ma ffiga Dubier ecfa afasin flata På bra- r idbeter tita aljeente på Limpliga T af atta . 2årnpliga qrralitifationer få- tom tarclåfare i De nåennba ämnena torta heter bet tvåbars i (bitne bir gr- a tt nttalltabcit ftrifreelle, nått:taft mata Mana bot lårarv eller t. t. lånat mit rtti•b4Man eller. artilleri-och egeniör. tag helan. efullc reda:nytt geninita be :Utfinna grunderna eda iihgterna, an j>illeubefen lu t d ctteralftabcn att tårem in- iv rar 115r militårlårumerfen få i upp- hag att på låmpligafte fått och enligt le geunter tegetingen lådd batåmma, i IsairOti meD rocterbörante afatemitia win aigba, orDna ben unternaidning f ont st a petitionen Oen'. Cl: flott fattgetning. gråt flere i Ditut tomma unuminctfer, att Ng i nr;belåtenbacn meD Den numaranDe er- patt,ationen af "'""tåternall allenOnna ma ctletibotae ginver fig luft genom tillrått i flor gala. Na fen* enar man, att tattigtvårtib hunn i IMateberg hetluft: upplåga fin mutant i 'flått:ilat ullmånna" för axliornai tonight. Cifnanbe bojlut hat at golityrctfen fattat& betråffanDe flaDeni teartotelaut. ?Illeban- tillf hata pa, 'Öget 14, att bcnomstipante folåntringar må- tte lic, em Detta bolag, lom hanlig batt fin egentliga !tyda i act lartroente aU- tnånbeten fatt till beb tuebergåttigget, flau funna bettå i tåringen meD öntga Ilfarts« belag, Owilfas anbergaftigget, era in ide la abfolut lom •Itåternad 'Utpina', bed år tillrådligt tror att ingiwo langa al all bufflig itvgibet. tib lit tdc wie !far- t: atalattungar; ten fördrager 'Udd beftårat en tvittlaut toppning tå od) Cla hålen& lärare i bubbel betnät- fclfc war — ifnuoc4 till 3t. an. -- tcalratteprolten ed) forfoberten t Stort- teria Patient , .t1efiö gal, D. fontin, gwilten i Ontet af kto iwrbt arta igtoct 73 år gammal. ide neg teerna att gan war en :petita .pult, fcm meD låta cd? lit !nubbe tull fin tc0amlingt noentna — ban utafevate cd'a en trågen wertjambet låt em roar- åro De ftådard le at tinitcollutc. finntatimutiraDr, gtotlta lutter Orent lopp bltlratt finta till ben tuiba °tuffing Laos pungarectitStorebetga, oda propen 'Panten unattate [nyck: gent genom fin bebaraltag af Cche litife. War Datt nu natt t ert Ifall ban tånge lafnat eda lent ; ib:mut. Rob (amma fångtranoport foul 3anac Zamm lettett itu Malm° Dun- ar allom langar, bwittat brett Inom fin ert exidt hoa uppicenbc, nemttgen !erre pantlantrn v..^,ablin från V..Iter- tunt ecb tarre laninbrittaten 1.`al j'ant. ton Iran .påfanttorp. c:34bn år Ocamt 3önf3jon ecI Itt4 ler morebranD, Damm ft:t mene0 land peta tlöfiverbfa- bet !; ta:4er' mot bege:tåler, Irre- e. »er en gata utan polio. Caligt fftbarnmaril ;;;:ng bar patent beta Motar — man - - namnat antefan ont atfteD aub an k aning Ural alt flera at pa- nta ut:mai:are lutter en tölp af år talt fig mana att natta förefonimantc sort:ungar lober marfnaDer och tylefa 11111111en i råget för att bielpa Milen \killa ten lamma meD bageriet!' ban. ber. Ter, fem olbrig få !litet tånfer Stockholm har fig in i favbårtantena, mårte inre i bu- nt bag Arab Will fåtftråra rolilent arbete far orDningene uppråttbaantiv, fager tibningen meD råtta. Tutta arbe- te år asbetes tlUr,idligt brått bitå far tu pelitfår på beta 6 mar mit, tillfållan Da tuirettole perfener Öro fontlabc. 5810 Icnafte marfnaten tånfinn tog otruannåmnta ofog fåtana bimön finner, att allmånna (*dinaren fann fig fåran- låten att till tåtbtairåtten in(tåmma några perfoner får ntififirmelfe mot po- lijen latta tub lienhutarning, ceb att reliefåren, forn förut Or fagbt, anf ett fig bara anbålla cm fitt stf rt. en forten af forgfiiitort for: man falla 4,)ent1je, nåra VIlingade. 91årtan ()war nita en af be miners bön- Duna ecb torparne båtar ber, fTritwe6 till 034eborgå meD forgflåtning, i helfet banowert många uppnått bi- tar% fårtigbet att 50 å 00rfarre herdar tun. na at en mien på en freda tillmurat. Storgflåtttingen inom 'atm anta te- prefentera en infomft af snitting 5,000 'r. om året, brittet naturlignnia ej rin- ga banna till tet nuilftånD rom råbet Inom ten lilla bauttlaittitfante fednen. 2orbfnior i 17.13tfltraötianb. 3nem fariamling, etaraterg6 lår, tutitali hå floden jotbfulor funt .innu bebd ert rulett bebebba i eftrer tjeglole år. 3 ben ena lott bilan bar uprfeftrald ej mintre ån åtta barn. 3ortfulorna ligga i badfluttningar ed? få tjur! att enDaft Rutiner. jynet, bedra år tet enta tednet på att hår finnes en men- niftobening Gana, i forten. Llt alba taglet inflårper en Ipatiani tager, få att ett ftåntigt baltmarfer råett i bala boftåber, fem aret tydas paiga !ör tjur ån mennificr. En rom tingrabr fig. 3 trehage anm: tå ett pr gulle tammatavigatt be6 fem- minifient i Vit:hatta, jabe btutgunt- men nej i hållet lör ja oda mit tilltal- tante aj parter, bluilfen löfte mit ba- ner cd? (almar barntå genom ingå åt- tenflaptl, ft:nalle 011 att nefa. f:In böna fem tar råttor finnes på en gått) t `;alberg .Daturucrtal, lant. Cee råtta lem bårom tagen fem jpatjerante afrver latugårtagellevet, blef plateligt anfallen af bettan ifråga. Ca jlttb ureffeb, fant blått meD att V- nan flannate tom jcgrarc på walplatten. "`ct tetre bcbarcea tillåggat, att banan år af en mesig eda tapper fhigt, tå bon bliftrit utInidt af en riatenamma. Ett marint bob mrb bula!, om få bobagar, fan man fl fig till bet billiga mild at 50 arr, om nian bånreåntcr fig till bur 91 å. Stlincfer. a-,«)err St. par nemligen på Ou botten i titt flu- get inrättat ett tuarrnbabga af un- gelåt Sk) ginat:Iran:lena golfyta, ed? lom lan juft nu i taaartu ,intsar upplåta åt alanånbe ten. Tet lilla batrummet år 1årtelee propert d; tvål inråttatt. fäentani franar och byrett fan ten ba- banbe tjelf mcbetera wattnete tempera- tur. ,Onbtufar ed; bablahan tillbanba. bållag ide, brutalt tetra artiflar matte af tueberberanbe babgii[ler metbatinnt. gran ( 5tockholm. Många fromma Önskningar. Det a) ligeu afelutade arhet•retnötet i — 170 — ett och annat sömnigt ljus glimmade här coli der vid gatorna, men värdshusut föreföll rätt tretligt, och hon :mules upp i ett snyggt rum, der hon mötte on brasa 1 eldstaden. hopkrupen vid brasan, satt en man och sträckte ut två kraftiga handen Förändrad och likväl den eamtuel Samma råa, vackra aneigte med de djerfva svarta ögonen, dea grymma munnen, den trotsiga minen! Endast det fordom så yppiga svarta håret rar nu så afmejadt, att det liknade en svart sammets- roöstia,i hvilken här och der ett grått hår stack fram. — hallåa, min gumma! — ljöd hans hälsning - som du ser, år jag 1 förväg. Det är tretligt att åter rara fri. Jo, jo ment Ester darrade, men gick fram ech räckte honom fin hand. — Jag hoppas att du skall begagna din frihet på ett godt sätt — stammade hon. — Dn så, kom nu inte och predika. Jag kan al- drig stå ut med predikande på fastande mage, och dessutom, min evangeliska dufva, är det nu min tur. Her kunde du med din fromma själ hitta på den der id63 att duka upp den der fabeln om flickstumpan? Esters anaigte vardt aakgrått, och hon sjönk nod 1 en stol? — livad menar du? — stammade hon slutligen, modan mannen betraktade hannes mod ögonen lysande af djefvelskt begabberi och fröjd vid hennes lidande. - ib, dn tånkta ve att jag inte skulle ha en formulerat följande program *imam uttryck lör sin ytter- sta vilja hår i verlden; 1. Allaren röstrått vid •Ila politi- ek• och kommunala val. Vilents för- rattande pil fridag. Rikediegsmanna- val på en och samma dag för hela landet. Ser-skild vallag. 2 Yareade-, församlings- och för- eningsrittens tryggande genom grund. lag. Undanrödjande af mot densan.- ma stridande bestårnrnelser och i sir- ligt på administrativ våg utfärdade stadgar och förordningar. 3 Afekaffandet af de indirekta skat- terna så vide do arge att fördyra lila- förnödenheter. Införande ad direkt och progressiv inkomst- och arf.katt. Flere uppbördeterminer för skatten. erlåggande. 4. Fulletandig religionsfrihet. Rott att uttråda ur statskyrkan, med be- frielse från dess tvångslagstiftning och tvångsbeskattning. 5. Folkskolans utvecklande till en för alla sembillsklaseer gemensam bottenskola. öfriga Iåroanetalters organiserande till öfverbyggnader derå. Skolundervisningens fullstån- diga skiljande från kyrkan. Kraftigt understödjande af fortsettningskurs er och förelåsningar tör arbetare. 6. Uppliårvande af tjenetehjonsetad- gan. I tterligare reformering af straff- lagen i human riktning, så att brott och straff molla eng i timligt förhål- lande till hvarsndra. Införande af jury i brottmål. Kostnadsfritt råt- tegångebitråde och kostnadsfri rått- ekipning för obemedlade. Införande af förlikningsdomstolar. 7. En lagstadgad arbetsdag på 10 timmer, som successivt slokas till 8. Inattande af stadigvarande förlik- nirgs- och akil jenitinder för *litande af e‘iiter mellan arbetagifvare och arbetare. Kraftigt fullföljande af ar- betet 1 ,å ekyddelagstiftuingens om- råde. 8. AllenAu olycksfalls- och ålder- dorneföreakring med bidrag at amen. 9. Nykterhetsrörelsens kraftigare underetödjsede från statens sida. 10. Anslutning till de mellanfolkli- g' fredestrafvandens. Tredje svenska postvaktbetjent- mötet Öppnades i Stocholm, i fre- dags al undre ordföranden, 0. Ge r- delacic från Stockholm. Till ordfö- rande utsågs G• 0. Schelin hån Norr- köping. 46 stader samt flera landsortedi- strikt voro repreeenteradc genom 48 ombud, valda med 641 röster. Huf- vudstsdene on:bud, voro 15, valda ef 250 kamrater. En deputation af 10 personer upp- vaktade på middagen genernlpoet- direktören E. vol Krusenstjerna, hvilken uttalade ein belåtenhet med att vatbetjenterna samlats till möte och törklarado att de önskningar dn komme att fracustålla skulle så vilt möjligt vore tillmötesgås. Sårskildt uttalade sig generalpostdirektören för önekvardheten af att post•aktbetjen- tes sondegegöromil blefve lindrigare. aStival för kropp som sjal år hvila nödvåndig., yttrade han. Vid val af styrelse utsågs till för- ete ordförande G. 0 Schelin (Norr- köping), andre ordf. A. Vestin (Stock- holm), sekreterare P. Zetterström (Stockholm), kassör Å. Vaxlund (Slockhrdni) och till I•darnot •f ety- releen Gustaf Alebt (Stockholm). Södertörns valmän vore till i 'an- dligs afton sammankallade till ett mö- te i lokalen nr 1 Hornekroken för att antaga ett program och uppgått. rikedagsmannakandidater. Etter en mumla diskussion beslöt man att ligga till grund för öfver- liggningarna slet af fjords berlock* arbetaremötet antagna prograniet för Sverges •rbetareeandund. Detta blef också antager, sedan man dock, med hineyn dertill att valkretsens valman tillhörde skilda politiska partier, ut- talat åtskilliga betånklighete r mot den allmånn• röstrittens uppsåttande pli programmet. Några tillagg i dat. samma, föreslagna af maskinarbeta- ren Andersson, antog°s al mötet. Betråffande uppvällande af riks - dagemannakendid•ter uppstod en lång diskussion, bvarunder icke sparades på personliga antydningar. Mötet enade sig emellertid sleaom att så- som kandidater uppstalls hr K. P. Arnoldseon och skollånaren K. Sund- blad, Valet af prins Carl till juryman. Såsom tömt år omtalad,, hade ansva- rige utgifvaren at •Litt på foten J.", Olof Roth, bland andra jurymån utsett Alven prins Carl. Svea hofrått har nu i likhet 'ned Stockholms råd. husrått förklarat det icke vara med grunderna för etadgandet i 45 § re- geringsformen och gillande tryckfri- hetsförordning öfverensstammande, att prins Carl såsom prins af det k. huset utsågs till juryman. Oratuttanben, Bejaar Wilhelm i Köpenhamn. Om tyske kejsarens ankom,' till Kö- penhamn den 28 Juni skrifver Poli- tiken bland annat: Kl. 1 kom konungens extratåg till Helsingör. Det medförde konungen i amiralsunitorm, kronprinsen (gena- rahrniform), prins Valdemar kapten vid flottan), prins Kristian (gardes- Iöjtrion.) och prins Carl (kadett). De kungliga med svit Bingo genast om bord på Dannebrog föl- att gå den tyske kejsaren till mötes. Den- ne hade kommit något förr In man våntade. Samtidigt med att de dan- ska fartygen hello ut i sundet oboer- • eredee den tyska kejsareskadern från Kronborg. Do båda eskadrarna möttes utan- för Kulle Gunnerstorp. De tyska fartygen seglade långsamt fram med den våldige. svarta Kaider som rörde kejsarflagg på stortoppen i spetsen; derpå följde hena och sist Hohen- zollern. Dannebrog hissade kongeflagg och de danska fartygen lade bi med front mot svenska kusten. Och nu börja- de en valdig kanonad. Sedan danske konungen gitt om bord å Kejsar för att helna kejsaren och derpå återvåndt om bord å Dan- nebrog följde ny salut från båda Hot- torn., hvarefter Mulen fortsattes till Helsingör. På hafvet hade den danske konum gen aorta dansk amiral helgat sin OK Men på hemfården klådde han i has t om sig för att pi land som tysk be. — 167 — hinder för hennes flykt. Hon hade också fattat sitt boslut. — Jag tog honom i nöd och lust för tjugo år sedan — sade bon för sig ajelf — inför Gud och menniakor, och ehuru det blifvit mycket värre än jag ens kunde drömma don dagen, måste jag stå vid hans sida till slutet. Hvem vet om inte Gud belönar mig för alla dessa lidandets år genom att låta mig leda honom in på den rätta vägen? Men härvidlag kunde hon ej hysa mycket hopp, då hon kom i håg mannens råa natur. Hela hennes varelse råkade i uppror mot hennes beslut att åter- vända till honom, och ofta, ,medan hon lade ihop sin lilla packning, muckade hon djupt, då hon i minnet gick tillbaka till de år, som hon tillbragt tillsammans med honom. — Nu är jag glad, att jag hade tillräkligt med att skjuta min älskling ifrån mig — sade hon, i det hon torkade sina ögon — oaktadt skillsmessane kamp sargar som det tveegadt svärd, som biblen talar om. Stackars liten, med hennes stolthet och tal om hög börd ekall bon aldrig erfara att hennes moder är hen- nes stackars vårdereks, som bon då och då nedlåter sig att kyssa, och hennea far en straffånge. Tack vare Gud, jag har skonat henne för det elände, som jag känner. Gud skall förlåta mig, jag vet det, för det jag ljugit för mitt stackars barn. Gud ensam vet det, huru jag längtat och trängtat att få taga henna i min famn, sluta henne till mitt bröst och såga: råers-ulaneöfverete helga kejsaren vål. 'remmen. Konungen sargade sin gast på landegångebron. Don unge kejsaren språng hastigt i land och omfamnade konungen. Straxt efter honom kom prins Henrik. Ilide vore kladda i tysk amiralsuniform. Kejsaren sig rask och frisk ut. Tjugu minuter senare var kejsaren i Fredenaborg, der likaledes en stor mångd menniskor samlat sig för att mottaga honom. Bland kejsarens resefekter såg man en stor flat lår, sannolikt innehållande kejsarens por- trått, en gåt." till danske konungen. 1 den sista vagnen åkte en «pickel - huf... med kejsarens hund, en liten brun dogg. Den stora toffeln serverade* kl. 7, och Politiken Sr i tillfallet att med- dela den hugnesamma underratteleee att kejsaren åt med utmårkt aptit. att han var mycket glad och lifligt underhöll sig med drottningen och prinsessan Marie, med hvilken han konserverade på franska. Eljest för- dee konservationen på tyske. Vid desserten drack konungen för kejsaren och kejearrinnan och kej.•. ren besvarade denna skål med en för k onongen af Danmark. Båda monarkerna talade med al svag röst att de hårdes endast af de :Armast gittande. Månads- och Qvartalsprenumeranter 'd Laholms nya Tidning erinras ont grarlaisskillet. Pre- numereren i god tid för att tend- vika afbrott i tidningens sändning. Fi.enunterationspri.Ket finnes utsatt d första sidan under rubriken. Nya prenumeranter hjertligt väl- komna. Från allmlinnizeten. Ilårmed får jag offentligen å alvål mina egna luta min familjs vågoar till herr handlanden C. L. Lundgren framförs vår innerliga tacksamhet för den oförekråcktbet och menniskovån- lig• ejelfuppoffring, livarmed herr I, i söndags alton råddade mig från en saker undergång, då jag var utsatt lör fara att drunkna i Lagan. På samma gång vill jag &Iver af- börda mig min och min familjs djupt kinda tackwarnheteskuldtill herrN. Kliocker, som under dessa dagar, "Armee efter olyckstillfållet, då jag varit orklös och utmattad al sön- dagens öfveranstrangoing, egna' mig den mest sorgfilliga vård i sitt eget hem, der jag genast efter den svåra hendeleen fann en vanlig fristad. Kungsgården den 2 juli 1890. Nils Christensson .111,1111.«D Laholins brandstyrka uller alla inom Laholm' samhälle boende arbetsföra manliga perso- ner från 16 till 55 års ålder kal- las till mönstring vid spruthuset Fredagen den 4 Jall kl. half 7 ef- termiddagen hvar och en med- hafvande det tjenstemårke, som blifvit honom tilldeladt. Tillbalja al ny indelning af brandstyrkan komma dessa tjonstemårken del- vis att utbytas mot nya, likasom alven vid samma tihtitlle nyin- skrift'a erhålla sina bestamda klen- stemårken. Samma dag kl. 7 efterulddagen skola samtliga vatteakörare med fyllda vattentunnor instålla sig på torget vid spruthuset lör att femte det öfriga manskapet deltaga i all- mita 8falag. Rotemåstarne och brandrådet wammentråde å rådhuset en avart tara mönstringens början för att mottaga rollur Ofver manskapet och ordrea tör öfaingen. Larmsignaler gifvaa med början kl. 6,15 e. ni. Upprop sker både vid monstrin- gens början och vid öfningena slut och erinras derom att frånvaro u- tan anmåldt laga förfall medfor b!)ter af tre kronor. Laholm den 1 Juli 1890. BRANDCHEFEN. STolaall■ Svara på det. Domaren: — Hur gammal år ni? Det qvinliga vittnet; — Jag rak- nar 25 virar. Domaren: — låta ansåg raknar ni inte dl? Barnslig uppfattning. — Ja, lille Haat), vid nordpolen rackar natten ett baht år. — Får mas 'elva da hela tidos, ock slippar gå upp och gå i skolan?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.