<OX MO:CCINEMOMMOK KOX 4~309:0»,40:0;0;19X,<E,«~«Xf St a n. Illustivarna Ett fredsförslag. Dea fransk-tyska krigefrågan, hvil- • ken behandlades i den mycket om- talta tysks flygskriften .Videant con- sula., bar nyligen blifvit belyst, e- huru i en helt almen riktning genom en i Kaseel utgiften brorshyr mcd titeln «Post tenebraa lux. (Ge- nom mörker till Sjua). Författaren till denna skrift framställer ett freda- förelag mellan Tysklund och Frank- rike. Eleaea-Lothringen år tvietefrö- et.mellen bida (lama riken; töff, vill dock icke karlen,» daga provinser till Frankrike.. Han vill af dem bil- d• ett neutralt rike. Se hår, hur ben utvecklar ein kW: Före 1870 Åre krig skilde. Tysk- laed och Frankrike »stan på halte• gråneumridet genom flere småstater, hvilka 'Mom Belgien. ichweitz och Luxemburg voro genom europeiska fördrag förklarade neutrala. Dessa småstater bilda Ännu mellan de bida krigsberedda grannarna en tiggarn- gen ofullkomlig vall. Men om den- » vall fulletiodigaila från »feet anda till alperna, ont denna linfe ej 'ångra afbrötes af Elases-Lothringen, husrest Tyskland och Frankrike di- rekt beröra hvarandra, el hade vi på vår vatligagråne en net, ml zon, an oåfverstiglig mur mellan de båda kimparne, i stånd att förhindra en eammanstötning dem emellan. Hvarför skulle Elesee-Lothringena neutralisation utgörs en dröm, då Belgien., Schweitz' och Luxemburg. blifvit ett faktum ? Och om if ven en dröm, hvarför skulle den icke kunna förverkliga ? Vi draga icke i betånkande att högt förklara, livad man ån må tanka damp, att vi soee Elsame-Lothringene neutralisation, så- som vi fatta densamma, såsom en absolut nödvlodighet, såsom det en- da såkra medlet att ställa Europas fred på såkra fötter. Huru bårdt ån derigenom vår e- genkårlek skulle träffes, hvilka be- rättigade förhoppningar vi ån ekulle nödgas låta falla, må fordra dock on högre moral och Tyskland. tillför- :nådd' intreas( n. att vi bringa detta offer åt hela Europa.' ,Al, samt att vi afklåda Elsas- Lothringen dess matyrakap. Denna högre moral bju- der, att båda nationerna afstå från: Tyskland sia genom erötriugen far- virfyade egendomsrått, Frankrike flin Gina förhoppningar. Ty Tysk- land, ehuru det efter vår mening med full rått kannor sig starkt nog att kunna behålla dessa inovineer, kan icke under ytterligare 30 år, så- som vår store Moltke förut sagt, ba- ra de fruktansvärda rustningar, till bvilkas grins vi redan hunnit. För den som upptnårkeamt följt riksda- gens senaste tillvågagåenden, kan dat icke vara mifvelaktigt, att med beviljandet at de för nuvarande på dagordningen stående militaranala- gen har den tyska folkrepresentatio- nen sagt titt sista ord. Med denne övertygelse komma vi till frågans af oee föreslagna lösning. Tyskland bör afstå besittningen af Elens-Lothringen som 'ibland och ölverlemna landet it delo invånare, bvilke med tacksamma hjertao mot- taga detsamma af en utaktig, Idel- modig kejsare. •Ifyingen af en så hårlig ära. Landet bör anförtros åt en tysk furstes, en Hoheuzollerne herravålde och dess neutralitet åt be- l• Europa. garanti. Antaget emellertid att Italiens och Eoglande regeringar, mieaktnnaude den vinst de skulle Isalns deraf att De krigsfanorna minskada, vägrade att öfvertaka garantien för det neu- tralt förklarade landets okrånkbar- het, ek vore det dock ganska enkelt utförbart, att de neutrala staterna allt- så Schweitz, Eltase-Lotbringen,Bel- ' gien och eventuell Holland, sjelfea ölvertoge skyddrt af sin okrankbar- het, i det alt de förenade dg med hatandes till ett förbund, bvilket vid lämpligt tillfalla kunde spela en allvarlig roll. rullen el försvarare af den mellan Frankrike och Tyskland uppringde urur, ger.orn hvilka dessa nationer skulle for arttid hindras att gå löst på ['varandra. En förbund.- armé uppetåld ef dema neutrala mak- ter vete icke art förakta och ganska vål i stånd att i händelse •f krig skydda si» gränser mot en odelade- afea makt. angrepp, lille det till hjeip kallad. Europa kunde ligga sitt ord i vågskålen.. — - Portugal och England. En dag i förra veckan meddelade Mame en artikel ont Atrikaa delning, laVari de omtvistade område» vid 8hire•floden helt enkelt betecknades ma engelsk egeadom. Den» arti- kel aftr7ektee t Li.e.bon. och °por- tos tidningar och 'lekte en ostbörd kana. I portugisiska deputerad•- kanweserea trametaldis gamet flera de- patetage des frågas kvad raseri.. - Aro ett genuint Svenskt fabrikat och oj i utlandet tillverkade såsom en del tbrieäljare, i brist på annan utväg att hindra den för hvarje år växande spridning at' liuslarna maskiner, velat inbilla alltnanhoton; Aro af' bästa materialior, och do delar, som Aro most utsatta för nötniug, äro af prima gjutstål; Aro belönade med en mängd guld- och silfverrnedaljer vid de ut- ställningar, skval i Sverige som utlandet, der de uppvisats; Aro af Singers system och genom de använda utmärkta materia- liarna varaktigare än alla andra symaskiner af samma system, ha tyst och lått gång samt afprofvade mod ända till 2,0(X) styng i minu- ten. Erhållas på billigaste afbetalning och på fjorton dagars prof om så önskas. Skiljas genom fabrikens ende direkte återförsäljare för Laholm och omnejd. han. delstraktaten. Må han besinna detta, och han skall ej längre vara ovise om, bys t- est nykterhetsfrågan har sina ha- sta vanner. gabolm. Henrik Larson. Ob s, Gamla maskiner repareras fort och billigt. besvara den frågan. Må ha n tom ga öfverväga, ont han verkligen gagnar sin sak genom att rösta for bibehållande at traktaterna. au han vidare ihågkomma, att den protektionistiska riksdagen redan visat sitt intresse för nykterhets. frågan, att t. ex, andra kammaren vid förlidenriksdag öfverlemnade, motionerna i nykterhetsfrågan till ett tillfälligt utskott, der nykter hotsvennerna utgjorde pluralitetan och att ett hutvudsakligt hinder för vidare åtgärder i denna s ak just ligger i den af frilla:adlar:le så högt omhuldade franska Zniltattftt. A Zullfturoaltautitebea 4)31mflab föra af tullförtrallou n jertftrante ..tetnbionb, 4)4l1ltrim bberipmn, eincgroift, thrbers' 9Ck v r 100:0»»39:0›:»14~a"Meti°310:00tegaiMiXaMai r geefXatiCt gan tånkte om Times-artikeln och hvad resultatet blifvit af de hittills förda underhandlingarna med Eng- land. Regeringen nekade att ingå i svaromål derpå, hvarefter oppoyitio- nena medlemmar rusade upp från si- n• platser och utforo i de grt'SIst• förolämpningar mot den fega, fibrig- diska regeringen. Under alltnånt tu- mult alslwades sessionen, medan på gatan utanför parlameetebyggnaden stora menniakomassor församlat sig, hilka, då de deputerade lemnade parlamentsbyggaaden, emottogo mi- nistrarna och (le dem tillgifna kon- eervativa deputerade med tevisslingar och skymford. Derefter tågade mång- den larmande genom gatorna bort li- till engelska legationens palats, ket i största hast ~gara med en kor- dong at poliskonstaplar och derpå med ett kompani soldater. 'Vyer, utanför engelska konsulatets lokal kom det till ['giftiga scener. så att också dit måste beordras en milittir- aldelning till skydd. Dagen derpå tillståldes liknaede upptråden utan • för engelska konsulatet i Oporto, och i Coimbra lidande studenterna någ- ra der boende engelska köpman med e. k. kattmusik. Regeringens tidnin- gar uppmana visserligen till lugn men halva inöga uträttat dermed. Ett naturens stjufbarn har ny- ligen vlckt wort uppseende på en industriutetålliong i ryska staden Ka- sein. Bland •utstitllningoföremilens befann sig nemligen en 25-årig bon- de w id namn Nikitin, som var född utan armar och ben. Icke desto min- dre funnos af honom utvalda mo- deller till en solfjäder, till vagnar och ett köksbord, som han törfordigat en- dast med hjelp af tlinderua. Med dem fattar han tag i både såg och knif och handterar bådadera icke u- tan skicklighet. Når han skall röra sig från ett etålle till ett annat sker detta derigenom att han genom en hastig ryckning .på kroppen flyttar fram vexelvis den högra och den venstra sidan. En klosterhiatoria. För omkring ett år sedan lörsvann en ung flicka från sin familj, som år bosatt vid Ti- voli i närhoten af Runt. Hennes mo- der, grefyinuan II., bu amittlla de noggrannaste undersökningar, men allt visade sig vara förgifves. Till sist kom modern att tanka på att dottern, som hade något öfverspind• religiösa förestallningar, möjligtvis uppsökt ett kloster för att bli nun- na, och bon begat sig derför till plf- ven och bönföll honom om hjelp vid undtreökningarna. Påfven, som blef rörd alver den olyckliga moderne böner, utsände order till hvarje klo- eter att underritts honom i tall den unga flickan befann sig inom dess murar. Etter en tid kom underrit- telee att den försvunna blifvit tärd till ett kbm% i Yanteille. Nivea befalde genast att bon skulle (örla tillbaka till modern, berikat au också skedde. Från de spetelakes Ö. Flin London tibast.: Den bekanta "epitet" Rose Ger- t' ude, som för några månader sedan reste till Hawaii för att egna sig åt de speeda.. vård, andelar: som pater Damlon på sin tid gjorde, har kom- mit till den isigt att de 1,( apetelek• lidande böra vårdas af specialister inom lakareyeteeekapen. Hon alger att dessa lekare ålven böra vara hatawsnatadd• i esikrakopien. Hon tror att det år möjligt att sitta Go gråa@ Mr dam komiks sjukdomen. Från ett turkiskt tarera bar en ry.k• lyckats undkomma och anlände för någon tid sedan till Hamn. Hon talade en flytande turkiska och var kladd som en turkinna. Enligt sin e- gen beråttelee år hon född i Kert.ch, der hon för några år sedan lockades om bord på ett fartyg, hvarefter hon fördom till Risa i Turkiet genit rn- des till en turk. Den luring. bevak• ningen i hane harem gjorde det omöjligt för henne att sanda nigon underrittelee till sina anhöriga. Ge- nom en tillfällighet blefdet henne möj- ligt att få sin klagan framförd till ryske konsuln i Rus, och genom hans energiska ingripande blef hon också b. friad och ((and till Ryssland. Hon berättar att många ryskor hållas in- .parrade i turkiske harem i Rims utan att kunna nå offentligheten med sina rop om hjelp. En försvunnen sjö Sedan den 1 ha r Grekland genom den ou lullbordatle torrlaggningen af sjön Kopale blifvit riktadt med 300,00 I tunnland rirdeles fruktbar åkerjord. Arbetet med torrläggningen har räckt i 40 år och blifvit utfördt för engel- ska penningar. Omkosidadorna för arbetet ha utgjort in alles omkring 10,000,000 kr. Aleningen Ar att odla isynnerhet hvote på den torrlagda terrången. Ett egendomligt experiment Unnar Akerbrukedepartetneutet i Was• hinkton inom kort låta an•tålle slåtterns nåra granden mellan Kansas och Colorado. Experimentet galler ingenting mindre in att söka få regn att falla genom att ', timme dynamit i luften. Senator Fa, weil och arven åkerbrukssekreteraren Rusk halva ut- talat sig i gynsanatua ordalag om pla- nen, hvilken går ut derpå, att en större qvantitet dynamit eller lika mycket at något annat insikt språng- ainte på en gång affyras en hall mil uppe i luften, dit det skulle föras medelst ballonger. Begge de varda herrarna aro mit den åsigten, att ge- nom den marka luftskakningen ge- nom explosionen följden skulle blif- ve, att regn tvingades att nedkalla öfeer en försvarligt stor areal. I den bevillning, som åska. för olika jord- finnes liven en post på 2,000 dollars, som begiree för inrands experiment, hvilka orn bilien går igenom i kongreseeu, liven kom- we att verketålla. med det snaraste. Medlemmarna af den komitt i sena. ten, som bar med jordbruksfrågor att göra, hysa dock föga hopp om att den originells planen kan med framgång utföran. Nyliterlietsfrkzan under valagitationeii. Bland de frågor, som vid årets riksdagsmannaval utöfva ett be- stammande inflytande år nykter- hetsfrågan en, och dertill on myc- ket vigtig. Det ar derför lätt att förstå, att frihandlarne, för att star- ka sina utsigter söka göra don till partifråga, som dem parti sarskildt vill taga hand om. Det år, säga vi, lått att förstå, ty de söka na- turligtvis med Märsta ifvor efter starkare argument an do numera utnötta frihandelafraaeroa, som allt mor förlora all kredit.. Men dere- mot kr det icke lika lått att finna de skal, .om göra våra motstånda- re berättigade att gifva sig ut, för nykterhetsvänner framfår andra. Det ar nemligen en kand sak, att nykterhetsfrågan har lika tillgivna anhängare inom protektionisternas parti, ja, några af vårt landa mest framstående nykterhetsvänner till- höra just detta parti. Under såda- na förhållanden blir det nog svårt för frihandlarna att inbilla den väljande allmänheten, att de sär- skildt skulle mer ån protektioni- sterna gagna nykterhetens sak, om de komme till magten. Ännu en anmärkning kan göras mot frihandlarnas nykterlietsifver. Frihandeln är som bekant endast ett uttryck af de åcigter och fåror, hvilka utmärka den s. k. Manche- sterskolan. Men denna skola for- faktar den satsen, att staten på alla områden skall lemna den en- skilda företagsamheten fria händer och icke genom lagar hindra eller reglera don fria atfarsverksamhe- ten. Kändt är också, huru frihan- delns anhängare i vårt land söka skaffa sig bundsförvandter genom att predika dessa läror och såsom en frukt af systemet lofva den der gyllene friheten, att en kvar skall tå göra nästan livad han vilL Men hur stå nu dessa löften och läror i samklang med nykterhetsvänner- nas önskningar. All nykterhets- lagstiftning måste innebära in- skränkningar för don enskildes fri- het. Nykterhetsvännernas mål är att hindra eller försvåra tillverk- ning och försäljning af spritdryc- ker. Hur kunna de då tro, att fri- handlarna skola vilja, om de åter få magten, efterkomma denna ön- skan ? Partiet skulle härför nöd- gas affalla från sina egna princi- per, nödgas göra något, som står i rak motsats till hvad det hittills predikat såsom rätt och klokt. Det fordras verkligen en mycket stor portion hopp för att tro, att ett parti, som innehar magten, skall göra något sådant. Men att lofva det för att komma till magten, det är en annan sak. Det går sil lått; och från ord till handling kan va- gen ibland vara så lång, att don aldrig hinner tillryggaläggas. En helt annan är protektionia- mena stallning till nykterhetsfrå- gan. Tullskyddsvannernas ytter- sta grundsats är den, att staten ic- ke blott har rätt utan äfven pligt at reglera den enskilda affärsverk- samheten. Den har att skydda och befrämja all sådan verksamhet, som länder till folket. nytta; men den har att hindra eller försvåra den ainrsverksainhet som skadar lan- det. Och att hit hör tillverkning och försäljning af spritvaror, er- känner hvarje protektionist. Lika litet som detta parti tvekar då det gäller att hindra en för våra nå- ringar skadlig konkurrens från ut- landet, lika litet skall det tveka att hindra andra affärer, som ska- da vårt folk. Det ona som det an- dra äro direkta följder at' partiets fosterländska grundsatser. Nu frågas, af hvilketdera parti- et helbra nykterhetsvännerna me- ra att hoppas, af frihandelspartiet som vill låta ► vin och bränvin rikt mått hitatrömma från Frank- rike och Spanien; som icke utan att öfvergifvs sina allmänna principer, hvilket det svårligen kan göra, skall vara med ont ytterligare in- skränkningar i vår bränvinslag- stiftning, eller af protektionismen, som vill upphäfva dessa handels- traktater, hvilka underlätta för- säljningen i vårt land at de utland- ska spritvarorna och som dessu- tom har uppsatt på, sitt program att skydda alla svenska intrampen, således &Noa nykterhetaixitreesot f Må hvade nykterhetsvän dolt* ed; 3. .,)ilting, 253efterås, fontrellbrerne: 3) 41. %rabatt', thlab och 23. '.1(. t etu- ien, 036lttrorg, fornt etatrupplaincit- mannen 'Aug. 9Iffer, 4)31niftat. .Dallönbffe tifibagawalte. Ufo mettelante tia "tallatio' har kora tBillianifen i 3ezlöf, PH314 1101114 bIll- mit teak till ritilbageman fer aiate eal 9Btar bård.. 3 16 of maltrentat 13 fommuner (MU br 29. 128 tökr, sa- ber bet all f• ritIbagitnannen br. 3o0a Qdrafou i tortfuea erbill '79 04 lanblbtufaren lA. 932. „bine:013n t :hr/te- lfer, fribanblare, 46 rbffer. itu Wtajtifebagen 1887 ommaka ht G. W. SYtSbn, artneftionift, aset 372 Ten mot 327 fem titlf6Do inb:wa- ren br C. 23. 23rubn, cd rå Vfleu 1887 matta be 3oba Cfrifolon utan nåra- labb eppefition från friantelifitaii. Iiipropoo rifebap6rnaleir inom töår 23arbeta sch Stongtbacta fbr nårrearante fem lun- ne malpar på ett litet bråte ed; funna ide !kliat bli bftrerene ein kvm loar [Tall mora custol morell: et termo på berbrba bråDlapp. tahelm flår Pr nårtraranbe utom Debatten, ly tet har fin rantibot pi men, od? åter unDer 1p5. nib huru be tre norrIpUbintRa frri- flåterna ina att "paa' htrarantra reiD bet fluttbenbe :valet. kongibada har neinitgen på fiffa b.rgarne utDdcli ett reprefentantantne i fia egen borgneiflare ed,, finita honom fullt ut lita knipand lom i5alfentet i3arnct botamåltate eller 33arbergå multtbireftbr. hatbeta åsin fi'a ler ed fur egen flerhet i jetnIbulle met be båta (5friga nåta» ed; tellt på ben grunt !bra ftåtngaffeln i rualtonfete ten Dwabart tet fridat en "bireft8,' i ri- ten. errine bireflör Mei odfå bra åarna tnilja tomma ist i blont NU, te ban oaiterar iftigt Pr fig fjelf i pro- txdualibningarne. remins, la ligga aattenberg, Ziflriftete blifwanbe böfftemmear. Dalt, lom enligt flerellene tam- mer ett fårLiggai till illenetabori Tanter gemenlam fet etataborda, Clfl- borgå, Göteborgs odo Cohuilån fasat ,tananD1 lån, temmer att blif roa ta si be Mulla i ritat mab ett clerantsl of emfring 200 edj mellan '20 ed; 30 lå- rarefraffer. Stollasten, ieban ten itpa anhalten trått i full rverffanthel, rem- mar alf uppgå till orntring 100,000 fr. årligen, bara( Dod en betablig Ocl el- göra of flabibibrag, eller 250 ft. Ikr bwatjt i onflolteu intagen den. Ort 'osaligt gåflabnb halma be gamla gummor ed, barn, hnnlfa, fat ni bron:Dagen onttalabt, 1)aahl ibliii• fållning aset att kortrenla ogrMet Irja bår:vampa etorterg. inom Dag går till ärats utan någon bamba- tig lamarit bjetee tem e.i bffe e. 1. Utom af borgm.ifteren haka tarifa fef- fetalui tillhåll. al spetsare majorffan 5. 03121, tbrfebetten 21biberi råbman Ztlaf on , fru 9.1/finter tn. fl. L n hihttlig herre bibb acne håremb4- grn pi en litet runi4 ed? henna fkr Orm owanliga tv,inuarch9l1 tem fåtte1/1 på tippen. qtaige, titlh6rig Stila Plet Clefon t ItRuntabngget, :4<ntellöff ledeN ihj,ilflog* af åttan fintar:e 16000 pun- gen »kr kt tå råteusDe toligltvla harma flere blank oludefoll ingnida( på Den lebbågå lbra „ loatibugten tfrågamaranbe tag !b' gon, ebaru tårem:di:game ej åaell tga . nit att få bel af tem alla. Stellan Alm fTaU, från tering, alläggs ett bin boa leta reilirinnene fem nåtla' ratt en östed ad Nova. On manligt fri 96-1riag Dec Eifilitcgaiattli !Nita att rissnuts. III Vet lefarer ett metar i Daglig iD Si on i VIttati sa Nib ik 113
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.