Etriits. Central- och Sydamerika. Samtidigt med att do internationela freds- och ekiljedomskongresserna i London diskuterat frågan om den e- viga freden och afgorandet af alla tvister nationerna emellan förmedelst fredlig ekiljedom, ingå de bedröfli- gaste underrattelter om krig och ör- lig, revolutioner och uppror bland republikerna i Syd- och Centralame- rika — underrättelser, som visa hu- ru otadligt långt afiagee meneklig- ten ar 'rita eden eviga freden.. Efter det blodiga. kriget mellan de båda republikerna Peru och Chile bar det några fr varit tenaligen lugnt på den sydamerikanska kontinenten anda till cicero i slutet af förra Året revolution utbröt i Brasilien, hvari- genom kej.ardömet störtades och re- publiken införde. i Brasilien. Der- på följde i ett par brasilianska pro- vinser upproriska rörelser, som dock snart stillades af den provisoriska re- geringen. I den stora Argentinska republi- ken, den nitet efter Brasilien störste staten i Sydamerika, har det en tid bortåt rldt någorlunda legera förhål- landen i des, in- och utrikespolitik; map republiken bar på sistone labo- rerat med en synnerligen svår och Onoingripaode afferskrie, som förr eller senare måste leda till on kata- strof. 1 de fem små centralamerikanska republikerna bar långe herakat jae- flitig, som ingalunda minskas af den för kort tid sedan hållna panambri- kaaaka kongress. hvarvid beslöt*, att de fem smirepnblikurrv skulle före- nas i ett federativt statsförbund efter Förenta staternas föredöme. Från London och Paris föreligga långa telegram som innehålla detal- jerade upplysningar om revolutionen i Argentina. Times konstaterar, att i lördags lAgo liken hoptals på Buenos Aperi gator efter don vildaste gatustrid. så Tick hittills varit möjligt att gran- ska de ingångna underrattelserne, angrep general Cowper., som vid revolutionens utbrott befriat, ur fän- gelset, med tre infanteri- och ett ar- tilleriregemente regeriegebyggnader- na, ',om försvarade. af två infanteri- bataljoner och 2,000 polissoldater. Anfallet riktades ytterligare mot de i flatheten af regeringsplatsen liggan- de belastade kasernerna, bom försva- rade. af regeringens anhångare. Revolutionskomii63 mod Cainpos i spetsen utfärdade samtidigt ett ma- nifest, hvari förklarades att befolk- ningen, efter samråd med de uppro- riska regementen., beslutit störta president Celtnass regering. Och att åtminstone en del af den civila be- folkningen står pi Cempoe Bida sy- nes deraf, att bololkuingen vid de gator, genom hvilka poliseoldaterna gjorde utfall olcjato på dem med ge- var och revolvrar. Staden har visat en fasansfull an- blick. Gevärseld och artillerisalvor genomkorsade gatorna. Framför re- geringsbyggnaden invandes fyra mi- traljöser med en sådan ihärdighet, att de sprungo och epredo ytterligare död cch förstörelse omkring sig. Emellertid hade president Celtnnn fl å tt ur staden. Han stannade tills vidare i det natbelagna Rosario, der han sökte hydra i underprefekturen. Men folkmassan som förföljde honom, flo.k reda på kvar han uppehöll sig trangde in i byggnaden och hotade hans lif. Det lyckades honom dock i sista ögonblicket att undkomma, hvarefter han flydde till Monters. Under viken hade han låtit utfar- da ett manifest, hvari han bad alla lojale medborgare om hjelp. Mani- festet mottogs dock ej vanligt af det förbittrade folket som sönderref det- samma. Celmane försök att dimpa revolu- tionen i litifvutleaden med hjelp •f trupper från provinserna synas vara fullstandigt hopplösa på grund af det i provinserna rådande missnöjet, Jernvilgsförbi4delien mellan Rosa. tio och Buenos Ayres ar förstörd och all bandeleförbindebre med Peru och Bolivia tills vidare eflouten. Engelska tidningar förena en vida långvarigare och blodigare revolu- tion i A rgentine in den som nyli - gen rasade i Brasilien. 1 Guatemala har revolutionen vun- nit seger. President Barillae hålles lappen i sitt eget palats af de upp- ronska trupperna, under det Sin Salvador' arme ou befinner sig en- dast några få dagsmarscher från huf- vudataden. sot lb. lryliargiee. fångar.1 1/0 ,fö reniegj uppgih att verka för en bittre be- beer&ieg af Sibirien. fångar, upp- friddia öarom dagen faret lerapotkie, « .««40"4:430.0;€43~301EXONMMOMMOWINEMOXOn lifusqvarna. Stålsymaskiiier Aro ett genuint Svenskt fabrikat °oh oj i utlandet tillverkade såsom en del tbrsäljare, i brist på annan utvåg att hindra den för livarjo år växande spridning af Husilarna meakiner, velat inbilla allmånhoten; Aro af basta materialler , och de delar,"som aro mest utsatta för nötning, aro af prima gjutstål; Aro belönade med en mängd guld- och silfvermedaljer vid do ut- ställningar, såväl i Sverige som utlandet, der de uppvisats; , Aro af Singers system och genom do använda utmärkta materia- kerne varaktigare än alla andra symaskiner af samma system, ha tyst och lätt gång samt afprofvade med ända till 2,000 Styng i minu- E Ä ten. Erhållas på billigaste afbetalning och på fjorton dagars prof om så önskas. Säljas genom fabrikens ende direkte återförsitljare för Laholm och omnejd. Illenrili Larson. Ob s. Gamla maskiner repareras fort och billigt. « 7#31:9"0»:~»3»»):~30:4909ffiaf»)»30MOIKROX3et» en bekant rysk nihilist, med ett fö- redrag om dess. *olycklige.. Krapotkin försakrade, att inemot 20,000 personer, man, qvinnor och barn, Årligen förvisas till Sibirien. De föras först till Tomtek, bara fan. gelee har rum för 1,000 fångar, fast i detsamma instoppas loda till 3,000. Al fångarna aro vanligen omkring 500 sjuka och sjukhuset rymmer blott 260. Derför dö många. Från Tonisk infetta fångarna vandra åt olika håll, somliga tungt belastade med kedjor, och soldaterna uppmuntra med stö- tar af gevarskolfven do trötta att på- skynda marschen. Pill Sibirien skickas, påstod Kra- potkin, hvart Ar ett tiotusental men - niekor, som fått sin farvieningedom utan att någon-in ha mått inför domstol. En lefnadsteekning öfver kej- sar Fredrik ämnar Pont bekant koms gemål kejsarinnan Viktoria utgifvn och hon fullföljer ined stor energi sin plan. Ett rikt material finnes redan eandadt och både enskild% och fumliga personer hu beredvilligt elak bre! och meddelanden ef alla sing till kejsarinnans disposition. nikt utbyte lemna (ramlar allt den nfiidne kejearune egna degboksauteckningur, hvilka nia obeliindradt lå avvandas. Kejsar Wilhelm medverkar sjelf till företagets realieerehde. I kejsarin- nan Augustas qva,låtensknp ha män- ga vigtiga bidrag etvraflate och stor- hertiginnan af Baden, kejsar redrik. Dyster, har haft många intressanta detaljer att beratta. För belysande: af den aflidnes egenskaper som men- nisku, make ock fader kan naturligt- vie kejsarinnan Viktoria ',ich' leme• de allra intressantaste meddelandena. Professorerna Curtius och Schen- bach, som voro den skildrades likare och anda till lians död etodo i nara förbindelse med honom, komma att lamaa bidrag tiM hans karakteristik. Orefve Moltke och v. Blumenthel komma att stalla kejsarens milittra egenskaper i den ratta belysningen. Sirskildt intresse torde den afdelning af boken komma att erbjuda som re- dogör lör kejsarens korta regerings- tid, alle nittionio dagarnes. Ilar fin- nas många gåtor att lösa ouh många osanna myter att berigtiga. Rikelandena germanisering. Det stor., praktiga godset Urvillo i Lothringen har nyligen inköpts löt kejm Wilhelms rakning. Detta har g ivit den tyska pressen anledning till åtskilliga betraktelser; man •n- tager att kejsaren köpt godset icke så mycket för dess egen skull som fastmer för att visa huru oupplösligt han anser rikstanden vara bundna vid Tyskland och för att uppmuntra tyskarna att följa exemplet, så att germanieetingen kan försiggå haeti- gaire ock kraftigare an hittills. — 1 samman hang hårsned må grain- nate att en sensationell tysk broschyr i dessa dager utkommit i Kader,. Den ar betitlad •Post tenebrae lus" (ljus alter mörkret) och syseeleatter sig med den tysk-franska krigsfri- gan. Författaren förklarar att det år Elsies och Lothringen och striden om dress provinsers besittning som skilja Fr•ukrike och Tyskland från hvarandra. lian tillråder icke Tysk- land att återlemna dessa provinser, heilket han skulle betrakta som fegt och opatriotisk', men han föreslår att Tyskland skall afstå irrin deras be- sittning som riksland och Ofverlerain• landet till invånarna' i Elsas. och Lothringen. Landet skulle dl •n- förtros till en tysk furste, en hohen- Joller, och dosa neutralitet skulle gor; men trodde man att mellan- folkliga skiljedomstolar skulle en lika kraftig verkan åstadkomma vid alla möjliga tvistigheter sta- terna emellan, så vore man utan Löjtnant Torpadie8 tvifvel fången under on villfarel- se. Den starke och rustade skulle föredrag städse drifva sin vilja igenom och i försvarsfrågan, hållet å hårvarande vid skiljedomsutslag fasta det af- rådhus sistlidna onsdags afton, må här återgifvas i sina stora hufvud seende han behagade. (Hår inflickade talaren några re- drag. Talaren yttrade ungefår hvad flexioner öfver den svensk.sipanska som följer. Det är ett stillsamt drag i det sprittvisten och alla de ohemul: tillvitelser för mannamån o. d, kvar- allmänna tänkesättet hos vårt folk med man öfverhopado skiljedoma- att det söker liksom att fasthålla ren, som fått i uppdrag att biläg- tiden genom att sätta on orubblig a denna på sin tid uppseendevac- tro till do bestående förhållande• nate stabilitet, isynnerhet om dessa k ande konflikt, som dess bättre en- dast rörde sig om några tuson fat förhållanden under on längre tid utvecklat sig lugnt och lyckosamt. sprit). En annan artikel i försvarsve- Vilseledd at ett förädiskt lugn in- billar man sig att ett ogyusamt dersakarnes dogmatik var den om omslag i tingens ordning aldrig don garanterande neutraliteten. mer kan inträffa, att folken aro för Neutralitetens bogrepp vore egent- långt framskridna i utveckling fik ligen det att ej gynna någon at att finna något nöje eller intresse de tvistande parterna och ett så- i att oroa hvarandra och att vi dant passivt åskådaretillstånd med- svenskar isynnerhet äro on allde- förde alltid betydande skyldighe- les för betydelselös nation för att ter. Två stater i Europa, nemli- kunna spela någon rol på verlds- gen Belgien och Schweitz, inne- handelsornas teater eller ens blif- hafsa faktiskt on sådan garanterad va föremål för snikna blickar från neutralitet, mon hvilka ansträng- vinningslystua grannars sida. Måls- ningar vidtagas ej, isynnerhet i man fur on dylik argumentation Belgien, för att kunna hålla den i år först och främst egoisten, som helgd, och huru ringa respekt vi- vanligtvis tänker som så: ofreden sade man ej under seuaste frau.sk- kommer icke i min tid: har det tyska kriget den senare statens gått val i så många år, så har jag neutrala stallning! En annan fråga blir om vi un- sekerligen iugeuting vidare att der ett eventuelt krig få vara neu- frukta. Men under det att vaksamheten trala. Här torde livar och en er- sålunda slappat§ och sakerhettiöm- inra sig ryske kejsarens svar till 11011 allt mera tar öfverhandeu, Gustaf 1V Adolf: Jag kan ej tillå- kommer plötsligen som en blixt ta att Sverige förblir neutralt. Ned- från on klar himmel det oväntade slående erfarenhetsrön inom detta budskapet: verldsfreden är bruten gebit hade vi älven från Kritnkri- och man vill eller kan ioke tillåta gets tid och senast från den en- för någ- oss att stå som intresselösa åskå- gelsk-ryska kontroversen då England gjorde ra år sedan, dare. Då öppnas kanhända ögo- nen och vårt folk inser, ehuru för hemställan om att få uppränts en sent, vanskligheten af den eviga koldepot på Gotland. Traktater fredens idéer, till hvilka det hatt vore heller ingen etiker grund att bygga på. 1854 års novembertrak- nå obegränsadt förtroende. En slags nervositet genomgår tat, hvaruti England och Frankri- för närvarande de europeiska stats- ke förbundit sig att skydda Sveri- kropparue, öfver allt företagas o- ge vid förefallande boket, vore erhörda rustningar, man bevakar faktiskt ännu ej upplagd; men tror hvarandra med Argusögon och san- väl någon att, om vi nu öfverföilos nolikare än att den eviga freden af Ryssland, Frankrike på något skulle vara for handen år att ett via skulle lemna osa sitt bistånd ? Eu invändning mot försvarsrö- stort europeiskt krig inom kort flammar upp ur den falaska, livar- relsen voro den att vi oj kunna under det glöder. Men hvad gö- försvara oss. Slikt tal vittnar on- ra vi ? Vi sitta som i djupaste lugn, dast om brist på eftertanke,. Vart likgiltiga för vårt försvar, som ar läge utgör härvidlag vår Låste långt ifrån tillfredsställande, och buudstörvandt. En krigförande låta osa inva ggas i gamla fbrdo- armé måste stå i oupphörligt sam- mar och ofrauetas bara fredsdogmer, band med sitt hemland, och hvilka hvilka nu för tiden predikas af en vanskligheter skulle oj hår mulla del godtrogna och kortsynta apost- sig upp emot den fiende, som fin- lar. ge den ideSn att företaga ou inva- Framst bland dessa moderna sion öfver någon punkt på t. ex. fredsdogmer står idttn om mellan- vår Ustersjökust med sina klippor folkliga slciljedomstoldr. Dessa tri- och skär. Ett infall på den 'Fnur- bunal betinga emellertid såsom en ra vägen" ofvautör Bottniska vi- förutsättning att de tvistande all- ken vore ej heller omöjligt att mö- tid godvilligt och utan tvång foga ta, alldenstund on fieude på den sig i deras domelut. Två exempel traden finge svårt att underhålla hade man på att sådant verkligen en hat-Äckligt manstark armö. Till slut ville talaren rikta någ- intraftat; det ena i den s. k. Als- bamafrågan, då England fogade sig ra ord till (lem som tånkte som efter en afkunnad skiljedom och så: bara jag får behålla min toriva, erlade skadeersattniing tör de vålds- må allt gå som det vill. Tanklöse! bragder, som en af nämnda stat Betrakta Finland, som just i våra atrudad kapare, benåmnd Alabama, dagar suckar under Rysslands väl- förötvat på Nordamerikas kust; det diga famntag och snart skall vara andra rörde besittningstvisten mel- törlustigt hvarje spår af aln frihet I lan Tyskland oeh Spanien om e- Betrakta Chaterejöprovineerna, der guppen Garolinerua, då Tyskland religionsfriheten är ett minne blott, böjde sig för påfvena skiljedom, och der de oakyldigaste tilletym- som tillerkände vederparten her- melaer till opposition bestraffas ravaldet öfver nåmnda öar. Detta med flera års straffarbete i 8ibiri- rörd• nu i viss mån obetydliga frå- eu Ödemarker Ln lutbersås prost garanteras af hela Europa. De ty- ska tidningarna förklara detta förslag för alldeles opraktiskt och oantagligt. dömdes der nyligen till 10 års d, portation emedan han eammanvigt en luteran med on grekisk ka t o- lik, tillhörande Rysslands ortodoxe kyrka. blå vi vakna till besinning, och inse vårt sannskyldiga Nista. Ba n. delger passera i våra dagar, som måste verka djupt nedslåend e pi hvarje fosterlandsvan. Finnarnel invasion i Sveriges och Norgee nordligaste delar, Rysslands °per*. tioner i grannskapet med tele r anläggningar o. d., allt loar i ef. af en planmessighet, som ej kan min*. tydas. Och vi stf som stumma i,. skådare. Vårt försvar år brisa]. ligt; vår armes "barmhertigheui, rattning", trängan, ligger ännu sin linda, och våra geoår besitt., endast hälften af den skottvidd, som öfriga artutters eldhativapen innehalva. Vi kunna försvara oss, men då måste vi också låta oss angeläget vara att ,görs uppoffringar för vårt försvar. Ty att vara val rustad år det basta skydd i farans ögonblick. Måtte dessa sanningar stå klart för en kvar, 'hos hvilken foster- landskårleken ej innu helt och hållet förkolnat,. Gud bevare ko- nung och fosterland! gabolin. Cablitfter i tf Afiab. hetta bah gifter 1 ållob ndmner .p. Z. iåljaabr frän takolm och bet ölägo Gebkallaao: %ru iltiterberg, (Oren 93eretebsiff, lie Zabl, Irbfen Mekl, fru .tallbera, Itblea .tallttra, opoterate 4janflon mab hanblonben tentififea mes fernilf, fia Million, 'Orts Återbtri, ecb rakt har, famtlim från 2tholm och otnetie. reibare fru (Sadeln odh fålen taytt. los från .Diebult samt ftblen .0Uin från e fununtlIM. Zrdeettnanaten inåkt i Rår lodeld ed, e:norpat efter en r it ört ech team/ natt, font inaalunba bar ft:år af att an befinna *D i nitti(' af en lunation. 8u11- måne lår nendiaen ba inthiffat II. 10 7, på natten elitist almatud.ine cdp frun- fra wetenftapearatcmiene jamft,immip trittitentirD. Cf: fraret etb Menat! öda {Tunt fan- hånba ollacebon snilja g6ra tcu upeeid- ten att bett :vadro a:filten Hinner fig på ulan utför. Colen har °Uretan ångrat fin lågtabell met en bel timme på inordnar:te och går litalebei ner ca timme libigare på (timme. etortoract bar i bnatne (bilen en liten ibuttilf anblict genom be många cch långa titaljhfeticr aj aTetnnot eda barn, broilla cerflåtei haft i appbtoi att bortreitfa tet Ofroerbanttågante gråtet, tbbet et har gått tant rutat:, erh torget företer Ull cl lånare en anbud, lom påminner ont cn ncrititmettile prärie. elortordet år emeUertib aboel- jarnt ed; giftvit finmetligen ännu en gråebrit eUer ett par innan !gint:tam år till ånga. gR4åbe. git tioårig goOle, Vluguft tenglefon, i titenberga rarabe fittltbne ottibag få filt :omrita lillbnaer ato pugart af en exa, inri) blvilfen han oroartatat banbflabet. .>,)au infåttee genett tal taboltra iluttlugo, ber balt lic åma' tante mårDaf. et tt Pina gurgel eppfiob i el:Stint allen nere i rånaren :utber ftabibotellet runan hånen Dito kbbailan fria Sålt- bilorna i belagt ed, en fmåLiatft trearabs från i13 . rci loden, 1;111)=7,0 Utbe- bon lilltelabe fin antagonill ett ungslät en centimeter Djupt får nib ena tinnin- gen. Men 'kopt affthete till begapa, ter ban fbibanbl; nbilDimectaten ute mot bamnabe i rabballarrefteu, ber hatt uppfUte fia ni9cfet witofiat unset tt - timmar han ter war rahet. eeg bränn från Uri ej urfats Dådet u- lmar. fine Ubbclon ;tuban ftån mibare eltettåtningar. cm tet å Drigtig har mår bårwaree 0 e Ifurfluaa nyligen aitoc bitemannen t;spinen Miami watt: la till vita, alt 'Walan, enligt hwat tet nre• luft!, ej mar fattighjon, that" han hatt fin bollat i famnta tågenhet fem {kinds Men; fattige. 4)icmcb bortfalla tå edil fanhåste Dc elvalamm entt6m <n, lem bir e. hear fatetemmit gentemot tkinge fat" tigmåre ock helö flottlfe. AR4aiit with matbit" gråa 1"3„ fornmunez i Arrtate ed? (astal hata . babe beheårsatifiec ingtfeeits till tå"' ftgrtlien i Oalutftatt angåente Doa" balmartbent atgåtb ett ettlatta tysthet' lent titibagemal till flitbagen bot 31 Son. bef§bt bar t iörrgåt pi "14" ); befusår firat* 6ftta ok Qatalfinge ''"" lom år 1 "" anger tnebbetat Jack 19telle: Mem laglighica al bu ätit POki.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.