öfrervågas och 81(11111d- atatelaroverket på gymnaaialetadiet stora anspråk. sis das, • noga olika anspråk måste vågar< har alla tio). Enhet oalt samman- Uti "Meddelanden_i tullpolitiska frågor" läses bl. a.: 1 hela tre år har det protektio- nistiska partiet haft pluralitet i riksdagen. Den tidsrymden är just ej så synuerligen.stori allra minst aå det år tal om ett folks utveck- ling. Så synnerligen stora kunna ej heller do reformer blifva, som neder den tiden hinna utföras, helst innan partiets syften upp- nåtts. Men hur mycket fordrar tuan åndå icke af det treåriga tt).- stemet ? 1n3esa fordringar äro grundskat- ternas och indeluingsverkets at- ' kritning — arbetaretrsåkring, o pfartsuaringeus upphjelpande, - Lindring i kommunernas fattig- vårdstunga, ja, man har till och med sett den fordran framstäld att kommunernas skuldbörda skulle genom staterna hjelp hafva min- skats. Allt detta och mycket annat for- drar man, att protektonisterua un- der den gångna tiden skulle haf- va uträttat. Men frihaudelspartiet, som sötat vid styret i några tiotal af år, hvad har det gjort at . allt detta? Om vi blott rakna från den nya riks- dagsordningens utfardande 1866 till partiets tall 1887, så hafva vi dock 11 år att ställa upp emot de tre sitta åren. Under dessa 21 år haf- va 30 procent af grundskatterna af- skrifvits, och det skedde vid peri- odens slut. Låt det nya partiet hit- ta vid magten i 21 år också och se di till hvad som gjorts. Sakert har den svenska statens atrarristallning dl för långe sedan blifvit en så- dan, att grundskattefrågans lösning afgjorts. Ty den saken bura väl alla kunna inse att denna gamla tvistefråga icke kan afgoras förr än staten säkert vet., hvarifrån han skall taga de inkomster, som han förlorar genom grundskatteafekrif- ningen. Uut frihandelssystemet skall kun- na anskaffa dom, lärer icke vara svårt att utgöra, om man kommer i håg, huru detta system akatrado oss en statsbrist på 4,700,000 kro- nor — utan att ha hunnit med mer ån 30 procent af afskrifningen. Protektionismen har utplånat den- na statsbrist, har satt landets affä- rer i den mest blomstrande ställ- ning och har andå haft pengar ut- vor till försvarets stärkande, den norrländska jeruvitgens byggande tu. nr. Af hvilketdera partiet har allt- så landtmanuen mest att hoppas ? Svaret hehufver ej gifvas, det lig- ger i öppen dag, och vi tro, att sveriges bondestånd skall klart och tydligt besvara, den frågan vid de fureståeude valen. Vidare fordrar man, att allmän arbetareforsikkring skulle halva in- förts. Det är en kind sak, att denna fordran är ett den allra nyaste ti- dens kraf; det är äfven lätt att in- se, att denna reform är ett af de svåraste problem våra dagars stats- män hafva att lösa. Vidlyftiga be- likningar måste her göras, erfa- renheterna från andra kinder m mot hvarandra. Allt detta kan oj ske i en hast. Men det är just detta utan fordrar, då man säger, att denna genomgripande reform redan borde ha genomfbrts. Vår riksdag skulle alltså under en on- da valperiod hafva utreds de svå- ra spörsmålen och hafva löst denna fråga, som ännu är så ny, att den i högst få länder ens kommit un- der allvarsam debatt. Detta är den största orimlighet; men orimlighe- ter är det som frihaudlarne mest använda, då det galler att anklaga protektionisterna. Ett märkvärdigt tidens tecken lig- ger uti fordran, att sjöfarts:ila-ingen skall upphjelpae, kommun °rums skuldbörda och fattigvårdstuuga lindras. Den ar verkligen niårkvårdig den- na fordran, ty den innebar ju, att protektionisterna på tre årskola upp- hjelpa hvad frihet:diana: uuder så många år hållt: på att ruinera. Det visar ett ovanligt stort förtroende till det nya systemets leirmiga att hjelps. Nå jr, detta förtroende år jute ogrundade. Vårt parti bar ju betalt den otztortainda statsbristen pi 4,700,000 kr., som frihandlarne okat- tet oss, och det skall nog arven på audra håll sopa igen spåren •1 deras fr "infart. Mao våra resurser aro icke outtömliga, det år tyvårr icke lika lätt att utpbjelpa mom att atjelpa on näring, icke lika lått att betala skul- der eom att göra skulder. I den senare konsten halva friliaud. lugne visat sig vara virtuoser; tnen tir det protektionistiska partiet fort- satta sin verkeauthet, så unr mag all artledning hoppas, ett det skulle kunna efterkomma sina motståvilat ed ok apultunda begaran. Men att i en handvändning bota alla bristerna, det år omöjligt, och att fordra något sådant, det år hållning inom hivarje liroatune vitt- nes genom öfversigtliga repetitioner och tentamina. Af do tro framtnande språken behandla, under en viss tid endast ett allsidigt och intenrivt. En reform leoni ölförsilljnIngen. Ingeniör G. 0. Reunerfeldt i Stock- holm har erhållit patent på en ölsi- fon, som består af en uppråttallende ekat:kart, om 8 till 14 liter. rymd, och i livar.: öfru botten feestakrulvata en eillcylinder fyld med flytande kolayra uch ett rör för tappningen. Vid cylindern Är fast en vet; torn ligger an emot en ventilknipp i tapp- ningslisret. Når vefven vridet, till- baka, öppnas el vål cylindern Nom tappoingaroret och ölet utruear. Ge- nom denna anordning hindras luftens idkade till ölet; fatöl, som eljest strax efter ett los öppnande börjar undergå för/kimning, kan hålla sig i veckotal utan att förlora i friakhet,och alkoholhalten ökas icke genom eller. jesning. Pateutritten ieneltafves af Kol-yresifonnkiiebolaget i Stockholm, hvilket öppnat co egen Oltappoiuge- offer, livarifrån tillbes öl tappiedt på ölsifoner. Met:jaget, lår vara att icke gilja ölsifoner till andra in bryggare och öltappare. Obbduktionea at makaras elo- gers' Ifk. Obbduktioti at liket efter språkläraren Siewers hat nu egt tutt, hvarjernie undersökning inflika rö- rande hustruns dödsratt. Af de fla- skor, som tunnos i makernes slug- kammare, hade några innehållit klo- ral och en konjak. I pulverpieeo hade tunnits broinkaliutn. Enligt livad det visat sig, hade Siewers ta- git in giftet och dött dere( utan ett å sig föröfva något yttre våld, Hu- strun hade gjort försök att :ned en pennknif af-kara pulsådrorna å hegge Itånderner, och derefter Ilade hon trångt sig i spjellenöret. ■■■•■••■• glan ffitockholut. 6811(anben. stoekholms realgymnasium. Ett Sju unga damer 141 i sommar privatlå i o% erk med ejelfelandig och modetim utidetvisuingsplan öppnats nastinstundande lenetu Augusti at duk- turen hagelin och Balke, forut låröre vid ellutanna reallåtoverket. Det nya läroverket gör till ein uppgift att på två år till unaturitets- examen förbereda lärjungar med sor- mal begåfning och normal kropps- kinft, hvilks inheintat kunskaper, motsvarande femte klassens kurs vid allmänt realltiroverk. Det vill vinna sitt mål dels genom att mottogs ett begransadt larjunge- antal, dels genom utetrackning af låsåret, soul fortgår fr'n 1 Augusti till 15 Jani, dels ge- nom förenklade och praktiska arbets- metoder. Det vill underlåtta arbetet och undvika öfveranstrtlngniug genom att till latortnumet förlägga samtliga altritningar och genom att på hvarjo dags arbetsschema upptaga högst tre leror (medan etatallrovekct kan hal- va till och teed feta); det vill på samma gång gilva studiet ef tverjd Iårolmne ökad intensitet osts kraft genom att på livade veckas at bete- 'circus.. till allsidig behandling upp- aga blott lyra läroämnen (medan genomatrolvat Norge och en del af Sverige samt nu begifvit sig öfver till Finland. De åm alldeles lika klådda i prakti-kis, pittoreska twist- oiletter. Endast hundskatt' s fårg år ekiljaktig, och hårat bars de namnen miss White miss Green, tnies miss Yellone, o. e. v. De (inlett utan c:ceron, endeut med livar ein ruda resehandbok. 1)e antagas s ara ame- rikanskor. 1,400, kronor eller Aladdin 1 Vid tulltiden får ett par nätter sedan, ,nidt under kejsar- febern, kom en burberarpojke "lin- kande hån öfver Youngetorget. Han bodde i tredje våningen på liazar- hallen och måste passera en lång öppen gång i andra våningen för ett komma upp till sig. Som han vandrade hån öfver gån- gen filmes hans upptitårksauthet i förbigående vid en korg, som stod på ett bord. Det var en liten tin- gest med två handtag. Barberarpoj- ken kott: tillfålligtvis alt gifva kor- gen en knuff med kappen, men den rörde sig ej det minsta. «Mene e a ra Kristiania. tingen. Banvaktens Af' Heinrich Landbberger. Et, isande kall vinternatt. Blott här , dar becksvart, länga banan ett ensamt ljus: aignallyktornal Do Romantik och verklighet. För ett tiotal år sedan låt dottern till en iörmögen köpman i en dock !Utli- stad enlevera sig nf ekel-paren på et) norsk jakt, då hulten med all makt satte sig emot deras unga karlek Hon följde honom till Nutge, der bards traes, och de unga redde sig ett trettigt hem vid estkuftt u. Men löraldrarnes förbannelse följde henne, och kanske var detta orsaken till att det så småningom gick utför för det unga paret. Från skeppare blef mannen fiskate, och slutligen förliden höst tog hafset honom bort från maka och små. Den stackars etiker) full nu fattigvården till fart, men då man erfor, bvarifrån hon var, lörmidde man henne med lock och pock titt resa hem till Danmark och taga barnen med sig. nerom tlagen anlände den så hårdt pröfvade lilla familjen pk det allmånnas bekostnad till unkens födelsestad och har bar nu d , nforni k'prnantitiottern, då förildrar- ne vägrat att se henne, åryo måst an- lita fattigvården om hjelp. Islan vantar nu på att faders- och moderskärleken skall segra elvor stoltheten. Om allt möjligt (eet) åtskilligt annat). En roman 1 en grafekrift. En tysk grefve Leonhard v. Learberg, rom år 1774 besökte ön Korsika faun bredvid Propriano, femhundra steg från en enstaka klippa en ir- skrift, sant han för dess nib itvårdi g., — 199 — — 202 — bane granne honom och lade handen på hane skuldra. IN nu hot och utarbeta dem med omsorg. Lucero fick stiga in i bärstolen och blef satt ataufor det hus, i hvilkot han bodde. Efter fyra dagars förlopp voro de åtta studielluf- utdana färdiga, utförda mod den mest förfärande vorklighetspregel• Filip berömde dom högeligen och sände dem m ed en page till drottningen ... På don femte &gen utbredde sig det rykte i landet att Johanna blifvit vansinnig. På sjette dagen isumatikallade Filip Spaniens grauder i Eskurial och meddelade dem, att bana gemåls hjernsjukdorn utbru- tit i det vildaste raseri och hindrade henne att akuta regeringen. På don sjunde dagen kallade granderna Filip den sköne icke >höghet' utan >majestät> och hans altnu stod före Johannas på alla dokument, på den koude dagen låg Filip på dödsbåren. oni morgonen hade man funnit honom död i tunga saker i den. tanke* barbera- ren. Ilars stannade och lyfte på kor- gen. livad den var tungl Nyfiken öppnade han locket för att oe hvad tingesten timände En bl:ledande glans af guld och allt- ver stack honom i öl:mien i den lju- sa eotnnitirnatten. Korgen var bok- e talligen fyld med myut af alla Tak. rer och storlekar. Barberaren var i företa ögonbl ic- ke( rot (Or en obeskedlig förvåning. 1 korgen måtte der vara minst 1.00(1 kronos! !tretti kunde halta natt dir det-7 Han fattade eig emrll, rtid raskt då han kom att , tanka pi att i tredje våningen bodde en rearaurater, eon, under kejeardagerne måste hafva enormt med pengar i handen.. Bal- bearpojkon sprang raskt uppför trap- porna och ringde hos restauratören. elen allt var dodetyat. Han tog di korgen med skatten och gick ut på gatan för att begifea sig till politi- kus:tattaren. Pi legen mötte han en konetapel, berättade hivad sota hindi honom och afieeecade fyndet. Dl han följande förmiddag infann sig på stationen för att höra om aga- ren arvnåls sig, fick han den upplye- °ingen att en herre nyes förut varit der. Det var restauratören. På Ta- gen hem hade denne satt ifrån sig korgen och trodde att hustrun tagit den. Hun litade pi mannen och törst på morgonen fick anm reda på råtta förhållandet. Mia då var korgen bott.. Restauratör*. blverlempada åt po- liamistaren att brottsmina hittelönen, som biet föreslagen till bo kronor. }larmed förklarade sig barberarpoj- ken nöjd och fick pengmtue kontant utbetalade med det flamma. >Vill du besvara mitt spörsmål, Doa Jarmo d'Avila>, ljöd det åter storinqvisitorns af ålder dar- rande stämnia, >Måtto min tunga i evighet rara förbai3nnd, om hon svarar på en enda stafvoleo af dina skändliga spörsmål. Vid dessa ord vände sig hufvudet mot domarn° och var nu åter i fullständig besittning af den bjel- temodiga beslutsamhet som för ett ögonblick lemnat honom. Läpparne pressade sig fast vid hvarandra, som om de ville förhindra hvarje ljud af smärta att tränga ut, och de vidt öppnade ögonen stirrade sna- rare Iiånligt än eftergifvando på de tysta skepnaderna. Lucero gjorde detta moment till sin tredje studie. Elden gjordes starkare. Stora ovettperlor fram- trängde på pannans tnarmorhvita hud och runno ned ■ åt aneigtot, på hvilket don starka viljans hårda kamp med de gräeliga qvalen allt tydligare oftertecknado sig. Plötsligt öppnade sig de krampaktigt slutna lip- parno till ett stönande, kinderna blefvo eldröda, ögo- nen elöto sig, håret redes och aosigtet förvreds till uttrycket af en djofvulsk selärta, som icke stod att lida. Offrets stönande öfvergick till ett vrålande som icke kan ljuda gräsligare i skärselden. >Teckna nu Fatpreatol> Uttrycket skifade hastigare än blicken kunde och blef nu förstenade och hårdt. Själen följa , im längre herre öfver sig 'jolt., ögonen rullade var hets skull kopierade och öfeeriern- nade till efterverlden. Det var på sameis gång ett afsked och tea••- mente film in svensk qvinna fru Kristna Löwenetern, som låg begraf- vet vid denna klippa och låtit int i- nta dessa ord i stenen: -Resande från Norden, livens du ån Ar. så låt %Vilhelm Löven/tern, som bor i Straleund, veta, att du har sett don graf, som gömmer kon, maka, kraken var i Tunis i alateed, ht-friatle ein oc% do; bir — Juli 1698. — Hennes son Sr nu slaf, ledren komma och befria honom; hål bredvid skall han finne de fredli- ga qvarlefvurna •t sin Emma, om ban upplyfter ettusen, som betsaker denna aska; skull. vinde• förströ den, el skola duck kana tårar fakta den visa dig värdig den bön jag stal- let till dig, om du har ett tneuekligt hjerta." Gruvan som låste dessa rörande ord, blef el gripen af deres ioaehåll, att hen ufördröjligen skulle beslutat att bryta upp till Straleund eller Tu- nie för att underråtta hr Lowenarerca eller rådda hane son — om icke ett helt århundrade legat mellan honom och den svenska damens grefekrift. Detta var alltså omöjligt. Till sin stora glädje fana ban också inom kort att ca annan resande förekom- mit honom. Då man åndtligen gråt- de på det &nib» stallet för att upp. ,icke den olyckligas stoft, fann man der blott, innesluten i en blydosa, en emaljerad res och derbredvid ett brunt och eanicnaoralladt papper hv•rpå låste.: vem du In Sr, som betraktar denna graf, vet att Gustaf \Vad,- tendench kunnat mig underrättelse on, min Ellmtna• död, att jag fört min i :Sinka aflidne eon som li k derifrin och placerat honom vid baus mo b r,; side, båda" skola hvila i Straleinid förerand med dem skall Alven jag s u bång livilal ... Nu må du utplåna ur din -ill hågkometeu al klipporna, orden (ah allt .... lef val, den 15 °kolet- 1713.- En namdemanastamning från Vestbo. 1 bestyrkt asskrift liar föl- jande etilprof blifvit Sin. A. tilleåndt af en bland dess bygdekorrespon- denter: estet:ilning. På begå: ac af llondlanden N. N vorder juden N. N. herrmell Legor" ligen kollad åk atecud till VaeitP Hårade Våning,' andra eomtnentred• som börjas i Olmesta den 8 ntet• April lör att stånda till Lago ansvar för datt St aronden utspritt eresörliga beskyllningar öfver körasslen samt att evaronden miste herför deu:tias strongaste Seraf (beteltuggning) och stora hytter samt erseta allo koen•- den å besvor. Stemningen Görsomtnaa vell laga °nav N. N. °r. den 20 Februari 1890. Lotten en kr. Enligt u epdreg Slemopes en N. A. sruPri,Ko. äättegångs= ock pofissalur Laholm, reldAstardtt den 2/ Juli. För briatflilliga anordningar be- tilflande latrinkarl vore ekriddaren A. Pettersson och hafsigare, S. P. Ekberg leurtaaada. Båda hade skrift. lisen ostkant och dömdes att bota 5 kr. ',vardera till stadens kaos.. Samma lusing föll i nallen mot ar- betsparten Johan Sveneeon och åka- ren Olof Persson, hilka vid ett 10- regående råttegingetilltålle varit in- stunda för saten» förseelse. Tre fylleriförseelser vore före. En evaraadepart frie It ifyaljung i Hiahult hade 'Antingen erkånt och fick bök den vanliga femkronas. Den andre i ordningen (från liellby) hade liften @kritvit erkånnande å filmningen, men dervid hade något formfel blitvit begånget, boden det- ta mål uppsköts till nista måndag. Med den tredje, en notorisk fylleriet birifrån staden och som uraktlåtit att instans, sig, kommer ranaakniog att hållae den 4 påste Augusti, då åklagaren teretåndigadee att lita in- stalla honom med tjenliga medel. Atlidna Annette Linderots teets- mente föredrog" •1 ritten. ordföran. de och ådrog sig upptaarkeamhet genom sina oräkneliga tilligg och i minutiösa detaljergående beetannuel- POT och förordnande*. Förbattzadt. lir Petterviats — Ack, min Irokes, si har ögon eon. ett par koppar kale Ma., wie bastet herr Petterqviat jag får be... — Ja, och mad mycket, mycket » ekar i. ,J1/111011
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.