Damkappor banbet ed; 1:bg:14:5 1 na:urt. ret tr ial:rttiatellt 77.3,46 Det ana rötettAntansal ifall enligt nu hemkomna i Vcir- och Sommartyger i många och smak fulla såväl mönster binåringar, frogebuibaliaingen Joan h. Koleraryktea. komma nu från mycket olika håll. Från Madrid ioberattas att !takacne i Valencia halva 1 de Okas uttöm- ningar ko:mistel-at tillvaron af dok- tor Kocha kolerabacill, så att sjuk- domen verkligen år kolera. Koneulerna be tillandt sina resp. regeringar meddelande hörom. Det andra ryktet för:nålar, att 'ko- leraliknande" sjukdomsfall med död- lig utgång nyligen ha upptradt i Pu- ebla-de Regat i spanska Amerika, Ett tredje rykte vill veta, att ko- lerafall förekommit i Turkeetan. huf- vudatad Taschkend, som au tillhör Ryssland. Frankrike och Dahomey. Petit Journal meddelar ett bref från Dabomey till ett handelshus i Mar- *cilie, i hvilken ekrifeelse uppgitves att det uppstått en allvarlig oenighet mellan de civila och &ticka myn- digheterna och att det dessutom rå- der split mellan marinen och landt- trupperna. Marinen fordrar nemligen att hafta högsta ledningen af expe- ditionen och vill dessutom endast med det inringt nödvindiga bidraga till understöd af de militära opera- tionerna. Det meddelas vidare att Dahomeye stridskrafter ko vida be- tydligare an man förut antagit och att det från fransk sida erfordras minst 20,000 soldater, i fall kriget skall föras med någon utsigt till ett lyckligt resultat. (Modellkappor) som faconer. Platsens obestridligt största och mest vIllsorterade lager a f Damkapptyger från de mest billige till riktigt extra fina. Bestallningar d alla slags Dam - och Barnkappor utföra.: fort, elegant och billigt. PrOfning kan ske en half timma efter måttagning och kan, då så önskas beställningen blifva färdig samma dag. En dödfödd hertig. Arbetareskyddet i Europa. Från Schweiz meddelas att för- bundsrådets bylta bok i anledning af arbetarekonferensen i Berlin nu har utkonimir. Deo innehåller 287 sidor. Föret orent:mosa de schweiziska atrif: 'randens på det internationella skyd- det. område år 1831 samt 1889-90; derefter omtalas underbandlingarna med Tyskland samt Berlinkonferen- sen. De delegerade egna den tyska regeringen och apecielt kejsar Wil- helm stort ark:hma:ide. För Girigt anse de att åtskilliga af de resolu- tioner som antages på kongressen nog kunde ha blifyit bottre om man haft mera tid till sin disposition. Sir Moses Montefloren memo- arer ha nyligen utkommit i Lori- don. De omfatta tiden från 1812- )883 och innehålla många intressan- ta, hittills obekanta fakta om den ryktbare filantropen, lif och verksam- het. Den blir:rands millionåren började sin bana som bodbeejent i en han- delsbod i London, men redan då var det bane grundats att hvarje dag skinka de fattiga något, och hans valspråk var: "Arbe t a ejelf al inringt du kan för at låtts andras lott !" Då ban senare genom sitt åkte:34.p blif- vit delegare i firman Rothschild var ban en af de företa som sysselsatte sig med Panamanåseta genomskaran- de och derjemte tog han vi elcePro del i anlaggandet af Suezkanalen. I Je- rusalem ville han köpa en tomt för att uppföra ett sjukhus. Han var den förste engeleman som af turkiska re- *ringen erhöll tillåtelse att köpa o rd i Palestina. Då han frågade ittie Sobeik om priset på tomten svarade denne: "Du år min vin och broder — tag tomten 1 Jag har fått bogen som arr af mina förfader, och jag skalle ej vilja öfverlåta honons åt någon sessa för sa aldrig all stor emma, teteg du skall tå honom för hatets. &nare bastards bad dock 1,000 kr. — som minoe — och fick dem natarligtvia atm. fiveeileot förfina mara att i faga em Nötter foin angå lantobrit tet so etb (Tet tillbeabagå webetbaraase aitpoithe, ter meb frit:nattliga napivaninge r g et. if u tlåtsuDe ° ste r f ort tåakt n seet i::tal ör : ringars frilenjanbe erforberliga, unge bol t. act ditt webetlyåranDe aipstiost ta traeuffållning. 2thatttÖtttei ba k" helt af buthållaisititillifopea od) $ - 71; at laabtbratiflpttifea. De förra nås oltatlä— eblettbrilfu n 030fernd n(får n o b u a rbl u h t:: Obs. Samma tillsklirerska som under föregående säsong. trik n% be Obs. Första klass arbete och billigaste priser. små år, måljtr fjelf orDloranbc ocb jans. manträber i etodholm ben 5 Dirober btuati: år. eantrnantråDet matar argt 10 Dagar. /finten urtima mitt Isa Laholm den 1 April 1890. Henrik Larson. och öfverlemnade genom testamente större delen af sin förmögenhet till den allmant kande, berömde baptist- predikanten C. II, Spurgeon i Lon- don. Men då denne genom efter-1 forskningar fått reda pi, att den af- lidna hade flere fattiga -slagtingar, lat han utdela hela arfvet bland dessa. Ilvarför den svenske arbetaren bör vara skyddsvän. Dessa rader äro endast afsedda för de arbetare, som känna sig som svenskar och fortfarande sätta vär- de på sitt, fädernesland och vilja tillhöra det svenska sammhället samt föredraga att, om möjligt, fin- na sitt uppehälle hemma eller, om nödvändigheten tvingar dem för en tid eller tör alltid ut till främman- de land, dock städse hysa kärlek och intresse rör sin fosterjord och der qvarlemnade stamförvandter. Till dom åter, som sakna känsla för fosterlandet, som tro sig finna lyckan hvarhelst, de ernå sin till- fälliga utkomst, till dem vända vi oss ej. De taga ej intryck af an- nat än den hårda nödvandigheten, kanhända ofta följd af bitter ånger. Sveriges lycka och välgång må der- för vara målet för allas vår sträfvan. Och vi älska tro, att flertalet af Sveriges arbetare ännu hyllar des- sa åsigter. Med Sverige förstå vi då i det- ta fall, icke blott Sveriges mark, utan äfven dess folk, som fostras derpå, med våra minnen, vårt språk, vårt samhällsskick, våra seder och bruk, vårt folks begåfning, uppfin- ningsförmåga, härdighet, bildning och nedärfda frihetskänsla, med ett ord allt som gör att vi till skilnad från andra äro svenskar. Plats och utrymme finnes tillräckligt inom Sveriges landamären för en mång- dubbelt större befolkning och lan- det har äfven förmåga att lerans uppehålla, om vi blott rätt taga va- ra på våra rika tillgångar. Vårt klimat är äfven angenämare och helsosammare an de flesta andra länders. Derför år det allt detta, som vi skola skydda och bevara åt oss svenskar, på det vi må blifva ett lifakraftigt och banbrytande folk. För dom, som aro öfveretut här- om, bör det äfven vara klart, att man måste används do medel, som leds till det önskade målet. Första vilkoret för att utvecklingen må gå i denna riktning år att det fin- nes arbete och tillfalla till thrtijenst, åt, al många som möjligt inom lan- det. Jn mer vi derför Unna fram- bringa och tillverka i Sverige af Vankar handling. Från Loeden defbrtiödenheter, som fbi ou aro akrilvea: Nylig« deg i es af sea- behödiga, desto liera tillfallen till &nia i det huv %ked es rik ieea orbotet ich irpaeleaäning miste dl äfven komma att uppstå. Derige- nom beredes sålunda äfven möjlig- het för ett större antal arbetare att hämtades finna sin utkomst. Ju flera arbetstillfällen finnas, de- sto mera eftersökte blifva också arbetarna och i följd deraf båttre betalde och värderade. I motsatt fall åter, om vi från utlandet in- föra största delen af de varor vi förbruka, minskas i samma förhål- lande arbetstillfällena och det blir godt om lediga arbetare och ar- betslönerna sjunka ofta mer ån skä- ligt, emedan det i alla land finnes folk, som ockrar på nöden. Då tvin- gas de som kunna skaffa sig res- pengar att utvandra för att söka sitt uppehälle i främmande land. Det ligger derför uti arbetarens eget valförstådda intresse, att det inhemska arbetet skyddas samt att det så mycket som möjligt hindras att utländska varor, hvilka kunna frambringas inom landet, hit infö- ras utifrån. Men som staten dessutom nöd- vändigt måste halva inkomster bör det vara riksdagens skyldighet till- se, att dessa uttagas så, att de drab- ba de förmögnare och kan detta ske genom att tull och skatt på- läggas de varor, hvilka verkligen kunna räknas till lyx och ofver- fiodsartiklar såsom exempelvis ut- ländska viner, champagne, struts- fjädrar och annan onödig grannlåt. Genom ett sådant tillvägagående förändras tullen till en verklig skatt på högfärden, dårskapen och tiar- den och verkar ej såsom nu i den af friliandlarne uppgjorda tulltax- an, enligt hvilken en butelj cham- pagne icke drar högre skatt än ett skålp. sockor och ett skålp. struts- fjädrar buskattas med kr. '2:50 hvar- af likväl införes tur 9, million kro- nor då denna ofrertföderara åter i det republikanska Amerikas före- nade stater drager en tull af öf- ver 6,000 kr. pr. kilogram. Hundra- de likartade exempel kunna fram- dragas. Men uti det landet låter man ej lura sig på tomt prat utan har der genom trållagstiftningen det inhemska arbetet blifvit skyd- dadt. Följderna hafva också visat sig för hvar och en som vill se, nemligen att Amerika har den yp- persta industri och att der göras de förnämsta uppfinningarna. livad rör skål åberopa nu fri- hancUarne för att vi skola följa de- ras läror ? Jo, att har i landet blott skall tillverkas hvad vi kun- na åstadkomma billigare an alla andra, men då blef det, allt smått om arbetstillfällen, ty egentligen är det icke mycket vi under nu- varande 'förhållanden i verlden kunna frambringa billigare an alla andra. Detta af det enkla skäl att vi ej aro belåtna med att lefva, arbeta och behandlas på samma sätt som t. ex. kineser, negrer, ut- slitne irländare, ryssar som lefva af litet mjölgröt och lök m. fl. Men för fiihandlarne betyder detta in- genting bara det blir stor handel och intörsel samt de kunna köpa billigt — Det, kan derfbr vara på tiden att det, svenska folket, blir upplyst och ej låter af en del egennyttiga ut- landå& köpman, hvilka ' sava be- soldade om bud i Sverige, lura sig af ordet frihandel. dertbr att, det så vaakert börjar med statvelsen fri, då den åter i verk li getan leder till slafveri. Så yttrade t. ex den mycket omakrikne mannen och sto- re frihandelsapostaln Gladatone i England uti ett af sina tal, kvittret at våra frihandelstidningar blifvit mycket ntbastmeradt, att tör honom vore det likgiltigt till hvilken na- tion en arbetare hörde blott han arbetade bra, alla voro för honoas diritrirao antal en. !Råört uuttglitira löt båna Henriksonska huset vid torget. Olycklig för sin skönhet. En sorglig byhistoria omtalas från Sie- ber:borgen. I socknen Bukova avårmade all. flickor tör en vacker wallachiek Itallenakt förslag om bondgosse, hvilket naturligtvis ådrog akiljedometolar. Borgbi frarnetalde i deputerade- honom alla: de andra ungkarlarnee kammaren i tisdags ett förslag att afund. Får några dagar heden fö!j- de han en ung, vacker flicka som anmoda regeringen att med alla me- del söka åstadkomma skiljedomstolar gick ut i skogen lör att mjölka sina rör slitanda af tvieter mellan natio- kor. Ilen mötte dervid några kam- nerna. Crispi uttryckte sig sympa- rater som ölverlöllo honom med hugg tiskt om företaget, men anhöll att de- och slag. Han flydde och kom in i batten harem måtte uppekjutss tills en koja, der några flickor befunno åtskilliga vigtiga lagförelag hunnit sig, och medan förföljarne bröto upp slutbehandla,. Criepie anhållan bi- dörren hj-lpte flickorna ut honom genom ett fönster. På runmin satt föll.. sökte lian tillflykt i tre andra hyddor, tills han slutligen upplians och mö:- Fnr•tlig förlofiaing. dadee på det grymmaste satt. Liket I tidige tillkannagaf kejsar Wil- kastade. i en klyfta, der hans bröder helm prim:man Victoria. fårlofning sedan funno detsamma. Ilördarne med prins Adolf af Scbautnburg aro redan !Aktade. Lippe. Hertiginnan af Vite, prinsens af Wales dotter, har i tisdags etterm. i förtid nedkommit med ett dödfödt gossebarn. featationtraa för lika, engelsman, neger och kines, och att det vore höjden af dårskap att liksom amerikanarna lägga hin- der i vägen för invandring af ki- neser, ty kineierna vore tåliga, ar- betssamma, lättfödda, hade mindre behof och vore nyktra, hvsdan de naturligtvis kunde åstadkomma bil- ligt arbete. Se der en frihandla- res omtanke och karlek till sitt e- get land och folk. En annan en- gelsk frihandlare yttrade pi en bo- lagsstämma i London, att kineser- navore att föredraga som arbetare på deras plantager, om dem gåf- yes ackordsarbete, ty då arbetade de så att "de arbetade köttet af benen på sig" om de också stupa- de derpå. Det är mod folk, som af ett, hänsynslöst penningebegär tvin- gas att arbeta under sådana eller liknande vilkor frihandlame vilja att vi skola täfla, ty för dem gäller blott, att skaffa sig allting så billige som möjligt, sak samma på hvad sätt och med huru mycken svett och möda, sorg och lidande det å- stadkommits. icke kan en verklig uppriktig fosterlandsvän, som hål- ler på sitt eget land och folk, hyl- la dessa åsigter och unna sina ar- betare ett lif af sådan usel tillva- ro. Under vackra ord och hyck- ladt deltagande för den arbetande klassen vänder sig frihandlaren så- lunda till den, med sina läror och söker intala arbetaren och små- folket att., som här ofvan visats, handla till eget fördert; ty om bon- den köper sin redskap och sina maskiner genom någon handlande från utlandet, skomakaren sina byx- or, skräddaren sina skor o. s. v., går det nog bra en tid, mon snart blir det slut med arbetet och då finnes intet att köpa för, ont det ån är aldrig så bi gt. — Hvad återstår då ? — Jo, att utvandra. Är det billiga priset. då icke tbrmånligt för någon ? — Jo, för den kapita- list och räntetagaro, som intet gör, utan blott lefver på sina räntor. Han kan för samma summa köpa dubbelt så mycket, och, om Sveri- ges land så är utsuget, kan han flytta till ett annat. Må vi derfbr lägga bort den in- bördes aftindsjuka vi beskyllas för och ej afundes den ene den an- dre, om bonden får mera betaldt för sin apanmål och stadsbon tar högre priser för sina varor och arbetaren högre lön i samma mån. Det år till det helas båtnad och fördel, vi måste dertbr taga v ara på våra egna intressen och se till att vi tillsätta styrande personer, som i främsta rummet älska att gag- na Sveriges folk och land. Må vi derför till riksdagsmän välja fri- sinnade, fosterländska, tullvänliff e fast sparsamme mån, hvilka v skydda det svenska arbetet, och kom ja ihåg att det svenska arbetets skydd är af ven småfolkets och don sven- ske arbetarens bästa skydd och värn mot nöd, olycka och lbrtryck. Bevaras. gabolut. «tt Inattbratarat. Caattbrufafto- zeiten bar, meb anletaina af lantabbi- tina Otorbeafaiti niellon »ib buthåll- aingåeltapen8 ombett fammantrate 1889, utarbetat !klias SIR ttaarattanDe af ett lantitnaftrat. %kilas« bar af- tårthtt tifl balbanninlaiöllfraton i «b för aitraabell eigiferente. Enattbnenflarelfent cirtalarffrificelfe tia batWIlaiagatåliffaaea, »liten utgör ett skifta Skett «Mig" tabba meD nagla alleminna betrafteller, i branta månatligen framinillea inbeineet af Örat earretieertan indian be förmaltente mon- Di örtenta otb adringaittanie. <Wetter Mkr ea rellegörelle för bithö ale ill- Ititaltner i eda Makt, tamort/ gi l.. lpearje möte uff te rn beftorelfe (närmatt etter mitt fler af buibillaingt- iallftapene lirwaltningeulfrott), örråhet fungerar åtel om. Mih uppgalt är ett hanDhaftna råbete efonomi, bereDa årta. betro, hwarteiD Den fan meD fig atjuneere fatfunnig& petioner, tamt att algitan af- fortrabe utlåtanDen Då råtta ide år fant- tabt. toffnaben lör Denna noa infli- tution beråfnae uppdå till 13,500 al öwatt Ett fÖffilJAile alt 5,000 fr. sola utgå i flatetatiflog böj 8,500 (råt hushållningeldlithoen. Isollfpachattat mettfaiiilyt. Sib poftfearboutefontoren i titel ingifte< unber Maj måntö 1890 iniånniagante bilopp 719,217 fr. tamt uttagningars.« tr. 267,106: 92, mot 453,547 tr. talåll- ninanr och fr. 108 484: 47 uttagningar nutre tnelfwaranbe manat) 18,9. B ån ed; nid 1884 till oth ina ut- gången al månaD 1890 halma af 287,2'.10 telegatt i ooftteartaafen infatta 42. 18.045,408 tr. ed; uttagite Ir. 7,N.31,258: Går ZriiDgåtbegata, fen act allt log !utrakas mu tiatene ltoltpet, otb lom flitigt anlitae al 'Det Paaam. ;om promenerar och flanerar. bar i fin De- bet fottfåttning, citatlava 4„ordirtinetit ed? fabla& Mods, gitta:die P2,1:11 i andre iminitergtiOt ltd. Denna olägenhet har nu hitt:vit athjelot. Men ornedmata beten at gatan Dur ntinliatn unDer. fjor. ton bagare lib warit alipkrait i od; för planering octj ftetilådgnuid, ed; från vd) meD i morgon torbc tta ttemItä i Nian» d; legitimt) uttal: tamt åtet- igen Mae till trafik:to förfogantt. att friult-Minn f6rmåler bifterien bolma hinnatt 1 eaktat för några it leoan. taf en eller annan Gnidning flappabee emellettiD inticelet, och la on moder Dag glömt;: (öreningen bort att lelma (lom förening betuttat, HOU, tu De kröna meDlenintarne befinna fig ännu i P6tIft önittig niltutiga). 3 bi- la Dagar hat man We taitt biten ont hank och Ort lår mara flattt (f råiola!! att i Det bånjolita Sållfrapet dnoo Ingju- ta en ~De (Ma. VO Mb Hide möta några fairigheter, 19 i eaholai knot omanligt ateluga tateltarta sport!- mån på Det fertiolnratutiga bråtet. Drifå ett fatiffapatjar. Ca fora måriaocce gammal att begapat ett m- ien bacill:1kt till fin uppvattning, tå han år lite oth promenerar i (felen. @eten, lom följer honom troget mil titan eller förf prång, odja Mout tager ett ear betalas« tteintont af en Dunö, tillbe/- rank lomme egate, inb tyda& te båk firbenta ramriterna tomma inntterligen tvål öftotrene. ?låt bunten butolleiniö fint på några intimare btlantfrascr på annat håll och till WO Dual allågånar fig. ger Den lilla geten fltart fina far- hagar lilltårna(' meDelft ett ängsligt btä• tante, vch bunten å fia fila går, nåt ban tå tomteer tillbeta, meD Dtploma- tuff inftålliamhet på båga mit fin at- fått. Cgaren till te bita tima år, font man lått Ian giefa fig till, Cahetass bluertobbetviin par pitdrence, folkton. ffipetn 3sha aktoift. 1111ifibt. an mellan GO tub 70 dt gammal meinisegfen, mit namn Omtala Önflon, OaDt i [HMW litmittag nå- got kink utåt Den f.f. betar" Samma ostbetet of Ilainugan biet gen *fukt af sa ittigåtabe oainiat OR får W- 3 töll re* bon filitie gå itt mim, Ni ten fallet avbröt Schangtil i ca grop och o realt till hen eaa benet. ,ton /MIN waren« ijatitagan, >te ivn, 1 ;Arbeten hd mig hjor, gwereter hoa tango«. as *kem. luska tie filt-talt kr boa lipetrfen. eklatt Orsaka* till apotetartightaa i VittetianD måttel ap.. teban D. Ct. Ut:amen t taftalt. "mot i Capek lår sa nått i tia fogoine emilderawritrab. Det tiUa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.