to vhe, btraraf cn finita år gcncralten- iiii, tana tninistros pldnipotentiairee, lira niinifturebbenter, nt mit lita sicncraltoniul, nio legationer at el legationefefreterart (en brogatan inberåt- n io, titt militåraftacVer och attad:cr, aarienspretifant, 123 generalfonlu- en ic ter ed; kunder, 4S feniutatiefreterare te. ritt fontuier, 622 etriga vice fon- tontori- iater tamt fura tanellficr c fler. galentern innebålet beriernte atfTini- k a mettelanten, lom för aUmånbeten l i to at ger prattia betntelle, taietn bc- gibingarnel attester i be elda tiden- ol m bulnautflaberna, uppgift på itxtrennommelfer mellan 'Smetigt-glor- it t främmante flinta, °Mulatt un- Ht aren 1815 -- 1S90, retogörelle fi3r u afgiltcr, fem mara tcn(ulcz cia att whata af flrettga ed> unga fartsg, erectitionotaTe mit ftrenfra och norga ttalulat odo vice tonlulat ni. in. lltlänbg orbtnaförltining. Drott- ningen a!-2panicn bal tilltclat unber- liitnanttn i Bortifirationen 3. 03, ,j;), Croforte rittartcdrict af ipatifta Isa- bella fathullen orten ncb bar f. ma tiU lit hemåtta officer att mottaga och håra nåt:tuta °riten. stnefurficai filfintrtanna.4)em - raan;eiaten 3oban Occgliat i .tettinty- ra, ZsLicfcbo kelen, 5eftmanlatet, eget en pryl:dig filfrotttanaa af biftorigt roar- b, i tet Unna, enligt å !annan !bre. leartanbc ingription. rata af tett namn• fumligt lurfurften 3oban 75tebrif af Sannan jani bår årtalet 1536 ed) ',gedigen bitförrå af någon af ett- eiårria friget8 Deltagare, eget en bel iniftcrliga afbiltningar, föreft.i2ante binDeller. ?tutt flottigt wifingattig till bet gamla tkionbtair. fre lada unga fin- betr Dtto terna !tån 3t.irl-hinni 'Sjögren och 7;rettif utlett '20 år gjelltn, af bwilfa aUa r4 ingen filta fan roffa, östra i tema Dagar på eitiltlt befann fi.sretaAit en fotaningåteia till tet inte af lugn Stela- bitå tör att i bog inre, förut efanDa rOcr minbro unterföfta tratta aultålla geoarafirta, botzniga ccb entotnolegiffa fyllningar natur loppet af felmaten ed; Ofint. 2.13ittbtrcg qtninlig turig. 231aut rtatitt lem tutt rna:anno .- 10(fbcf-m13 * tåg anlåntc till 5.:lInåa befann fig ect• få en mib Mun 23ennett (bin 51,3a0b- ingtoa i norra :'!merits, beråttar gamen, jeni mar n fIngante" turcfponbent till ten i gatt grantiike thlif ornien utfommardit [tota tin n in- gin The PUCitiC, 1123Z ide måttig något mat ipråt ån tageltia, mcn katt ide befle reittete under ten nårmaft föregå- r:te tiben, eller från december månat Rtlitet år, utan fållffap genonireft 'Per- fint, 2tgien, Pdeftina ocb Qgmatentanit nu på tvåren b eiöft be flefla tureptifia lanb och termits bår och tet i fin fli33- bol aftecfnat vyer ed; forentål tont mate bua angåente. Ten !Wie platå ber ben nu ,irrsate bmila ut loar Dflerjunt, bwarcft bon tient Witt ett par Dagar. Ztrifr.in hunner tårfen att fertòittag till Z.ront- bient ed; letalt wibare tifl 9torbtap, ber b:n beråfnate mua framme till mil,- lenmarett. ettan tåntte bon öfwer Qcilast månby åter till Pitt bens för iQ en mebrelanbe, meb Lian tib. biritten ben funbe mebbela fig något tå titt metetörtiål, ultrtche bon fin förtjus, nina öliver mitiontinarfoltne fant) rett bet tifleiöteegåente bon få tvål i elod- belm, ber ben ediå höjt några bågar, irm ettett under referne inom eiveti A t rönt af alla meb betitta ben fonimil i bet öring. grin ffitockbohn. "Sveriges A lltniinna Upplysnings- byrå. "Från Stockholm ekrifver sig- naturen K. R.: Ilår i hufvudetaden finnes on slaga ins råttning, som bår ofvanetående :nån; den ekall vara nyoket hemlighetsfull. Föreståndaren år en lirare vid ett af vara privat inr&ttade handeleinstitut; mannen Ar på samma gång inkasse- rare, och kommer 'Mede. i att stöta Dammars med dels dålige, dela omöjliga betalare. Nlvål, herr inkasseraren hittade på att begagna liven denna ogynaml.et till min fördel. I samråd med andra inknemerare gana vises fordringsegare låter han hvarje månad tes eka en "rapport", der icke-betalares, inse och quinnor, namn stå anförda; okulde- summan angilves — och så får gul- denåren mig en liten karakteristik på köpet. Deri består supplyaningenut hvilken„ som man finner, Ar af helt annat sky An livad det ordet egent- ligen Ir?nebar. På arapporten« kan i all tysthet a- boneran; 18 kr. pr år. Det inA er- inrar, att galdenårerna ej äro ute- slutande stockholmare; Vyer. lands- °rubor få det nöjet att komma in. En sådan 'rapports Ar olle pikant, alrlöiande mörka sidor; ofta er den etrefibart hfiorynelös. Som t. ex nar den offentliggör en fattig tvattetskas och en inuti futtigare sömmerskas namn, derför att de ej kunna utlåg- ga hyrun. Luritaxerier tråfier mcn på. Så t. ex. från en "båttre" cigarrbutik vid en al våra ansedda gator. Föreställ. derdea var en ung (pinna, som at flera cigarrlabriltörer erhöll kredit. Når hon vägrade att betala och der- för biet in,Clind företedde hon prest- betyg, hvaral framgick, att hon vitt omyndig; &snittr] upplyste hon, att bon ej varit egarinnn, blott bitrude i af:faren. lireditoreinn fingo ingen- ting, elval inventurier som luger till- hörde en förmögen handlande talk- stader.. Kostligt, för att ej tinga muntert, år en skuld, eon, en kyrkoherde ver några af Nlålaröarne s vii var uti. lian ur kand nom författare af krist- liga uppbyggelseskrifter. Och kan omöjligen förmås att batat& resteran- de 17 kr. för klåder : Två systrar med kAndt namn, vira sig som verkliga åfventyrerikor; den ena ar spriklårarinna, den andral. d. handeleidkerska. De flytta från du ena 8tålle lin det andra — nAstan livar. je månad — och göra öiver allt fler- faldiga skulder; genom dc plötsliga tlyttningarne och hvarjehanda svep- skal undandraga do sig hvarje slags betalning. Ilusvårdar, tnatvaruhand- lare, sömmerskor en. fl. ha genom dessa systrar tillskyndat', kånnbara förluster. För ett par år Nedan al- Blöt den ena syetern lötiöreköp med — 160 — kyssen gafs och togs med en kyla som påminde om tivartnor och måg. på eftermiddagen begaf sig don unga frun till Schu i zea vildthandel. Förvånad hiilsado köpmannen den sidsynta kunden. är det ni sjelf, fru apotekerska! Mycken ara för mig, mycken ära, komplitnenterado don språk- samme affärsmannen. llvnrnied kan jag stå till tionu? Jag skulle vilja köpa on hare, gado fru Nau- mann, mon icke för mager. Jag vet, jag vet! sade Sehulze. Frun har väl _ trimmande om aöndag? Nej, yletet icke; hvarför tror ni det? Efter som frun behöfver två harar. Var så Pet ea ;1 den här! Det är ©n fet baddare. — Två! ... Jag vill blott ha en. — Mycket rätt, men apotekarens springgosse uerntacle ju on hare hon mig i onsdags. Ahl utropade don öfverraskande frun. Vildthandlaren hörde ej detta utan fortfor att Prata: — livad tyckte frun om rapphänsen i förra voc- • n? Var det icke ett par präktiga foglat? Frun Dur alltid vända sig till mig, jag lemmar alltid bästa vara. Detgläder mig att frun i dag kommit sjelf. alen jag kan ju genua sända hem varorna till frun, jag vet ju bosked hvarannan onsdag • • • — Nej, nej, det 6ebörs icke, afbröt fru N., jag 'Ill endast bedja er 'teka den här baren och sända nin bror, en student, å en i damm eivinliga vagabondera onsetindigheter betydande •unima. En öf vet-mattare, och dertill en kand sådan, lyckades att på kredit från en fabrikant i Hamburg erhålla — ett parti cigarrer till ett vårda af 657 rik-mar k. Det biet snart bekant att herr öfveraåttaren ingentibg cgde; han har tills dato ej erlagt ett öre. Naturligtvis har ban försålt det be- tydliga cigerrp'trtiet och behållit Flera andra exetupel skulle kunna anföras; men det anförda må vara nog. Orannlanben. Kristiania Tivoli firar denna vecka med stora festligheter sitt 200- åriga jubileum. Af dess vexlande öden må namna, att det år 1849 Uwe. af svensken Sandelin, som år ISJ4 åter sålde det till svensken Revor hvilken år 1870 kunde vanda till' linka till Sverige med en förmö- genhet. Bland senare eget° tnår- kes Etuit Tivander. Vid jubileumsresten lår hvarje be- möt:ende ou liten vacker bronsmedalj till minne af testen. På scenen kom- mer Tivulie historia att frarngtållas i tablåer. Notabla turister i Norge. Till Bergen Ottans i notnentir åtskilliga notnbileeter, deribland storhertigen af Oldenburg på egen yackt. Baron Rotsehild söker derstAdes ett lartyg till en månads fård långs kusten. Retad hvalfisk. Från Tromsö i Norge borattar, att en livaltidr, 80/13 i fredags anrköts från en :tf Sven Foynt, teknuta ångare, i vredesmod rusade mot båten, i livar& sida det p årade jattedjuret stötte hål, på att ångaren sjönk på platsen. llesåttnin- gen iåddades. Till den tredje internationella alkoholkongressen, som hålles i September i Kristiania, ha redan fle- re utlAndingar anmAlt sig. Sårskildt namna 13. W. Rithardeeon, framstå- ende engelsk !åkare; R. W. Böhmen, direktör för statistiska centralbyrån i Sacheen; A. Forell, professor i Zfi- rich, och doktor Baucleroy, professor i Bruxelles. Svenskt tjenatefolk i Danmark. En Köpenhatnnetidning för den 14 d:s berAttar: En ung svensk tjerateflioka med ett litet spade barn på armen korn i söndag. gående framåt Enghavevejen. För ett par dagar sedan hade hon kommit ut från förlosaningunntalten med sina tvillingar och nu sökte hon efter en familj, der hon hade lo,it att bon kunde få inackordera 011111 barn, men hon kände byarken namn eller adress. Man rådde henne att vinda sig till ett barnhem. Och nu började hon en sorglig vandring från barnhem till barnhem» från den ena gatan till den andra. Ofver allt blef hon afviead. 1)å hon kom till barnhemmet i Hel- genens gade var det mörkt. Hon var alldeles förtriflad; hon kande ingen och vige ej kvart hon skulle gå. Men portvakten hed henne komma igen .ntl.ta dag mellan kl. 1 och 3. Don olyckliga begef sig åter i vag med sinn barn, brant •et man anats icke — efter fem dagars förlopp. lion Ar från detta ögonblick spårlöst försvunnen. Möjligen har hon i ein fnrt•iflan gjort slut på sitt och br- utits lit, sagor tiduiugeu. Studentexamens afskaffande ville det nysa i Helaingfors samlade ekoltnötet. « Resolutionen baron' an- togs med 102 röster mot 72, brilk• senare •fgåfvoe för studentexamens bibehållande men i åndrad och tids- enligare form. Majoriteten ansåg, att studentexa- men, sådan den nu Sr. alldeles för- felad. sin uppgift och att, då alla reforwforeök stadige misslyckats, det vore biet att alldeles borttaga den. Studentexamen eker nu i Vinland icke vid låroverken, utan sinom hos oss förr var fallet, vid universitetet, och univeraitetalarårnee sått att sköta pirål den muntliga som den skriftli- ga pröfningen bar ofta förut varit föremål för ogillande. i:Ettrighet, Ovalen, bönas. arons ebbeeltram, timmermos j‹. R. Valpen, tobbargoGare. e. i. Ittarrefea. blidare. Reservardelningen. i:are Roemastare Wr. tt. Ightbrra. Netolgebr. 2:dre kötm4sett•re: 13. eöttrbcrg, flark:darr. Nash ap: /1' B . /amok murare. Panflen Ko. 9/11e 'kalott, beetbitatt.- tI. Q. Yager, octerinar. 91il• Conflon banbl. xh. 91orbflebt, Dofterbebitår. 3s kan Vutatirrg, kinan. 3oka tletterinea, macre. 3. tt. Bergman. Ithelaubee, tai!iffare. aletiontertt, aatienitinfoeftor. Yinaörem, flatisnotothtlart. ggnetl, ftationebeNtlarr. Q. Cfrartivarl, Patte:Wort. Va. 9111•10å, 1:0. tuptifteternefee,C:o. Cluflof rainbeep, bre Callenberg, tiannilbedn;. ' Vatteniangningen. 1:ote Rofmetsdare• Qui). Masan, pantlfatatorr. ?Are Rotmdstare: Otit; %frnnbAd, bettredare. Laholms Br(iwIleår. (got;'. ft 11.J 6:,) Sprutan 1:ate Ro:mästare. Berb. tanefon, apoidare. *dre liotmästare: 3. V. Vietnam, trebnctfort. 1:sde Strålförare: 91. Q. gulrean t:, 1. b. 4,31;24a:ter, k.dre Strålförure: 9t. 2iubberg, bothållare. llubeeIton, f. b. tijoate. 3atifle Vetehon. fromatare. Q. kommorgrrn, tganbffinafare. 91. (lebioroiloa, målare. 304. Cobje.ruclon. b:o Cb. Xablbeig, Inteb. 91110 3Onflou, enbett:fart en). 2. 3obanoton, aebctOrael. gets Y. rine, eran. %tir. 3a1. tate». målare, eurtaj 3ottansion, obetalat'. 9lubolf etocnoton, flomatart. )t. 91. Orren, magnmatare. Vare 24tbor Vatrton, trufmarare. Sprutan ,M 4. Rolindstare: `finin $ntmrnrnn , 4-;otellfottftånbore. Streilförures V. Q. 3,n4loa, hua. Mans/die 91. Il. Zalawift, ffrabbare. 'Vettriefon, b:o edvenolon, 9L 911b. Stollberg, haubelditrabe. tet Ymbberg, bro R. Vutbftröm, urmafare. 91Ifr. Vulibaren, tarelungornalatt. Vagotio gritofon Qbroarb emenoton, repflagare. ?ert 41nbeiffon, borhållate. agat Viatvie Varefoa. målare. Rattis 91i1ofon, fabeluiotote. '. 'Vallon, flomotart. liergnincanklelningeu. lsde holma/darr: 9tabberg, totbanbl. 2 dre Rot:nästar« C. Q ZoClberg, banbL Ailawsiap: 91. 2:mbblab, trAbgårboutaftotc. 92. filtberg b:o H. Telt:norr, qmatabblatc. tengt .Vanefon, murare. 3oban Ähruan Vtriboolft, ftrabbart. . 2 inberiton, Intdare. e. Rtefecnetrtet, betel. — 147 — — Mon kära barn! >särskilda skäl?' Jag vill ba- ra skydda dig ' för en oangenäm förlust, jag tänker ... Fru Neiman lemnade ej mannens återtåg obe- gagnadt. Hon mg() sig häftigt med alla tecken till stor vrede och förklarade mod hög röst: — Och jag tror att jag får i mina köksangelä- genheter handla som jag vill, och de; med nog! Med dessa ord rusade hon ur rummet. — Alltid den gamla historien! mumlade busfadern för sig ajelf. Med qvinnogriller kommer man ingen viig. lim, km . , . jag måste dock jaga dem nr hufve- det på henne. Om någon person som tillhör jagt- klubben går förbi bär och får so baren i fönstret och saken kommer före i honnos närvaro och man bör- jar tala om min fördömda otur, då . .. nej, nej ... det går inte an. lir Naumann vandrade i djupa tankar upp och ned i rummet, men så klarnade småningom hans drag, och slutligen utbredde sig öfver det nyss så bekym- rade aneigtet on solig glans af innerligaste glädje. lian viste att den unga frun. förstämning efter gammal vana snart skulle gå öfver. Mon följande morgon, just då mannen gått at på sin vanliga pro- menad, bleknade fridens stimma under det Naumann- ska taket å nyo, och denna gång skulle de svarta moln som täckte henne ej så snart å nye skingras. Frun hade knappast em timme varit sysselsatt med att lösa morgontoalettens svåra problem, då ko- kerskan Wilhelmina störtade in till henne ander de tydligaste tecken till förskräckelse och ropade: 3:die holm aJiare: 91. J. 91tliton, baublanbe. 4:de Itotmdatare: Z. r. Ibtlin. 1. b. torat,!, „ /Kora di. Mus 'Marlon, brottgarfroatc. eurt. Viunpqmirt. korp 5rummerin, Zgabtabittåor. 9lia enyearfon. eten narr grummerin. 3oban ejelm. 12mil 3önlfon ner alef 36fleforo. eirnbt ieraptrioa (bas Bengt Varart b e.) ;lobon Daffrthetg. Sanne 3obansiou, rafeteignomafore. 3oboution (bol Ottåbbaer Jobanston). Ubirtti 'Vriejon non (tomatart Verba). elef 30banslott, taftradetirtre. 3oban 3attelon. %rit; Virthbetg, bottbrinblträhr. 910 91t1ofon, trabgarbobtOng. Zborrteli i3runinicria. eltreb magnmafare. , ' 2tojelb tluntiOm19. John Cingeen, tarelugnlenatore. A-;,<ernati Cromberg. (SNO. Caoletbeeg. e. 3ultu• tengtoton. Jaet uraning `Vetteetton. Vad 3oban kruta (Indelad. Qwil Vaeffon. målare. 3obau Göran:too, målare. Qat Melon. tspare. grens tlagrra. (Boett.) Om ;dit möjligt (0.1h åt,kiWgt annat). Gode minne. I den gamla verå- dens historia isade man många exem- pel på ett oerhördt minne, som blott enstaka fall ytterligare förnarktea genom mnemonisk (minnes-) konst. Persernas stolte konung Xerxre kun- de namna hundratusental minins sol- dater vid namn. Detsamma berattas oro Scipio Atriumets och om kejsar Nedramla. Når don berömde tala- ren llortensiue bada bevistat en stor auktion, kunde han ur minnet upp- gifva alla de försålda sakerna femte de motsvarande prisen och inreparne. Cineas, konung Pyrrhus sladebud, visste dagen efter sin ankomst till Rom namnen på alla senatorerna och många andres borgare. Filosofen Seneca beråttar, att han som yng- ling var i stånd att uppropa 3000 ord i den honom förekom ordningen. Den tappre filtherren Drueua kunde iliaden och edyserin utantill. Det- samma beråttar historikern Silket om Deinosthenea. Simonidee, som man på grund af hans goda minne trodde vara minneskonetene uppfin- nare, lir ännu i sitt åttionde tonade. år halva i minne ötvertraffat alla si- na samtida. Ett nytt medel mot svartsjuka har en ung fru i Aleergrund i 'ryck- land anvendt. Då hennes man °uppe härligt plågade henne med lika kran• kande som grundlönn misstankar och anklagelser, visste hon till sist ingen annan utsåg att visa honom orimlig- heten i hal» svartsjuka, An att hon stunde honom för arekrAnkning. Först 'eda■ henne. oskuld under de förhör sota följde blef till fullo bevi- end, återtog hon sin anklagelse. Man- nen förklarade sig grundligt botad genom den lika ovanliga som vål- förtjenta karen. Besättningen på ett såg eo gång en komet o t fde g öfverraskad och orolig. Båtsmannen utsågo en deputation som skulle fråga e n sfen hvad han Lankes om :taken. Den nAretade sig honom och made: — Vi skulle be att fråga herr kommendörkapten em en sak! — God% gossar, bred år det om? — Jo, vi villa fråga om den der tingesten der uppe? — Inne. jag svarar si eggen mig faret hvad i tron om «trea? — herr kommendörkapten, vi ha talat om asken och tro att det år en nejen» som sprungit kok.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.