det, 'måste kolonien försvara sig sjell. Eng lands öfverenekoentnelee med Frankrike göra oss utmata i alla at- eeendoo beroende af franska regerin- g ens vilje. Detta tillstånd ar out- bårdlig t, och vi fordra dorför, att al- la de företrådearättig heter, som med- 8_0.111 uppbal- g ifvits franemannen,k vak. Newfoundlindarnee upphetsade sin- nesstämning år lått förklarli g, enår fiekeriet ut gör el godt som deras en- da förvårfelcalla. Att England skul- le tanka på att inlåta sig i en allvar/em) konflikt med Frankrike af Fånsyn till kolonisterna nr dock föga troligt. Kabinetten i London och Paris skola eakert taga saken myc• k-et kallblodi g t och undvika livade ofvcriladt steg. De allarmerande rykten, mom upprepade gån ger ut- spridte, harva och& visat 81g i hög g rad efverdrifna eller rent at g ripna ur luften. England liar Kilunda en- dast låtit det vanliga antalet lat krigsfartyg atgå till Newfound- land och alle • icke (litelindt någ ra trupper. Regeringsiitgärder mot spelra- serlet.,1 Paris. Från Paris skrä- vel): Alven regeringen har nu åndt- ligan markt hvad icke officiella Takt. ta gare redan långe observerat, nem- lig en att Paris - befolkningen, deri- bland mest de fattigaste klasserna, g ripits af ett verklig t epelraseri och uppoffrar största delen af sin inkomet åt vad-ag enturerna för rastkapplöp- nin garna, Inrikesministern har an- sett det vara hena pligt ett uppta ga striden mot detta onda. lär Conetane har dorför i ett cirkulär förbjudit dc tallösa a genturer som uppstått öfver allt och tillåter radhållning en endast på kapplöpningeplateerna. Dock lem- nar han samtidig t en bakport öppen, g enom hvilken man kan krin gå hane sträng a förordning . *The bookma- kers« på kapplöpningeplateerna kun- na i staden underhålla inåkt:are som tör deras rakning upptag a vad-order från kunderna. De bittillevarende "agenturerna för det ömsesidig a va- det (pari tnutuel). skola således helt enkelt bådanetter omdöpas till "mak. lera för bookmakers på kapplöpnin gs- platsen", och allt kommer att förbli vid det g amla. En annan punkt i förordningen förbjuder vad om rin- g are belopp ån 5 francs, i slet an- tagandet att arbetare och tjenatfolk, som hittills brukat satsa I å 2 francs, derig enom skola athållas från att spela. Slutligen belä gg as vaden med en hög afgift som skall användas till ålderdoinsföraörjoing för arbetarna. Regerin g ens siteigt ar uppenbarli g en g od, men det Ar icke sannolikt att någontin g k•nenier att inrutas pi den inslag na vågen. Speteleka botad. Pater Mailer, medlem af jesuitkolleg iet i Man g alore i Ostindien, påstår att det lyckats honom att beta flera apeteleka ge- nom användande af grefse Matteis aelektro-homöopatiak a system.. Hon beskrifver sitt estt att g,å till vå ga och alger att kuren skall vara myc- ket billig. Afven i Kalk utta hem- tas en man ha botat spetelek• på samma sått. Författaren Alexandre Dt1121118* yngsta dotter, Gom ar aderton år g ammal, döptes i förra veckan i Pa- ris. Dumme har namn g er) ej låtit uppfostra sina barn i nå g on bestämd religion utan ofverlatit till dem njelf- ve, då de blitvit myndi g e att välja hvilken relig ion de vilja anta ga. Yng sta dottern her valt katolicismen. ir Jerusalem if utan tyda.' ham- la beter det i •Jewisti Cheoniele". Handeln blomstrar, och då snart by g- g andet af jernvigen till kusten bör- jar, kommer den att få innu mera lit. Hushyrorna Are i allmanhet dub- belt så hög a som för tio år sedan. Dervid måste enlig t arabisk sed by- ren erlägg as i förtid för hela den kontrakterade hyresterminen. Utn någon t. ex. hyr ab våning på tre år, måste han, då han flyttar in i vånin- g en, kontant betala hyran för alla tre åren. De i Jerusalem boende ju. darna halva derför slutit sig tillearn- 111505 till bygnadeförenin gar för att vara betrygg ade mot dylika utpress- ningar. llufvudsakligen bygga de sina hus på ett af sir Nloses Monte- flere skänkt tunnyta, och harvid er- hålla de ur en at honom stiftad fond tre fjärdedelar af be ggnadskostna- derna som lån, livarå" de få göra år- lig a utbetalningar. En dyr stad. Det finnes antag- ligen fur nurvitrande intet stilla i verlden der Blot år rå dyrt att lefva som i Johannesborg, den nya guld- rtaden i (hin sydafrikanska republiken Tratlgvaul. I ett bre! från denna stad heter det att hyran for ett litet hus med en våning på 4 rum år 7,000 kr. om Slet. Tilloppet till de nya guldluger ron, Häva upptäckta i stadens når- het hur under senaste tiden varit så starkt att alla lifeförnödenheter stigit till fabalaktiga pris. För en butelj öl betalas 4 kr., för ett skålpund smör 7 kr., för ett skålpund socker 1 kr. o. e. v. Ännu dyrare äro grönsaker. demförelsevis billigast Ar kött, putti kostar 1 kr. ekålpundet. A gg kosta 4 kr. tjoget, och för mjölk habila. 4 kr. kannan. Bagare och kockar äro hår do mest eftersökta personer och kunna få hvilken lön de beg iva. Alla arbetare fia fullt upp att göra och snickare förtjena 250 kr. i veckan. staden år endast 3 år g ammal, men har redan 400 vårdshus. Klimatet år osundr, och det fi ne mer An 70 lakar° i staden. Folk ger ut penningar weil samma låttliet som de fartjena dem, och det 'eget att en praat nyli gen i en kol- lekt fick 10,000 kr. Fågelregn. Under ett våldsamt lekvader i Ceder Rapid', lowe, den 17 Maj nedföll° tusental• flyttfoglar döde på stadens gator. Flera Dal- &you% fog lar, tillhörande andra kli- mat, lan g ades lefvande. Doktor Oharoot, den ryktbare franske nervläkaren , loar nyligen för- lorat ett djur som hatt satte stort varde på. Det var on apa, som hin fått i present af prinsessan at Brasilien till tack för de vrister han rim hennes far under dennes långvariga sjukdom. Apan, som hette Homilie, var myc- ket klok och Iåraktig samt mycket tillgifven sitt egare. Vid den tid då d:r Cearcot väntades hem, skyndade hon att stalla hans toflor vid dörren, så att han genast kunde taga dem på sig; om vintern varenda hon dem föret vid kaminen. Otn doktorn lat vänta I ii sig blot apati sorgsen och tnelan. koliek, men så mycket g ladare bier hon då han andtligen kom. /lon bru- kade sitta på hane arbetsbord, och då en patient kom tog hon pi sig en mycket hög tidlig min, som om bon val förstod bur allvarsamt fallet var. .11111■ 1~ Nabob. Frihandlarne på krigastIg. Frihandelspressen har, som man val litet hvarstadem observerat., al- laredan börjat att röra upp det tall- Politiska vattnet, och isynnerhet ila butTudetadeorgaaen antagit en allt mera utmanande hållning. Från det hållet har man också ingen fred att vänta, ty frihandlarna hat- va nyligen öppet tillkånnagifvit att "striden m åste fortsättas". Deraa hämdkausla — jat hvad skall man tyokes vaka annars kalla det/ beständigt; sina "förlorade provin. ser" kunna de aldrig glömma, och do der fatala 11 kronor ÖS öre, som en gång i verlden spelade dem ett så fult spratt, föra do på tungan bittida och sent., naturligtvis endast i den vällotliga afsigten att vara försmädliga. Hvad som i närva- rande stund i synnerhet förbittrar deras jordiska tillvaro är, som man Väl lätt kan förstå, det tullvänliga riksdagspartiets tilltag att utse sitt nioinaunaråd till centralkonlite "att särskildt uuder sommarens valrö- relse utgöra ett föreningsband för de tullskyddsvänliga sträfvandena." Det sor verkligen ut som om fri- handlarna vore på väg att förlora tron på sin egen sak, alldenstund do vid on sådan underrättelse kun- na bli i så hög grad altererade. Emot den nämnda centralkomitt5n, som ju icke annat innebär än att skyddsvitunerna icke änina låta all- deles öfverrumpla sig af sina oför- sonliga motståndare, ställe man den bekanta "Föreningen mot lifsme- delstullar" mod dess likaledes väl- bekanta publikation, "Frihandels- korrespondens", som gratis förser meningsfränderna inom pressen med bohöflig och lämplig ammuni- tion — och man skall snart finna, livar agitationen varit och är most verksam. Ur don nämnda frihan- delspublikationon, som — troligt- vis 1 misshugg eller kanske också af någon annan orsak -- älven blif- vit tillsänd Laholms Tidning, vilja vi, för att styrka våra här ofvau framhafda påståenden, endast an- föra följande stilprof, som alldeles tillräckligt talar för sig sjelft. '1 hvarje valkrets böra frihand- larne — så börjar en artikel — nu ofördröjligen vidtaga mått och steg för att under den stundande val- kampanjen bekämpa den protek- tionistiska agitationen. Man får icke glömma, att ehuru tullvänner- nit under den nu afslutade valpe- rioden så betydligt ökat våra skat- tebördor och fördyrat våra existens- vilkor, så anse de sig ännu endast stå vid början af sitt verk. Det är derför på hög tid, att frihandlarna söka sätta en damm för denna agi- tation, som eljest ovilkorligen skul- le under den kommande riksdags- perioden öfverlemna landet åt det besinningslösaste parti förtryc k." Det anförda må vara nog. Man ser deraf, livad man har att vänta, och man behöfver icke vara särde- les invigd i sakerna för att förstå, att mycket kommer att bero på å- rets riksdagsmannaval, och att val- rörelsens lämpliga skötande dorför är on angelagenhet af allra atörsta vigt. Går man till verket sorglös och underskattande betydelsen af do ansträngningar, som komma att g öras från den motsatta sidan, då är det att befara, att man skall få en ledsam lexa. Man skalle har- vid kunna göra anmärkning pk, att man icke begagnar sig af de mån- g as intresse för den sak, kvar, fram- anda eller fall dock sista hand ror på deras deltagande. Man försummar att satta i gång och bru- ka do krafter, som valmännees ska- ror förfoga öteer och kunna bruka redan på ett förberedande stadium, och man tror att allt år val lie- staldt blott den ledande korriten har klart för Mg hvad den vill och står i oafbruten förbindelse med intresserade meningsfränder i oli- ka delar af landet. Men i år rac- kar det allo icke med en så tonisk agitation som eljest. Man måste taga exempel af motsidan och med alla lofliga medel arbeta på att vinna nya anhängare och att entusiasmera dem man redan har. Detta går kvarken genom enskilda bearbetningar eller genom tidnings- artiklar och broschyrer, oaktadt na- turligtvis åtskilligt kan uträttas m ed do medlen också, utan man måste taga sin tillflykt till det offentli- g en talade ordet och dels hålla möten, der man mönstrar upplyser och eldar sina egna, dels ' vara be. redd på att genom slagfirdiga ta- lare gendrifva origtiga påståenden, med hvilka motståndarnu enligt g ammal vana nog detta år liksom så ofta förut torde söka att "fånga själar", do minst omdömesgilles, på tr e möten, med hvilka de antagli- g en skola uppagitera hela landet, både stetter och landsbyg d. Det lefvande ordet, argumenteringe n från talareatolen, har en kraft, som icke kan ersattas genom något an- nat medel, och det tränger så lett till många. som icke gerna läsa och som icke alltid fatta hvad de läsa. Nya landtrnannapartiets nioman- narid, som fått förtroendet att ver- ka för valens utfallande i den rigt- ning, som partiet anser önskligt, g ör säkert klokt uti att i tid taga 1 anspråk och ordna alla de krafter, som kunna finnas tillgänglig a för den goda sakens befrämjande. En sådan valledning, som håller mång- den i okunnig het om hvad som försiggår, duger icke, och det går heller icke an att arrangera möten först i sista stund for syns akulL Man måste slå motståndarn° med deras egna vapen. Ilvarför skall man låta blott dem inhösta förde- lar genom begagnande at den fer- sanilingsfrihet vi faktiskt ega : . "Skyddsvännerua bry sig icke ten oss; de äro för förnäma att låta oss vara med", så resonnera många, som knappast harva några färdiga åsigter, men som, ifall de hatvy rösträtt och begagna don, så lätt låta sitt votum påverkas af livad de hörde på senaste möte de be- vistade. Stontraftemötet bårftåtea i Uttgår teer in ert at dl tclltal vrefltibin, alla tiubhantt tabclnt6 rynkan nieb trn- bantag af f a troberten tirtv<11 i 23.ittaD, bmilten war intiutrn lom gått. bin cd) Skilbifft0 Pfic- 2rrarrtA, rot meto inga ikirwnranbr, bumtlitnet Uringe Mivintom i..")ftra Sta m babe bwartera ttrd reprefentatiter. Sten!ettn• len öppnated met rcetrattemötellatetitan, tom bitia i fiatelle Ma of forreberten elberg c betviftatce, rabatt tet war Urfrnbag, of ett manlig t ftort antal å- hörare. Utter affjunaantet af plata» 211 famt 141 te. 11 tnibtog g ena(' hel'. Iva puttra:i, ient infetta met be för tiflfållet tvål lånipate ingått georDen ur 3obe 23ofe 7 rap.: ignitte ide tuenni- ifatt °Uti!) rara i flriD på lorder, cdo branta Da gar åro tåtom en ta gatarls". ;]limen terter, lom mar benhat ur Qbrr. mall 12 rap., tamt tel tunt tag na sita- art för Ituntent betratteller: «T en fanur, lom ef; lörda g> åt", sof mig bassten, att mår nutiba tetta tortfaranbe fattar fin uppgift fon: en "fltibanten glan. ich om Denna lenpunft nå gonfia tve- rit beråttigab, få tstbe Det redligen ma- ta juft i måra Da gar, tå få många Ni- pig a mening ar bivar på fitt bal fora g öra fig galanbe. Mötet. förb4nblingar. fem ide tåla° någonting af tvibarc ollmånt intteefe, fettgingo mnber loppet af efttrmitta gen. !Nerfalla toailanbe bintarrfore- kiti n fttittrati ning. Zill t oblat. från ElbInge: 93tellerfta tabut). billötarditening babe fifllibne lörbag fitt tötäts dream- mantråte i efintabe ffolbul. Illeb an- letning of mötet babe flolbotnen begå- tt§ fmadat Heltalen meD blommor cel) g rönt, edi låto åtjliUiga gån g er böra fi- nn madra tOttr mit te långa, lom te inniterli gen mål ull8rte. fil htffutnionlåtnne trådtel af ffol- lånte V. 5). 52‘3alte:4n U gglarp, *.turu biftåtaten i li■ tlbillante till bitlig a ut- g ifter ånbå fial funna få tå flor infinna lom möjligt al bina'. tålem raider hårrör upprnilbell 'bluffat) ed) raid i tårfiglig htt ett pipa filf a bel teis allt, lent mit) hittat Pliet fas firtfoat- ma, bizarjeinte bilian eta ånaameilant- bibonin g ar böra anthiaball, Orrar- till tunba balmfapan t v anertigen tvål tgm fig." Worrgren i Vintabe erollårarc böll Utefter ett inireffaut och Iåreritt Utdrag altrev. "asin P:tuffen blif biffatate Ep bara bart lotom lbiban bor fig åt". VernaDer framb604, att man sil ibiatoplati böt nåtla tåbana finta, Der tiUrådliet bibete tinade belft i såt- tan beten af ljun gfilt, att Mag :t en tillan till bins mab« Imåtmtittea 13141 bil:kulhål:lena ner- fem annat., att ide Une för nigit an på Ina- ta .4 balle
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.