Stan. Ännu flera politiska bytesaffirer. Enligt ett telegram från London till Le Figaro skall %land vara beni- ges att erbjuda Inmaka republiken ön Dominica (Små Antillerna)' mot det att Frankrike *fack från sina fi- akerirkttighet•r vid Newfoundland. Man talar ookeå om andra ersittnin- ger med anledning af förslag, forn sko- la ha blifvit gjorda till franska re- geringen om att icke !fingra hålla straffkolonier i nya Kaledonien, men alger Le Temps — livad denna se- nare fråga angår, så beror det en- dast pi gissningar och på rykten sona cirkulera i underhusets korrido- rer. De senast anlitads engelska tid- ningarna yttra icke ett ord om den- na kombination. Nihilisnien och rysk-franska alliansen. På tal em de senaste ryktena ont en rysk-fribak allians uppgifter Berli- ner Tageblatt att czaren bar förkla- rat• att möjligheten till ett rikhet •teg föreligger förs't då, om Frankri- ke eller Ryssland allvarligt botas al någon af de allierade makterna, nå- got som •111 icke lir kunna komma i frige. Om czaren sålunda år alver- tygad om trippelalliansens fredliga tendenser, så har han innu god tid med aftlatandet af en rysk-fransk allians. Annorlunda gestaltar sig dock saken, om czaren en gång skul- le komma i den belägenheten att han icke lingre kunde undertrycka låsningen inom sitt rike, och om han endast genom ett utrikes krig kun- de förebygga ett revolutionärt ut- brott af missnöjet inom landet. 1 bo- traktande af nihilistarresteringarna i Paria måste man alltid taga en så- dan möjlighet med i beråkeingee. Med hvilket högtryck de i utlan- det vistande ryska nihilisterna arbe- ta på det definitiva genomförandet af pina revolutionera syften framgår af de intressanta afelöjanden som Journal des DrSbats offentliggör om de i Paris biktade konspiratörerna, af hyilka ytterligare flera blifvit fri- gifna på grund af bristande bevis- ning. Enligt den franska tidningens uppgift år det den bekante nihiliet- cuefen furst Krapotkin som från Londoa leds hela rörelsen. Han bar stått i fiffig brefvezling med de re- • olutionåra grupperna i Puls, Rom, Wien och Berlin, skickat dem pen- ningar och meddelat dem de euligt hane beigt nödvitcdiga instruktioner- na för att uppnå det åsyftade målet: det ryska folkets befrielse. Hvarje månad hade nihilisternas delegerade begifvit sig till London fisr att kon- ferera med furst Krapotkin. Alla för- beredelser hade till linda:nål att ut- breda skack i Ryaland. Revolutionen 1 San Salvador. En medarbetare i New York Ile- rald bar i Paris interviewat dr Ra- ft fael Zaldivar, 1. d. president i repu- bliken San Salvador) i anledning af den revolution, som den 22 Juni in- trafade i republiken. Zaldivar yttrade: 'En revolution icke utan blodeut- gjutelee bar egt ruin i Sen Salvador. General Meoendez, som under aria frånvaro satt sig i besittning af mak- ten otl landeförviet mig och mina • abångare, år död. Hans van och meningsfrände, general bIarzial, Dora försökte göra motstånd mot folkrö- relsen, (lodades och bana soldater drelvos på flykten. General Carlos Ezata, en patriot och staterna., som akta, al alla re- publiken* vinner, bar utropats till president af den provieoriek• rege- ringen, en allinan amnesti har utfår- data och jag har uppmanats att ge- nast återvånda till mitt land.. Zaldivar förklarade ridarv, att re- volutioner hade framkallats greorn general Menandes' despotism. Den- ne hade, förulkrade Zaldivar, dött efter revolutionen, icke före, såsom det första telegramtöet 'gal vid han- den. Han hade inga beetImda uo- derrittelser i det fallet. irren trodde, att presidenten antingen 'jet( tagit lifvet af sig, då ban sig sin sak ohjelpligt förlorad, eller också femte general Marzial stupat under deras förahk att göra motstånd mot den revolutionera rörelsen. Per sent. Från Denver i Colo- rad", Y Grant. staterna, *kritvite: ~is Bortom,. sanda dotter till likp, ca rik köpman i .Mansfield, Ohio, blid lör flera år sedan förskjuten af sia far emedan hon mot bane vilja Lik ek ese4 en obemedlad eeg taran. Ekan« åkteneltap var ej lyckligt. liesuilas tema bade hepkate au få lel- « å lysaade Ogliattlatagitetar tack Olte lis Iff &risig penn[agaro ' och då x xxi mommeffi3~039:0:03~9:0NO:09~,»MMOKIEW300:3E09:0;fflef»XtleX st ~var och »ester st , . st af Krågningstyger & Kapptyg« M St samt öfverblifiia lagret af Vår- och Sommarkappor 33E 1 fic slutsäljas til Ink öpspriser och derundor. Kappor som förut kostat 45 kr., 30, 25, 18, 16, 12, säljas numera till 35 kr., 20, 18, 13, 12, 9. Obs. Råelpris! )ik Henrik Larson. 09~3~ 40 69». Wketiti33i3:0~.013»)«):0»1»ffief3te#14"«63~» 3tflab »3»» han sig sig besviken i denna för- hoppning öfvergaf han sin unga fru, hyste uppoffrande kårlek han ej för- mådde att uppskatta. Icke ene nu kande den stolte köpmannen något medlidande med sitt barn. Förgat. - •es bönföll hon honom om fbi-Mal- m och öfvergifven af alla måste hon genom sina bandets arbete för- 'kaffe sig sitt uppehille. Hennes svaga krafter blofvo enart uttömda i striden för tillvaron. För några månader sedan hade ödet fört ben- ne till den lilla staden Leadville i Colorado. der hon insjuknade i ett svårt bröstlidande. Man förde hen- ne till ett fattigt och terfligt block- hut, och barmhertiga grannar försi- go henne med mat och dryck. Men tyckte synd om den ungs frua, han- kens aftårda drag tydligare ån ord talade om hennes lidandes historia. Veckor Ringo, och med dem lör- eviinno den lidandes krafter allt mer. En morgon kom en herre till det usla blockhuset och meddelade den unga frun att hennes far dött och åt henne testamenterat ett summa af öfver en halt million kronor. e Ett emarteamt leende for vid denna un- derrIttelee Giver den almagrade (vitt- nens drag, ty hon viste vål att hen- nos dagar voro raknade. Faderns rikedomar kunde ej återgifva henne de krafter hon förlorat. Med tårar i ögonen tackade hon eina vålgörare för deras godhet. Hennes lik för- de. sedermera till fådernehemmet i Ohio. till Odessa, och det på en åkte kir- gisisk stepphist, hyste härdighet den unga damen flera gångar stift pll pro£ Deo lingata ridt at något fruntimmer som man hittills kånnel, var •f en franska, som tår sju år, sedan red teln Paris öfver Wien till Pest. 'Medeltid« har nu antagits för hela Tyskland. Greenwiohtiden ta- ges der till utgångspunkt liksom i Amerika och anuorstides, der in- ternationell enhet •fteee, och man har till gemensam borgerlig tid tagit den tid som år jemt en timme före Gre- enwich-tiden. Hos oss Ar medeltiden 11 tidsminuter efter Stockholme verk- liga medelsoltid men ej jemt en tim- me före Glasgow, hvilket var ett misstag af dem som alg)orde derom. Skilnaden år dock så liten, att man kan taga tycka tiden lika den svenska. M■1■ 111■ En obefogad beskyllning. En af de punkter, der man på vis- sa håll visat sig mycket ifrig att söka sak med det nya systemet, har va- rit, den statshushållning, som rådi under detta system. Under sista riksmötets lopp framkastades oupp- hörligt så väl inom riksdagen som inom pressen beskyllningar för statsslöseri. Senare ha dessa an- lopp fortsats efter ett genomförde system; och tidningen Dagens Ny- heter, som dorvid gått i spetsen, har bl. a. nyligen tiil och med an- tydt, att om det gamla landtman- napartiet, efter hvad dess nya pro- gram synes angifva, numera aistår från att söka ta bort de nya tut- larne, så beror detta pil att parti- et icke sor sig någon annan råd En folkomröstning. Den engel- ska tiduingen Pall Gazette har beredt sig sjelf och sina lå.are det nöjet att minda en epecialkorreepon- dent till Helgolacd för att låta före- taga en .folkomröstnings. Korre- spondenten har redan funnit öns in- au att tills vidare behålla dem tör vånare ytterst missbelåtna med öns att med inkomsterna af detsamma aftrådande och de söka, försikrar täcka de oerhörda utgifter, som den ban, alls icke dölja sin ovilja. sista riksdagen tillskapat. Ou Ilelgoland, alun arsprun gligen Man finner håraf, att det icke varit en tysk besittning och i dessa blott galler en anklagelse mot det dagar blifvit af England aftrådd till nya systemets män i allmånhet, Tyskland, år en liten klippö i Nord- utan att den också är aliedd att sjön, betagen 56 kilometer från sarskildt drabba det nya landtman- Schleswigs nårmaste punkt (Eider- napartiet, hvaremot det gamla par- stedt) och 71 km. i nordtest från tiet skulle gå fritt ock kunna rak- Cuthaven, beherakar Elbes. Werners na sig till berömmelse att i denna och Eiderns mynningar och år om- punkt vara båttre ån de andre. gifven af några andra sandöar eller Dian skulle naturligtvia efter allt dyner samt åtskilliga klippor och ref. detta vänta att finna något verk- ligt underlag för don ifrågavaran- On år blott 0,„ stor. Den de legenden; men den som söker har eo stad med mellan 2- och 3,000 in- ett sådant i den i år verkstålda vånare. Med Nordfrietland kom ön statsregleringen, han söker för- till bertigdömet Schleswig, var till gåfveå Först och främst ar den 1712, då Danmark underlade sig den, ökning på budgeten inom hufvud- i hertigen. af (lottorp ego, mer be- sattes 1807 af engelsmannen, som un- titlarne, som skall af statasinkonister bestridas, alls icke så betydlig, att der Napoleons kontinentalsparrning den på minsta sätt kan gitva tog hade den till nederlageort för sia åt skriket om slöseri med millio- smyghandel med fastlandet. I Kiel- freden 1814 attridde Danmark form- nerna, som det hetat. Men för det ligen ön åt England, som icke haft andra är det naturligtvis icke nog några inkomster derifrån och låtit med att se till, huruvida en sådan styra den •f en ståthållare, vanligen ökning skott och till hvad belopp en etabsofficer. Do gamla friefiska den uppstått; man måste också lagarne, bestående af 14 artiklar, kunna konstatera, att det gamla halva fortfarit att gilla på ön. Se- landtmaunapartiets mån icke bi- derna hafva varit enkla och strin- tradt besluten om ökningarna. I ga, och något (tegelte har aldrig annat fall läror nemligen gamla funnits der. Det enda markliga man landtinannapartiet böra falla under På senare tider hört om ön ar att samma fördömelse som öfriga riks- under senaste tyek-danska kriget sökte dagvtraktiouer. af d•nek•rne illa åtgångna tyska far- Det blefve fbr vidlyftigt att hår tyg skydd vid det neutrala Ilelgo- punkt för punkt genomgå etatareg- land. . les-ingen for basta år och med led- ning af rikadagsakta ile till, huru diatazaryttarinaa. Från Pe tersburg skrifveu Till de många som börjat efterapa den ryktbare kosackefficareu Peseh- koff har au abc.° ett fruntimmer sallat sig. Fröken Liabaeoffeka, en af da eadellaataste ryttarinner i den nordiska kejoaretadea, skall i dater- a* sotrads ea ridt gråa Peter, urg ökningarna tillkommit. litar och en som vill roa sig med on sådan andersökning skall emellertid Sn- us, att resultatet i korthet år det., att de ökningar inom hufvudtit- lame, som äro al pass betydliga att de förtjena nimnaa och som mötts af någon opposition vare sig fria dos ona eller andra riksdags. fraktionens sida, uteslutande äro att träffa på fjerde och femte hufvud- titlarne samt i anslaget till norra stambanan. Att sistnämda anslag ioke, på sätt en del opponenter ville, nedsattes under hvad regeringen begärde, derför larer det gamla landtman- napartiet få ingen mån mindre an det nya bära det för °frige alls icke tyngande ansvaret., eftersom det gamla partiet ju till fulla hälf- ten utgöres af norrländingarne, och det är Vål kändt att dessa storlo som on man för det högre ansla- get. Det bör vidare erinras, att detta anslag är at' extra ordinarie natur och således icke med nöd- vändighet behöfver till samma be- lopp eller till något belopp alls tynga budgeten för framtiden. llu- ru högt jernvägsanslaget än be- stämts, skulle detta icke utgöra något hinder för gamla landtman- napartiet att nästa riksdag allan da statsverket tull eller andra stats- inkomster, om partiet eljest skulle få lust eller magi dertill. Samma anmärkningar äro i givit.- va verket att göra vid så gode som alla anslagsökniugarne under fjor- do och femte hutvudtitlarne. Dels har nemligen, der någon opposi- tion förekommit denna -- etter vår uppfattning, 'beklagligt nog -- uppburits lika väl af det nya soul at det gamla landtmannapartiet. Dels ha de helt eller delvis om- stridda anslagen varit af extra or- dinarie natur och kunna således icke anses binda skattesystemet fur framtiden vare sig i fråga om tullar eller på annat satt. Ett en- da undantag i aistnunida hänseen- de bildas at de hundra tusen kro- norrut till den andra trängbataljo- nen. Detta skulle då utgöra un- derlaget för skriket om stataslöse- ri ! Vi tro att den allmänna me- ningen i landet har en helt annan uppfattning om ifrågavarande an- slag. Beslutet om byggandet af en tredje pansarbåt år väl ert det, man sökt mest kalfatra, 'ör vår del skulle vi gerna se, att det nya systemet kunde i högre mån an forhillandet verkligen år räkna sig sårskildt till godo detta beslut, di det var ett klokt och vackert sådant. Men vi få icke glömma, att afven det gamla systemet byg- de pausarbåtar. Till och med den mångomtalade majriksdagen, då det. gamla systemet ju eirskildt trium- ferade ooh då gamla landtmazula- partiet spelade törsta fiolen, bevilja- de anslag till en ny pansarbåt.. 1 öfrigt nia anmärkas, att om oppo- sitionen mot anslag under femte hutyudtitelu i år hade vunnit se- ger, så skulle anslagen under den huivudiitelu ha betydligt förmin- skats under hvad de utgjort de närmast föregående åren. Så der förhåller det sig i sjelfva verket med skriket om "million- slöseriet" vid sista riksdagen, når man går anklagelsen :armare på lifvet. 13m. P. 1. ■ .• -• .«ete gabolm. etabrue fmåll'elet babe i föregår lermina- atilututag mc* risme' intåt tnrfeherten thlbers lamt i närmare af boer». fil- uttittat Ince tim dkårart. examen för- batik! lainlibigt på terå afoelningsr, beer ett ta t filt låejiilla nakne' ed; amber letning af heat fte !trettien.. dieentaMmeeas more innaelåttniag, realitet sch biblift bittert., betalt bitte- rt., ms• et od? Ict lies ftamtiNfelfet trOogjecru gliet thilla förflin ■ lit filt : nt: i o c? bt r; n rapl r attå b. eetat vretoetåntnaufiutatf: mentaften af fetloberben elberg, lom af tadabe lårarinnor od? barn ed, iton- nerhet labc be lenare på hettat ett off frongent minIciaga fig om Inbnal, gir, Wleglua bneireria Ur Dtei n gd) rrtrateinfOuben u!belebel tadlet premier å en !rena åt 15 barn nemligen i bfra afbelninien dt CAert a 3tnilon, linnea 9...1)1qteet, (5Jr1 3öni- ton, :bua 3obansten, 31,11 3ohnifon Liter2inbercon, (flata Vag, OttbO etaffanefon, 8erbinanb 3obanien ett al m sperelon lamt 1 nate afbeleingen at atoin euntqwift, 80ite ecnnbåd, Z)frar 66buftrim, 3ulia 38najon ccb ita.rien mi nr amnante får flit nt. ni. er- t bereorie. bh° Debuten' följanbe tio barn, ,it btvilfa, af brift ra tillgångar, inga premier for ttllfallet balite uttalas, ners- tigen i 6fcc af telningen 304 23engttlee, .Oulta ;Mun. eten Ctuntåd, Z;ra 3oneton, 03auftib Misten och 3ohan 8i5berflrbin lamt i ridet atbetntNen Cruff etaflanelon, r 4.NetltteiOn, Zip 'Pettctejon cd; kilen Welunt. Carneci3 antal tanter terminen hat matat 74, betat 49 i åtra albetningen (21 gnolat och 28 biet«) lamt 25 i na- tt glidningen (12 gotjar ech 13 Rutor). linnea flacfcni lindring uftvdte i Nergår ;dn ..tcoata hd. Yabotmi fempantområDei fåtfta albetning urin Senårebe, .tiehulte in. fl. rodnat) an- lånte Dit fl. 4 på em Er.e0 ortincrie tåget, bwarefter truppen genaft upplec fig. sitar taget ångaga in på 2aholmi hationsområbe gåtan De r utlåtbal fci- getne men högliiibba hurrarop fin när- mar', lilltårna, men mors dich utan filt uppehåll hatitabei medel htllfamma. iDerao 'upplösning' ibtliggid lir utriv noga bulligt, vch em ett par timmars tie war ingen militdOpeclen Emu att håra eller le inom tagaltabenå murar. «n bifccaris på seitiaptrIg. gam- tiligt ensö automil hit till hettit t torsbagt etermibbeg oblerrot - rabci å tenn en imata' anka plaiadc- rate, broilfa Utmal fbrtnobligca id( i linet mes WM18103160 tva tame anl3 nbe per jtEatI2114. ett ID« mallige:i ett kibtampålle, lent p4 betinget utanför prefficieben lkb ett muntert ftingleit- rnanDe ltl, kuber Det att ett betathement af ben 'plira frånaliagalegionen ilagd fy nel i De hora och lummiga :tåten eten. fåt majortten Topic holtet. (in anhåll* hot hanblanåen V. 4",)atibtili tid Otit lon på lbeettfloarne edh betlo att taga tein t iåteear. 3 ban anffa' - fatet cn btfupa, i bwilfen hu!tnothig - fan mctielft en t3trufta inatt 'inmata- bea", och Mae be Oder, fors tagit qtvarter 1 tråDen, Utifrån blifvit bort- !aptit [adeln huld? frän en aflotela- lpruta, 14llatte De fig oi,artbfroett ttll lem, feet mors inomitcraDe t bl- tupan, boaatelter aUtlainmanl bd ben D. C. Vallbeige tvålliingna egenton'. etlocipthrporteu år fU nårtearan• be i tabotin ettertt snoken. att fet ett anneanea ett tantig lör toge:: be du 91■ :cla. Magli‘ca ece och 3critatågsgaterita trabferate af kl - ta nutibeamatleri, och eat od? annan låt baket' hunnit lynnultgen knyt På na "fonhent" bana. Ca tårsteg ti"°: holtutveleciptbent Parerat:ogen en atffliftt ånba ner åt ittifttauftab ed? Mulen på je:uthala/nu tott tik. a fRib uttsfolea. eran euthi tcle• grafttnete t 'emot stil eabelatO lit - sing. "(Mimat« tnionattelet !tåt fatt- tataabs 12 shia ål:wc bertienten• ehnballeteregu hr rått har Ha tredse. Otetblits tid Pigolat 04 °tamt uller stabsgen. ZIG tes fffilffurrn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.