bin. k laternatleeel parlamentarisk konferens em upprattandet af skiljedometolar till bilåggandet af stridigheter mellan nationerna skall hålla. e Lon- don i dessa dagar. Möteeplateen ar hotell •Motropole•, och förhandlin- garna skola ledae af f. d. lordkane- leran, lord Ihrechell. Icke mindre ån In medlemmar af britieka par- lamentet och 60 delegerade från rc- prouatationerna på fastlandet (isyn- nerhet från tyska rikeadgen och ö- eterrikiak• riksrådet) skola deltaga i konfereneen, dom den 23 ekall afelu- tu med en bankett, hvilken de en- gelska parlarnentsmedleninuarne gifv• till Ara för sina utlendek• kolleger. Man hade ureprungligen inbjudit Gladetone att föra ordet, men i en t krifeelee af den 8 d:. afslog han det af heleoskål, i det han skrot': •Det er icke utan beklagande, jag afetir från ett tillfalla att protestera mot militarismens glupska odjur som förtar Europas merg, och som t. o. m. ar i verksamhet har i England. der vi ha så många fördelar och me- del till dee, bekämpande.. Med "legends pi den (återgående konferensen. resultat hyser man na- turligtvis endast ringa förhoppningar, ty tanken att argota alla internatio- nal" stridigheter genom skiljedomstol ar redan gammal och har icke leds till råget som betat positivt resultat, om man undantager striden mellan Spanien och Tyskland om Caroliner- sa. Den 'limitens uppfattningen af frågan uttalades i tredags al italien- ska 'ministerpresidenten C riepi då deputeraoden Boughi tillika med 28 kolleger föreslagit en resolution, hvari regeringen uppmanades att arbeta tör internationala ek iljedomstolar med alla till bud. etleode medel. Då Boughi motiverat sitt lördag, tog Criepi ordet och sade yieentligen följande: • lngen Iran gilla hr Boughis isig- ter i högre grad ån jag, och under de tro år, jag stritt i spetsen för re- geringeo, har jag med alla medel afyttersta förmåga sökt uppråtthål- la freden. Jag begagnar tillfAllet att tacka den berömde staternatmen (Ca- privi), som för få dagar sedan högt och tydligt erkände minn fredliga tendenser. Men det går tv vår icke lör sig att hysa illusioner; förhållan- dena i Europa aro i allmennhet min• dre gyntanima Pir f. eden An i Ame- rika. Jag hyser hoppet om, att eu- ropeiska akiljedomstolar en gång i framtiden skola komma att Ulla det algörande ordet, men för ögonblic- ket kan en statsman icke göra an- nat in dag från dag söka hindra ut- brottet af ett stort krig. Italien skall ölverallt pi alla gitt tala fredens ord, och når ett krig förhindras, vill jag tro, att jag fyllt min pligt. Jag her derlör kammaren ra.ta för Boughis resolution, hvari uttalas ett Lieb hopp, 110a3 framtiden en gång skall förverk- liga'. (Lifiigt 14.11) Resolutionen antogs derpå enat/im- migt. Furst Bismarek ligger fortfarande i degen all maj- lig missbelåtenhet. 1-11rom dagen mottog han besök af utgifvaren af den nationalliberala *Frankfurter Journal" och för hon o m urladdade sig fursten en hel hop af större och mindre förargelser. Arbetarekonferengen i Berlin gick upp, menade Bismarck, i bara fra- mben den löste icke ett enda spörs- mål. För resten vore det rent illu .oriakt att försöks g öra •rbet•re. skyidet intrin.tionelt. Sucialiatla- gen skulle B. aldrig låtit falla; t vårt- om skalle han ha krokat dess sker- aede. Helgolend skulle Biatnaick h a förvlrfvat mycket billigare och enligt hans mening bör a u starkt he- ligt... På tal om Bismarck, kandidatur i Kaiserglautern förklarade fursten att han icke •ille mottaga densamma, dl valkretsen ej tar fullt pålitlig. Ej heller ville han An si långe upp- tråda aktivt mot Cap•iyi och Miguel. Det komme att eke först når hem därtill drefrea af epatriotiek nöd- viledigbet.. Emellertid kunde han på finnen vå g komma till parlamen- tarisk verksamhet, om han t. ex. Ii- te af en icke•preuesisk förbundafur- ale insatta sig i förbentlarlIdet. vidare •dle han det icke, men an- tydningen att det kunde komma att ske har v lekt stor uppmarkearnhet. Oredigt förbittrad var Bismarck på apressen gamlasr oeI.: :i a l ldeles Ie li :c.Vö e ltt aische hyilk• *unser. tokyd- de honom *om poeten. De vilja it" - kg, menade fursten, ha att göra med «a fallen storhet.; d• frukta att komprousetter• sig. Si mycken lev /het bade B, icke tilltrott de goda st st Stufwar och Rester af Klaudiiingstyger & Kapptyger samt öfverblifna lagret af . Vår- och Sommarkappor slutsäljas till Inköpspriser och derunder. Kappor som förut kostat 45 kr., 30, 25, 18, 15, 12, sill jas numera till 35 kr., 20, 18, 13, 12, 9. Obs. Reapris! MO» 303fflriefffla, Xeti WXONIROMMMilttlii~f. «reptilerna., gom ca gång njutit hans understöd. Med författande •f sina ememo•- ter. tycke fursten ej göra sig brådt. Det Ar besvårligt och fordrar myc- ken tid. För nårvarande vill han njuta af min ledighet och sköta om sin helga. Erkehertikinnan Marie Valerie, kejsarens al Oeterrike yngsta dotter, ekell, som bekant, i slutet af måna- den fira sitt bröllop. Med anledning af den högtidliga tilldragelsen ut- gifves i Wien en ganska egendom- lig publikation. Den heter .Under myrtnarnee flagna 'amt innehåller bi- drag af alla dem gom deltagit i don unga hertiginnans uppfostran. I alla uppsatserna prisas naturligtvis luratinnane vetgirighet, flit och be- girning. men Arven med tillbörligt afdrag för öfverdr ifterna återstår dock tillräckligt för att ådagalägga alt er- kehertiginnan med stort allvar och framgång tillgodogjort sig den un- dervisning hon erhållit. Redan eon, tioårigt barn författade hon dikter pi engelska, be:lutar lararinnan i detta Arun" Flera af dikterna voro mycket natta, sirskildt en som var egnad åt Iåratinnene lilla favorit- hund. Arven i historia, geografi, ralcnieg, naturvetenskap samt tyska och literat u rhisturia gjorde hon för- vinanavårdn Irateeteg, efter hvad hen- nes lårare i dessa lumen professor Kuturner vet att berAtta. Han fram- håller eårskildt den ledighet med hvilken hon timer sina tankar 1,å papperet och berömmer åtskilliga af henne. uppsatser, serakildt «En pa- raplys historia, berättad af honom ejelf.. En annan lirare återkom- mer upprepade gånger till henne. författareanlag 'amt anför stycken ur ett tillfalligliotietycke som 1101, sin tidigaste barndom ekref med an- ledning af sin moders födelsedag och Nom hon sedermera ti11e•mtuang med gina kusiner uppförde inför CO sluten familjekrets. Stanleys bröllop i Wcsto ineter Abbey ötvervaradee at engelska ari- stokratins och finaneverldens mest framstående medlemmar. Når bru- den intridde i kyrkan, var bon i- klådd en hvit med perlor rikt bro- derad sidenkledning; om halsen bar hon i ett di•manthaleband drottning Victoria. miniatyrportritt, hennes brudslöja eamtnanhölle -af en bitit- måne af diamanter, en gifv• af hen- nes brudgum. 1 handen höll hon en hvit krans med bukatafven L. i midten, hvilken hon nedlade pi den atent•fia, hvarunder Livingstone. jor. diska qvarlefver hylla. Biskopen af Ripo förrättade vig- seln och framstilde de vanliga frå- gorna, som bruden med hög röst besvarade. Derpå gick brudparet, labilt af Stanley. kamrater, doktor Ponke, Bonny. Staire Jephron och Nelson upp till koret der doktor }luder från C•rnbrigde höll ett tal. Under tonerna af Mendeleolint bröl_ lopernarech letnnade de nygifta der- på kyrkan och mottog°. utmotar al tulngdena hurrarop. Bland brudglIvorna framhålla.: af konungen af Belgien ett di•mant- • rtnband med konungens miniatyr- portritt, af prinsen •f Waleg: ett ekriltyg af eilfver, al Eininkomitu en praktfull eillyereervie, bestående at 200 pjaser o. v. Etter vigsel'. gals hos mrs Ten- natt en feet, .vartill 1,00 personer vore inbjudne. Kristina Nilasons man, grotta Ca« de Miranda, bar efter deo se- same nolaiaterförandriageu i Madrid blifvit befordrad tiil understatssekre- terare vid statsministeriet, Då man erinrar sig att den forne journalisten i Paris, korrespondenten till flera spanska tidningar, grefva de Mirande, föret efter 'id giftermål med Kristina Nilsson egoade sig åt tjenstemaanabanan, tyckes han snabbt stiga i graderna, akritver Aftonbla- det. Under Cano•af minister var han innu blott generaldirektör. Garlbaldie yngste son, Manien G erabaldi, elev vid italienska sjökrigs- skolan, har nyligen förlufvat sig med en dotter till senatorn och vetenskaps. mannen Mrintegazza, byar. böcker om kårleken vAckt ett eillapordt upp- seende inom hela den bildade verl- den. Om försvarsfrågan ooh protektionismen låses uti "Meddelanden i tullpoli- tiska frågor": Det är en nedslående syn att se en del af frihandelspressen i brist på bittre använda såsom anklagel- sepunkt mot det nya systemet att det, visat sig vilja efter måttet af våra tillgångar upphjelpa vårt sva- ga försvar. Huru idislas ej dagli- p;en sådana ord som följande, hvil- ka, återfinnas i en Stockholmskor- respondens till landsortstidningar: "Sjön är djup, och det är godt om rum för mycket mer af våra öf- verflödsmillioner, i fall o j svenska staten har bruk för dem". Liksom försvarets stärkande ej vore till gagn för svenska staten, liksom staten kunde oga något högre iutres- se än värn för sitt eget bestånd. Det kan ju kannas tungt, att detta försvar skall kosta så mycket, men ingen kan hjelpa den saken. Ut- gifterna för vårt försvar kanna lämpligen jemföras med de brand- fbrsäkringsafgifter som den en- enskilde årligen betalar. Det kan ju vara en rätt betungande utgift, men den utgiften uppvages mer än väl af den känsla af säkerhet den skänker. Det är också billiga- re att betala den, än att en dag se hela sin egendom förtärd af el- den, utan att man har någon ut- sigt att fl dess värde ersatt. På samma sått blir det nog billigare att årligen bidraga till landets för- svar ån att blitva ett värnlöst by- te i rofgiriga fienders handen Att uu utmåla dessa nödvändi- ga utgifter såsom ett gagnlöst bort- slösande af statens inkomster, det år orattftrdigt. Och att tro nå- gon större del af Sveriges folk va- ra nog kortsynt och lått bedraget att tro på dylika skefva framställ- ningar, det ar en akytuf mot det- ta tolk. Ty så långt ha vi vill än- nu icke hunnit på vägen utför, att den frågan blifvit en partifrå• ga: Bör Sverige försvara sin sjelt- ständighet ? Om don saken aro vål de allra Ileana eniga. Det år derför också orätt att till- skrifva endast protektionisterna ensamt äran af hvad sem gjorts för fosterlandets försvar under den gångna riksdagsperioden. Det år visserie ess deras förtjenst att sta- tens affärer varit idet. goda *kick, att större summor kunnat använ- das till stärkande af vårt, tbrsvar, men det är icke de ensamme, gom beslutit att försvaret skulle står - kas. I denna sak har lyckligtvis en stor del af fribandelapartiet varit enigt med sina motståndare. Det vet enhvar, gom ej glömt bort de sista riksdagarnes förhand- lingar. Och det ar mot tunt» ve- tande in del af friliandelsramien Henrik Larson. «);:**XiXaffiti MiKe f,~3:f. ~~111~~111~E~ påstår motsatsen. Men den gör så, enar den icke förmår skilja mellan hvad som länder till riksdagens å- ra och tvärt om. Det är derför den framställer en anklagelse mot protektionisterna., hvilken i sjelfva verket är en berömmelse lika myc- ket för en stor del af frihandlar- na som för protektionisterna. y alpint - - Teflfparbatifen8 totrffamhet. 21311) utglorte poillpaibanfifontoren unDer 3uni månat 1890 inlåttningatne. belopp 752,590 fr. tamt uttagningarna 258,678 fr. 25 öre, nuet 490,435 fr. inlåttningoe och 182,880 fr. 17 bre ut- tagningar unter niottlearante måna* rått ed? met, år 1884 till cd, 1889. met utgången of 3uni ubinob 1890 bafrea af 290,702 tklegare i sPdftipor- banfen infatta 18,797,998 fr. ed? utta - gitt; 8,119,936 ft. 67 öre. .flallnitbil låna lanbatino bettåt nu, teban lom:lige te nya maten blifnyi förnittate, of 37 lanbelin g mån ed; 31; luepleanter, Dual bir Labclnii fial) hant- lantes fenrif8jon meb fobriför ( -Dec! lom luppleant tamt tör .i)ötti håra t la nblitinGem,ir : ram me rjun faren :I b. Chellenfhölt å alallan, lonttbrufaren OS. Zheorin d 1Rarntbal, latibtbrufaren 91 lp. Dar elen i Zringe, rilita g åniannen IR. 0. Coo llenioaårD i 714ellång. € uC- rleanter: 2antlbrnfaren Ter Stil/fon i Nenneilbf, tanttbtuforen 91 ?l. 3bnajoit i anellbo, nämtematinen \hg. 31 rearl. ten i Nenneftlöl, banblanten 3dfab teegtelon i fiahult. Am (Utbett i Caboluatraftrit har från @öteborge föpnidnrofi)reninge ont- buD inom fallonte lån ingått filjante förförDen, i bet ibirmafte nu alflutab bot temat ett funnetligen gått refultot lårnål i qmantitatirot lom clivalitaliwt håsileente. f :vete, lom något taftån ånas enbart i Haten an g ripit/ af tel, luns lomma att tereft typen ej lånte fram ffulle i aågon reåfentligare gul) menligt ineter. ta, bliftea af Rob beftaffenhet. gtågarne år* lynnetligen gots. kornet flår nu allmänt redder! och tons foatma alt lemna got Pit. .ystre: eda nieD utfigterua för forn. kilanblåb: Xiettornma fem för forn. Birået oblat tinga, men Mat femma att teinna ett Bob Mutat, ')nisch: Ut igletibl lör retlig PO) dre gol». Jtolfruller: Mtfumma lom för pola- Ill. ,)r börd bård) farrållai rititagt- nia !moira' lötbagen bett 6 nåtts etp- tember, fdr, fem tvi i tiliDageni num- mer uppgåftve, ben 6 2lugutti. Ror ,Dalnittate ert? Iönnerlib hatat« ;ör- råtta) ålwen iireba g ernannarval ben giptember. St omminifter 1å1 it3trg i .faii161 be- finner lig blanD t er föranDe till en marsate paftortattunflibefattning tutt Doturnrfoförlandingen i 14bleborg. Zadfaetnas fiolbarn. termin.- afflatntug onåDa gl meD tottflotebarnea i köpinge tott öliverlemnotti bilen icifiva Iran barnen och naturlighet. Mann hitom ett utbed för tördlorert och måltmånt belåtenhet nia ffoland lå- rare, herr (IM Ouitai >'isbiten, blå ben - et lenare en Maine aplitheerbrida lamt fr; Ingres matftetar at tillrett', atittem- ment toaabe ett ',Atte af orntring 18 fr. ityrfohtites klblbcri, lom barnen. tvåa ns( blinalervinaDe gårman belettagate tentamina enel ett lår till- gått poltank tal. 1648taingtimite får pritbeliaies af haftectatier båta femlift tilltanaa- giftednDe 1 Soilleg eni 2<feflninalbf- menta funprelfer hårflåtet i kabal. förmlbtag a tålitiorget, oct, tvero Der omfring ett tIngoldl båfter yeluttst af pm:ilningen !einem alt tlUlånuagff cool fraintelei. :iu bfrotrtentrollör från ben 1 augott till ten 31 lått toft tontrollen biten brånwinitillinetiniugen har lår Tlalmb och grift ia n fla pi lån infallal. öfwerfontrollhen .t. .tebenblaD. a. moder Råriva bar )6gan,it ftenfollibolag törårat Myceliet lör It- reoliparfen i AjalinflaD. (etiotn fin Dtfponent, fapten .ite 91ortenielt, bar nattlig en bolaget filthatt floretten några palfpretnatcr, förfårti• gate mit ,tältanda tegebrur, tinga erfåttning tör ben Noa orh lort- fan, be luftrelautt ide tunnat unDwita att 'brottslo i .i)olmftatt undra part- anta geningar" nit lift Möt i ,i)almitab Den 29 fittlitnc 3uni. Ihntuabetno, f ost , t ötfårDigabe af lera, u'gö 03 af !tunne foloilals imitationer at tivampar uh en trdDitain, afieDD nit limodo. meD e tuit cch blommor albite. i går å flora gråtplanen å nebre tåmoll ber te fug a fig thitnerlig en tvål ut. Nytt fdrfölringebolog fat ertint— ilaUctuD. treatuti- löttårlinglibola g lör gneta:fiffa t lutra- mat« blef namnet på en förening, les en båromtagen fonftitutrabei i .petting- borg af ett antal lanOtbrurare frän te båta prowinferita. 51.).ct uppgjorta för- fina till reg lemente, innthaUanDe *.t ,s paragrafer. genomgille pulat lår yogi och !vart! tub en armen åntrtag anla get. lir ftabgarne torDc följanDe af mera allmånt intreite böra atergit- Colaget grunbat på get:infam anilin- rigbet Cd) får till åntamål ett rnettela ttlåttuki tör förlufter genom följberna af epillemiffa treaturiliurtomar, tilom tott, ntleltbroub, elatarhab lunitjufs, mul- ed, flöffjuta, feinpeft c 1. f. rbaljura toinmet för öfrigt alt råt/råga reeterinår för sår- matt tpccificeting al De olita 41Mo:tu- nt. tIgfåttaingtbitrag berått:at får invarje låd!~ flag af Ojar, Ii att t. er. ben fem förf irrat nöttreatur ettan betalat eriått- nias inom Dec gruppen o. t. tu. iSöti,årting Bird på obeftåmt tib ct aha Djurens lulla matte. Mtlegare Or Ryltåg att författa alla fina Djur. 3ntråDefaigifterna (rola ut g öra ',. af totallantman förlåtring för hiaarje tar- fTilbt Djur ed; on:rantat till förlDoll- ningefortaater. elvrelltn jlall behå af 5 Prti•Per, tratta får 5 år. Ten Dagliga !Utvatt- ningen banttbaftvet af en ombutfaion, lom ull« af bullen. elyrellea pst titt lått i felfingborg. linan bolaget NU börja fia tam- lamhet förlåtringilumman tår nöt- !realia utgöra minft b millioner fr., tö! häftar 1 million ech löt i iv i 11200,000 fr. 2.4ota geti tverflambet flad omfatta Urval lontitingten fem (tittras inom Sfase ed) fallant. f.)rbiltarie bologiftånana hålla orttra heltid« titt:nem i 3ani månat. blaDetzbittniag utbetalat tå fett " fan •t Inatt 3 tibivaber efter ta intag från letterinår intorntnit. tolaget flau åfayen gottgöra intitttta farlighet på linittelatima With:mar, Utom !ådvette rabatter, 4flpårtaiii m. en. , bedra 'Mutter Nia abitlfeta 1 al tre gott mån. Zi11 titteriuteltielft meD iapptrag att törs t. m:111 lehttillette å rtilementet , triagfilata tedninattipor c4 I blitit meta :ör fatta uttåget: fas 6tåne kr. !altitud 1. thitaafidet 1å therfrolliat,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.