nigra ftnåra ettre [febr effet måltid ej på honom. RaInsbn4 fon cdp en annan atbefate nuoro famtibigt fgelfalte meb arbete å tornet, men å annat pålle, få att be ej watt måttte alvdan. Tialmften mat reib filt få plbtlltet intråffabe frånlcille 47 1:2 år cd, etsbom 17. Ten töm f ;Yrke når. milt af enris ed; botn °do ben lenare 0! efterleftranbe feber. .23egge be få io ' rgligt om feinne banna förut en gång famlitigt recidt nåra Diben nemligen tes 18 Ougufti ifjor, bå Ralmflnil båt höet teloregling å Moln, mig ()with., eteille 2 munart omfamnas cdp hm fond ,taloons ed, !tvenne anon ' Mona not möta satsbal. 13rittne förhoppningar. 51..\i bet n oja, nalurfibna betreJatct Målare. „Pro helt plöteligt ecd till flor fora tör be nattnalle anhöriga ben 17 benne; faten «aria kparre af eöfteborg i ra åtbet of 31 år. eanba gen ben 22 Sunt olfunnatte, fem botant, i Strlicti tutta förfla gängen loaning litl åttenfrap mellan ben 82 -atige nnichat- reglat af 9littlaforli t borirountj ',ormar- plUn ealomort töltnetiftlölö ott bett g Il sillons, lom mar bror/Dotter IiU ,jt elerfralfen 26fteenffiblD1 abibna far- in bulttö. 9littnafte artoinge IIU glinfafori flora rd, icarttlittla bruttot:mitt, fem ben Ml- ltade haben af all fannolithet bort bliheo, år nu, tåget em. `2(., trio. Cdu fait Eeljonbuftruo i .telfiagborg. babe merit råbh för att be Rulle tomma ina ut får bet ed) babe Utför tegat meb Ural brottiligha. Ten lanningeenlige 3obannea påflob ettellerlib att förålDtarne 'meb glable mottagit eeb atuvåebt bwab ban cdp be anbra ftUlil". 9tr nufligan håfiabell ingen mer ån Und Man enber, 2.4röberna mora fom logot minbrbitiga, irdo meD Prål- trarne babe laga UD får balning ide wunitit0 wib petig åtbörd. 9tonfatning tometer att fre inför 'Aa- bel bårabilrålt å 29eriö eetlfåneelfe. Måttligt (Mag. 3 tidbage natt net flog ålrit., mebbetat Magen. . ' tube- ter, hoa beninanitgartu 3. ?Inbertifon i lodet ed? Strono: 1 SuU eljö å rahtteD11 brio lån. Pidler iönbctilogoa, bråb- fogningen bottrcla och tapeterna Beira från wåegartie inne i bonittOrtintmen. Iitliammati6 tio parjoner låga odploNno i föret och i ett angniniatibt rum, brr Den rlrftrifb uriatbninien farit trarft trJui, men limpiga be fofasanbe btetwo oberi5rbit af åfiflaget utom buabonben, jons för ett par limmar. !ib war lom- hört. Ten fångeaftnel intill htnilter bon unber limmen haft bufmubel tyd- tri från fången ott taftabed i fpillrot ut på golfrott. Den eviga freden. (Ur Nationalzeitung), La bogen får afrittaiugru i Sbl- Nabb biet tånb börj.ite gettaft tn måsår ptnerter uppgöra planer för alt Iii tenta nhrteatan:e non) ttetutionen. 111figtettis för fåbatto, bwilta af blott atp o/r perfonlig netetthel snilja ()f- ormare bet föga tilltalanbe flåttelpelet, 5n cnfran apptelb åra <naglat«) alt eget Imå, tåget Rtittiannobablabet. eliscifullmåttige ega nenthgen att gint alumn uti` 12 pettenet eth låndflorcl- fen fan tillfalla glatta fen ben finner jbr gobf, men lotDe !Mink nach fålla glicant tuiD, om petfotterna i fråga huva några anbra Malin) för fin bil- gan att nånvart: ån blott ut;firenbe- tent. Å ena 'iden den största nykterhet, Ilen klenaste hertilcuing af intressen - 1 (len andra utopiska förhoppningar och Babelstorn: det år vår tida sig- natur. Under det regeringarna örn- ensidigt bevek* hvurandra på det altholsjukaine sått, ett att ingen ekell öl', e: nypa den andra i militåra r L ee- ning.(r och uppfinningar, höj t mig egen an bor alla nationer mer eller mind e betydande röster för den e- viga Peder', krigets afekuffen.le och ihg Chundet al alla stridigheter ge- nom skiljudomstolar. De ekjutplat- ser, på h vilka de nya vapnen afprof- vue, liksom fredskongresserna besö- kas lika talrikt; på det förra år det otticcrarue, på de senare evirmarne, som intaga de forrarneta platserna. iU Tagend Gtt forgligt bult. 9itibeter mtbblae: itiib polifunberInning bod folbcden eittz i 4)årlunba, teet) tuktning bet- al att för snarning 8 bogar jeban atten- taten Iltognuelon i .t.Natlunba blijatit af ince ettå bete gåenbe herdar, er- lånte tn 14-årig jon, 3obannto, att ban plutt ett tyngre btober, tonårige jt•ilhic1, p3 fin åtbfle brotta, fittl Johan, uppmaning ftulit tott, fom fått° 11U ett Magrare i Ueriö. Carl ,teban Göbct snille förft neta till aUt vd) förtlatobe att brobern men tingat:ta inatt ettånna cd) bto terpå hånat. 3chattneb Intted toi4fetligen ha hårt fig falllo, men ljuga tunbe hatt ide. %Nå fuga ettåttbe ban gettaft att hon på faretn1, fettat etter. uppmaning i fjol lötölwat bök af ånnu en to, lom 510e1 t 93<riö eld för huoilten fabeln lent renningarne Vibare babe bon tdo bittetna nattelib MO flera !Månen åt lötalbtarne bunt fåt, ur grannen lialiunatona fpanmåldmagcnin. %ram tegtatee wib tiUf tuel å tegementilmöte på itu:lättat bet. a/tett metern «lånte att bon bbc tuttat alt lönerna flutit Ofta nog har man sedan 1867, dA fredskoogreseen lör företa gängen eummantrAddo i Genive och flottade att sluta med handgetnAng mellan medlemmar ne,faildenat fredesvårtnar• ne med den idka Dos Quixote, som ville försvara de svaga och återinfö- ra det råtta kalt j.rdcu. Alldeles som Cervantee' hjultö strandade på verk- lighetens hårde klippor och pi de brutala faktum; liksom han tillade du ett ideala fordran trollmakt öfver tingen och menniekorna. Emedau det icke finnes någon absolut mot- etåndare till freden och kriget icke låugre föres lör krigets skull denn, i medeltiden, hoppas de småningom ~vinda hela verldon till sin isigt och •fekaffa kriget liksom genom ett menaiklighetene beslut. Otta elvor:'1h i naturen alltsedan begynnelsen stri- den för tillvaron spelat en afgörande roll i utvecklingen, hur skulle deo då nu plötsligen kunna försvinna ur reenekligheteue hieteni• ? Hurudant kulle, för att itu blott tanke tillbaka hundra år, Europas nuvarande till- stånd vara, om icke de uordameri- kanak• kolonierna. uppror och revo- utionekrigen egt rum ? 'Till och med Boughi, lavilken i det italienska par- lamentet så ifrigt tagit till orda för akiljedornatolar, skall icke våga på- stå, att den italienska och tyska en- heten skulle hafs upprättats af en ekiljedotnatol, FredevAnnerna utgå från den il- ealed•nde Åttioen, att enskilda per- sonen lidelser framkallade krigen, ärelystne, erölrare, efter strid lång- tande soldater vore krigets uppliofe- man; om filosofer och menniekovta- ner etnde i 'persen för staterna, skol- le krigen uppbars af sig ajelfra. De döma utan ktnnedom om saker- na, motaateerne och folkkarakterer- na. De enskilde. vilja spelar i na- tionernas historia blott en obetydlig roll, I sammanstötningen af de ge- nom geogrefi(kt låge och en under århundradena utveckling upplanden motsats mellan t. ex. ryssar och tur- kar, tyskar och baneman viger li- ven den mäktigaste fjaderatt. logen evar skall leda sin nation och sin kyrka till att frivilligt eller efter en skiljedomares utslag area från Kon- etantinopel; ingen profet, ona han ock talade sned englatunga, skulle 1870 kunnat &Orilla framinannen från kriget med Tyskland. Blott emedan de kanna sig svaga, halva de sedermera innu icke tagit håntd, alldeles som de måste etstå från den en gång så varmt begärda ro. vanclien för Waterloo. Allmänna stamningar, eituationene nödvindig- het, onistandiglieteruas tvång. förhala landens* ut tneuniskornee vilja obe- roerda tryck, aemmanlånkningen af orsak och vakan Aro de i vårt år- hundrande till krig ledande elemen- ten. På dona foisnår den ideala for- el an på evig fred ickeutörva något in- dataide. A•egirighe t och littsinne kunna kanske påskynda inbrottet af ett krig, klokhet och moderation fördröja det, åtminstone nienekligt att dötnn, dA vi förstå den histurirka utvecklingen blott under skenet af vår viljefrihet; men dess mista och djupaste orsaker stå utom dennas mulet. Det Ar icke nödvindigt, att ryssarna under en czar Alt xender r:11:a ihop med engelemAnnen i Af- ghanistan och Pereive; men en gång måste de båda nationerna utkAmpa veillikampen ona Indien. intet kan mer motsvara fl edevånnernen isigter An den nuvarande fredliga fördelnin- gen af Afrika mellan eegelstutin, inneman, portugiser, italienare, ty- skar och belgier. Men kan någon förståndig menni,ka tviHa på, att i dessa fredliga traktater . lada &nk- tånderna till blitvande krig ? På do förra fl edakoegrenerna vo- ro det revolutionAra elementet och den republikanska propagandan starkt representerade. Uppror till tyrenver- nae störtande, republikanerna@ krig för tillintetgötende af monarkierna tillåtet., och den eviga freden förkla- rades törst soul de europeiska för- enta flintaternea grundlag. blod råt- ta vilja de Akta opolitiska fredavån- nerua icke vänta el långe, utan re- dan i sin lifatid njuta al fredens vål- eignelser. Afven måste d• vid en blick på kejsar Wilhelm 1:. gestalt, ear tredefuretes, till hvilken historien knäppet sett något motstycke, kom- ma på den tanken, att monarkien torde vitra tjuuligare till fredens upp- råtthållande ån republiken. i livilka Ii varandra. På aelndagsefterraiddegen demagoger spela första violen. Men hade Lindetröm varat på en namna- deras eviga fred förblir i veriden tingsfest i eallakaap med sin visions, livad den Ar: en-utopi. Aldrig sko. en kamrat och Bratt. Hon hade då la nationerna afet1 från sin högsta ritår glad och alacntearn som vanligt rått att i en lita- och hederafråga och ingenting hoa dem hade gitvit kasta sitt ovArd i vågskålen. Om de entedeing till att mishinka något. gjorde det, skulle ile, blir vis barba- I bref valda till deras respektive rernas byte. Vida 'åkrar* An freds- tArdinnor ilveneom till roillaremkatar vinnarnas herrliga och Adla tal skul- ren Petteneon bin Bratt uppgift,a le det internationela arbetareförbun- de, att de redan lör flere dagar till- det medföra inekrankningen och till baka beslutit afhand• sig lifvet. slut ataketrendet af krigen, om det livad det egentliga motivet varit, framgår ej i denne brr f. Men san- icke ajelf1 vore en ifatt af det bitu• Brink, her man att söka orsaken till nachem' Jerusalem. E urulan de !tro omöjliga att nppnå, tyll. den eviga den hemska gcruiogca i ett t xalte- freden och fördelningen af det jor- radt och ölvers/Anda sinnelag hos dåska gods, af arbeta och njutning dem beggs. menniekornas hjertan med helig trång- 1 OJ på förmiddagen befann sig lan. Realiserade skulle (lock @Odin- flickan Lindström innu vid lif. Hon lismene hugskott inom kort tillintet- var fullt redig och kunde meddela göra i stAllet för att beordra bild- sig med sin otagifning. Dock torde ning ock vIlletånd och den eviga fre- anno vara svårt att yttra sig om den förnedra nr•tiniekuina i måttet hennes vederfående, då ju möjligen far att höjt dem. 'fy en nation, som altrfeber eller annat kan alklippa den icke bår några ...pen, år mogen för innu svaga lifegnistan. slahjener, för en 'pann och hans Bratt skildras såsom en ovanligt pretorisner eller lör en eröfrande tretlig ung man och hon som en vac- ras; så har det vatit sedan urminnes ker och Maklig flicka. Båd• hade tider, och al skall det liven förklä- en längre tid varit flata på andra va för all framtid. håll, tuan nyligen albrutit dessa för- bindelser. Till sin fört e fånamin hade Lindström i måndag. &fettade ett bref, livari hon undan kilade ho- nom om det beslut hon fattat, men utan att angifva någon annan orsak TIII kommendörer af Nordatjer- neordeu har konungen utnatnt de det till An leda vid lifvet. egyptiska prinaarne Abbaa och Me- Tre ringa flickor omkomna un- heuted Al,, den förre at första, den der badning. Et) sorglig tilldragel- senare at andra graden. se intafrade i måndags vid middag.- Dramat 1 Kakukiskogen. 'Ut- tiden ute vid ilallunda, ett stycke om meddela Stockhulnuatidningarne bortom Kungshatt, i det tre flickor niellnn 18 och 20 år då dt unknede ytterligare: En vid Lidingö vå.dahue ansedd under badning. Sex stycken unga fl c - v•ktenåetare fann i måndags middag kur, de flesta sömmerskor från Stock- i skogen nåra vårdopuset en yngre holm och boende hos elak/tingar &r- ote. hide under hedningen vid den karl och en tvinna liAgande på rygg. branta stranden råkat gå för 111.1 t Mannen var redan död och tuella° nidan och armen låg en sexpipig re- ut i vattnet och skulle troligen .Ila ha omkommit, om man ej genom volver, !Wel kulm innehöll 2 patro- anar hjelp från land i sista stu ner. lian hade skjutit sig ett skott i bröstet och ett i munnen. Qvinnan, lyckete rådda tre af de nödstålde. som Anuu var vid lif och vid fult Llfret för en hatt. En timmer- snut, hade lått två skott i ven- MIM vid namn August Vilhelm Lind. etre sidan af bröstet, men kulorna berg, omkring 35 år gammal, råkade hade förmodligen stannat mot refbe- i 'olidligs tappa sin hatt i sjön vid nen eller skulderbladen, Sedan (pinnen egnats den vård, Djurholme villastad. Sin bufvutlbo- som för tillfallet stod att erhålla, ned ville han oj mista, men vid för- söket att rtikla den föll hen i vatt- återvann hon så pass krafter, att hon kunde svara på tramatilda frågor. net, livat vid han tillsatte lifvet. Man- nen år genom landspolisens försorg Hon uppgef att en lapp i en af inan- nene fickor lemnade upplysning om mirerd till Stockholms hårbus,der den deras personer. En sådan lapp fans olycksbringande hatten hvilar bredvid honom. ock, et hvilken fraengiek, att mannen jrån ffitockkolut. var måleriarbetaren Knut Fredrik Bratt och (pinnen Alma Lindström. Bratt, sota var 22 år gammal, hade anställning hos målaretnisteren Knut Pettersson, Hornsgatan ret. Han lår tia varit en glad och slam:sam yng- ling, skicklig i sitt arbete och om- tyckt at sin tnåstare. Hane virdinna hade i hans uppförande ej markt nå- got ovanligt eller något, som kunde leda till det antagandet, att han um- gicks med de planer, som han nu bragt till verkställighet. Alma Lind- ström år endast 19 år g•mtnal; hon var tillvald eum såttarinna på P. A. Nyman@ eftertrådaree boktryckeri och bodde hoa en bageriidkeraka i sam- ma gård, der Bratt hade sitt arbete. De lada unga hade der ofta triffs, • anbefsunberrättelser emöraiattuabra. CFrofihnbtlatoctttetts• later mott:ing Stöpt:14cm Oro 24 ;lurt 1:Pci trallen' hear 61-To, 2:bra • 60-64, " 3:Dir G6-6s, 4:be ▪ pr 100 buttra fial@ - tre-e4 , Nytt sätt att lära sy. Undertecknad år anländ till Halm- stad för att gifta en kurs som jag lofvade, och kan hvem sons helst Tåra rita, klippa ooh sy DAM- och BARNKLÄDER på 3 veckor efter min 3 gånger priebelönta metod. 8 kronor betalas och få eleverna sy sitt eget arbete. Alfrlda Persson, - 210 dan hans kropp ... livem stod och hviskade dolm ord i bana öra? livarifrån fick han dessa hemeka tankar ... bort, bord Ett svagt, knuppt förnimbart brusaude. Samti- digt två glänsande punkter. Det är tåget. Nu ar det på tiden att fullgöra sina åligganden. Han böjer sig ned och söker kasta om vexelu. lie, bad är det? Allstnägtige, en fjäder bar sprungit ... ve zelinrättningen gör icke mor tjonst. Allt starkare dånar det, allt större glöda ljusen. Återigen ber han den fasansfulla synen, återigen ljuda Jeconierropen och bönorna om bjelp för hans öra. Adtagaren ligger der död ... död ... och alla pen- gen° blifva den fattige banvaktens egendom. Och Lipa dirokt skuld till olyckan har han icke, voieln L ada ill [lyse varit brukbar; icke kunde ban rå för, att kölden sprängt sönder fjedernl Allt närmare kommer tåget att åcklikt dån upp- fyller tt ft en. Hastigt som blitten kastar han sig ned på mar- ken. Med användande af hela sin styrka skjuter ban Over spåret till rätt sida. Brusande frustande flyger tåget förbi kilar in på det bestämda apåret ansar förbi petroleumtåget och har snart försvunnit i mörkret. 245 n ur snön reser aig en mörk gestalt. Ljuset - tudi er på det magra, nu eldröda ausigtet. Han LJU M' efter det försvinnande tåget ... efter «fyk:igen ... derpå drager ban en djup suck, aftorkar svetten från jagides 0011 går långsamt tillbaka till stugan. — 207 — non var också den enda. Hon hade svårt att förstå honom, Men slutligen brast jublet lös — ett jubel, så stormande som en vaktstuga någonsin upplefvst. Tolf tusen mark! Fyra tusen thalerl Herre Ond - livad skulle de göra med alla dessa penningar? Nå, de skulle finna sig. Huru långe hade de icke drömt om ett litet hus med en trädgårdstäppa. Nu var det ingen fara å färde, äfven om han skulle blifva pensionerad. Tolf tusen mark — den summan räckte till allt möjligt. Huru de skulle bäst använda pengarna blefvo deras stående samtalsämne. De talade derom om middagarne, då don gamla kom med maten och om qvällarne, då de eutto i sitt hem: De byggde det ena luftslottet efter dat andra. Lyckan var alldeles för stor. Ett par dagar senare for han till Berlin uppsökte magistratspersonen, visade hitta pappor och fick löfte att få bestämds besked ont en månad. Vecka efter vecka förgick; och de hade redan vant sig vid den stora lyckan och i tankarna placerat summan i säker bank. Omsider kom ett bref. Han öppnade det med darrande händer. Hjertat klappade våldsamt på dem båda. Så låste de. livad stod det? Nej, nej ... det kunde icke vara möjligt. Och dock . , . dock! De läste det ännu en gång. Det var allde- les för tydligt för att de skulle kunna misstaga sig. Den gamla grät, och han bade mycken möda att trö- sta henne. e • • Dop dödas san bade tull) till Diat ~tålt 41 Snickrar* Vinberg' gård..Vester. Oba.1 Mitt vistando blir endast er månad. Ett p•in bråder år till salu tör `eda III Lvil 6. L. Åkerberg. fflipariebanba. K asernblomma. Underofficern till rekryten bom fallit af lasten; - Se så ja, nu ligger du der all- deles som Priamue då de skjutit den trojanska hatten under honom! En foratåndig karl. Tre studen- ter ha bestigit spetsen af "Die Jun- frett". En af dem föreslår att de deruppe skola spela ett parti vira. - Nej, svarar en af dem, så högt spelar jag al princip inte. livad är väl värn? frågade sko- makare Andersson en sin kollega "att blilva halshuggen eller matglad? »Det kan komma pl ett ut,. sva- rade denne, suran blir i alla fall stympad för lilatidetes En Italiensk adelsman Itiatochio, måste duellera 14 gaggar för att 16tevara sitt påstående att Dante var ea större skald la Aricasto. På döda. tretiden tillstod ben lör sie biktfader att han kvarken last dem mala eller das andre absiders* verk,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.