Damkappor Strikts. Helgolandaaffåren. Rörande denna trandaktion, som vi för några dagar ledan (i denna tid- ning. N:o 69) i korthet vidrörde, föreligga nu utförligare berittelaer. Öfvereaskornmeleen går våsentligast ut på följande: Tyska intreseesferen i Östafrika blir begrånead i eöder af en linfe, som går från en punkt vid Nyartea- sjön till Kilatnboe mynning i Ten- ganyikasjön, ooh i norr af en li- nie från Victoria-Nyinred veetliga strand till Kongoetaten. England gör hela Ditt inflytande gallaode för att förmå sultanen af Zanzibar att afttå till Tyskland den kuetetracka, eom tysk-betafrikanska sallekapet ar• renderat af honom. Tyskland ölvor- låter åt England sin protektoraterått ave. Witu och Somalilandet och samtycker till, att England afvertager protektoratet ölvar eultanatet Zanzibar med undantag af den kustetracka, 'om ty s k -Ctatafrikanek• sillkapet ar- recderat. England alvar under för- behåll af parlatnentets sanktion öa Helguland till tyske kejsaren. Eu tidsfrist för införandet al altmin vårn- pligt och tysk tullagetiltuing på Hel- golemd fastställes. Utom dessa grånebeetammeleer in- nehåller traktaten ytterligare följande etadganden: Bfellan Nyaseasjön och Kongosta- ten, mellan Nyassaejön och Tanga- nyikaajön, på Tanganyikaejön samt mellan denna och begge intreseeefe- terass nordliga gråna skall miau- eingen får begge nationernas under- såtar och varar vara fri filin alla af- gifter. Inom de ömsesidiga intressesfererna erhålla beige staternas !elision:Irer helan:3816e- och undervisningsfrihet. Till. dosa denna öfverenrkommelse erhållit sin formella afelutning, hvilket skall eke snattren möjligt genom not- ut•exling, tår intet f,retag i Afrika, som strider mot traktatens beetåm- melser, eanktioneree af någon af de begge regeringarna. Betreffande bestamrnelserna om dc afrikaneka intrerseetererna virar sig alltså, att England titt protektoratet Öfeer Zanzibar. Deremot skall -- då sultanen icke kan antagas vilja göra motstånd mot Englands och Tysk- land• förenade makt — errendeför- hållandet på tysk-afrikanska kusten upphöra för Tyskland och denna f8r• vandla!, till tysk besittning. Nord- granien för den t ska intreeseeferen låter Uganda falla inom det engelska inflytandet. område, och mot söder år det omtvistade gebitet mellan Nyas- sarjön och Kongostaten öfverlåtet åt eagelrminaen. Men hela den tyska kustens uppland till Kongostaten har lernnate åt den tyske intrerseeferen, utan att engelsmannen fått någon vag mellan den tyska intreseesteren, och Koogoetaten, genom hvilken den förra skilts från den senare. Witu- landet har statts under engelskt pro- tektorat. Den tyska intresseeleren omfattar laotier, som tillsammans fre tre gångar så stora som Tyskland. 1 ett telegram af den 14 d:s hvari premierminister Saliabitty meddelar engelska elindebudet i Berlin, air E. Malet, Helgolande aftrådande, moti- versa detta derneed, att ön 1814 san- nolikt endast bibehöll* af England på grund •f dess grannskap med Hannover, byars krona då var före- nad med England.. Engelska rege- riogee har emellertid aldrig angett ön för att vara af definitivt eller tni- lintriekt verde, liksom det heller Icke föteekte eller fr•metalts förslag att hefåeta den. Regeribgen tror, att ön i hindelte af krig vleentligen kan öka rikets ansvar utan att bidraga till des* trygghet. Vidare anser regeringen en utvidgning af det britieka infly- tandet på Afrikas östkust, hvilket er- • ltue genom den tråffade efverene- kommelseo, för tillraltltg bevekelse- grand att afetå ön. Bert. Tagebl. !ideer med till - fredsztellelse den trallade eifverene- koeuneltee, som tidningen tror skall framkalla den mest oblandade glädje, al långt tycka språket ljuder. Den nya regeringen har vunnit sin första stora seger och bevisat, att den ratt förisår riketc intressen. Voss. Zeit. framhåller, att trak- taten måste sega. alltigenom halva skiftat sol och vind lika mellan par- terna. Speeielt nafve engelsmannen anledning att vara belåtna med att grinelinien dragits aå, att det folkrika eds fruktbara Uganda kommer i de- ras besittning. 1 kolnnialvanlig• 'pika kretsar åter yttrar sig ett tydligt, starkt missnöje Med den tysk-engelska öfverenekei, melism angående Helgoland och Öst- Den engelska pressen tycke. i all- mibhet anse arratigernentet ganska tillbeder/utlagd., H etiologi& •Iirt- (Modellkappor) nu hemkomna i Vår- och Sommartyger i många och smakfulla sdväl mönster soni faconer. Platsens obestridligt största och mest välsorterade lager frun de nzest billige till riktigt extra fina. Damkapptyger af Beställningar d alla slags Dam - och Barnkappor utföras fort, elegant och billigt. Itofning kan ske en half timma efter måttagning och kon, då så önskas beställningen blifva färdig samma dag. Obs. Samma tillskärerska som under föregående säsong. Obs. Första klass arbete och billigaste priser. Laholm den 1 April 1890. Henrik Larson. llenriksonska huset vid torget. dande har väckt ititkillig öfverraek- ning men föga eller bitet inieenöje,eulte engelsmännen, ner allt kommer om- kring, icke tro videtre ihrteeeerede af att behålla denna Ö. Morning Post betonar, att både vilka och engelska regeringen visat tillmötesgående, och uttalar hoppet om att traktaten skall bidraga till att otukt' viLnekapeför- haltandet mellan de begge lånderna. Daily Telegraph, Daily News och Times gilla likaledes öfverenekotn- melsen. Deremot år Daily Chroni- cle missbelåten med traktaten oah be- tonar lielgolande aftrådantle som en djup förödmjukelse, hvilken etikort skall nedföra förderfliga följder. «Lord Salisbury har«, sktitver tidnin- gen, "på årsdagen af slaget vid Wa- terloo tagit första steget till det bri- tiska rikets sönderstyckande«. Stängdt nunnekloster. Från \Varschau akrilves: l'A guvernörens af Volltynien be- fallning har franciskaner-nunnekle- steret i Bubuo plötsligen hlifvit stångdi. Det rages ett de ryska gen- darmerna uppfart sig mycket brutalt mot nunnorna, af livilka den yngsta är 68 och den äldsta 96 år. De tranrporterades till en aflegeen pro- En nyupptåokt — stad. Från London skrilvee: En engelsk resande, vore gjort en tur genom en del af Sibirien, betit- tar faljentle om en resa som guvet- uören af Irkutsk nyligen faretng. Då han rastade på en stepp fick han plötsligen från fjerran höra klock- klang och det från en trakt som an- sågs vara fullkomligt obebodd. lian red vidare med sina följeslagare och upptåckte en liten stad, bestående af 180 snygga hus och bebodd af 800 personer. Stadens namn, Hån, fin- nes ej upptaget på någon karta, och myndigheterna hade ingen aning om stadens tillvaro. 1 den samma finnas tartariska byggnader af hög ålder, ock i denna lilla republik, der ett patriarkaliekt lit rider, eatnmankallas ataderådet genom klockringning. In- gen enda af stadens innevånare hade någonsin betrådt den yttre verlden, ty den oas på hvilken staden ligger år otegilven af on videtraokt ödemark. Invånarna kende ej ene namnet på den nuvarande czarena fader. I sta- den finna.s inga domstolshandlingar — ty någon förbrytare har der ej funnits i mannaminne — inga dop- böcker eller dylikt, inga skolor och — inga skatter. Stadens invånare tro afkocnlingar af till Sibirien dömda förbrytare e011) en gång lyckats fly och eld sig ned på denna fruktbara Oas. Prygelstraffet her nu arven in- förts i Kentucky. Legislaturen bar nemligen af förekommen anledning sett sig nödsakad :illanipa deteatnma mot utdana äkta man, som misshand- la sina hustrur. På den senare tiden har oemligen en mangd dylika fall förekommit på skilda orter inom sta- ten. Som bekant, har prygelelraffet långe varit tillampadt i Maryland både för dylika uch andra förseelser. .Det ekonomiska programmet. Signaturen Severus, }Ivars vål skritna artikel: "Ilvarför dun sven- ske arbetaren bör vara skyddsvän" vi i ett, föregående nummer hatt nöjet återgitva, har gått sitt anm* ytterligare in på lifvet medelst an - nu en uppsats, betitlad: "Det eko- nomiska programmet", och som lå- ter mycket 'jaa uppgå, isynnerhet. för dem, som i denna fråga icke hafva några fardiga åsikter. Beve- rly' börjas och fortalitter 110M fOljer. Då den ekonomiska frågan om Sveriges näringar, dessas bestånd och utveckling är den, som när- rtia.st står för dörren, framställes härmed från tullvanlig synpunkt betraktad följande program för den- sammas lösning. Tullvännerna vilja visst icke för- neka sina motståndare all foster- landskärlek, men hvad som gör att do i motsats mot de andra an- se sig hylla ett fosterländskt pro- gram är, att de dels hysa fast för- troende till landets egen kraft, att kunna lyfta sig till nationelt och ekonomiskt valstånd, dels allvarligt vilja befordra nilanda välstånd all- deles oberoende af utlandets in- tressen. Saken kritfver i första hand ett enigt, kongeavent och kraftigt riksdagsarbete och att de fosterlandsainuade representanter- na hafva en klar ooh bestämd öf- vertygelse om lered som bör göras och huru det bör göras. En förutsättning fur ett lyckligt resultat är, att riksdagen häfdar siu uteslutande tullbeskattningsratt, så att den franska traktaten uppsä- ges ikr erhållande af fria händer, och att don arbetar på att den e- konomiska lagstiftningsrätten hä- danefter måtte utefvas af regering och riksdag gemensamt, icke som nu af regeringen allena. Under denna förutsättning är det vidare att beakta, att vår tullbeskattning eller vår ekonomiska lagstiftning mera gynnar den utländska speku- lationen än det inhemska arbetet och dessutom är ganska godtyck- ligt hopkommen och icke genom- förd etter några fasta grunder. Den måste dertör icke blott modi- fieras, titan rent omgestaltas i mot- satt rigtuing till, den nuvarande; samt ordning och reda (i förening med nödig detaljkunskap) utgura det genomgående draget hos vår tulltaxa, ty hvad som ar ett vilkor för en gud enskild hushållning, må- ste också vara det tur en god stats- hushållning. Endast hanned kan desslikes verklig kännedom vinnas om vårt lands handelsförhållanden till andra länder, om dess naturli- ga hjelpkällor och kultunaödvän- diga behof. Följande grundsatser synas oss böra i vår tullpolitik så koneegvent som möjligt tillämpas: 1. Alla till Sverige importerade varor boktbrae ordentligen, kostna- den harfbr erlägges af importören i förrn af en inregistreringsafgift. 2. Äfven alla från Sverige expor- terade varur >okt oras, dock erläg- ges härför ingen atgitt. Det till- hor exportör att i fraktsedeln upp- gifva sina varor till deras ratta beskaffenhet och mängd och vid deras ratta namn; förseelse häremot betraktas som förfalskning och straffas deretter: 3. Den nuvarande tulltaxans ru- briker tbrandras och detaljuran, så att icke som nu on hop artiklar sammanföras, hvilket omojliggör on fullständig ötversigt. -1. Alla importerade produkter och varor, hvilka kunna antingen ejelfva frambringas inom landet el- ler ersattas at' andra inom landet frambragta aubeitut, beläggas i re- geln, som skydd mot det inhem- ska arbetet, med en införseltull af exempelvis 26 procent at' värdet. 5. Mia andra råvaror om hvilka man kannor att de, åtminstone an- nu i landet • producerad, aru 6. 1 friga om de rena finaustul- larne skatt man, så vide möjligt är, söka undvika en hård beskattning på nödvan digh tavaror sådanalioni socker,men genom en dyr tullfbrhöj. ning å lyx- och Oftertlödsartiklar istrutva att uplibringa den harfor inflytande stataskonnit e u . 7 A Yarlot, livianne utförsel kan vara skatills 't fluidets eller nå- gon af död nitti ris ' fortfarande trefond oeh bed& pålagges ex- porttull. Då gåt, - vanskligt att ratt fixera don till någon ylas pro- cent efter värdet, bestanames dess belopp sarskildt för hvarje artikel och möjligen ftir år. 8. Accis eller tiliverkningsafgift må endast påläggas de varor, ge- nom hvilkas missbruk sociala olyc- kor kunna uppstå och endast i de fall, då verklig fara år å, färde, ej såsom nu å socker. 9. Fullstandig restitution beviljas å brauvinsskatten, der bränvinot använde' till andra ändamål än till dryck, såsom vid anvanduing till belysning och bränsle, tvål octi par- fym och till fabrikation af kemi- ska preparat, under denaturerings tvång och effektiv kontroll derå. 10. Gryende näringar uppmun- tras af staten medelst premiering eller på annat lämpligt sätt. Sa t. ex. har den skotska sillsaltniu- gen haft statens premier åt hvarje tunna viilberedd sill att tacka for sitt oerhörda uppsving, så att don uu kan stå på bunt egna säkra fötter. 11. Staten skall genom subven- tioner uppmuntra, sjötartenäringen och de uirekta förbindelserna med andra marknader och verldsdelar. 12. Staten bor genom en förstån- dig iikogslagetiftuing hindra att vå- ra skogar utplundras och vårt kli- mat törstöres för ögonblickets snö- da vinning. Fastmer .bör lagstift- ningen så ordna, att våra skogar utgura en basis och reservfond tör landets framtida välgång; den kom- munala skogerikedomen på vissa trakter af Dalarne bildar härutin- innan ett lockande föredöme. 13. De tillgångar som förefinnas, synuerligast uti Norrland, af var- dunka malm- och mineraltillgån- gar å statens gigande marker sko- la så disponeras att de kunna blif- va för framtiden en statens stadig- varande och betydande inkomst- källa och ej som hittills bortskän- kas till den förstkommande. — Li- kaså med dess tornmossar och vat- tenfall, 'Ivars ofantliga värde ooh betydelse tör industrien snart kom- mer att visa sig. 14. Staten bör genom lagstift- ning hindra att ej Sveriges jord och produktiva tillgångar, såsom grufvor, verk och skogar, komma 1 händerna på oansvariga utland- ska kapitalister och aktiebolag, hvil- ka naturligtvis främmande Rr vårt land och dess intressen, endast se på egen vinning, hvilket har till följd att vi råka i ett taktiskt beroen- de och skattakyldighetstilletånd till uthindingen, hvartall början i stor skala redan, tyvärr blitvit gjord. Då sålunda vårt fosterlands na- tur liga resurser, de som ligga i jordens och bergens skatter, sjöar- new och de oingilvande kalvens fiskrikedom, vattenfallens mekani- ska kraft, de stora hittills obegag- nade markerna, skogarnes vidder ni. in., tillvaratagas och reserveras för oss sjelIva, var egen utveckling och fOrkotran, så skall afven i sam- band och tåtian härmed vår andli- ga tillgång växa, det. levande ka- pital, som vi ega i vårt tolks upp- nuningsfonnåga, hardighet, arbet- samhet, och förnöjeamhot --- allt un- der århundraden profvadt, som än- nu iivarletver hos folkets kikna och Dom inom egna landamareu har ett Villt tillräckligt utrymme för sin spaunkratt och verlutainhetaluet. Om man på sådant gatt genuin ord och handling visar dat vaxan- de slagtet, hvilket ädelt fosterland, det. eger, rikt på materiell och and. lig odling, och att det fortfarande kan hinna verlcishiatorien betydel- sefulla inlägg, så kommer sjelf-ss.. troendet att ökas och viljan och glädjen skärpa@ att något godt rätta. I folkmedvetandet skall på saminagångden individuella kompe- tensen vaser, desslikes ingå in varm samfundsanda, och när indi. viden märker att hans sträfvis kni- ved med lycka och framgång och att det allmänna valståndet suger skall han fbrblifva stolt sfver tillhöra Sveriges land och felk, jaa sterlandskärleken skall åter allmän. Och då vi inse att vi d. lunda hafva ett gemensamt tall samt att detta land dock år någea att älska och stråfva för, skula vi äfven vilja försvara det. Kemdan för vårt oberoende och vår fortfa- rande tillvaro som en egen nattos skall då sjelfmant besjala hela fol- ket, Och de bördor som pligtea ålägger för detta ändamål skola ej kännas oss tunga. Nabob. g31 ib fommaretergbagen i air mot något je når af ottineir beffaffenbet ed) Instare under bit bient marin:åttan. kliva gtigni - glonnorothmaifnab biet ten ids, eberti en ltd annan frithånba 'våfflal en fåtent, juft mab Gnidning ef ben andra arottbrn. 9.)ten tager Mall i benitning ben nu pågåenta bbilåtteri lamt bagen! inrallantit nått diet 1;r1g- bag, hi rinner titan latibånta en fårflo- fils kliner, att ide gåreagen biet något metanol) i flor flit. Rreatutetillfitlela war ringa, vd; etifeena lårbett/ Writna tallrot ginge bilunta Rep ull 200 tron. tutor more för bidat ht mattliga, rcY ifynnerbet fao te rifhalti- ge glatt- cit; Icifåriserpcfitioneina i i• ae i nen: 2agen mar folig ed) :vader. Inb ett- nar t tel ef ej på något wie EHO. Stommuitalfbimina V116 i går mcb lanbefhlainlingen, hivansio mal af ra lebantot i årets bewillningetarering tfU ör tre fibut malets fåretogs. etåtaraani ertf6rantr, brr 91. 2. 3ention i Eile11- by, klet etikålligt walb. >bröllop budet i lerbags i .talat- {lob of reb.ittOren of :kiliasm 4.N.atlage 2utivia.9Datiftrbm ed, fru Ztny 3ebanit- lois egg efter tilninden .pallante Nere, frandiene bortrIA aren C. 3ohnöton. etathiciittightter för traftelbtroit ha, pa gjort) franisallitins, af femmas. rellegiunt Stoleran. Ra gnidning af in- gånget °truten meDbelante, att *fibbla preteinfer i eva nien åto Imillate af (olm, bar fommerefellegiunt Wailers- gifwit, ett från st- minima CsaSilise. 23slencia och eltieJnte Itu ewtriv oa- totnaistibe fartyg Rola, för fataneief enbcrgåenbe, anlöpa Ståtred fatantåniftg- lien. Garning får antifebrin. Ctt förgiftningsfefl till Wir:, af annår- bank at antiteorin bar pi filta altå inttårfat i Vrån,. (in fru kaDe made gen mot bufeouluNitf rikt antifehriaftt lo bto, breatlöt få. 5 gram. Deraf be- be ben intagit mellan 3 erS 4 fårasly mittel babe till 210 att bon fobin in- f Cache ed) war fetnORS ett helt töin. d) et war met In)D !Vare leefafted råk- >a liftvet. .fon år au bittre, men ej fullt återftålt. Båttaft wort mål om hetta gitt, fem ju år ved fattigt, lift inba gitter ide finge fålla/ å apote- len utan lama orlituation. (Sa 'fin' tontur/flat. tiU baro- metern fttifiret: .0,1rombageol bier på borgentltega orfatibe, amt) en bårahhist i norra emåtanD i rentut Priatt en yngre laninhartetante, lom want 'fin egen" blott 2 å 3 ht. !Staten 112iilt bortåt 10,000 !tonere ffulter mot någ- ra huebra runors tillgångar, §:vilan utbelningen i tonturfen tillropa nåftgn OanDelll utan, tein finit inta. war ketteerång, men bf mys; elogen för alt i Itållet blifiva !Omen. *AM Das ej ett jota iStsee fig på len laka Isar Idwat Mitt några år -- på ankel ectoftnas, tg goltroina ivåener rene ter tonem gått i betårn eller lånet be- nen penningar, få nu fitta etaillseh fåt creibuDat nolisci ls:cluttie. n år. odld liberala i fråga om !Mit tia Inatt 1•11.t : lltq erblifte. l9ID f enslåt ithninge- mannan:biet t Obteberg antog' ett af >ciente* tänkt i llpfata Itsaisålift Pa- lla' om immobil» fithittringet t tillt- ag af Hemta tuntell ut- «betat ingifta Rulle tåagell ttq giune för nättopp:on/en. Venue 'Miss åt sa nasa treritten j. Cson ieneltiSit ett Mikro erttörtilt ån We ef tioenffe e- rahesiten atallne.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.