farits. kortnimeria 1 Nordamerika. Ett af de egendomligaste problem på den nordamerikanska inrikespoli- tikens område, ekrifver Ilamb. utgör det definitiva utrotandet af mormonerna, polygami i territoriet Utah. Uoder loppet af några år bar man arbetat på lösningen af det- ta problem, och den i detta als een de outtröttlige senatorn Edssunds har som supplement till de tidigare ef- ter honom bertimda logarna förelagt kongressen en ny lag. Men det ar unioneyde fi- Ännu ten fråga, omoch nitivt eka!, kunna drifts sin vilja i- genom gent emot mormonismens fa- natiska förkämpa r. Mormonismens historia börjar 1830 med utgifvandet af Book af Mormon, som Joie! Smith fann efter en en- gelsk anvisning, och enligt hvilken bl. a. indianerna Är o judar, lom in- veadrat frän urininnee tider tillbaka, och mormonerna Äro Guds utvalda folk. Anhångarne .1 den nya liran betecknade sig ejelfv• som helige, men blefvo på grund af förargligt !alverna fördrife• från Ohio till Mia- souri och derifrån till Illinois. Her biet under en utrid med befolknin- gen Josef Smith dödad. Ilen efter- följde. mom sektens öfverhufvud •f Brigham Young, som 1846 drog med mormonerna till Utah, der de grund- lade sj öst aden. År 1849 glfvo mor- monerna sin landstricks en demo- kratisk teokratisk författning, eom icke biet gladligt af kongressen. I denn a fick Utah från kongres- at. sens sida en vanlig territoriiförfatt- ning. Unionapresidenten utnemde Brighatn Young till guvernör, men denne ersattes senare af en ehetl- Dinge, emedan kongressen för att skaffa ein• åtgÄrde r lydnnd, låtit u- nionstrupper rycka in i ealtsjöstadeu. Efter Paeificbanane öpp n ande uttråd- de Utah mer och mer ur sin •fson- unionsregerin- drade stallning, gen nödgade. nu ekinka mormoner- nas egendomlige institutioner, isyn- nerhet deras dogmer om månggiftet, större uppmirksarnhat. I Mormons bok var det icke tal om polygamien hvilken föret Brigharn Young i Augu- sti 1852 högtidligen förklarade Dom ett hufvudvilkor för salighetens er- nående. Han påstod att Josef Smith redan 1843 fått es uppenbarelse om månggiftet. sakrament, bvilken han hemlighållit, men Smiths anka och eldsto son förnekade påståendet. tig- tighet. I hvarje fall har sedan 1852 mångg ift et var it en hufvuddoga', vid hvillien mormonerna, i det de hin vi- f at till gamla testamentet, med eeg- het fiethållit, Under de strider unionen fört med mormonerna angående denne; dogm, gjorde man grant emot dem, som helt enkelt ville förbjuda månggiftet i Utah, författningsenliga betanklighe - ter gillande. I Fen enta staterna nem- ligga, der stat och kyrka aro full- ständigt skilda, år det enligt förbunds- författningen uttryckligen ( erbjudet kongressbo att utfarda någon lag, sone förbjuder utedvandet af nigen r eligion. Frågan var au om kongressen kunde alltid. en strafflag mot dat ;territo- riet Utah bestående månggiftet, som stadd e sig på en religionsdogm. Den- n• frå g a besvarades dock bekrifian- de, ty meningen med denna författ- aingsbeetittatnelee kunde dock en- dast vara den, att utörvandet af en religion icke måt te hindra., för al vidt detta etörvande icke gick ut på något osedligt. Kongressen antog di den etter sena t or EtImunda be- siod• lagen mot månggiftet, en lag, »in «raffla! e detta i territorierna och Ofriga platser, som stå tinder keagreseens uteslutande jurisdiktion, med penoingeböter intill 84)0 dollars och (Angeles anala till lem år och dessutom herili!vade pylygamisterna röstritt och ritten me boklåda ett offentligt embete, Det var emeller- tid svårt att lå denna lag genomförd, emedan den stötte på mormonernas fasta och energiska motstånd. Som oftast kunde man älvarken finna å- klagare eller littnen, och det sak- sades sålunda finfint. till Isens •n- vindning. Till följd deraf har man na föraökt vnit•g•åtgarder. Man har till följd af upprepad reni.ene från mormonatenighetens sida i k raf t at en eirskild uniuosoaelag — Ed- maade-Tucker konfiskerat mormookyrkans förmögenhet. klor- monere a hade fö rgalves angripit den - a• lag; union.olverdomstelen har i It förklarat, att ~da lag i alla al- asenden år rant:g:14f utlarded, och mormonerna få sålunda finna sig i förlusten at tur kyrkolörmögeaho, sem belöper sig on3kring en cutllinn dollars. Edounda har nu I kne g re.- ~ framstått lersla g om. att des kon- fiskerade . syndiga ottoman. skall sa- vigdas för undereisniagen i Utab och detta lördag blir förmodligen; platsdop. Boet ou ytterligare mtide- 0.43:««080«0»:«WWW:0~~ 9~ 0~~ 1400»:~ f~k:« 3 » 30)› Stuftar och Rester 4 5 _ > af , kmanmostyger . Kapphruer ~me .44 samt öfvorblifna lagret af Vår- och Sommarkappor slutsäljas Kappor som förut kostat 46 kr., inköpspriser och dorunder. numera till 35 kr., 20, IS, 13, 12, 9. 30, 25, IS, 15, 12, säljas 1 Henrik Larson. KIEwwwitieffloxixotrom»)»fflatxmaemeamemeraftlaoiaf»»»«txtxtmyomotft§ •~I~I~Na medel mot mornaoneine skall man sannolikt u tfirde förbud mot invan- dring af mormoner från Europa. Om man likvid skall nå det åsyftade må- let, Är en frige. mom mas skall akta sig att utan vidare besvara jakande. Militåren och polisen I London. Agitationen bland poliom anskapet i London har intridt i ett allvarliga- re stadium. På etutionen i Bow.trett vÄgrade i lurdags afton 130 poliskon- staplar lydnad *horn protest mot af- skedandet af de kamrater, som leds agitationen. Ersättningetnanakap må- ste tillkallas från fornnåderna till bo- sö rj an de af vakttjeneten. På ett 4,ö- te af delegerade från alla polisdi- strikten bes löts i lördags elton att, om icke till måndags afton irgått tillfredestellande svar från inrikesmi- nistern på manskapets anmodan om löneförhöjning, skrida till en allinhn etrejk af hela Londons polis. Manskapet vid andra bataljonens af gardesgrenadiarerna Wellington ka- serner vigrads i måndags åtlyda den sedvanliga trumpetaignalen att infin- na sig för eftersyn at uniformer och vapen och etingde sig inne på sina ruin. Seden flere o fi icerate af gene- ralstaben tillkallats för att rådslå :ned öfvcreton, afatods från elterey- nen, och manskapet kallades fram till öfverston, som gjorde dens för deras beteende. Ilen mottogs med hviselingar och skrin. Ryktet vill veta, art regementet kont- mer att eAndas till tjeustgöring i ut- landet. 1 tourni:ernas tid. Tournre r äro inte något nytt på- hitt af van der Osten. Redan Mo- ses gjorde en tourne med Israels barn, och att alven små platser, der endast lägre biljettpris kunde ],räknas, besöktes , kan :eau nuna derpå att hela fyrtio år bo- bedde. for att resa från Egypten till Kanaane land. Ont jag undautager gumman Eli- fora , vet jag ingen konstmakare- meuniska, som rost så länge i lands- orten, inte ene gubben Smitt. Men så var Mossaockså jude, och det folket reser billigt och krånglar sig in öfver allt, Men oaktadt Moses hvarken var wetve eller ens simpel adelsman, skårades åndå inte Israels barn för honom, titan do reste tillrammana och delade broderligt hvaronda hacka de kunde taga in på sina förevisningar af kopparonnar, stads- murars nedblåsande med trumpet o. s. V. Men når i våra dagar on annan potentat, erkånde grefve Kalle Landborg, drog ut, från Egypti land och hade två kliedivsöner mod sig, hå akäuides pojkarna för mallekapet och smeta sin väg så lort do kun- de, så att Kalle tick resa sin tour- nå ensam genom hela Tyskland anda upp till Stockholm. Då sa drottning Sofia: -- Der ser du, käre Oskar, att till och mod don insektsfullo vice- konungens af Egypten osnutna af- komma tycker sig vara för god att stå i bila med bryggareenkann Kal- le! Och vi som gjorde sådan affär at karlen i fjor *och lato honom ti- ta med vid bordet alldeles som en Uttra porton! Då aa kung Oskar: — Du har ratt, min alskling: vi resa till Norge från alltihop. Stackars Kalle! Han hade nog bespetsat sig på att få stryka kring gatorna i Tysklands småstader all- deles som en jemnlike road de vi- eakonnngaliga pojkarna och locka n dem i sitt bryggeri och visa dana för bryggardrangarnii ooh dricka brorskål mod dem och tvimga dem att saga tante till. sin feta fru, ja, kanske till och med ha'dem att göra upp om den der gamla jern- vågsfrukosten i Kristinoliamn samt dansa på sina kalas, ifall han fann kungliga operans tigurautskor för dyra sist. Men det gåfvo deras kungliga högheter — gud signe dom -- tu- san. Om Moses van der Israels-tour- nen var den längsta och grefvo Kalles den snöpligaste man vet, så var deremot profeten Jonas den svåraste. Han skulle sjövägen till Nineve och tala på missionshuset der, ty ninivitorna voro några rackare, sota klåddo sin mista in på bara:benen och prejade resande och toga tju- g ofyra skilling lör en vanlig kon- jakstoddy samt bedrofvo allehanda ogudaktighet. För att få sin biljett betald gick Jona omkring på (lacket och sålde ströskrift.« och lät ingen menni- ska vara i fred, och besvarade till och med salongapassagorarne, fast han sjelf bara hade biljett till för- däck. Då blof kaptenen arg och lat ka- sta både profeten och hans natt- säck och bokpåso i sjön. Förtviflad tittade profeten efter om Dagens Nyheter skickat ut nå- gon ångare till hans rioldning, möt- te så en livalliskfarbror, som var ute på sin frukostpromenad och frågade om han fick stiga inom hos honom medan han torkade-sin Of- verrock. livalfisken tyckte att pro- feten måg så ledsam ut, att han öpp- nade sin mun till en ofantlig gäsp- ning och profeten slank iu, men inom en halt vecka hade han pra- tat så mycket strunt att hvaleu tick (ränningar och — innan prototeu visste ordet af låg han på land med nattstick och bokpåso och Ni- neves synclafulla saluhalls i fonden inåt landet. Och han larfvade in genom tul- len och slog upp sina socialistaffi- scher, om att staden skulle förstö- ras på. ett bestämdt klockslag. (Bil- jetter såldes i boklådan). Men ingen onda meuniska köp- te biljett till den föreettlIningen, så att stadens forstörelso måste in- stallas af brist på publik, då pro- feten inte såg sig god att få sina omkostnader betackta. Och Jolta blef ansedd som en anarkist, och etacistiskalen hade ö- gona på honom och byggnadsnam- den rasade och i hotellen svarta man honom att alla rummen vore upptagna, så han fick öfvernatta i stadshagen under en Lagtornabu- sko och höll till sist på att bli ta- gen som lomdritvaro. Sudan den tiden har ingen pro- fet vågat komma och spå ett runds- tiamhailes undergång. 'vårtum komma nu ib:. tiden ingentörer af alla slag och spå den most kulos- sala utvockling åt do allra minsta och värst skuldsatta stader, bara för att lucka dem till att lagga sig till med vattenlednmg, telefoner och elektriskt ljus. Men ofta ljuga de på sitt, vis var- re an Jona oin Ninive. Af svenskar , som gjort tournåer utomlands, marka vi Carl XII creh Jenny Lind, Gustaf II Adolf och Kristina N ihroon-liou zeatid-Caaa randa de Snougge, Kalle Krusa och Sigrid Arnoltiaun. Vid Na sa get Carl XII en &lan- gande galatöreetallning för ti,UU0 personer. Representationen var en- .daet tor borrar inb rymmarnas mim- nöje mod prestationerna var så all- mänt, att de följande förestallnin- game blefvo långt mindre besökts. Herr Fredriksson och fru Hen- nings tro att de ha funnit upp de internationella konstnarstourneer- na. Historien sågar annat. Den omtalar hur Augusta Königsmark kom till Carl X.11 och sa: — Ers majestat låt. oss resa till- sammans och dela rocetterna! Men kungen sa: – - Min nådiga, jag törs inte för Jakob Ekelund: det kunde förderf- va min historia. På samma satt kom Hanua E werz till Elis Sandeliu i Wexiö: — Låt css sjunga ihop, herr San- delin! Det blefvo en variet6, till hvilken verlden ennu inte skådat maken! Men herr Sandoliu bugade sig och sa: — Ack, fröken, Gud skall vota huru gerna jag det ville; men jag vågar rakt inte för gomuran Ett kraftigt stöd åt "föreningens för gift qvinnas egauderiitt" åsig- ter ar den större behållning frun- timmer pläga medföra från sina tourrier. Af de tre svenske män: Carl XII, Gustaf II Adolf °uh Kalle Kruse, som gjorde större och ly- sande totirner utomlands, hemför- de • endast den sistnämnde någon namnvärd fö rmögen t , hvaremot fruarna Jenny Lind-Goldschmidt och Kristina Nilsson-Rouzeaud-Ca- sa Miranda de Snougge gnodde i- hop inte så lite på kistbottnen och fru Sigrid Arnoldson•Fischer af- 'ronludes tjenat grofva pengar. Hvad van der Osten tournen angår så lar mosaiska trosbeknu- naren hans excellens faltrnarskal- kon Josua haromdagen gråtit i sin himmel för det han inta hade Os- ten mod på sin tournö ini det fur- lofvade landet. — År det för han är så anskräm- ligt lång så han med bart, uatvar- na kunde hållit "solen stilla i iii- deou och månan i Ajalous dal:" frågade en annan hogherhialig herre. — Ack nein, mein herr: Aber den van der Osten hatta den J e- richooduiur otium basun und trum- pet kullakranat ., ss gamle Juane.. Jag ar at alldeles samma tanke sunt hans mosaiskt, excellens. Nug Åma en vanlig husvägg rasa bara för herr Ostens :Muttra ovålseu i "Fami ljeos °lyckad/kel" — en pjes, hvilken i och för sig tar sig ut som det lyckade resultatet at eu international durnhetstattan ouh skulle han få för sig att gifva sin omedvetet parodiska Othello t. ex.. i Skölds så anbefaller jag i veder- börandes varmaste kranka murarna å Karlsburg. Ack, hvad få vi inta allt se och höra pr tourue! Jlopsia dig, du un- dangoiuda, lar.ge burtglOubla landa- ort, :nupna dig i tuuruöerua .a tido- hvarll livad som bjudes de stora civilniationaoeutra vid rågade bord, det ',lenges åtniunitonu nu till dig på preeentitrtallrick i njuggt watur portioner. Ab, hvilka herrliga toner! Väl- diga, dånande, amaiteude, veka, in- nesliga. tuurna -manten att Kokt mg anda otvan om skyn? Har af- von det vingad* !viket deruppu lått en myndig lust till våra tott - skillingar:. kis två nubetor Iran 1(4)- reu Lterutvara begagnat sin genre- eter till en lärd på ' fellus? Ah! on bortaktmu tenor fnlia Stock- holm, en s kånsk apotekare, en pil- ler-trula:a från Ystad! Nå, herre Und, den tenoren har då goda skal att vara "bortekämd", den apotekaren bör aldrig trilla några piller mer! Mitt urpatriotilika 'nerta känner sig helt. gladt vid tanken att det är Arvid ödman och Salomon Smith som ytro syenskar och den utmärk- to van der Osten som är tysk. (kim -P.) Sigurd. •••■•=_~.~„,_ Nabohn. Eemorefotorbuonbe. Gilla boftåll bir Ib:orena! r. outtlorrit klaff alt från cit met ben Il 3ult ItU orD met) tun 1 6epirinbtr, enare bad- fen lit kåratehbfring D. å .Rullson åtnjuter tien ( tletialpt lottesita tomate- r:i:Met i .talmilate, afitattjjö ort .0bli hårat, ienttvål Divan ongår ftillssaten- ten. Ilrarfwaroidure år mit i5outii bårotetatt anDangighlierb eller ;nota IN. spctcreion i Illorup. 3upaUrl!r ler bewatnirg hit 25 Slug. Nya marmbabhufer i bcrr Stlincfcci mejsel Dat allarctan !att rit litet antal WZanga ‘ir tel ide, 1:11 ,21. ed) Cetlill bittaget Idithn:a t n åg on matt jjatitugatio babinrattitiug, tom liar en bel at ilatctie !ridhus; ide hurr full/ lå långt oflåglen. lien få lutat fig «flå slitet pur tel fienuåatuto tet ottlenligt billtgate. milis tian° refommentera tel no babblet t ou- månDelent tågrontit. Zjufwae — ont eller flera kat man fig cj befallt -- bottilulo natten till i otteDagt cn ale 4.i :muren tjuetee bagge, itllphante hcatmentestzru 3Ont Veta Version i Åtriaberge. 'Åls en bollitale. '.'i aictiunsol incliworna ålineniout atimet pallen i ca nächtliigea tutat:Ilande utDuelan- ga, ber tjuitearne lötinotligen !Da- lat ritt rob 'Dian kar ännu el femsitt gettitngsmånnen på kåren. Iniluglitirmeabc ynglingen 28. C. t — tscigiclo itu he lg lo, ca) !cal weitten lat ljus lphi niesnolct- ne untec fignatuttli -n, hematit tett bottesi ett malma!! katet- namn — I taaarat up p sallat Ta- gtell %tame nid ett biet "lått lotta 1)Alläub" , bevarad ban iötit rik Påtag got några tulceauet bettattellet eltorr 'aitibaroaDrct' ed; !natten få lotsen ron 110511 tsr n.,41teliga fram teet ert DUM ewaita iciiivaitgöchinoret Vitta Oallants otiluca ock många ateltelltas, lem ute ton asa tott all halsa tig rieuriligt patentet minium lötlwatspectuns. vett ta. e:a uppta i Vagns 5190ticr at ler Otto ett oe• tagtauitt itiblauDe al lame 0,1n letal lotsest en prewlnetUrnina timma tt- ItuefionLiruncIl. Zwif i om 97-årigge htmoittritt. 3 tallmo becnor rutan Ulua los, It5C0 fen tomsit t lx»; 3duitatt hic ialitgrearl) et) t la- tant ammor al lailigwateelecrlps Vallat brunljale ett muCt11100 al 2 fr. kital- undan. Uttag ctuctlertte :galen hennes statt 0(lettat emu XISraur clic: Cc; ic uppstått (i) ate alOcr, Dat itu, ra tillaga( af ås' laniamataeneteile, t. Inget ,uttalat e bitna. loarna faltigin.trefitetrtir, ftelecg foilasertne !et k1 ► aa diteetttelerte tratcrhu. 411 t" tåt tu 932altuDa i Vo- Deelau yts at e is 'animal matt, *netto eldat, lem tedete t a ert get panga detri brafaet tag« te l åta pen 10.4, tunt snotts i t Of t1004 (II Old( tteddis ',Rata tå lina- magen: at4 natillilif naraiatt• uir tior liga 14 nigit kal bett yta inte- tias aai•sis.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.